FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson"

Transkript

1 FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning V Martin Jönsson

2 Att lära Hur Davidson s teori ser ut, varför han förespråkar den och vad det finns för problem med den. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 2 / 11

3 Annette springer är sann omm det Annette refererar till är medlem av det som springer denoterar. Vian springer är sann omm det Vian refererar till är medlem av det som springer denoterar. Vian hoppar är sann omm det Vian refererar till är medlem av det som hoppar denoterar. Vian hoppar och Annette springer är sann omm både det Vian refererar till är medlem av det som hoppar denoterar och det Annette refererar till är medlem av det som springer denoterar. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 3 / 11 Davidsons vision om hur en meningsteori skall se ut (grov skiss) Teori (axiomatisk kärna): i) Annette refererar till Annette ii) Vian refererar till Vian iii) springer denoterar alla springande entiteter iv) hoppar denoterar alla hoppande entiteter v) En substantiv-verb fras är sann omm det substantivet refererar till är medlem av det som verbet denoterar vi) En sats av form S 1 och S 2 där både S 1 och S 2 är satser är sann omm både S 1 och S 2 är sanna. Teorem:

4 Davidsons forskningsprogram Davidson utgår från följande plausibla villkor: (K)* En meningsteori för ett visst språk L (t.ex. Svenska) måste beskriva hur meningen hos de oändligt många satserna i L beror på meningen hos satsernas delar. Det enda sättet vi kan göra detta på är att med logikens metoder definiera sanningsvillkoren för satser rekursivt. En sats mening är därför dess sanningsvillkor. Solen skiner är sann omm solen skiner. Månen är rund är sann omm månen är rund En av de främsta företrädarna för den här traditionen idag är Emma Borg i t.ex. Minimal Semantics (2004) och Pursuing Meaning (2013). M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 4 / 11

5 1. Ett problem för en naiv referensteori Meningen hos varje ord eller annan syntaktisk enhet (inklusive konkatenering) är dess referens. Problem: Det kan inte uppstå någon satsmening utöver meningen hos delarna (en variant av Bradleys regress). Solen Skiner. Meningen hos termerna Meningen hos 1a ordningens konkatenering Meningen hos 2a ordningens konkatenering... M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 11

6 2. En Referensteori Teori (axiomatisk kärna): i) Annette refers to Annette ii) the father of x refers to the father of x Teorem: Annette refers to Annette the father of Annette refers to the father of Anette the father of the father of Annette refers to the father of the father of Anette... M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 6 / 11

7 3. Slangbellan (ett allmänt problem för referensteorier) Problem: Annette-teorin går inte att utveckla direkt till en fullskalig referensteori för satser eftersom alla satser med samma sanningsvärde samrefererar. 1. P Q Antagande; P, Q har samma sanningsvärde 2. ref[p ] = r Definition; Vi kallar det P refererar till r 3. ref[ιx(x = x P ) = ιx(x = x)] = r 2, Logiskt ekvivalenta satser samrefererar. 4. ref[ιx(x = x Q) = ιx(x = x)] = r 1,3, Samrefererande s.t. är utbytbara salva ref. 5. ref[q] = r 4, Logiskt ekvivalenta satser samrefererar. 6 ref[p ] = ref[q] 2,5, Identitet är en transitiv relation 6 men[p ] = men[q] 6, Mening är referens Givet antagandena att 1) logiskt ekvivalenta satser samrefererar och att 2) singulära termer (t.ex. ιx(x = x P ) ) kan bytas ut mot varandra utan att påverka referensen hos satserna i vilka de förekommer (en sorts referens-kompositionalitet), så följer det att varje par av satser som har samma sanningsvärde också måste ha samma referens och därmed, enligt referensteorin, samma mening. T.ex. London är Englands huvudstad betyder således samma sak som Jorden är rund. Absurt! M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 7 / 11

8 4. En sanningsvillkorsteori Teori (axiomatisk kärna): i) Annette refererar till Annette ii) Vian refererar till Vian iii) springer denoterar alla springande entiteter iv) hoppar denoterar alla hoppande entiteter v) En substantiv-verb fras är sann omm det substantivet refererar till är medlem av det som verbet denoterar vi) En sats av form S 1 och S 2 där både S 1 och S 2 är satser är sann omm både S 1 och S 2 är sanna. Teorem: Annette springer är sann omm det Annette refererar till är medlem av det som springer denoterar. Vian springer är sann omm det Vian refererar till är medlem av det som springer denoterar. Vian hoppar är sann omm det Vian refererar till är medlem av det som hoppar denoterar. Vian hoppar och Annette springer är sann omm både det Vian refererar till är medlem av det som hoppar denoterar och det Annette refererar till är medlem av det som springer denoterar.... M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 8 / 11

