På andra språk än svenska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På andra språk än svenska"

Transkript

1 På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget område som också omnämns som prioriterat i bibliotekslagen: 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Tanken var att få en bild av situationen inför ett förändringsarbete gällande depositioner på andra språk. Servicen med depositioner ses som viktig även från Regionbibliotekets sida och den kommer inte att upphöra. Med tanke på de stora förändringar befolkningssammansättningen genomgått och att det bör ha påverkat vad som efterfrågas i biblioteken, krävs det dock att man funderar kring prioriteringar och upplägg. Tjugoen kommunbibliotek besvarade enkäten samt två filialer (till kommunbibliotek ute i regionen, inte till värdbiblioteken). Ytterligare ett bibliotek, med tillhörande filial, svarade när analysen egentligen redan var klar och deras svar har därför lagts till i efterhand där det har fungerat, men inte analyserats lika mycket som övriga svar. Bland de svarande finns representanter för både små och stora bibliotek och från alla grupperna i Media Med den kvalitativa infallsvinkel som enkäten har haft tror vi att detta ger en både bred och fördjupad bild trots att många inte har svarat. Statistik har hämtats från SCB:s kommunfaktablad för att få en uppfattning om storlek på biblioteken och behov av media på andra språk (procent utrikes födda). Materialet har bl a lästs igenom från minsta till största kommun och från kommun med flest utrikes födda till minst, för att se om det avslöjar något mönster. Naturligtvis finns det fler aspekter än det sådana siffror visar, men de kan ändå visa på tendenser. Analysen har delvis vävts samman med en djupdykning i den statistik kring depositioner Regionbiblioteket för. Detta finns också kommenterat mot slutet av denna text samt topplistor över vilka som är de mest efterfrågade språken. Alla har inte svarat på statistikfrågan om hur stor del av det totala inköpet av media som är på andra språk än svenska, nordiska språk och skolspråken (användningen av beteckningen skolspråk är kritiserad från flera håll, men används ändå här för enkelhetens skull i betydelsen engelska, tyska och franska). Då dessutom alla inte har svarat på enkäten över huvud taget har vi inte dragit så stora växlar på jämförelser med PASS-inventeringen, men nämner och kommenterar angivna siffror i texten. 1

2 Enkätanalys Bara när någon frågar eller alltid depositioner i hyllan? Det kan förstås finnas flera skäl till att bibliotek beställer depositioner och vi var intresserade av hur man resonerar kring detta. En anledning, som nämns av bibliotek som har ett eget grundbestånd på flera språk, är att man vill komplettera och bredda det egna beståndet. Man kan ha svårt att tillgodose behovet när det är få låntagare som lånar mycket på ett visst språk. Detta nämns t ex gällande ryska romaner och böcker på finska. Har man ett par familjer som lånar och läser väldigt mycket blir det inte försvarbart att en så stor del av både pengar och utrymme går till så få personer. Flera av de svarande biblioteken beställer depositioner endast på förfrågan. Frågan kan komma direkt från låntagare som vill läsa på andra språk, eller t ex från personal på skola/förskola. Ibland handlar det om sommarboende och tillfälliga gäster. Ett av de bibliotek som svarat att man bara beställer på förfrågan, skriver att det är när det inte finns böcker att köpa eller när det bedöms som alltför smalt som man väljer deposition. På detta bibliotek gör man alltså i första hand egna inköp när man får frågor om böcker på andra språk. Att man beställer depositioner på förfrågan är det vanligaste svaret, men många beställer inte bara av detta skäl. Flera bibliotek beställer depositioner när man får besked om att det kommit nya invandrargrupper till kommunen, eller när man märker ökad efterfrågan på ett språk man inte har haft böcker på tidigare. Något bibliotek beskriver det som en start innan man har hunnit bygga upp ett eget bestånd på det nya språket, men flera hanterar det uppkomna behovet med depositioner även fortsättningsvis. Något bibliotek skriver att man försöker ha koll på vilka språkgrupper som finns i kommunen och vilka som ökar eller minskar. Man har ambitionen att kunna erbjuda något på varje språk och verkar huvudsakligen göra detta genom depositioner. Åtta bibliotek nämner att de beställer depositioner rutinmässigt på vissa språk. Två av dessa beställer regelbundet depositioner på finska varav ett gör på samma sätt med engelska och tyska. Det andra av dessa två biblioteket nämner att man har ett par finska familjer som låntagare som läser väldigt mycket. Ett annat bibliotek skriver inte direkt att det är på rutin, men att man beställer nya depositioner på de språk där det varit mycket utlån på tidigare depositioner. Ett bibliotek beställer rutinmässigt depositioner på de språk som talats under en längre tid i kommunen. Tre andra svarar att man beställer på förfrågan, men även regelbundet på språk där man vet att det finns relativt stor efterfrågan. Språk som nämns i sammanhanget är persiska, kurdiska och arabiska. Det är både små och stora bibliotek som beställer depositioner mer eller mindre rutinmässigt. Något bibliotek nämner att man ibland beställer depositioner inför studiebesök. Ett annat att man planerar att arbeta aktivt och utåtriktat mot den aktuella målgruppen då man har en större grupp människor med annat modersmål än svenska i stadsdelen och bl a inför detta arbete har tagit in depositioner. 2

3 Att använda katalogerna Har man titlar på signum P.09 känns det som en enklare affär att reservera in från ett grannbibliotek än vad det gör när man har en nyanländ kvinna från Somalia framför sig, som inte förstår svenska. Ovanstående är ett citat från ett enkätsvar och speglar kanske mångas upplevelse. Det är verkligen inte någon lätt uppgift att komma fram till vad en person helst skulle vilja läsa när man knappt kan prata med varandra. Men när man plockar depositioner kan man också stundtals slås av det lätt absurda i att plocka t ex tio stycken fackböcker. När kom en svensk senast in och ställde den frågan; Skulle man kunna få lite facklitteratur? Tanken framförs ibland från Regionbibliotekets sida att man kanske borde använda katalogerna mer och i högre grad göra enstaka fjärrlån. Mycket få bibliotekarier tittar dock i Göteborgs och Borås kataloger när de får en allmän fråga om böcker på andra språk eller inför en depositionsbeställning, särskilt inte när det gäller skönlitteratur. Fler tittar i katalogerna om det gäller facklitteratur i ett bestämt ämne och förstås om man får frågor på specifika titlar, vilket dock verkar ganska ovanligt. Ett skäl som nämns till att man inte använder katalogerna mer är att man inte alltid får frågan från den som ska läsa böckerna utan från t ex personal på skola eller flyktingmottagning. Transkriberingen anges som ett stort problem av flera. När texten i katalogen är skriven med latinskt alfabet kan t ex personer med arabiska eller kinesiska som modersmål ofta inte läsa den. Någon skriver att det är praktiskt taget omöjligt att ta katalogerna till hjälp när det gäller språk som inte använder latinskt alfabet. Någon nämner att det var lättare att beställa enstaka titlar när man fick nyförvärvslistor från Göteborg och Borås. Något bibliotek tolkar jag som att de tror att det är lättare för oss att inte behöva leta efter enstaka titlar som kan vara svåra att få fram. Ett bibliotek anger att låntagarna oftast inte har tid, men har löst det genom att skicka med låntagaren en utskrift där denne kan pricka för vad som verkar intressant. Det ses som en nackdel att Göteborgs och Borås kataloger inte är gemensamma, sökmöjligheterna anses alltför begränsade och flera verkar tycka att IB:s katalog är lättare att söka i. Något bibliotek brukar visa IB:s katalog för låntagaren så att denne själv kan söka i den. Någon nämner att det vore bra om titel och helst en kort beskrivning stod på svenska i katalogerna. Tidsbrist och språksvårigheter verkar vara de vanligaste skälen till att man inte använder katalogerna mer. Något bibliotek nämner att man har ensambemanning och alltså ska sköta utlån och återlämning parallellt med att svara på informationsfrågor. En del beskriver det som att man gärna skulle vilja använda katalogerna i samverkan med låntagarna, men att det är svårt. Det är enklare och går snabbare att beställa en deposition. Det många gör när man får en fråga om böcker på ett annat språk är att man frågar låntagaren om denne har några speciella intressen, gillar någon viss genre eller typ av böcker, om böckerna är till den som frågar eller t ex dennes barn och skriver ned kön och ungefärlig ålder. Detta är dock inte alltid till hjälp för oss då vi ofta inte kan språket och inte har någon information på svenska om de böcker vi plockar. Man skulle kunna 3

4 använda katalogerna även inför depositionsbeställningar för att ge förslag på några titlar eller någon författare eller för att se hur stort antal det kan vara rimligt att beställa på ett visst språk. Många verkar dock inte se någon anledning att gå in i katalogerna om de bara får frågan om det finns några böcker på ett visst språk. Man kan fundera kring hur avgörande det blir hur låntagarens fråga är formulerad. Får man en typ av service om man frågar: Har ni någon kokbok på arabiska? Och en helt annan om man frågar: Har ni böcker på arabiska? En del bibliotek verkar dock ha hittat sätt att hantera svårigheterna. Ett bibliotek skriver att man brukar titta i katalogerna tillsammans med låntagaren och att det oftast fungerar bra. Ett annat att låntagare ofta har specifika önskemål och att det inte brukar vara några svårigheter att tillgodose deras behov. Ett tredje visar gärna att möjligheten finns att beställa enstaka titlar. Ser bra ut i hyllan eller alltid utlånat? Faktiska siffror på utlån av depositionsböcker har vi bara fått från ett bibliotek. Den svarande därifrån nämner att man beställer på efterfrågan och att böckerna därför lånas ut, men att allt förstås inte faller låntagaren i smaken. En jämförelse med vår depositionsstatistik ger vid handen att allt man har beställt har lånats ut en gång på vissa språk, medan inte riktigt allt har lånats ut alls på andra språk. Ett par bibliotek nämner att de har infört nya rutiner för året så att det ska gå att få fram siffror framöver. De som har gissat siffror nämner 1-2, eller 1-3 lån per bok i genomsnitt. Någon som har gjort stickprov på några titlar skriver att dessa lånats ut flera gånger under depositionstiden. De flesta uppfattar det som att det är hög utlåning och en uppskattad service för låntagaren. Flera påpekar att de ju beställer depositioner på förfrågan och böckerna då i princip alltid lånas ut till den som har frågat efter dem, eller att man har identifierat ett behov innan man beställer och att böckerna därför i hög grad lånas ut. Något bibliotek tycker att det fungerar fantastiskt bra med depositioner och hoppas att vi känner att vi är viktiga för kommunbiblioteken. Ett annat skriver att depositioner är en MYCKET viktig verksamhet som Regionbiblioteket bör värna om. Någon nämner att böcker på engelska läses av en bredare publik och därför lånas ut i högre grad. Ett annat bibliotek uppfattar det som att det lånas flitigt under den period en ny invandrargrupp lär sig svenska, men att många därefter övergår till att läsa svenskspråkig litteratur. En del av de bibliotek som inte bara beställer depositioner på förfrågan nämner att man kollar eller uppskattar hur mycket utlån det varit på ett visst språk och att det bildar utgångspunkt för om man ska beställa en ny deposition på det språket. Dessa bibliotek poängterar att det växlar mycket vilka språk det är mycket efterfrågan på och att det därför kan vara väldigt få utlån på vissa depositioner. Då kan det handla om språk som tidigare lånats mycket, men inte längre talas i kommunen. Två bibliotek skriver att utlåningen överlag är ganska låg. Det ena har hört från en flyktingsamordnare att folk verkar stressade och har fullt upp med att få livet att fungera 4

5 och att många inte har någon tradition med sig att besöka bibliotek och läsa. Högutbildade flyttar i regel från kommunen efter en tid. Detta bibliotek vill ändå att det ska finnas något att låna på flera språk, men slutar ta hem depositioner om det är noll utlån på ett visst språk. Det andra förklarar den låga utlåningen helt enkelt med att böckerna är hos dem så kort tid. Ett bibliotek svarar att alla exemplaren i en deposition sällan har lånats ut när man kollar vid återsändning. Teorier som framkommit om varför det inte lånas ut mer/ännu mer är att låntagarna redan har läst böckerna, eller att titlarna inte passar, att det är ett smalt språk som endast få låntagare kan läsa, att låntagarna använder biblioteket till annat än att låna böcker och att hyllan kanske syns för dåligt, eller marknadsförs för lite. What about english? De flesta biblioteken svarar att det inte skulle ha så stor betydelse om Regionbiblioteket slutade med depositioner på engelska. En del har redan tillräckliga egna bestånd för att det ska räcka med enstaka fjärrlån och andra skriver att man skulle öka de egna inköpen något. Engelska är alltid gångbart inköpsmässigt menar något bibliotek och ett annat skriver att de skulle köpa in själva: Som sig bör!. För vissa bibliotek upplevs dock servicen med depositioner på engelska som mycket viktig. Ett bibliotek skriver att servicen till låntagarna skulle utarmas då de små bestånd man har möjlighet att ha själva snabbt blir utlästa. Ett annat bibliotek menar att Regionbiblioteket skulle svika sin uppgift att svara för kompletterande medieförsörjning. Där har man få personer som frågar efter böcker på andra språk och litet utrymme i biblioteket. Det anses därför inte försvarbart ekonomiskt och utrymmesmässigt att köpa in så mycket att det skulle täcka behovet. Det ses som viktigt att det inte är samma böcker på hyllan hela tiden för dem som lånar mycket. Ett tredje bibliotek skriver att det skulle vara mycket negativt om Regionbiblioteket slutade med depositioner på skolspråken. I en liten kommun har man mycket begränsade möjligheter att köpa in på andra språk än svenska menar man och servicen till låntagarna skulle bli mycket sämre. Något bibliotek har tidigare bara beställt enstaka fjärrlån på skolspråken, men önskar att möjligheten att beställa depositioner ska finnas kvar då budgeten stramas åt alltmer. Det är de minsta av de svarande kommunerna som är mest negativa till tanken att Regionbiblioteket skulle sluta med depositioner på engelska. Vår statistik över depositioner på engelska antyder att det är relativt få kommuner som beställer förhållandevis stora depositioner. Fjorton bibliotek beställde depositioner på engelska någon gång under Hälften var på tjugo böcker eller färre. Det bibliotek som beställde mest hade 300 böcker. Sex bibliotek av de som svarat på enkäten beställde depositioner på engelska under Kommunerna är i storleksordningen invånare. Det största av dessa bibliotek beställde relativt mycket, men svaret antyder att det mest var CD-böcker och att man alltmer köper in även sådana själva. Två av de här biblioteken är mycket kritiska till tanken att Regionbiblioteket skulle sluta med depositioner på skolspråken, men beställde endast tio böcker eller färre på engelska Två andra, som också beställde relativt små depositioner under 2007, tror inte att det skulle ha så stor betydelse, eller har svårt att uttala sig om vad det skulle innebära. Ett av 5

6 dessa vill gärna se att man fortsatt kan beställa CD-böcker. Det minsta biblioteket beställde 60 böcker på engelska 2007 och är mycket kritiska till att denna service skulle försvinna. Flera bibliotek beställde större depositioner än så, men har inte besvarat enkäten. När det gäller tyska och franska är det fler bibliotek som anser att Regionbiblioteket bör fortsätta med depositioner. Här är det också både små och medelstora bibliotek som anser att detta behövs. På dessa språk har man liten och mycket fluktuerande efterfrågan. Ett bibliotek skriver att man har slutat köpa böcker på tyska och franska, men ibland får förfrågningar. Det anses svårt för små bibliotek att hålla dessa språk med bestånd som har någorlunda bredd och aktualitet. Begränsade ekonomiska resurser och utrymmesbrist nämns av flera. Något fler än hälften av de svarande biblioteken skulle klara sig bra utan depositioner även på tyska och franska, antingen så att man redan har tillräckliga egna bestånd eller att man skulle kunna köpa mer på efterfrågan. Detta gäller de fem största svarande biblioteken, men även fem bibliotek på den nedre halvan gällande kommunstorlek. Ett bibliotek uttrycker en förhoppning om att Regionbibliotekets utbud på övriga språk skulle bli bättre om det inte längre gjordes depositioner på skolspråken. Några kommer också in på spanska. Ett bibliotek nämner att man köper en del då det finns bofasta i kommunen med spanska som förstaspråk. Ett annat bibliotek brukar ta in depositioner på spanska och har höga utlåningssiffror på dessa. Ytterligare ett skriver att man tar in depositioner på italienska och spanska ett par gånger om året. En filial skriver att man möjligen har behov av att komplettera med central- och latinamerikansk litteratur på spanska, men att det troligen räcker med enstaka fjärrlån. Kan man köpa själv? Ibland framförs tanken att bibliotekens inköp borde spegla befolkningssammansättningen. Ungefär hälften av dem som svarat på enkäten köper media på andra språk än svenska, nordiska språk och skolspråk för mindre än 1% av anslaget. En del av dessa kommuner har också mycket liten andel utrikes födda, men inte alla. Bland dem som köpte för mindre än 1% finns även bibliotek som ligger i kommuner med utrikes födda i spannet 8-13%. Siffran för utrikes födda innefattar även personer från de nordiska länderna och t ex från Tyskland och personer födda av svenska föräldrar utomlands, samtidigt som den inte innefattar t ex tvåspråkiga personer som är födda i Sverige. Den kan alltså inte rakt av jämföras med angivna procentsiffror för media på andra språk, men kan visa på tendenser. Med detta i bakhuvudet kan man säga att några bibliotek anger siffror för inköp som är i fas med andelen utrikes födda i kommunen. Bland dessa är det stor spridning på kommunstorlek från 7000 till Här möts bibliotek som har mycket liten andel utrikes födda och den kommun som har störst andel. Kanske kan man tänka att det är möjligt att utan någon större ansträngning vara i fas om andelen utrikes födda är mycket liten. Då krävs bara en närmast marginell extra satsning. Har man väldigt stor andel utrikes födda blir det kanske istället så att man är så illa tvungen att satsa en stor andel av inköpspengarna på andra språk. I t ex Bergsjön eller 6

7 Hjällbo (som inte ingår i undersökningen) skulle det väl framstå som närmast absurt att bara ha några enstaka böcker på andra språk. Ett svarande bibliotek ligger dock i mellanskiktet på 10% utrikes födda och gör inköp som är i fas med detta. Betydligt fler bibliotek har angivit siffror där differensen mellan inköp och andel utrikes födda är relativt stor. Spridningen gällande kommunstorlek är ungefär lika stor bland dessa bibliotek som bland dem där procentsatserna ligger närmare varandra. Det tycks alltså inte finnas något samband mellan kommunstorlek och att göra inköp som speglar befolkningssammansättningen. Gällande andel utrikes födda är spannet här 6-13%, vilket man kan säga är mellanskiktet. De bibliotek som kan sägas vara i fas har ökat sina inköp på andra språk sedan PASS-inventeringen med 2-4 procentenheter. De bibliotek som inte är i fas har tvärtom minskat sina inköp eller ligger kvar på samma nivå. Endast ett av dessa har ökat och det med ytterst lite. Det är inte ett givet samband mellan att köpa mycket och beställa få depositioner. Vissa bibliotek, som man får anta har stor efterfrågan och/eller jobbar aktivt med dessa frågor, både köper mycket och beställer mycket depositioner, medan andra varken gör det ena eller det andra i så hög utsträckning. Flera av biblioteken skriver att det fluktuerar kraftigt vilka språk man har efterfrågan på och att det därför är svårt att göra egna inköp. Personer som kommer som flyktingar till små kommuner stannar ofta inte så länge och bibliotekarierna upplever att de böcker de köpt in blir stående på hyllan medan nya grupper flyktingar kommer till biblioteket och frågar efter andra språk. Något bibliotek skriver att man har erfarenheten att böcker på andra språk upphör att lånas ut efter 5-10 år och har därför slutat köpa in invandrarlitteratur. Det finns ju depositioner eller hur? På detta bibliotek har man dock ansökt om extra pengar från Kulturrådet för att köpa in bilderböcker på bl a somali och arabiska. Man tillhör också de kommuner som har minst andel utrikes födda. En fråga att fundera kring är kanske hur detta står i relation till t ex populärlitteratur på svenska. Är det inte relativt vanligt att böcker har långa reservationsköer och köps i flera exemplar för att möta stor efterfrågan när en bok är omtalad och aktuell, men att intresset snabbt avklingar när alla redan har läst den och att det sedan står fem exemplar i hyllan? Det är inte säkert att detta är bra eller betyder att man ska göra så med böcker på andra språk, men värt att fundera över. Hur lång är egentligen medellivslängden för biblioteksböcker nuförtiden? Någon nämner att man överlag på folkbibliotek köper alltmer på efterfrågan och flera svarar att de köper även böcker på andra språk på efterfrågan. Ett par bibliotek skriver att de försöker hålla inköpen ungefär i nivå med hur många invånare i kommunen som talar ett språk, men att man får koncentrera sig på de större språkgrupperna. Enstaka titlar och en del facklitteratur köps även på språk som talas av färre i kommunen. Lexikon och grammatikböcker köps av många bibliotek. Andra populära områden är körkortsböcker, språkkurser, matlagning, om barn, sjukvård och religion och det någon kallar vardagskunskap. Ett par bibliotek har satsat på prenumerationer på nyhetsmedia eller tidskriftsdator då man uppfattar att det är större efterfrågan på tidningar än på böcker. En 7

8 svarande påpekar att låntagargruppen har behov utöver böcker på modersmålet som; språkkurser, lexikon och Lättläst på svenska. Någon skriver att man har tillfredsställande bestånd på de flesta språk som talas av grupper som är etablerade i kommunen, men att det inte är möjligt att ha ett fast bestånd på alla olika språk som efterfrågas. Man satsade ca 10% av sina mediainköp på andra språk än svenska Knutet till detta bibliotek finns en filial i ett invandrartätt område, som satsar ca 20% av sin mediabudget på böcker på andra språk, men ändå är beroende av depositioner. Detta är de högsta angivna siffrorna gällande mediainköp på andra språk och det är också det svarande bibliotek som ligger i den kommun som har störst andel utrikes födda. Ett bibliotek håller sig själva med media på skolspråken, men skriver om andra språk: Satsar man på böcker i ett språk så har ju familjer med det språket som modersmål snart läst ut de böckerna, varför det känns som att det aldrig kan bli en tillräcklig samling. På vår lilla enhet kan vi inte hålla ett tillräckligt bestånd för att hela tiden kunna möta upp litteraturbehovet hos de familjer som har annat modersmål än svenska. Ljudböcker nämns som efterfrågat av ett par bibliotek och något bibliotek anger att man gör en del inköp av sådana, framför allt på engelska. Någon skriver att det är idé att köpa in media på engelska, framför allt bestsellers, fantasy och CD-böcker. Är det enstaka låntagare som efterfrågar andra språk ses det dock som alltför smalt då boken kanske bara lånas ut denna enda gång. Detta bibliotek satsade ca 2% på andra språk och har ca 8% andel utrikes födda i kommunen. Ett bibliotek skriver att man har mycket liten efterfrågan på andra språk än svenska och engelska och att inköpen därför är mycket blygsamma, men funderar samtidigt kring om det är det lilla och kanske inte så aktuella beståndet som gör att utlånen är så få. Andelen utrikes födda är ca 8%. Ett par bibliotek anser att det är bra om biblioteket äger några titlar på de språk som efterfrågas ofta och köper in efterhand, men att depositioner behövs för att komplettera dessa små bestånd. Ett bibliotek skriver uttryckligen att det är lågprioriterat, men man kan tolka in detta i flera andra svar. Ett annat bibliotek nämner i motsats till detta att låntagare med annat språk än svenska är en prioriterad grupp och har ett särskilt konto för inköp på andra språk. Bibliotekslagen nämns inte, men man kan tolka det som att det är det man syftar på. Även depositioner ses dock som ett sätt att prioritera dessa grupper. Man tycker att det är svårt att välja romaner och att Btj:s recensioner gällande böcker på andra språk inte är lika bra som gällande böcker på svenska. Detta bibliotek köper om det finns stora författare från språkområdet eller annan populär litteratur som finns översatt. Facklitteratur köps en del på efterfrågan och inom populära områden. Något bibliotek har inga större invandrargrupper i kommunen, men köper självklara titlar på engelska, tyska och franska. De satsar ca 2% på invandrarspråk och andelen utrikes födda i kommunen är inte så mycket större. Något bibliotek har nyligen gjort böcker från Kulturrådet tillgängliga och därmed ökat det egna beståndet något. Någon menar att det är svårt för små bibliotek att köpa in och katalogisera udda språk och en svårighet vid inköp är språk där det inte finns så mycket utgiven litteratur. Detta är 8

9 dock ett problem även för depositionsarbetet. Andra problem som nämns är bristande språkkunskaper, bristande kunskap om författare och litteratur från olika delar av världen, inköpsställen som skickar faktura och att böcker på andra språk är avsevärt dyrare. En del bibliotek har lite speciella situationer då institutioner, där det i hög grad växlar vilka språkgrupper som är representerade, omfattas av biblioteksservicen som; kriminalvårdsanstalt och flyktingmottagning. Djupdykning i statistiken Tio i topp 2006, antal böcker i deposition 1.) Ryska 2557 (vux: 1846, barn: 711) 2.) Thailändska 1533 (vux: 933, barn: 600) 3.) Albanska 1387 (vux: 767, barn: 620) 4.) Serbokroatiska 1305 (vux: 840, barn: 465) 5.) Finska 1181 (vux: 1095, barn: 86) 6.) Arabiska 1148 (vux: 771, barn: 377) 7.) Engelska 1081 (vux: 645, barn: 436) 8.) Kinesiska 941 (vux: 667, barn: 274) 9.) Spanska 917 (vux: 612, barn: 305) 10.) Persiska 913 (vux: 673, barn: 240) Tio i topp 2007, antal böcker i deposition 1.) Ryska 2230 (vux: 1634, barn: 596) 2.) Arabiska 1440 (vux: 827, barn: 613) 3.) Finska 1358 (vux: 1343, barn: 15) 4.) Thailändska 1307 (vux: 897, barn: 410) 5.) Albanska 1260 (vux: 588, barn: 672) 9

10 6.) Serbokroatiska 1257 (vux: 798, barn: 459) 7.) Engelska 921 (vux: 645, barn: 276) 8.) Spanska 893 (vux: 571, barn: 322) 9.) Persiska 863 (vux: 570, barn: 293) 10.) Polska 694 (vux: 430, barn: 264) Kommentarer gällande antal böcker Ryska ligger i topp båda åren. De ryska böckerna utgör ca 14% av det totala antalet deponerade böcker 2006 och ca 13% På albanska har depositioner till barn gått om de för vuxna och det är det enda språk på tio-i-topp-listorna där det deponeras mer till barn än till vuxna. Finska har gått upp från femte till tredje plats och ökat något i antal. Det är vuxenböckerna som ökar. Depositioner av finska barnböcker har tvärtom minskat och detta är den tveklöst största skillnaden mellan vuxen- och barn där barnböckerna bara utgör ca 1% av antalet deponerade finska böcker Arabiska har gått upp från sjätte till andra plats och ökat i antal. Engelska ligger kvar på sjunde plats. Värt att nämna, även om det inte kommer med på tio i topp, är att somaliska ligger på femtonde plats 2007 med 264 deponerade vuxenböcker och 170 barn. På somaliska fick man skriftspråk sent, det finns ingen litterär tradition och är svårt att få fram böcker även om det blivit något lättare. Efterfrågan på somaliska böcker är större än vad vi faktiskt kan stå till tjänst med och vi får relativt ofta skicka färre böcker än vad som beställts, eller vidarebefordra till IB. Skolspråken utgjorde ca 10% av det totala antalet deponerade böcker både 2006 och Båda åren är engelska det största språket och det enda som kommer med på tio i topp, därefter tyska och sist franska. Ryska ensamt utgör en större andel av det totala antalet deponerade böcker än skolspråken tillsammans. Arabiska utgör ca 8% av det totala antalet 2007 liksom finska där det endast deponerades två färre böcker än på arabiska. De språk som är på tio i topp 2007 utgör ca 70% av det totala antalet deponerade böcker. Det deponerades böcker på 43 språk Tio i topp 2006, antal depositioner 1.) Ryska 135 (vux 84, barn 51) 2.) Thailändska 97 (vux 52, barn 45) 3.) Albanska 90 (vux 46, barn 44) 4.) Serbokroatiska 79 (vux 48, barn 31) 5.) Arabiska 68 (vux 42, barn 26) 10

11 6.) Kinesiska 51 (vux 35, barn 16) 7.) Spanska 51 (vux 31, barn 20) 8.) Persiska 51 (vux 36, barn 16) 9.) Kurdiska 48 (vux 28, barn 20) 10.) Polska 47 (vux 21, barn 26) Tio i topp 2007, antal depositioner 1.) Ryska 115 (vux 72, barn 43) 2.) Arabiska 89 (vux 45, barn 44) 3.) Albanska 82 (vux 36, barn 46) 4.) Thailändska 78 (vux 50, barn 28) 5.) Serbokroatiska 71 (vux 41, barn 30) 6.) Spanska 54 (vux 32, barn 22) 7.) Polska 50 (vux 27, barn 23) 8.) Persiska 48 (vux 28, barn 20) 9.) Somaliska 43 (vux 26, barn 17) 10.) Kurdiska 40 (vux 22, barn 18) Kommentarer gällande antal depositioner Ryska ligger i topp båda åren, både gällande antal böcker och antal depositioner. Behovet är alltså stort på många håll i regionen ligger de fyra först placerade språken på samma platser i listan över antal depositioner som i listan över antal böcker i deposition. Därefter sticker finskan ut genom att ligga på femte plats gällande antal böcker och först på 13:e plats gällande antal depositioner. På finska är det alltså få bibliotek som beställer stora depositioner. Det andra språk på tio i topp där differensen är relativt stor mellan placeringarna på de två listorna är engelska som ligger på 7:e plats gällande antal böcker och på 11:e gällande antal depositioner. Även här är det alltså relativt få bibliotek som beställer förhållandevis stora depositioner. Det är dock inte ett lika tydligt mönster som när det gäller finska. Kurdiska och polska, som inte är med på tio i topp gällande antal böcker, kommer med på tio i topp över antal depositioner, på 9:e och 10:e plats. På dessa 11

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer

.DUWOlJJQLQJPHGLHKDQWHULQJ/LWWHUDWXUSnLFNH±VYHQVNDVSUnNLQWH VNROVSUnN

.DUWOlJJQLQJPHGLHKDQWHULQJ/LWWHUDWXUSnLFNH±VYHQVNDVSUnNLQWH VNROVSUnN .DUWOlJJQLQJPHGLHKDQWHULQJ/LWWHUDWXUSnLFNH±VYHQVNDVSUnNLQWH VNROVSUnN 9LGDUEHWVP WHWRPPHGLHSODQHULQJRNWREHUORYDGH/lQVELEOLRWHNHWDWWWD IUDPHWWVWUXNWXUHUDWXQGHUODJVRPKMlOSLGHWORNDODPHGLHSODQHDUEHWHWI UOLWWHUDWXUSn

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland.

Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland. Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland. December 2013 Ingvor Jansson Bibliotekarie Kultur i Väst Innehåll Inledning

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Arbetet med mångspråk på folkbibliotek i Uppsala län

Arbetet med mångspråk på folkbibliotek i Uppsala län Arbetet med mångspråk på folkbibliotek i Uppsala län En studie genomförd i november och december 2014 av Ulla Hjorton INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Utgångspunkter 4 Uppdrag och syfte 4 Lagen och personer

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ Markaryds kommun 7DOERNVSODQ för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ 6W\UGRNXPHQWI U0DUNDU\GVWDOERNVSODQ Enligt den regionala talboksplanen ska lokala talboksplaner upprättas, och enligt Markaryds kommuns Kultur-

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige

nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige nå ända fram guide för informatörer som vill nå alla i sverige Tips för att nå läsare med begränsade kunskaper i det svenska språket Detta är några råd om hur man når så många som möjligt med sin information,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2014

Verksamhetsberättelse Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2014 Verksamhetsberättelse Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2014 Denna VB gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket Det mångspråkiga skolbiblioteket Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skol-

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Modersmålsbiblioteket

Modersmålsbiblioteket Nätverk Slutrapport Projektperiod: 2011-09-01 2012-09-01 Modersmålsbiblioteket B Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Bakgrund...4 Modersmålsenhetens organisation...4 Förskola...4 Grundskola...5 Gymnasium...5

Läs mer

Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning

Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län - en kartläggning Viveca Nyström VN arkiv bibliotek November 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Metod... 4 1.3 Frågeställningar...

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

media 2006 Från gröna lådor ti l l idéutby te framsteget 17

media 2006 Från gröna lådor ti l l idéutby te framsteget 17 media 2006 Från gröna lådor ti l l idéutby te framsteget 17 Innehåll 2 inledning 4 media 2006 bakgrund och förutsättningar 10 vad har hänt under 2006 16 nedslag i grupperna 25 2007 och vidare Under 2006

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström Rebusmöte 2013 04 17 Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström ReBUS gruppens prioriterade punkter med kommentarer 11 & 35

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

På vilken sida står biblioteket?

På vilken sida står biblioteket? På vilken sida står biblioteket? Folkbibliotekets uppdrag är att överbrygga klyftor vare sig de är geografiska, språkliga, eller sociala. Nu har vi ett samhälle med snabbt och radikalt växande klyftor.

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren

Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren Kunden får en bokcheck med en unik kod. Koden knappas in på www.bokcheck.se Kunden väljer sin ljudbok från ett förbestämt sortiment. Det finns utförlig information

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Enkät till alla kommuner om information via hemsidan till nyanlända invandrare

Enkät till alla kommuner om information via hemsidan till nyanlända invandrare Enkät till alla kommuner om information via hemsidan till nyanlända invandrare INTEGRATIONSVERKETS STENCILSERIE 2002:2 ISSN 1651-5676 Innehållsförteckning Enkät till alla kommuner i Sverige om information

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Flytande bestånd i Helge en utvärdering. Version 3

Flytande bestånd i Helge en utvärdering. Version 3 Flytande bestånd i Helge en utvärdering Version 3 Viveca Nyström VN arkiv & bibliotek AB, 2015 Innehåll 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Frågeställningar 4 1.3 Metod och avgränsningar 5 2. Sammanfattning

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Riktlinjer för information till grupper med särskilda behov

Riktlinjer för information till grupper med särskilda behov Landstingsstyrelsens förvaltning Kommunikation 2005-09-26 LS 0509-1660 Riktlinjer för information till grupper med särskilda behov Bakgrund Landstinget har ansvaret för att ge invånarna i länet en god

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster

Läs mer

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg 1 FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg Enkätundersökning hösten 24 Kommunledningskontoret/Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kommunledningskontoret

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

EN ENKÄT OM ATT LÄRA SIG LÄSA

EN ENKÄT OM ATT LÄRA SIG LÄSA EN ENKÄT OM ATT LÄRA SIG LÄSA International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm En enkät om att lära sig läsa Ditt barns

Läs mer

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 1 (7) Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan 2 (7) Förord Riktlinjerna för översättningar syftar till att alla som tillhör den svenska socialförsäkringen ska förstå sina rättigheter och skyldigheter.

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Klient...

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Läsåret 2012/2013 Mikael Vikman, Åsa Mattsson Celsiusskolan är Sveriges största idrottsgymnasium med cirka 900 elever. Förutom idrottsklasser (Samhälls-

Läs mer

Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek 2011

Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek 2011 Diarienummer: Datum: 2011-11-12 Handläggare: Lena Gullmert, Karin Fernström Kundvals- och finansieringsavdelningen Kulturenheten Kultur- och fritidsnämnden Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek

Läs mer