Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland."

Transkript

1 Mediaarbete på biblioteken En uppföljningsstudie om mediaarbete och de lokala mediagrupperna på biblioteken i Västra Götaland. December 2013 Ingvor Jansson Bibliotekarie Kultur i Väst

2 Innehåll Inledning och sammanfattning Mediaarbetet på ert bibliotek....9 Perspektiv på mediaarbetet.. 23 Systemet med lokala mediagrupper

3 Mediaarbete och lokala mediagrupper på biblioteken i Västra Götalandsregionen Inledning 2006 startades det nuvarande mediasystemet av dåvarande Regionbiblioteket som ett försök till ett system med lokala mediagrupper i Västra Götalandsregionen - Media 2006 Redan efter 10 månader gjordes en utvärdering av systemet, Media 2006 : från gröna lådor till idéutbyte av Kerstin Andersson. Hon inleder rapporten med bakgrund och förutsättningar: Media 2006 är ett försök att förnya mediearbetet och öka samarbetet mellan bibliotek i Västra Götalandsregionen. Samarbetsformen omfattar bl.a. lån inom nybildade lokala mediegrupper, idéutbyte och verksamhetsutveckling. Varje samarbetsgrupp är tänkt att svara för huvuddelen av sin egen medieförsörjning genom egna inköp och lån inom gruppen. Inköp och fritt flöde inom grupperna ger effekten att fjärrlånen minskar. Regionbiblioteket förändrar inköpsstödet från att lägga ut hela summan för kompletterande medieinköp på värdbiblioteken till att ekonomiskt stödja de nybildade samverkansgrupperna med medel för inköp. Stadsbiblioteken i Göteborg och Borås har kvar sina kontrakt som värdbibliotek och ger särskilt fjärrlånestöd för material som inte köps in av grupperna. Dessutom utvecklar de sina funktioner mot kompetenscentrum inom specialmedier respektive främmande språk, men är fortfarande tillgängliga för enstaka lån av speciell litteratur och depositioner. Skriften kan laddas ner på Med tanke på att över sex år förflutit sedan förra utvärderingen, skickade Kultur i Väst i början av 2013 ut en enkät till de 47 bibliotek som ingår i mediagrupperna. Resultatet är den här kartläggningen som är tänkt att ge en bild av mediaarbetet på biblioteken i Västra Götaland i allmänhet och av de lokala mediagrupperna i synnerhet. Vi ville ta reda på hur grupperna fungerar i dag och vad biblioteken tycker om systemet med lokala mediagrupper. För att få en bakgrund till arbetet i grupperna ställdes som inledning ett antal frågor om hur man arbetar med media på det egna biblioteket. Första delen av redovisningen är en sammanfattning och analys av svaren. Därefter följer diagrammen över svaren tillsammans med mina kommentarer fördelade på respektive fråga. I vissa fall har jag valt att redovisa samtliga svar eller kommentarer på en fråga, i andra fall har jag ansett att det blev tydligare med en sammanfattning av dem. Sammanfattning MEDIAARBETET PÅ ERT BIBLIOTEK 38 % av biblioteken uppger att de har politiskt tagna riktlinjer för inköp. Riktlinjer som säger att beståndet ska vara politiskt och religiöst neutralt och inte innehålla våld eller rasism. Vi ska serva lånarna på bästa sätt. Barn/unga, funktionsnedsatta och invandrade framhålls särskilt. En tredjedel av biblioteken har en mediaplan och sju av dem anger att den är integrerad i biblioteksplanen. Flera av biblioteken uppger att de håller på med eller ska göra en mediaplan. Biblioteksplanen gjordes tidigare, men mediaplanen kommer att integreras. Mediaplanerna på de olika biblioteken är antagna allt från 2003 till Flera bibliotek uppger att planen har reviderats en eller ett par gånger sedan den skrevs. 3