9 Observationer om sanningsvillkorsteorin Meningen hos ord eller morfem är det systematiska bidraget de gör till sanningsvillkoren för satserna i vilka de förekommer. Sammantaget med kompositionalitetsantagandet (jfr. K*) innebär detta att mening måste vara holistisk, d.v.s. att meningen(/sanningsvillkoren) hos ett uttryck beror på meningen(/sanningsvillkoren) hos alla andra uttryck. Om objektspråket är del av metaspråket kommer teorins teorem att vara relativt triviala (men se ovan), men teorins bidrag är dess axiomatiska kärna, där de rekursiva mekanismerna anges. Om objektspråket är okänt för oss utgör teoretiserandet radikal tolkning. För att ett sådant projekt skall vara möjligt alls måste vi anta vissa välvillighetsprinciper t.ex. att den vi tolkar är logiskt konsistent och att den upplever världen på samma sätt som vi själva gör. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 9 / 11

10 Sanningsvillkorsteorin: Brister Var kan jag köpa kajal? är sann omm... Gräs är grönt är sann omm gräs är grönt och 2+2=4 Det är nödvändigt falskt att solen både lyser och inte lyser är sann omm det är nödvändigt falskt att solen både lyser och inte lyser Jag har blåa byxor på mig är sann om jag har blåa byxor på mig M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 10 / 11

11 Tydligt om Davidsons projekt Glüer-Pagin, Kathrin. (2012) Theories of Meaning and Truth Conditions, in The Continuum Companion to the Philosophy of Language, ed. M. García-Carpintero and M. Kölbel, London: Continuum 2012: Glüer-Pagin ger en bra bild av vad Davidson försöker göra och vad som hänt efter Truth and Meaning M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 11 / 11

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga

Läs mer

DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI

DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI DEN CENTRALA UPPGIFTEN FÖR EN MENINGSTEORI ÄR ATT ÅSTADKOMMA EN SEMANTISK TOLKNING AV VARJE SATS I SPRÅKET, DVS. EN TOLKNING AV SATSENS MENING to give the semantic interpretation

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning IV Martin Jönsson Att lära Tre problem för en naiv referensteori om mening. Russells tre kontextuella analyser av meningen hos bestämda beskrivningar och egennamn (eg.

Läs mer

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52 rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson mening subst. -en -ar Vad är meningen med livet? Vad är syftet med livet? Det var inte meningen att slå sönder koppen. Det var inte min avsikt att slå

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning VIII Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning VIII Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning VIII Martin Jönsson Att lära Vem Quine s kritik är relevant för och varför Skillnaden mellan verifikationsvillkor och sanningsvillkor Quine-Duhem-tesen Hur Quine-Duhem-tesen

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Distinktionen mellan talarmening och språklig mening Paul Grice analys av talarmening och språklig mening M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson En metodologisk poäng Frågan om vad x är och vad som bestämmer x är två olika frågor. Det är frågorna i fetstilt som är i fokus på den här kursen:

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning IV Martin Jönsson Att lära Tre teser Vad en rigid destinator är Kripkes argument mot deskriptivismen Kripkes skiss av hur referensfixering går till Några problem med

Läs mer

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning II Martin Jönsson Att lära Distinktionen mellan att säga och implikera ( antyda) Paul Grice analys av att säga och implikera M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 15 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Första ordningens mängdlära Naiv mängdlära Abstraktionsaxiomet (eg. comprehension) Extensionalitetsaxiomet Små mängder Ordnade

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas: FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments

Läs mer

Logik och modaliteter

Logik och modaliteter Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.

Läs mer

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta FREGE, FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR HT17 IB A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges analys av identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att

Läs mer

En introduktion till logik

En introduktion till logik rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Först: Tack till Martin Kaså, som gett mig tillstånd att använda och bearbeta dessa ljusbilder. Vad är logik? Slogan: Logik undersöker vilka argument

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer 2 2.1 Domäner... 2 2.2 Tolkningar... 3 Föreläsning 2 Semantik 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 27 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 2.1 Innehåll Innehåll 1 Lite mer syntax 1 2 Strukturer

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 7 Predikatlogikens semantik 1 Kryssprodukt av mängder Om A och B är två mängder så är deras kryssprodukt A B mängden av alla par (a,b), där a A och b B. Ex: A={1,2}, B={3,4},

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Filosofisk Logik. föreläsningsanteckningar/kompendium (FTEA21:4) v. 2.0, den 5/ Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen

Filosofisk Logik. föreläsningsanteckningar/kompendium (FTEA21:4) v. 2.0, den 5/ Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium VI v. 2.0, den 5/5 2014 Kompakthet och Löwenheim-skolemsatsen 19.6-19.7 Närhelst vi har en mängd satser i FOL som inte är självmotsägande

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section Föreläsning 1 Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section 1.1-1.3 i kursboken Definition En utsaga (proposition) är ett

Läs mer

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Kap. 7 Logik och boolesk algebra Ka. 7 Logik och boolesk algebra Satslogik Fem logiska konnektiv: ej, och, eller, om-så, omm Begre: sats, sanningsvärde, sanningsvärdestabell tautologi, kontradiktion Egenskaer: Räkneregler för satslogik

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan

Läs mer

Sanningens paradoxer: om ändliga och oändliga lögnare

Sanningens paradoxer: om ändliga och oändliga lögnare STEN LINDSTRÖM Sanningens paradoxer: om ändliga och oändliga lögnare 1. Inledning Lögnarparadoxen, i dess olika versioner, tycks ge vid handen att vår naiva förståelse av sanningspredikatet, uttryckt i

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 19 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Gödels fullständighetsteorem Sundhet och fullständighet Fullständighetsbeviset Vittneskonstanter Henkinteorin Eliminationsteoremet

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Om semantisk följd och bevis

Om semantisk följd och bevis Matematik, KTH Bengt Ek december 2017 Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Om semantisk följd och bevis Logik handlar bla om studiet av korrekta slutledningar, dvs frågan om när det är riktigt

Läs mer

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar Innehåll Föreläsning 7 Logik med tillämpningar 99-03-01 Första ordningens predikatlogik Objekt, predikat, kvantifierare Funktioner, termer, wffs Bindning och räckvidd Tolkningar och värderingar Satisfiering,

Läs mer

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 14.1 Numerisk kvantifikation Kvantifikatorerna i FOL är begränsade till och. Detta innebär att vi kan uttrycka satser som säger någonting om allting och någonting.

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013 LMA033/LMA515 Fredrik Lindgren Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet 4 september 2013 F. Lindgren (Chalmers&GU) Matematik 4 september 2013 1 / 25 Outline 1 Föreläsning

Läs mer

Logik och kontrollstrukturer

Logik och kontrollstrukturer Logik och kontrollstrukturer Flödet av instruktioner i ett programmeringsspråk bygger vi upp med hjälp av dess kontrollstrukturer. I C har vi exemplen if, if else, while, do while. Dessutom finns switch

Läs mer

Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin

Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin Rasmus Blanck 0 Inledning En rad frågor inom logiken, matematiken och datavetenskapen relaterar till begreppet beräkningsbarhet. En del i kursen

Läs mer

Tal till Solomon Feferman

Tal till Solomon Feferman Ur: Filosofisk tidskrift, 2004, nr 1. Dag Westerståhl Tal till Solomon Feferman (Nedanstående text utgör det tal som Dag Westerståhl höll på Musikaliska Akademien i oktober 2003, i samband med att Feferman

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera en argumentation II Dagens upplägg 1. Allmänt om argumentationsutvärdering. 2. Om rättfärdigande av premisser. 3. Utvärdering av induktiva argument: begreppen relevans

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

Quine. Ett exempel på en analytisk sann sats som ofta används, bl a i Two Dogmas är:

Quine. Ett exempel på en analytisk sann sats som ofta används, bl a i Two Dogmas är: Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Antalet element i en mängd Kardinalitet Humes princip Cantors teorem Den universella mängden Några mängdteoretiska paradoxer

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013 Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I v. 2.0, den 24/4 2013 Om detta kompendium: Filosofiska institutionen, Lunds Universitet staffan.angere@fil.lu.se Förberedande Det här kompendiet är

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik

Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik Richard Hirsch Institutionen för språk och kultur Linköpings universitet Tolkning: Att tolka språkliga yttranden och formuleringar

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2 Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion

Läs mer

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 3 och 4 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 3: De Booleska konnektiven Vi sade att predikaten och namnen kan variera mellan olika FOL Vi ska nu titta på några språkliga element

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II TEA12:2 ilosofisk Metod Grundläggande argumentationsanalys II Dagens upplägg 1. Kort repetition. 2. Logisk styrka: några intressanta specialfall. 3. ormalisering: översättning från naturligt språk till

Läs mer

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori Grundläggande logik och modellteori Kapitel 6: Binära beslutsdiagram (BDD) Henrik Björklund Umeå universitet 22. september, 2014 Binära beslutsdiagram Binära beslutsdiagram (Binary decision diagrams, BDDs)

Läs mer

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160127 Vad är logik? Som ämne, område... 2 Läran om korrekta resonemang Följer slutsatserna av ens antaganden? 3 Alla hundar är djur. Alla enhörningar

Läs mer

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen KTH Matematik Bengt Ek Maj 2005 Kompletteringsmaterial till kursen 5B1928 Logik för D1: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och fullständighetssatsen

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden. MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen

Läs mer

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen KTH Matematik Bengt Ek Maj 2008 Kompletteringsmaterial till kursen SF1642, Logik för D1 och IT3: K2 Något om modeller, kompakthetssatsen Vi skall presentera ett enkelt (om man känner till sundhets- och

Läs mer

Mängder, funktioner och naturliga tal

Mängder, funktioner och naturliga tal Lådprincipen Följande sats framstår som en fullständig självklarhet: Sats (Lådprincipen (pigeon hole principle)). Låt n > m vara naturliga tal. Fördelar man n föremål i m lådor, så kommer åtminstone en

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Lite om bevis i matematiken

Lite om bevis i matematiken Matematik, KTH Bengt Ek februari 2013 Material till kursen SF1662, Diskret matematik för CL1: Lite om bevis i matematiken Inledning Bevis är centrala i all matematik Utan (exakta definitioner och) bevis

Läs mer

Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.

Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1 Kort repetition Naturlig

Läs mer

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 729G06 Logik FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160208 Idag C-regeln, informell (och formell) inledning till predikatlogik (Bevis kommer senare.) 2 3 Vår (Snöfritt Cykla) (Vår Snöfritt) Cykla Lätt

Läs mer

Svar och lösningar, Modul 1.

Svar och lösningar, Modul 1. Svar och lösningar, Modul. A Använd t.ex. följande lexikon: H : han hör vad som sägs, D : han är döv, O : han är ouppmärksam, M : han kommer att missa mötet. Vi får svar: H ((D O) & M) B Vi har Att E bara

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3

FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR 20okt2017 IB LYCAN KAP.2 OCH KAP. 3 A. RUSSELL Skiljer mellan grammatisk form logisk form LOGISKA EGENNAMN ex. indexikaler, demonstrativer, ord för sinnesdata (t ex färgord är

Läs mer

2 Matematisk grammatik

2 Matematisk grammatik MATEMATISK GRAMMATIK Matematisk grammatik.1 Skriva matematik Matematisk grammatik, minst lika kul som det låter, och hur man skriver matematik är nästan lika viktigt som vad man skriver. En grammatisk

Läs mer

KTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007

KTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007 KTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007 1) Det handlar om knarröborna A, B och C. A säger: Om C är kung är vi alla det. B säger: A och C är olika sorter. Vad

Läs mer

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik Logik och semantik Mats Dahllöf, 2005-05-20. Plan Sanning och logik. Logik i lexikala begreppssystem. Logik i satsinnehåll. Aristotelisk logik. (En enkel typ av formalisering. För

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 2 Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Logik och bevisteknik lite extra teori

Logik och bevisteknik lite extra teori Logik och bevisteknik lite extra teori Inger Sigstam 2011-04-26 1 Satslogik (eng: propositional logic) 1.1 Språket Alfabetet består av följande symboler: satssymbolerna p 0, p 1, p 2,.... konnektiverna,,,,.

Läs mer

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/ Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v. 2.1.1, den 24/11 2014 Om detta kompendium: Filosofiska institutionen, Lunds Universitet staffan.angere@fil.lu.se Förberedande Det här kompendiet

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Semantik och pragmatik (Serie 4) Semantik och pragmatik (Serie 4) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 30 Så här långt (satslogik) Konjunktion (p q): att två enklare satser båda är uppfyllda.

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac distans@math.uu.se Algebra I, 5 hp Vecka 17. Logik När man utför matematiska resonemang så har man alltid vissa logiska spelregler att förhålla

Läs mer

Robin Stenwall Lunds universitet

Robin Stenwall Lunds universitet Robin Stenwall Lunds universitet Dagens föreläsning Informella bevismetoder för kvantifikatorer Universell elimination Existentiell introduktion Existentiell elimination Universell introduktion General

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q

Läs mer

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 7 och 8 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 7: Konditionalsatser Kapitlet handlar om konditionalsatser (om-så-satser) och deras logik Idag: bevismetoder för konditionalsatser,

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer