På andra språk än svenska

Transkript

1 På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget område som också omnämns som prioriterat i bibliotekslagen: 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Tanken var att få en bild av situationen inför ett förändringsarbete gällande depositioner på andra språk. Servicen med depositioner ses som viktig även från Regionbibliotekets sida och den kommer inte att upphöra. Med tanke på de stora förändringar befolkningssammansättningen genomgått och att det bör ha påverkat vad som efterfrågas i biblioteken, krävs det dock att man funderar kring prioriteringar och upplägg. Tjugoen kommunbibliotek besvarade enkäten samt två filialer (till kommunbibliotek ute i regionen, inte till värdbiblioteken). Ytterligare ett bibliotek, med tillhörande filial, svarade när analysen egentligen redan var klar och deras svar har därför lagts till i efterhand där det har fungerat, men inte analyserats lika mycket som övriga svar. Bland de svarande finns representanter för både små och stora bibliotek och från alla grupperna i Media Med den kvalitativa infallsvinkel som enkäten har haft tror vi att detta ger en både bred och fördjupad bild trots att många inte har svarat. Statistik har hämtats från SCB:s kommunfaktablad för att få en uppfattning om storlek på biblioteken och behov av media på andra språk (procent utrikes födda). Materialet har bl a lästs igenom från minsta till största kommun och från kommun med flest utrikes födda till minst, för att se om det avslöjar något mönster. Naturligtvis finns det fler aspekter än det sådana siffror visar, men de kan ändå visa på tendenser. Analysen har delvis vävts samman med en djupdykning i den statistik kring depositioner Regionbiblioteket för. Detta finns också kommenterat mot slutet av denna text samt topplistor över vilka som är de mest efterfrågade språken. Alla har inte svarat på statistikfrågan om hur stor del av det totala inköpet av media som är på andra språk än svenska, nordiska språk och skolspråken (användningen av beteckningen skolspråk är kritiserad från flera håll, men används ändå här för enkelhetens skull i betydelsen engelska, tyska och franska). Då dessutom alla inte har svarat på enkäten över huvud taget har vi inte dragit så stora växlar på jämförelser med PASS-inventeringen, men nämner och kommenterar angivna siffror i texten. 1

2 Enkätanalys Bara när någon frågar eller alltid depositioner i hyllan? Det kan förstås finnas flera skäl till att bibliotek beställer depositioner och vi var intresserade av hur man resonerar kring detta. En anledning, som nämns av bibliotek som har ett eget grundbestånd på flera språk, är att man vill komplettera och bredda det egna beståndet. Man kan ha svårt att tillgodose behovet när det är få låntagare som lånar mycket på ett visst språk. Detta nämns t ex gällande ryska romaner och böcker på finska. Har man ett par familjer som lånar och läser väldigt mycket blir det inte försvarbart att en så stor del av både pengar och utrymme går till så få personer. Flera av de svarande biblioteken beställer depositioner endast på förfrågan. Frågan kan komma direkt från låntagare som vill läsa på andra språk, eller t ex från personal på skola/förskola. Ibland handlar det om sommarboende och tillfälliga gäster. Ett av de bibliotek som svarat att man bara beställer på förfrågan, skriver att det är när det inte finns böcker att köpa eller när det bedöms som alltför smalt som man väljer deposition. På detta bibliotek gör man alltså i första hand egna inköp när man får frågor om böcker på andra språk. Att man beställer depositioner på förfrågan är det vanligaste svaret, men många beställer inte bara av detta skäl. Flera bibliotek beställer depositioner när man får besked om att det kommit nya invandrargrupper till kommunen, eller när man märker ökad efterfrågan på ett språk man inte har haft böcker på tidigare. Något bibliotek beskriver det som en start innan man har hunnit bygga upp ett eget bestånd på det nya språket, men flera hanterar det uppkomna behovet med depositioner även fortsättningsvis. Något bibliotek skriver att man försöker ha koll på vilka språkgrupper som finns i kommunen och vilka som ökar eller minskar. Man har ambitionen att kunna erbjuda något på varje språk och verkar huvudsakligen göra detta genom depositioner. Åtta bibliotek nämner att de beställer depositioner rutinmässigt på vissa språk. Två av dessa beställer regelbundet depositioner på finska varav ett gör på samma sätt med engelska och tyska. Det andra av dessa två biblioteket nämner att man har ett par finska familjer som låntagare som läser väldigt mycket. Ett annat bibliotek skriver inte direkt att det är på rutin, men att man beställer nya depositioner på de språk där det varit mycket utlån på tidigare depositioner. Ett bibliotek beställer rutinmässigt depositioner på de språk som talats under en längre tid i kommunen. Tre andra svarar att man beställer på förfrågan, men även regelbundet på språk där man vet att det finns relativt stor efterfrågan. Språk som nämns i sammanhanget är persiska, kurdiska och arabiska. Det är både små och stora bibliotek som beställer depositioner mer eller mindre rutinmässigt. Något bibliotek nämner att man ibland beställer depositioner inför studiebesök. Ett annat att man planerar att arbeta aktivt och utåtriktat mot den aktuella målgruppen då man har en större grupp människor med annat modersmål än svenska i stadsdelen och bl a inför detta arbete har tagit in depositioner. 2

3 Att använda katalogerna Har man titlar på signum P.09 känns det som en enklare affär att reservera in från ett grannbibliotek än vad det gör när man har en nyanländ kvinna från Somalia framför sig, som inte förstår svenska. Ovanstående är ett citat från ett enkätsvar och speglar kanske mångas upplevelse. Det är verkligen inte någon lätt uppgift att komma fram till vad en person helst skulle vilja läsa när man knappt kan prata med varandra. Men när man plockar depositioner kan man också stundtals slås av det lätt absurda i att plocka t ex tio stycken fackböcker. När kom en svensk senast in och ställde den frågan; Skulle man kunna få lite facklitteratur? Tanken framförs ibland från Regionbibliotekets sida att man kanske borde använda katalogerna mer och i högre grad göra enstaka fjärrlån. Mycket få bibliotekarier tittar dock i Göteborgs och Borås kataloger när de får en allmän fråga om böcker på andra språk eller inför en depositionsbeställning, särskilt inte när det gäller skönlitteratur. Fler tittar i katalogerna om det gäller facklitteratur i ett bestämt ämne och förstås om man får frågor på specifika titlar, vilket dock verkar ganska ovanligt. Ett skäl som nämns till att man inte använder katalogerna mer är att man inte alltid får frågan från den som ska läsa böckerna utan från t ex personal på skola eller flyktingmottagning. Transkriberingen anges som ett stort problem av flera. När texten i katalogen är skriven med latinskt alfabet kan t ex personer med arabiska eller kinesiska som modersmål ofta inte läsa den. Någon skriver att det är praktiskt taget omöjligt att ta katalogerna till hjälp när det gäller språk som inte använder latinskt alfabet. Någon nämner att det var lättare att beställa enstaka titlar när man fick nyförvärvslistor från Göteborg och Borås. Något bibliotek tolkar jag som att de tror att det är lättare för oss att inte behöva leta efter enstaka titlar som kan vara svåra att få fram. Ett bibliotek anger att låntagarna oftast inte har tid, men har löst det genom att skicka med låntagaren en utskrift där denne kan pricka för vad som verkar intressant. Det ses som en nackdel att Göteborgs och Borås kataloger inte är gemensamma, sökmöjligheterna anses alltför begränsade och flera verkar tycka att IB:s katalog är lättare att söka i. Något bibliotek brukar visa IB:s katalog för låntagaren så att denne själv kan söka i den. Någon nämner att det vore bra om titel och helst en kort beskrivning stod på svenska i katalogerna. Tidsbrist och språksvårigheter verkar vara de vanligaste skälen till att man inte använder katalogerna mer. Något bibliotek nämner att man har ensambemanning och alltså ska sköta utlån och återlämning parallellt med att svara på informationsfrågor. En del beskriver det som att man gärna skulle vilja använda katalogerna i samverkan med låntagarna, men att det är svårt. Det är enklare och går snabbare att beställa en deposition. Det många gör när man får en fråga om böcker på ett annat språk är att man frågar låntagaren om denne har några speciella intressen, gillar någon viss genre eller typ av böcker, om böckerna är till den som frågar eller t ex dennes barn och skriver ned kön och ungefärlig ålder. Detta är dock inte alltid till hjälp för oss då vi ofta inte kan språket och inte har någon information på svenska om de böcker vi plockar. Man skulle kunna 3

4 använda katalogerna även inför depositionsbeställningar för att ge förslag på några titlar eller någon författare eller för att se hur stort antal det kan vara rimligt att beställa på ett visst språk. Många verkar dock inte se någon anledning att gå in i katalogerna om de bara får frågan om det finns några böcker på ett visst språk. Man kan fundera kring hur avgörande det blir hur låntagarens fråga är formulerad. Får man en typ av service om man frågar: Har ni någon kokbok på arabiska? Och en helt annan om man frågar: Har ni böcker på arabiska? En del bibliotek verkar dock ha hittat sätt att hantera svårigheterna. Ett bibliotek skriver att man brukar titta i katalogerna tillsammans med låntagaren och att det oftast fungerar bra. Ett annat att låntagare ofta har specifika önskemål och att det inte brukar vara några svårigheter att tillgodose deras behov. Ett tredje visar gärna att möjligheten finns att beställa enstaka titlar. Ser bra ut i hyllan eller alltid utlånat? Faktiska siffror på utlån av depositionsböcker har vi bara fått från ett bibliotek. Den svarande därifrån nämner att man beställer på efterfrågan och att böckerna därför lånas ut, men att allt förstås inte faller låntagaren i smaken. En jämförelse med vår depositionsstatistik ger vid handen att allt man har beställt har lånats ut en gång på vissa språk, medan inte riktigt allt har lånats ut alls på andra språk. Ett par bibliotek nämner att de har infört nya rutiner för året så att det ska gå att få fram siffror framöver. De som har gissat siffror nämner 1-2, eller 1-3 lån per bok i genomsnitt. Någon som har gjort stickprov på några titlar skriver att dessa lånats ut flera gånger under depositionstiden. De flesta uppfattar det som att det är hög utlåning och en uppskattad service för låntagaren. Flera påpekar att de ju beställer depositioner på förfrågan och böckerna då i princip alltid lånas ut till den som har frågat efter dem, eller att man har identifierat ett behov innan man beställer och att böckerna därför i hög grad lånas ut. Något bibliotek tycker att det fungerar fantastiskt bra med depositioner och hoppas att vi känner att vi är viktiga för kommunbiblioteken. Ett annat skriver att depositioner är en MYCKET viktig verksamhet som Regionbiblioteket bör värna om. Någon nämner att böcker på engelska läses av en bredare publik och därför lånas ut i högre grad. Ett annat bibliotek uppfattar det som att det lånas flitigt under den period en ny invandrargrupp lär sig svenska, men att många därefter övergår till att läsa svenskspråkig litteratur. En del av de bibliotek som inte bara beställer depositioner på förfrågan nämner att man kollar eller uppskattar hur mycket utlån det varit på ett visst språk och att det bildar utgångspunkt för om man ska beställa en ny deposition på det språket. Dessa bibliotek poängterar att det växlar mycket vilka språk det är mycket efterfrågan på och att det därför kan vara väldigt få utlån på vissa depositioner. Då kan det handla om språk som tidigare lånats mycket, men inte längre talas i kommunen. Två bibliotek skriver att utlåningen överlag är ganska låg. Det ena har hört från en flyktingsamordnare att folk verkar stressade och har fullt upp med att få livet att fungera 4

5 och att många inte har någon tradition med sig att besöka bibliotek och läsa. Högutbildade flyttar i regel från kommunen efter en tid. Detta bibliotek vill ändå att det ska finnas något att låna på flera språk, men slutar ta hem depositioner om det är noll utlån på ett visst språk. Det andra förklarar den låga utlåningen helt enkelt med att böckerna är hos dem så kort tid. Ett bibliotek svarar att alla exemplaren i en deposition sällan har lånats ut när man kollar vid återsändning. Teorier som framkommit om varför det inte lånas ut mer/ännu mer är att låntagarna redan har läst böckerna, eller att titlarna inte passar, att det är ett smalt språk som endast få låntagare kan läsa, att låntagarna använder biblioteket till annat än att låna böcker och att hyllan kanske syns för dåligt, eller marknadsförs för lite. What about english? De flesta biblioteken svarar att det inte skulle ha så stor betydelse om Regionbiblioteket slutade med depositioner på engelska. En del har redan tillräckliga egna bestånd för att det ska räcka med enstaka fjärrlån och andra skriver att man skulle öka de egna inköpen något. Engelska är alltid gångbart inköpsmässigt menar något bibliotek och ett annat skriver att de skulle köpa in själva: Som sig bör!. För vissa bibliotek upplevs dock servicen med depositioner på engelska som mycket viktig. Ett bibliotek skriver att servicen till låntagarna skulle utarmas då de små bestånd man har möjlighet att ha själva snabbt blir utlästa. Ett annat bibliotek menar att Regionbiblioteket skulle svika sin uppgift att svara för kompletterande medieförsörjning. Där har man få personer som frågar efter böcker på andra språk och litet utrymme i biblioteket. Det anses därför inte försvarbart ekonomiskt och utrymmesmässigt att köpa in så mycket att det skulle täcka behovet. Det ses som viktigt att det inte är samma böcker på hyllan hela tiden för dem som lånar mycket. Ett tredje bibliotek skriver att det skulle vara mycket negativt om Regionbiblioteket slutade med depositioner på skolspråken. I en liten kommun har man mycket begränsade möjligheter att köpa in på andra språk än svenska menar man och servicen till låntagarna skulle bli mycket sämre. Något bibliotek har tidigare bara beställt enstaka fjärrlån på skolspråken, men önskar att möjligheten att beställa depositioner ska finnas kvar då budgeten stramas åt alltmer. Det är de minsta av de svarande kommunerna som är mest negativa till tanken att Regionbiblioteket skulle sluta med depositioner på engelska. Vår statistik över depositioner på engelska antyder att det är relativt få kommuner som beställer förhållandevis stora depositioner. Fjorton bibliotek beställde depositioner på engelska någon gång under Hälften var på tjugo böcker eller färre. Det bibliotek som beställde mest hade 300 böcker. Sex bibliotek av de som svarat på enkäten beställde depositioner på engelska under Kommunerna är i storleksordningen invånare. Det största av dessa bibliotek beställde relativt mycket, men svaret antyder att det mest var CD-böcker och att man alltmer köper in även sådana själva. Två av de här biblioteken är mycket kritiska till tanken att Regionbiblioteket skulle sluta med depositioner på skolspråken, men beställde endast tio böcker eller färre på engelska Två andra, som också beställde relativt små depositioner under 2007, tror inte att det skulle ha så stor betydelse, eller har svårt att uttala sig om vad det skulle innebära. Ett av 5

6 dessa vill gärna se att man fortsatt kan beställa CD-böcker. Det minsta biblioteket beställde 60 böcker på engelska 2007 och är mycket kritiska till att denna service skulle försvinna. Flera bibliotek beställde större depositioner än så, men har inte besvarat enkäten. När det gäller tyska och franska är det fler bibliotek som anser att Regionbiblioteket bör fortsätta med depositioner. Här är det också både små och medelstora bibliotek som anser att detta behövs. På dessa språk har man liten och mycket fluktuerande efterfrågan. Ett bibliotek skriver att man har slutat köpa böcker på tyska och franska, men ibland får förfrågningar. Det anses svårt för små bibliotek att hålla dessa språk med bestånd som har någorlunda bredd och aktualitet. Begränsade ekonomiska resurser och utrymmesbrist nämns av flera. Något fler än hälften av de svarande biblioteken skulle klara sig bra utan depositioner även på tyska och franska, antingen så att man redan har tillräckliga egna bestånd eller att man skulle kunna köpa mer på efterfrågan. Detta gäller de fem största svarande biblioteken, men även fem bibliotek på den nedre halvan gällande kommunstorlek. Ett bibliotek uttrycker en förhoppning om att Regionbibliotekets utbud på övriga språk skulle bli bättre om det inte längre gjordes depositioner på skolspråken. Några kommer också in på spanska. Ett bibliotek nämner att man köper en del då det finns bofasta i kommunen med spanska som förstaspråk. Ett annat bibliotek brukar ta in depositioner på spanska och har höga utlåningssiffror på dessa. Ytterligare ett skriver att man tar in depositioner på italienska och spanska ett par gånger om året. En filial skriver att man möjligen har behov av att komplettera med central- och latinamerikansk litteratur på spanska, men att det troligen räcker med enstaka fjärrlån. Kan man köpa själv? Ibland framförs tanken att bibliotekens inköp borde spegla befolkningssammansättningen. Ungefär hälften av dem som svarat på enkäten köper media på andra språk än svenska, nordiska språk och skolspråk för mindre än 1% av anslaget. En del av dessa kommuner har också mycket liten andel utrikes födda, men inte alla. Bland dem som köpte för mindre än 1% finns även bibliotek som ligger i kommuner med utrikes födda i spannet 8-13%. Siffran för utrikes födda innefattar även personer från de nordiska länderna och t ex från Tyskland och personer födda av svenska föräldrar utomlands, samtidigt som den inte innefattar t ex tvåspråkiga personer som är födda i Sverige. Den kan alltså inte rakt av jämföras med angivna procentsiffror för media på andra språk, men kan visa på tendenser. Med detta i bakhuvudet kan man säga att några bibliotek anger siffror för inköp som är i fas med andelen utrikes födda i kommunen. Bland dessa är det stor spridning på kommunstorlek från 7000 till Här möts bibliotek som har mycket liten andel utrikes födda och den kommun som har störst andel. Kanske kan man tänka att det är möjligt att utan någon större ansträngning vara i fas om andelen utrikes födda är mycket liten. Då krävs bara en närmast marginell extra satsning. Har man väldigt stor andel utrikes födda blir det kanske istället så att man är så illa tvungen att satsa en stor andel av inköpspengarna på andra språk. I t ex Bergsjön eller 6

7 Hjällbo (som inte ingår i undersökningen) skulle det väl framstå som närmast absurt att bara ha några enstaka böcker på andra språk. Ett svarande bibliotek ligger dock i mellanskiktet på 10% utrikes födda och gör inköp som är i fas med detta. Betydligt fler bibliotek har angivit siffror där differensen mellan inköp och andel utrikes födda är relativt stor. Spridningen gällande kommunstorlek är ungefär lika stor bland dessa bibliotek som bland dem där procentsatserna ligger närmare varandra. Det tycks alltså inte finnas något samband mellan kommunstorlek och att göra inköp som speglar befolkningssammansättningen. Gällande andel utrikes födda är spannet här 6-13%, vilket man kan säga är mellanskiktet. De bibliotek som kan sägas vara i fas har ökat sina inköp på andra språk sedan PASS-inventeringen med 2-4 procentenheter. De bibliotek som inte är i fas har tvärtom minskat sina inköp eller ligger kvar på samma nivå. Endast ett av dessa har ökat och det med ytterst lite. Det är inte ett givet samband mellan att köpa mycket och beställa få depositioner. Vissa bibliotek, som man får anta har stor efterfrågan och/eller jobbar aktivt med dessa frågor, både köper mycket och beställer mycket depositioner, medan andra varken gör det ena eller det andra i så hög utsträckning. Flera av biblioteken skriver att det fluktuerar kraftigt vilka språk man har efterfrågan på och att det därför är svårt att göra egna inköp. Personer som kommer som flyktingar till små kommuner stannar ofta inte så länge och bibliotekarierna upplever att de böcker de köpt in blir stående på hyllan medan nya grupper flyktingar kommer till biblioteket och frågar efter andra språk. Något bibliotek skriver att man har erfarenheten att böcker på andra språk upphör att lånas ut efter 5-10 år och har därför slutat köpa in invandrarlitteratur. Det finns ju depositioner eller hur? På detta bibliotek har man dock ansökt om extra pengar från Kulturrådet för att köpa in bilderböcker på bl a somali och arabiska. Man tillhör också de kommuner som har minst andel utrikes födda. En fråga att fundera kring är kanske hur detta står i relation till t ex populärlitteratur på svenska. Är det inte relativt vanligt att böcker har långa reservationsköer och köps i flera exemplar för att möta stor efterfrågan när en bok är omtalad och aktuell, men att intresset snabbt avklingar när alla redan har läst den och att det sedan står fem exemplar i hyllan? Det är inte säkert att detta är bra eller betyder att man ska göra så med böcker på andra språk, men värt att fundera över. Hur lång är egentligen medellivslängden för biblioteksböcker nuförtiden? Någon nämner att man överlag på folkbibliotek köper alltmer på efterfrågan och flera svarar att de köper även böcker på andra språk på efterfrågan. Ett par bibliotek skriver att de försöker hålla inköpen ungefär i nivå med hur många invånare i kommunen som talar ett språk, men att man får koncentrera sig på de större språkgrupperna. Enstaka titlar och en del facklitteratur köps även på språk som talas av färre i kommunen. Lexikon och grammatikböcker köps av många bibliotek. Andra populära områden är körkortsböcker, språkkurser, matlagning, om barn, sjukvård och religion och det någon kallar vardagskunskap. Ett par bibliotek har satsat på prenumerationer på nyhetsmedia eller tidskriftsdator då man uppfattar att det är större efterfrågan på tidningar än på böcker. En 7

8 svarande påpekar att låntagargruppen har behov utöver böcker på modersmålet som; språkkurser, lexikon och Lättläst på svenska. Någon skriver att man har tillfredsställande bestånd på de flesta språk som talas av grupper som är etablerade i kommunen, men att det inte är möjligt att ha ett fast bestånd på alla olika språk som efterfrågas. Man satsade ca 10% av sina mediainköp på andra språk än svenska Knutet till detta bibliotek finns en filial i ett invandrartätt område, som satsar ca 20% av sin mediabudget på böcker på andra språk, men ändå är beroende av depositioner. Detta är de högsta angivna siffrorna gällande mediainköp på andra språk och det är också det svarande bibliotek som ligger i den kommun som har störst andel utrikes födda. Ett bibliotek håller sig själva med media på skolspråken, men skriver om andra språk: Satsar man på böcker i ett språk så har ju familjer med det språket som modersmål snart läst ut de böckerna, varför det känns som att det aldrig kan bli en tillräcklig samling. På vår lilla enhet kan vi inte hålla ett tillräckligt bestånd för att hela tiden kunna möta upp litteraturbehovet hos de familjer som har annat modersmål än svenska. Ljudböcker nämns som efterfrågat av ett par bibliotek och något bibliotek anger att man gör en del inköp av sådana, framför allt på engelska. Någon skriver att det är idé att köpa in media på engelska, framför allt bestsellers, fantasy och CD-böcker. Är det enstaka låntagare som efterfrågar andra språk ses det dock som alltför smalt då boken kanske bara lånas ut denna enda gång. Detta bibliotek satsade ca 2% på andra språk och har ca 8% andel utrikes födda i kommunen. Ett bibliotek skriver att man har mycket liten efterfrågan på andra språk än svenska och engelska och att inköpen därför är mycket blygsamma, men funderar samtidigt kring om det är det lilla och kanske inte så aktuella beståndet som gör att utlånen är så få. Andelen utrikes födda är ca 8%. Ett par bibliotek anser att det är bra om biblioteket äger några titlar på de språk som efterfrågas ofta och köper in efterhand, men att depositioner behövs för att komplettera dessa små bestånd. Ett bibliotek skriver uttryckligen att det är lågprioriterat, men man kan tolka in detta i flera andra svar. Ett annat bibliotek nämner i motsats till detta att låntagare med annat språk än svenska är en prioriterad grupp och har ett särskilt konto för inköp på andra språk. Bibliotekslagen nämns inte, men man kan tolka det som att det är det man syftar på. Även depositioner ses dock som ett sätt att prioritera dessa grupper. Man tycker att det är svårt att välja romaner och att Btj:s recensioner gällande böcker på andra språk inte är lika bra som gällande böcker på svenska. Detta bibliotek köper om det finns stora författare från språkområdet eller annan populär litteratur som finns översatt. Facklitteratur köps en del på efterfrågan och inom populära områden. Något bibliotek har inga större invandrargrupper i kommunen, men köper självklara titlar på engelska, tyska och franska. De satsar ca 2% på invandrarspråk och andelen utrikes födda i kommunen är inte så mycket större. Något bibliotek har nyligen gjort böcker från Kulturrådet tillgängliga och därmed ökat det egna beståndet något. Någon menar att det är svårt för små bibliotek att köpa in och katalogisera udda språk och en svårighet vid inköp är språk där det inte finns så mycket utgiven litteratur. Detta är 8

9 dock ett problem även för depositionsarbetet. Andra problem som nämns är bristande språkkunskaper, bristande kunskap om författare och litteratur från olika delar av världen, inköpsställen som skickar faktura och att böcker på andra språk är avsevärt dyrare. En del bibliotek har lite speciella situationer då institutioner, där det i hög grad växlar vilka språkgrupper som är representerade, omfattas av biblioteksservicen som; kriminalvårdsanstalt och flyktingmottagning. Djupdykning i statistiken Tio i topp 2006, antal böcker i deposition 1.) Ryska 2557 (vux: 1846, barn: 711) 2.) Thailändska 1533 (vux: 933, barn: 600) 3.) Albanska 1387 (vux: 767, barn: 620) 4.) Serbokroatiska 1305 (vux: 840, barn: 465) 5.) Finska 1181 (vux: 1095, barn: 86) 6.) Arabiska 1148 (vux: 771, barn: 377) 7.) Engelska 1081 (vux: 645, barn: 436) 8.) Kinesiska 941 (vux: 667, barn: 274) 9.) Spanska 917 (vux: 612, barn: 305) 10.) Persiska 913 (vux: 673, barn: 240) Tio i topp 2007, antal böcker i deposition 1.) Ryska 2230 (vux: 1634, barn: 596) 2.) Arabiska 1440 (vux: 827, barn: 613) 3.) Finska 1358 (vux: 1343, barn: 15) 4.) Thailändska 1307 (vux: 897, barn: 410) 5.) Albanska 1260 (vux: 588, barn: 672) 9

10 6.) Serbokroatiska 1257 (vux: 798, barn: 459) 7.) Engelska 921 (vux: 645, barn: 276) 8.) Spanska 893 (vux: 571, barn: 322) 9.) Persiska 863 (vux: 570, barn: 293) 10.) Polska 694 (vux: 430, barn: 264) Kommentarer gällande antal böcker Ryska ligger i topp båda åren. De ryska böckerna utgör ca 14% av det totala antalet deponerade böcker 2006 och ca 13% På albanska har depositioner till barn gått om de för vuxna och det är det enda språk på tio-i-topp-listorna där det deponeras mer till barn än till vuxna. Finska har gått upp från femte till tredje plats och ökat något i antal. Det är vuxenböckerna som ökar. Depositioner av finska barnböcker har tvärtom minskat och detta är den tveklöst största skillnaden mellan vuxen- och barn där barnböckerna bara utgör ca 1% av antalet deponerade finska böcker Arabiska har gått upp från sjätte till andra plats och ökat i antal. Engelska ligger kvar på sjunde plats. Värt att nämna, även om det inte kommer med på tio i topp, är att somaliska ligger på femtonde plats 2007 med 264 deponerade vuxenböcker och 170 barn. På somaliska fick man skriftspråk sent, det finns ingen litterär tradition och är svårt att få fram böcker även om det blivit något lättare. Efterfrågan på somaliska böcker är större än vad vi faktiskt kan stå till tjänst med och vi får relativt ofta skicka färre böcker än vad som beställts, eller vidarebefordra till IB. Skolspråken utgjorde ca 10% av det totala antalet deponerade böcker både 2006 och Båda åren är engelska det största språket och det enda som kommer med på tio i topp, därefter tyska och sist franska. Ryska ensamt utgör en större andel av det totala antalet deponerade böcker än skolspråken tillsammans. Arabiska utgör ca 8% av det totala antalet 2007 liksom finska där det endast deponerades två färre böcker än på arabiska. De språk som är på tio i topp 2007 utgör ca 70% av det totala antalet deponerade böcker. Det deponerades böcker på 43 språk Tio i topp 2006, antal depositioner 1.) Ryska 135 (vux 84, barn 51) 2.) Thailändska 97 (vux 52, barn 45) 3.) Albanska 90 (vux 46, barn 44) 4.) Serbokroatiska 79 (vux 48, barn 31) 5.) Arabiska 68 (vux 42, barn 26) 10

11 6.) Kinesiska 51 (vux 35, barn 16) 7.) Spanska 51 (vux 31, barn 20) 8.) Persiska 51 (vux 36, barn 16) 9.) Kurdiska 48 (vux 28, barn 20) 10.) Polska 47 (vux 21, barn 26) Tio i topp 2007, antal depositioner 1.) Ryska 115 (vux 72, barn 43) 2.) Arabiska 89 (vux 45, barn 44) 3.) Albanska 82 (vux 36, barn 46) 4.) Thailändska 78 (vux 50, barn 28) 5.) Serbokroatiska 71 (vux 41, barn 30) 6.) Spanska 54 (vux 32, barn 22) 7.) Polska 50 (vux 27, barn 23) 8.) Persiska 48 (vux 28, barn 20) 9.) Somaliska 43 (vux 26, barn 17) 10.) Kurdiska 40 (vux 22, barn 18) Kommentarer gällande antal depositioner Ryska ligger i topp båda åren, både gällande antal böcker och antal depositioner. Behovet är alltså stort på många håll i regionen ligger de fyra först placerade språken på samma platser i listan över antal depositioner som i listan över antal böcker i deposition. Därefter sticker finskan ut genom att ligga på femte plats gällande antal böcker och först på 13:e plats gällande antal depositioner. På finska är det alltså få bibliotek som beställer stora depositioner. Det andra språk på tio i topp där differensen är relativt stor mellan placeringarna på de två listorna är engelska som ligger på 7:e plats gällande antal böcker och på 11:e gällande antal depositioner. Även här är det alltså relativt få bibliotek som beställer förhållandevis stora depositioner. Det är dock inte ett lika tydligt mönster som när det gäller finska. Kurdiska och polska, som inte är med på tio i topp gällande antal böcker, kommer med på tio i topp över antal depositioner, på 9:e och 10:e plats. På dessa 11

12 språk är det alltså relativt många bibliotek som beställer små depositioner är det somaliska och kurdiska som kommer med på listan över antal depositioner som inte är med på listan över antal böcker. De två första språken ligger på samma plats på båda listorna På tredje plats gällande antal böcker ligger finska, men först på 14:e plats gällande antal depositioner. Det har alltså blivit än mer uttalat så att det är få beställningar av stora depositioner. Samtidigt var det så mycket som 16 bibliotek som beställde depositioner på finska 2007 och en del av dessa beställde så små depositioner som 15 böcker. Differensen har ökat något även när det gäller engelska som ligger på sjunde plats gällande antal böcker och på 13:e gällande antal depositioner. Franska och tyska ligger inte på tio i topp vare sig gällande antal böcker, eller antal depositioner. Avslutning Den samlade bilden är mångfacetterad och svår att sammanfatta. Förutsättningarna ser mycket olika ut på olika bibliotek samtidigt som förhållningssättet till området också skiftar en hel del. Hur man ger låntagare med annat modersmål än svenska så god service som möjligt har blivit en allt angelägnare fråga. Det krävs mycket eftertanke för att lösa den på bästa sätt. Denna undersökning har förhoppningsvis kunnat ge några ledtrådar. Sofia Asthamn Mediacentrum Regionbibliotek Västra Götaland 12