4 Nästan 80 % av biblioteken har interna mediamöten. Vanligast är att de hålls två gånger per månad Ibland kallas de inköpsmöte, bokmöte eller referensmöte. På dessa möten tar hälften av biblioteken också upp litteraturtips, mediaplanering, riktlinjer samt arbetssätt och rutiner. 20 % av biblioteken tar även upp fjärrlånefrågor på dessa möten. Bland de bibliotek som inte har några möten är det ett som tänker börja med det. Ett annat bibliotek prövar pga problem att få gemensam mötestid virtuella bokmöten d.v.s. man lämnar sina kommentarer i Btj:s digitala lista. Andra exempel som ges är att man köper vuxenlitteratur utifrån låntagarönskemål enbart eller att man beställer media dagligen. Endast två bibliotek gör i förväg en uppdelning av anslaget i ordinarie inköp och inköp på förfrågan De flesta bibliotek uppskattar att man i praktiken fördelar anslaget 75/25 för ordinarie inköp i för hållande till inköp på förfrågan. Avgörandet för ordinarie inköp tas nästan lika ofta av det gemensamma mediamötet som av mediansvarig. Ett bibliotek svarar att det är låntagarnas önskemål som styr inköpen. Det är oftast när ansvarig för beslut tar hand om frågan som det avgörs om en förfrågan blir ett inköp eller ett fjärrlån. Motiveringen är oftast att det behövs lite tid för research och samordning och att medieansvarig har den överblick och erfarenhet som behövs Majoriteten av biblioteken tycker det egna förfarandet är bra. Snabbt besked till låntagaren alternativt För låntagaren har det ofta inte särskilt stor betydelse om det blir inköp eller fjärrlån så de behöver inte veta det på stående fot. Så gott som alla bibliotek uppger att det förekommer att de nekar till inköp av efterfrågad media. Det är endast två bibliotek som uppger att de inte nekar, varav det ena kommenterar att det inte är regel utan undantag. Även bland dem som svarat att de nekar är det många som anger att det är sällan det sker. Anledning till att neka ett inköp är kvalitet- och/eller kostnadsskäl: Uppfyller inte kvalitetskraven vi har i medieplanen, Mediets kvalitet, ålder, befintligt bestånd. Fjärrlån erbjuds när det är ett alternativ. Det motsatta kan ske vid fjärrlåneönskemål. Man köper istället in boken om det går. 60 % av de svarande uppger att de ibland nekar fjärrlån. Orsakerna man anger är att önskad media ägs av dem själva, att man har en maxgräns på fjärrlånebeställningar, kvalitetsskäl eller att man förstår att man inte kommer att få hem materialet i tid eller att det inte lånas ut. PERSPEKTIV PÅ MEDIAARBETE Två tredjedelar av biblioteken uppger att de saknar mediaplan. Bland de bibliotek som har mediaplan har de flesta uppgett att de har beaktat Barn och unga, Jämställdhet och Mångfald. Bland de övriga uppger nästan lika många att man har beaktat Barn och unga som Mångfald. Knappt 60 % av biblioteken anger att de uppfattar att det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller efterfrågan på media, medan drygt 25 % uppfattar att det inte är någon skillnad. När det gäller skillnader mellan kvinnor och män är siffrorna knappt 70 % respektive drygt 20 %. Att det är skillnad i efterfrågan på media mellan låntagare med svensk respektive utländsk bakgrund anges av nästan 60 % som ja, av knappt 10 % som nej. Den frågan gav flest osäkra svar, drygt 30 % svarade Vet ej. Vi vill försöka vara ett attraktivt bibliotek i tiden. Vi önskar att så många kommuninvånare som det bara är möjligt ska hitta till oss och vår service. En fara för ensidigt bestånd - men desto större utmaning för oss att tänka brett och "för alla". Försöker tänka på alla som inte frågar efter böcker, men som läser mycket. Mannen med sjöfararhistorier som aldrig frågar efter nåt nytt, men som lånar samma böcker om och om igen, hans intresse måste vi bevaka. 4

5 SYSTEMET MED LOKALA MEDIAGRUPPER Träffarna De flesta av mediagrupperna träffas 1-2 gånger/år. En dryg fjärdedel träffas 3-4 gånger/år. En grupp träffas oftare än andra grupper, kanske 5 eller fler gånger under året. En av grupperna har prioriterat andra samarbeten och därför inte haft mediagruppsträffar på ett tag. En annan grupp har aldrig mediagruppsträffar. Den senare gruppen är en av de två grupper i Västra Götaland som har haft mediasamarbete långt innan lokala mediagrupperna infördes. De ser sig därför inte som en mediagrupp och de har andra träffar där mediafrågor ibland tas upp och däremellan mailar man till varandra i sådana frågor. Oftast är det mediansvarig eller fjärrlåneansvarig och i många fall också bibliotekschefen som deltar i dessa träffar. Många påpekar att ofta är mediaansvarig och fjärrlåneansvarig samma person. I vissa fall är även bibliotekschef mediaansvarig eller både fjärrlåne- och mediaansvarig. Detta gör statistiken något missvisande eftersom man har besvarat frågan på olika sätt. På träffarna tar man upp arbetssätt och rutiner, ekonomi, transporter, fjärrlån, riktlinjer samt inköp i så gott som lika hög grad. I övrigt uppdaterar man varandra om vad som händer på de olika biblioteken och man diskuterar olika samarbetsmöjligheter. Vi umgås på ett trevligt sätt, tittar på varandras bibliotek och tipsar om saker som är på gång". Riktlinjer Mer än hälften av biblioteken har gemensamma riktlinjer för inköp även om de inte alltid är nedskrivna och inte heller så strikta. De flesta uppger att riktlinjerna är oförändrade sedan starten. Endast i en grupp lämnar samtliga bibliotek samma svar: de har riktlinjer och dessa har förändrats sen starten och de är ett bra stöd i mediaarbetet. I övriga grupper är det oftast ett av biblioteken som ger avvikande svar. Det skulle kunna förklaras med att man har olika uppfattningar om vad riktlinjer är eller att man i gruppen inte anser sig behöva diskutera riktlinjer längre och att de därför är osynliga. Vad och hur man lånar av varandra Man lånar mer och friare från varandra idag och är generösare med vad man lånar ut nu. Tiden och det praktiska hanterandet har gett nya infallsvinklar. Även om riktlinjerna är oförändrade så följer man dem mindre strikt idag. Egentligen är det endast alldeles nya böcker och dvd vi inte lånar ut till varandra. Där man har klara riktlinjer så tar de oftast upp vad man lånar av varandra inom gruppen och vad man köper för det regionala anslaget. Men ofta tar de också upp vad man inte lånar eller köper eller hur man fördelar anslaget och ansvaret inom gruppen. Kommentarerna visar att man i en grupp tar upp att man lånar allt av varandra, i en annan att man har flytande bokbestånd och i en tredje att man har en gemensam plan för magasinsböcker. En klar majoritet av biblioteken använder sig av Libris fjärrlån för att beställa media från varandra. Flera av grupperna har öppnat Libris fjärrlån enbart för lån till övriga bibliotek i gruppen. Många gör beställningar på flera olika sätt, ett par av biblioteken använder sig av samtliga i enkäten uppräknade sätt. De grupper som har gemensam katalog använder sig naturligtvis bara av direktreservationer i det egna systemet. Många bibliotek, nästan 70 %, märker med en kod i sin katalog ut den media som köps för det regionala anslaget. Flera bibliotek uppger att de gjorde så i början men har slutat med det. 5

6 Endast två bibliotek uppger att det inte lånar ut media till bibliotek utanför sin mediagrupp. Övriga bibliotek lånar gärna ut men får sällan frågor. I de fall de får det är det oftast lokallitteratur som efterfrågas. Fördelning av det regionala anslaget Majoriteten av grupperna fördelar inte anslaget alls utan varje bibliotek köper media efter sitt behov. De grupper som gör en fördelning kan göra det antingen genom att en del av anslaget fördelas efter kommunstorlek och den andra delen i lika stora delar eller genom att de större biblioteken i gruppen får en större andel än de små. Ofta är den fördelning som görs bara rådgivande och kan ändras vid behov. Någon skriver att anslaget fördelas lika mellan biblioteken men i slutet av året kan omfördelning ske om de mindre kommunerna har pengar över Vad man köper För det regionala anslaget köper de flesta kurslitteratur men många köper också smal eller dyr facklitteratur. Några anger att de även köper media på utländska språk. Ofta anger man att man köper media som ska kunna användas gruppgemensamt. Nästan lika många svarar ja som nej på frågan om det regionala anslaget enbart används till inköp av titlar som man annars skulle ha fjärrlånat. Ser man på kommentarerna så förstärks intrycket att man egentligen köper det som skulle fjärrlånats men gör undantag ibland, exempelvis för sådant som bör finnas i mediagruppen men där det räcker med ett exemplar eller för att utöka sitt bestånd av språkkurser, lexikon och liknande. Inte enbart men i huvudsak. Både faktiska önskemål och förmodade sådana. Mer än hälften av biblioteken uppger att de använt det regionala anslaget till att förstärka vissa ämnesområden. Det man då har köpt är media på andra språk än svenska, språkkurser, lexikon på både skolspråk och invandrarspråk, körkortsböcker, dyrare fackböcker, flera ex av efterfrågad kurslitteratur, böcker i ämnen som ofta efterfrågas av studerande som pedagogik, medicin, psykologi, juridik och företagsekonomi. Man har i vissa fall också gjort gemensamma inköp inom mediagruppen som exempelvis dyra frimärkskataloger. Den övervägande delen av biblioteken anger att de köper kurslitteratur för 75 % eller mer av det regionala anslaget. En fjärdedel anger mellan 50 och 75 %. När det gäller media på andra språk än svenska och engelska använder alla bibliotek förutom ett, mindre än 25 % av anslaget till det. Majoriteten av biblioteken köper för det regionala anslaget också in media som redan finns i mediagruppen. Man gör det antingen för att man anser att det är det egna bibliotekets behov som ska styra inköpen eller för att man tycker att det finns behov av fler exemplar av en viss bok. Några av biblioteken uppger att de normalt inte köper in en bok som finns i gruppen men att de ibland kan göra undantag om efterfrågan är stor. Vem som avgör köp för det regional anslaget Det är den mediaansvarige på det enskilda biblioteket som allra oftast avgör om media ska köpas in för det regionala anslaget. På vissa bibliotek bestäms det på mediamötet eller, lika vanligt, så är det den fjärrlåneansvarige som avgör. Här liksom på frågan om vem som deltar på mediagruppsträffarna blir statistiken lite felaktig eftersom fjärrlåneansvarig kan vara samma person som mediaansvarig etc. Eftersom beslutet oftast görs av mediaansvarig så är det naturligt att beslutet också oftast tas då mediaansvarig tar hand om frågan. Ett par bibliotek uppger att man för en diskussion om beslutet, ett par att beslut sker fortlöpande hela tiden. Endast två bibliotek uppger att beslutet tas direkt vid mötet med låntagaren. 6

7 Inköpsförslag till Mediacentrum På Mediacentrums webbplats har det sedan starten funnits ett formulär för inköpsförslag. Det kan användas även nu efter det att lokala mediagrupper har inrättats. Mer än hälften av biblioteken har någon gång lämnat inköpsförslag via formuläret. Två bibliotek uppger att det tog väldigt lång tid och att man därför inte gör det längre. Ett bibliotek hade tyvärr fått uppfattningen att man inte borde lämna inköpsförslag. Transporter Sedan starten 2006 finns ett upphandlat transportsystem som levererar media dels mellan bibliotek inom mediagrupperna, dels mellan biblioteken och värdbiblioteken (Borås och Göteborg) samt övriga bibliotek som ingår i systemet. Varje bibliotek får leverans två dagar i veckan förutom Borås och Göteborg som har transporter fem dagar i veckan. Transporterna som sker i backar där ingen inslagning av böckerna ska behövas är tänkta att vara arbets- och miljösparande. Hur biblioteken tycker att systemet med lokala mediagrupper fungerar Biblioteken ombads att gradera sina synpunkter på hur systemet med lokala mediagrupper fungerar på en skala 1-5, där 1 är mycket dåligt och 5 är mycket bra. I sin helhet får systemet högt betyg, 4,6 i snitt. Transporterna inom mediagrupperna får i snitt 3,9 i betyg. Det som inte är bra är att transporterna tar för lång tid, att de ibland kommer på fel dag, helt uteblir eller att det levereras fel backar till biblioteket. Förslag till förbättringar som gavs i enkäten var att det vore bra med tätare transporter, fler backar och att alla bibliotek i en mediagrupp skulle få transport samma dag. Transporter mellan övriga bibliotek inom regionen får betyg 3,6 i snitt. Ett av biblioteken ger de transporterna mycket lågt betyget, en etta. Det tillsammans med att det är färre som är helt positiva till transporterna mellan sitt bibliotek och övriga bibliotek i regionen tyder på att transporterna till och från Borås och Göteborg fungerar sämre än transporterna inom den egna gruppen. Även här är det de långa leveranstiderna som är det stora problemet men även att felleveranser förekommer. Att det är längre leveranstider inom regionen än inom mediagruppen är självklart men om man har bortsett från det och ändå anser att de är sämre än de lokala transporterna framgår oftast inte. I ett par fall uppger man dock att just de regionala transporterna tar alldeles för lång tid. I övriga fall kanske det är så att det är pga de längre leveranstiderna som man upplever dem som sämre. Det är inte samma bibliotek som ger sämsta betyg till de lokala som de regionala transporterna. Ett par bibliotek anser tvärtom att transporterna inom regionen är bättre än inom gruppen, även om de bara ger dem ett medelbetyg. En förklaring till att man har olika uppfattningar inom grupperna kan tyda på att tidsåtgången varierar beroende på var man ligger i den av leverantören uppgjorda rutten. Fördelningen av det regionala medianslaget inom gruppen uppges fungera mycket bra, 75 % av de som besvarat frågan graderar det till en 5:a. Även fakturahanteringen inom gruppen fungerar bra, 84 % av biblioteken ger betyg 5. De som inte är helt nöjda med fakturahanteringen uppger att de antingen är nya, inte har insyn eller att det blir extraarbete när man tar över fakturahanteringen. Träffarna i mediagrupperna fungerar också mestadels bra. 26 bibliotek ger dem en 5:a i betyg. Ett par bibliotek svarar spontant att de har väldigt trevliga träffar. Uppfattningen om gemensamma riktlinjer varierar inom vissa av grupperna. I sex av grupperna svarar några av biblioteken att de har gemensamma riktlinjer medan andra i samma grupp uppger att de inte har det. Kanske är en orsak till att man ger stödet från gemensamma riktlinjer lägre betyg än 7

8 tidigare frågorna om systemet just den att man inte är medveten om de riktlinjer som finns. Bland de grupper som uppger att de inte har gemensamma riktlinjer, svarar flera att det fungerar bra ändå. Ett par bibliotek svarar också att riktlinjerna har luckrats upp och de har blivit generösare. När mediagrupperna inrättades ansåg man att det förutsatte ett samsökningsverktyg. Ett sådant fanns i Sesim- portalen. Portalen vidareutvecklades senare till Bibliotek24, ett projekt där majoriteten av Sveriges läns- och regionbibliotek deltog. Projekttiden är nu slut och det finns inga medel till att driva portalen vidare utan den läggs ner i december Bland de 25 bibliotek som uppger att de använder Bibliotek24 i mediaarbetet uppger några att den är ovärderlig, kanonbra och en förutsättning för mediagruppsarbetet. Andra anser tvärtemot att den är för långsam eller fungerar dåligt mot vissa kataloger. Från och med årsskiftet 2013 läggs Bibliotek24 ner. Kultur i Väst håller på med att arbeta fram ett alternativ till Bibliotek24 som ska fungera i väntan på att folkbiblioteken kommer in i den nationella katalogen. Slutkommentarer Systemet med lokala mediagrupper får högt betyg, 4,6 i snitt. Några kommentarer som har lämnats är "bland de bästa samarbetena jag varit med om", "trodde aldrig det skulle fungera så bra!", och bra utbud nära låntagaren, bredare och djupare mediebestånd. Enligt de absolut flesta svar som lämnats har systemet lett till en förbättrad service för låntagarna. Ett bibliotek anser dock att det inte inneburit några förbättringar. Två bibliotek är tveksamma. Ett av dem menar att det är det regionala anslaget som har kunnat höja servicegraden, inte själva arbetet i mediagruppen. Mer än 60 % av biblioteken har svarat ja på frågan om inrättandet av mediagrupper har lett till ökat samarbete mellan biblioteken i gruppen. Exempel som ges på det är såväl gemensamt arbete med webbplats, upphandlingar, utbildningsdagar, studiebesök och arrangemang som att kommunikationen mellan biblioteken och utbytet av erfarenheter har ökat. Bland de bibliotek som svarat nej på frågan har man ofta uppgett att man redan hade ett etablerat samarbete sen tidigare. Endast i en grupp har alla bibliotek svarat ja men inte i något fall är det så att samtliga bibliotek inom en mediagrupp har svarat nej. I vissa fall tycker man det är svårt att säga om det samarbete som försiggår är resultat av mediagruppsarbetet. Det är endast ett bibliotek som inte vill att systemet ska fortsätta som det är utformat idag. Men även negativa synpunkter från andra bibliotek kommer fram. Det som skulle kunna ses över är storlek och sammansättning på grupperna. Man menar att grupperna borde bestå av jämnstora kommuner som har liknande problem/frågor. En annan tanke är att det bästa vore att vara med i en grupp med alla grannkommuner. Ett par bibliotek anser att det behövs fler lådor i transportsystemet och ett par bibliotek poängterar att anslaget behöver räknas upp. Ett par bibliotek befarar att det finns en risk att man sluter sig inom sin grupp och inte bryr sig om andra grupper och att det kan vara svårt att delta i andra samarbeten i andra konstellationer. Ingvor Jansson Bibliotekarie Kultur i Väst 8

9 Fråga 1-3 Frågorna rör uppgifter om bibliotek och uppgiftslämnare och redovisas inte här. MEDIAARBETET PÅ ERT BIBLIOTEK Fråga 4 Kommentar: Nästan 80 % av biblioteken har interna mediamöten. Vanligast är att de hålls 2 gånger per månad. Ibland kallas det inköpsmöte, bokmöte eller referensmöte. Bland dem som inte har möten är det ett bibliotek som tänker börja med det, ett annat bibliotek prövar pga problem att få gemensam mötestid virtuella bokmöten dvs man lämnar sina kommentarer i Btj:s digitala lista. Ett bibliotek har mediamöten enbart på barnsidan och köper vuxenlitteratur utifrån låntagarönskemål. Några bibliotek uppger att de köper in media löpande och någon att man gör det dagligen. 9

10 Fråga 5 Kommentar: På mediamöten tar hälften av biblioteken utöver inköpsfrågor också upp litteraturtips, mediaplanering, riktlinjer samt arbetssätt och rutiner. 20 % av biblioteken tar även upp fjärrlånefrågor på dessa möten. 10

11 Fråga 6 Kommentar: Annan frekvens än de tre första valmöjligheterna uppges oftast vara 2 gånger per termin. 11

12 Fråga 7 Bibliotekens kommentarer: Vi ska serva lånarna på bästa sätt. Barn/unga, funktionsnedsatta och invandrade framhålls särskilt Politiskt och religiöst neutralt. Ej våld, ej rasistiskt I biblioteksplanen står allmänt samt att mediaplan ska göras Våra riktlinjer påverkas av bibliotekslagen och den lokala kulturvisionen från 2003, men är formulerade av bibliotekspersonalen Riktlinjerna är inte explicit riktade till biblioteket men biblioteket liksom alla andra verksamheter styrs av kommunens antagna mål 12

13 Fråga 8 Fråga 9 Kommentar: Av de bibliotek som har svarat har bara åtta angivet ett årtal. Utgår man från de svaren varierar mediaplanerna i ålder från ett till tio år. Några av planerna är oförändrade sedan de antogs medan andra har reviderats flera gånger. Ett bibliotek anger att mediaplanen revideras årligen. 13

14 Fråga 10 Kommentar: En tredjedel av biblioteken har mediaplan och sju av dem anger att den är integrerad i biblioteksplanen. Flera av biblioteken uppger att de håller på med, eller ska göra, en mediaplan. Biblioteksplanen gjordes tidigare, men mediaplanen kommer att integreras. 14

15 Fråga 11 Fråga 12 Kommentar: Under Annat har man svarat att det är svårt att uppskatta fördelningen, man svarar att man inte vet eller gissar. Några skriver att det är främst vuxenlitteratur som efterfrågas och att man köper nästan allt som efterfrågas. Fördelningen på ett bibliotek uppges vara ca 90/10. 15

16 Fråga 13 Kommentar: De kommentarer som biblioteken ger visar att det inte finns någon klar modell enligt diagrammet ovan. Chefer och andra medarbetare tar också egna inköpsbeslut och inköp avgörs på annat sätt än det vanliga om det brådskar. På flera bibliotek är det personal på barn- respektive vuxenavdelningen som själva bestämmer sina inköp. Det bibliotek som svarat Annan uppger att det är önskemålen från låntagarna som styr 16

17 Fråga 14 Kommentar: På de bibliotek där låntagaren direkt får besked om förfrågan blir ett inköp eller fjärrlån är motiveringen oftast att hanteringen ska gå fort. Dels vill man att låntagaren ska få sitt svar snabbt dels att fjärrlån, som det oftast blir tal om när det gäller kurslitteratur, måste behandlas snabbt. Vanligast är att det är först när ansvarig för beslut tar hand om frågan som avgörandet sker. Också här är snabbheten ett argument. Personalens erfarenhet och överblick medför en snabb behandling. En annan motivering är att man vill veta vad som finns på det egna biblioteket och i gruppen innan man tar beslut. Exempel på när beslutet sker Vid annan tidpunkt är: Oftast mediamötet, men om det brådskar sker beslut på annat sätt, Både vid punkt 2 och 3, fortlöpande av fjärrlåneansvarig eller mediaansvarig i samråd, Kontinuerlig genomgång minst 1 gång/vecka av inköpsförslag 17

18 Fråga 15 Bibliotekens kommentarer: Det är då vi kan avgöra om det är något vi vill köpa in eller fjärrlåna. Jag tar hänsyn till om den fjärrlånats tidigare, hur många bibliotek som har den, om den finns i gruppen samt kostnaden Det är nödvändigt eftersom fjärrlån beställs omgående och inköpsförslag lämnas till ämnesansvarig Om inköpet är relevant i förhållande till pris och kvalitet Svårt för inf personalen att avgöra frågan direkt, om det inte är direkt uppenbart, tex lätt att fjärrlåna. Beror lite på vem som tar emot frågan Den ansvarige för fjärrlån köper också in kurslitteratur och behöver ta ställning till varje förfrågan Går boken att köpa så köper vi. I annat fall eller för väldigt specialiserad litteratur så lånar vi En person ansvarar i första hand för fjärrlån + regionanslaget Det känns viktigt att ha en överblick efter den litteratur som efterfrågas/önskas på fjärrlån. Vi är en liten arbetsgrupp som dagligen pratar med varandra om inköp/fjärrlån men en har ansvaret för inköpen Ska beslutas snabbt. Mediaansvarig måste ha koll på vad som köps in Beslut om fjärrlån behöver oftast ske så snart som möjligt i och med att det ofta handlar om kurslitteratur Verkar vettigt Oftast vill man diskutera frågan om inköp med en kollega. Ibland tar man eget beslut Överblick, samordning. Tiden och hur kontroversiellt inköpet är Snabbt besked till låntagaren Det ger en överblick över behovet och möjligheterna till ev fjärrlån Möjligt att köpa blir inköp, svårt att låna blir inköp. Äldre litt lånas in Beslutet tas efter sökprocessen av boken. Då ser man om boken är mycket efterfrågad och svår att fjärrlåna. Gäller framför allt studielitteratur Om avgörandet är tveksamt tar ansvarig beslut Vi anser att det är värdefullt att ge låntagaren besked så snart som möjligt och helst vid frågetillfället För att ge snabb service Vi behöver informera oss: koll på beståndet på egna biblioteket och i gruppen, information om boken (t ex hur smal den är) Korta beslutsvägar, vi är bara fem bibliotekarier, alla har eget ämnesansvar men även god inblick i inköpen i övrigt 18

19 19 Efterforskningar görs. Avgörande är om litteraturen är av allmänt intresse, förekommer på många litteraturlistor eller via olika medier Det kan vara svårt att i disken (vi har bara en, hela personalen har disktjänst) ge låntagaren ett säkert besked Lite eftertanke, tid och research kan behövas. Vi tycker inte låntagaren behöver ha vetskap om hur vi anskaffar den önskade boken Vi talar ofta om vad som skall ligga till grund för fjärrlån så den som får frågan kan ofta ta detta beslut. Ibland lämnas det till mediansvarig som gör bedömningen köpa/fjärrlåna För att låntagarna ska få en snabb och tillförlitlig service För snabb hantering Det krävs kunskap, vana och ett visst mått av tid för bedömning och kontroll innan ett sådant beslut kan fattas De flesta kan avgöra om det verkar rimligt med inköp eller fjärrlån men det kan förstås hända att beslutet ändras Vi kollar först om boken finns i vår mediagrupp, om inte blir det inköp eller fjärrlån Om det är kurslitteratur som verkar relevant eller nyare skönlitteratur som fler kan tänkas läsa Snabbast Mediaansvarig gör bedömningen. Snabbt för låntagaren Fjärrlånen görs ofta direkt i disken, men vid tveksamhet lämnas frågan över till mediaansvarig, så fråga 14 är lite svår att svara på Oftast behöver vi undersöka närmare vad det rör sig om för bok innan vi kan ge besked om inköp eller fjärrlån Det är då vi får reda på var "titeln" finns tillgänglig Låntagaren ska snabbt få sitt svar Inköp/fjärrlån ska göras så snart som möjligt Ansvarig för fjärrlån är den som är mest kvalificerad att avgöra inköpsbehovet av studielitteartur Låntagaren kan i enkla fall få veta direkt över disk att boken finns hos grannbibliotek och/eller beställs omgående

20 Fråga 16 Fråga 17 Kommentar: Så gott som alla bibliotek uppger att det förekommer att de nekar till inköp av efterfrågad media. Det är endast två bibliotek som uppger att de inte nekar, varav det ena kommenterar att det inte är regel utan undantag. Även bland dem som svarat att de nekar är det många som anger att det är sällan det sker. Anledning till att neka ett inköp är kvalitet- och/eller kostnadsskäl: Uppfyller inte kvalitetskraven vi har i medieplanen, Mediets kvalitet, ålder, befintligt bestånd. Fjärrlån erbjuds när det är ett alternativ. 20

21 Fråga 18 Bibliotekens kommentarer: Vid beställning av tidskriftsartiklar, brukar vi hänvisa till den skola där vederbörande läser. Artiklar och utskrifter blir billigare för den studerande att ordna på skolan. Vi nekar dock inte Vi söker inte fjärrlån över hela Sverige utan håller oss till samarbetsbiblioteken, regionbiblioteken, LC, depåbiblioteket, internationella biblioteket och universitets- och högskolebibliotek i vår närhet Undantagsvis t ex även C, Kd, Krh och Um Exempelvis, vi bedömer att leveranstiden är för lång Ibland upplyser vi låntagaren om att boken finns inne på ett närliggande bibliotek och att det går fortare att få tag i boken genom att åka dit och låna direkt. Ibland hänvisar vi till högskolebiblioteket där personen studera Om boken finns hos oss eller på högskolebiblioteket Kurslitteratur som inte finns inom regionen Vi har studenter som läser i Skövde, Jönköping, Karlstad, Gbg, Uddevalla, Umeå osv. Högskolestudenter har sitt UB de kan vända sig till 21

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

media 2006 Från gröna lådor ti l l idéutby te framsteget 17

media 2006 Från gröna lådor ti l l idéutby te framsteget 17 media 2006 Från gröna lådor ti l l idéutby te framsteget 17 Innehåll 2 inledning 4 media 2006 bakgrund och förutsättningar 10 vad har hänt under 2006 16 nedslag i grupperna 25 2007 och vidare Under 2006

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Bildningsnämnden Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Hammarö 20010 01 10 Solveig Hagström SÅ HAR VI ARBETAT MED KVALITETSRAPPORTEN Kvalitetsrapporten har tagits fram gemensamt av kulturchefen och

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3 1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ Markaryds kommun 7DOERNVSODQ för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ 6W\UGRNXPHQWI U0DUNDU\GVWDOERNVSODQ Enligt den regionala talboksplanen ska lokala talboksplaner upprättas, och enligt Markaryds kommuns Kultur-

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Sammafattning av uppföljningsrapporter delprojekten 4 november

Sammafattning av uppföljningsrapporter delprojekten 4 november 1 (5) Sammafattning av uppföljningsrapporter delprojekten 4 november 1. Statusläge - upphandling av bibliotekssytem försenad pga arbete förfrågningsunderlaget, annonsering bestämd till den 14 november.

Läs mer

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek

Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek 2011

Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek 2011 Diarienummer: Datum: 2011-11-12 Handläggare: Lena Gullmert, Karin Fernström Kundvals- och finansieringsavdelningen Kulturenheten Kultur- och fritidsnämnden Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08. Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08

Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08. Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 Sammanställning av enkäten - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 Statistik - Lärsamverkan sydost personalenkät -08 1 Ge exempel på användarundervisning: Har haft några informationstillfällen men ej nått

Läs mer

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun

Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Innehållsförteckning Biblioteksplan för Lilla Edets kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Inledning... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 4 Biblioteket som

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Lilla Edet 2015-06-02 En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Med anledning av majoritetens förslag till biblioteksflytt till Folkets Hus vill oppositionen lämna följande yttrande. Barn och ungdomsverksamhet

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg

Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg 1 FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning på huvudbiblioteket i Falkenberg Enkätundersökning hösten 24 Kommunledningskontoret/Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kommunledningskontoret

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer