Idéskiss till regional försöksverksamhet

Transkript

1 Idéskiss till regional försöksverksamhet Bakgrund Göteborgsregionen (GR), Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) samt institutionen för pedagogik och didaktik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten (UFN), Göteborgs universitet har våren 2004 inlett ett samarbete kring rekrytering och utbildning av lärare till gymnasieskolans yrkesprogram samt diskuterat behovet av forskning om relationen Skola Arbetsliv. Med denna PM önskar vi framföra behovet av en satsning på särskild lärarutbildning för yrkeslärare på distans samt en regional försöksverksamhet i Västsverige för att nå en fördjupad samverkan mellan skola och arbetsliv i samspel med en gymnasieskola och ett näringsliv i omvandling samt den europeiska dimensionen i yrkes- och högskoleutbildning. Gränssnittet mellan arbetsliv och skola förändras, vilket får konsekvenser för det pedagogiska arbetet. Arbetsplatserna i företagen är betydelsefulla arenor för lärande inte bara för de anställda utan även för elever i lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning. Det finns en tillväxtpotential i goda samverkansformer mellan arbetsliv, skola och högskola kring lärande och kompetensutveckling. Små, medelstora och stora företag utgör en resurs för välfärd och hållbar utveckling i regionen. Lärare, instruktörer, handledare, personalansvariga, arbetsledare och företagare är nyckelpersoner. Syfte Försöksverksamhetens syfte är att säkerställa rekrytering och kompetensutveckling av karaktärsämneslärare, instruktörer och handledare som verkar i skola och i arbetsplatsförlagd utbildning på små, medelstora och stora företag. Ur ett arbetslivspedagogiskt perspektiv indikerar lärar-, instruktörs- och handledarroller en möjlig karriärstege som kan stödja yrkesverksammas långsiktiga engagemang i skolan, i relationen mellan skola och arbetsliv samt i det arbetsintegrerade lärandet på företag och i offentlig förvaltning. Behov I en rapport från Skolverket (2003) pekar man på behovet av utökad lärarutbildning med inriktning mot yrkesämnen. Med nuvarande volym kommer bristen på utexaminerade yrkeslärare nationellt sätt bli mycket stor, även om tydliga regionala skillnader finns. Vid GR gjordes en uppföljning i 11 kommuner hösten 2004 avseende behovet av nyrekrytering mot bakgrund av ökande pensionsavgångar. 1 I undersökningen framkom bl.a. att yrkeslärare är i åldern 55+ (ca 50% av samtliga verksamma yrkeslärare inom GR), - den aktiva yrkeslärargruppen är stabil (dvs få avgångar genom jobbyte), - kommunerna bedömer att de yrkesinriktade programmen kommer att finnas kvar, - kommunernas ekonomi är avgörande för kursutbud inom yrkesutbildningsområdet, - många äldre lärare finns inom bygg- och anläggningstekniska, el-/teletekniska, fordonstekniska, restaurang-/storhushålls-, verkstads-/industritekniska samt hantverksämnen, - det även finns många äldre lärare inom omvårdnad, handel, ekonomi och teknik. 1 Mark, Lennart (2004) Läraravgångar och förändringar i de yrkesinriktade utbildningarna. Inventering och bedömningar i GR-kommunerna. Utredningsrapport

2 Erfarenheter I den föreslagna idéskissen till regional försöksverksamheten önskar vi tar vara på och bygga vidare utifrån tidigare gjorda erfarenheter. Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet har genomfört och rapporterat från ett valideringsprojekt i anslutning till rekrytering och antagning av yrkeslärare. 2 För att göra det möjligt för fler kompetenta yrkesmänniskor att söka till yrkeslärarutbildningen, föreslår vi en utvecklad modell för antagning som innebär aktiv samverkan med arbetslivets parter. Det är främst kraven på 60 eller 80 högskolepoäng med relevans för yrket, som hindrar många sökande. Vi anser att det är viktigt att inte sänka kraven, eftersom den yrkesteori högskolepoängen markerar, i kombination med aktuell, allsidig och kvalificerad yrkesverksamhet i minst fyra år, är det ämne läraren ska undervisa i. Däremot anser vi inte att denna yrkesteori måste vara hämtad från högskolan. Vi vill lyfta fram lärandet i arbetslivet i en tydligare position och finna metoder för att värdera den yrkesteori man kan vinna där. (Hill & Sörensson, 2004) Våra strävanden att stärka rekryteringsarbetet har också dokumenterats i en rapport vid Göteborgs universitet och i anslutning till ett nationellt nätverk mellan högskolor involverade i yrkeslärarutbildning. 3 4 Mål Försöksverksamheten ska ge de medverkande västsvenska kommunerna möjlighet att - identifiera, analysera och åtgärda behov som rör karaktärsämneslärares, instruktörers och handledares pedagogiska, fackdidaktiska och yrkesteoretiska kompetens - via en regional referenspunkt få ett effektivt stöd vid a) fackgranskning och validering av yrkeserfarenheter och branschkunskaper med relevans för yrkesämnen på eftergymnasial nivå samt b) studievägledning inför val av högskoleutbildning eller annan relevant eftergymnasial utbildning inför antagning till lärarutbildning, - lägga upp en plan för kompetensutveckling av all visstidsanställd undervisande personal som saknar lärarexamen med inriktning mot yrkesämnen, - inom ramen för den förnyade lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar medverka till uppbyggnaden av en god lärarutbildning för karaktärsämneslärare i yrkesämnen, - stärka den europeiska dimensionen samt relationen mellan skola och arbetsliv i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv, - under projektets genomförande bidra till att vetenskapligt grundad kunskap tas fram som berör lärare i yrkesämnen, instruktörer och handledare i en föränderlig skola. 2 Hill, Margreth och Andrae-Sörensson, Katarina (2004) Breddad rekrytering av gymnasielärare med inriktning mot yrkesämnen genom validering. Rapport till Rekryteringsdelegationen. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. 3 Petersson, Bengt och Åkesson Magnus. (2003) Rekrytering till lärarutbildning med inriktning mot yrkesämnen. Rapport från REK-projektet. UFL-rapport, nr 2003:09. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, Göteborgs universitet. 4 Johansson, Sigurd (2004) Forum för rekrytering av yrkeslärare. Rapport till Rekryteringsdelegationen. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

3 Försöksverksamheten ska dessutom verka för att de medverkande kommunerna - erbjuder all undervisande personal i yrkesprogram med visstidsanställning, och som saknar lärarexamen, möjlighet att påbörja en pedagogisk utbildning inom två år från anställningens början, - på fem års sikt säkerställer att andelen undervisande personal i yrkesprogram med visstidsanställning som saknar lärarexamen inte överstiger en av kommunerna beslutad andel i regionen. Genomförande En regional satsning bygger på strategin att stödja och strukturera aktörernas intressen för att nå kompetens i skola och arbetsliv. Aktörerna är bl.a. branscher, gymnasieskolor, högskolor och yrkeserfarna personer som vill bli yrkeslärare. Aktörer finns på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. De strävanden som bl.a. uttrycks i Köpenhamnsdeklarationen och i den s.k. Bolognaprocessen är av stort intresse i detta sammanhang. Att stödja aktörerna innebär t.ex. a) att de branscher och företag som vill åtgärda tillgången till yrkeslärare skall ges den möjligheten på ett smidigare sätt än vad som är fallet idag, b) att de skolledare som redan har väl fungerande undervisande personal på sina gymnasieskolor, men personal som saknar lärarexamen med inriktning mot yrkesämnen, skall ges effektivare möjligheter att utbilda personalen och därmed kunna tillsvidareanställa dem som behöriga lärare, c) att yrkesarbetande med gedigna yrkeskunskaper som vill bli karaktärsämneslärare, men som inte blir antagna till lärarutbildning på grund av bristande dokumentation av yrkeserfarenheterna eller att de sökalternativ som finns till lärarutbildning inte är anpassade tillräckligt bra till en gymnasieskola och ett näringsliv i omvandling, d) att de som utbildas till yrkeslärare når ett erkännande såväl nationellt som internationellt. Aktiviteter I vår idéskiss ingår ett antal delprojekt eller aktiviteter, som vart och ett har sina specifika mål, men som ansluter till de övergripande målen. För att nå dessa mål bör följande huvudaktiviteter genomföras: 1. Framtagning av en regional referenspunkt i Västsverige för informationsspridning och koordinering av validering av arbetslivserfarenheter, branschkunskaper samt eftergymnasiala utbildningsmeriter bland sökande till lärarutbildning med inriktning mot yrkesämnen. Referenspunkten ska utgöra ett aktivt stöd för kommuner vid rekrytering av yrkeslärare och samverka med regionala utvecklingscentra (RUC), 2. Identifiering av undervisande personal i gymnasieutbildning som ska erbjudas kompetensutveckling samt framtagning av individuella utvecklingsplaner och användning av dessa i samverkan med högskolan, 3. Samverkan mellan skola och arbetsliv, bl.a. via lokalt samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter i frågor som rör de yrkesinriktade utbildningarna och regional uppföljning av kvaliteter i denna samverkan,

4 4. Fortsatt utveckling av en flexibel, ändamålsenlig och effektiv lärarutbildning för blivande yrkeslärare i syfte att nå lärarexamen, 5. Regionen planerar att utarbeta en lärlingsmodell för både gymnasiet och vuxenutbildningen som ska nyttjas när gymnasiereformen träder i kraft hösten år Parallellt med detta ges möjlighet att praktiskt utveckla lärarrollen. 6. Vidareutbildning av verksamma yrkeslärare, t.ex. deltagande i masterutbildning som påbyggnad efter lärarutbildning i enlighet med Bolognaprocessen, erbjudande om kommunstödd forskarutbildning via UFLs forskningsorganisation, Centrum för Utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) vid Göteborgs universitet samt EUfinansierat lärarutbytesprogram inom Leonardo da Vinci, 7. Framtagning av ett arbetslivs- och yrkespedagogiskt forskningsprogram för fokusering på yrkesdidaktiska frågor och aspekter avseende relationen skola - arbetsliv som kunskapsområde. Regional referenspunkt i Västsverige För validering av kunskaper och kompetens på grundskole- och gymnasienivå finns sedan en tid fungerande verksamheter. Ett exempel är Valideringscentrum i Göteborgsregionen som specialiserat sig på Bygg och anläggning, Ekonomi och administration, Service och hantverk, Hälsa och omsorg samt Teknik och produktion. Valideringscentrum i Göteborgsregionen innefattar Göteborg inklusive tolv kranskommuner: Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö. Högskolan ansvarar för bedömning av grundläggande och särskild behörighet i anslutning till antagning till kurser och program. En regional referenspunkt i Västsverige skall således organisatoriskt sett vara knuten till högskolan. Regionala utvecklingscentra (RUC) finns kopplade till respektive högskola och kan utgöra naturliga partners. En samverkan mellan Valideringscentrum i Göteborgsregionen och högskolan skulle kunna effektivisera bedömningen av de sökandes meriter i anslutning till antagningsarbetet. Valideringscentrum i Göteborgsregionen har en etablerad verksamhet som är känd bland många kommuner och branscher i Västsverige. Det borde underlätta för samtliga aktörer om kontakten kan samlas vid en regional referenspunkt vid arbetet med rekrytering av yrkeslärare. En regional referenspunkt, som kan ge information om relevanta högskoleutbildningar och KY-utbildningar i Västsverige, skulle även underlätta kontakten med motsvarande funktioner på nationell nivå. Individuella utvecklingsplaner Redan idag identifierar kommunerna undervisande personal i gymnasieutbildning som bör erbjudas kompetensutveckling eftersom de saknar grundläggande pedagogisk utbildning. Många kommuner tar även fram individuella utvecklingsplaner för sin personal. Detta är kommunens särskilda angelägenhet. Skolvärlden står inför en stor utmaning inför kommande stora gymnasiekullar och en yrkeslärargrupp som i hög utsträckning går i pension. Kommunerna kommer att tvingas göra strategiska överväganden avseende de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Det är inte enbart den vanligtvis hårt ansträngda kommunala ekonomin som avgör vilken väg yrkesprogrammen nu går. Även tillgången till kompetent personal kommer med all sannolikhet att spela stor roll. Vi anser att en närmare samverkan mellan kommun och högskolan via indivi-

5 duella utvecklingsplaner borde vara en metod som kan prövas i försöksverksamheten. Individuella utvecklingsplaner som är kända för lärarutbildningen kan utgöra ett väsentligt led i strävan att rekrytera och behålla kompetent personal i gymnasieskolans yrkesförberedande program. Men att åtgärda enskilda individers eller kommuners specifika krav kan vara en alltför snäv ansats. Försöksverksamheten bör därför innefatta framtagning av en modell för individuella utvecklingsplaner som visar hur samarbetet mellan kommuner och högskolorna i Västsverige kan effektiviseras med avseende på studievägledning och målinriktad yrkeslärarutbildning. Detta bör ske i ljuset av Köpenhamnsdeklarationens uttalanden om kompetenskrav inom såväl yrkesutbildning som yrkeslärarutbildning. Försöksverksamheten bör innefatta användning av denna arbetsmodell, som ska utvärderas av extern bedömare. Samråd Skola-Arbetsliv Lokalt samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter i frågor som rör de yrkesinriktade utbildningarna föreskrivs av regeringen. SSA-verksamhet har under senare tid haft svårigheter att bestå och de lokala och regionala skillnaderna är betydande. Detta är delvis en konsekvens av förändringar i näringsliv och hur arbetsmarknadens parter organiserar sig. Men det beror även på kommunernas och gymnasieskolornas olika prioriteringar inom Skola- Arbetslivs-området i Sverige. Det handlar även om samverkan mellan högskolan och kommunerna i den verksamhetsförlagda utbildningsdelen i lärarutbildningen (VFU) i anslutning till praxisseminarier. Formerna för VFU-delen, särskilt vad gäller lärlingsutbildning, bör diskuteras så att relationen mellan handledare på arbetsplatser och lärare på gymnasieskolan kan stärkas. En regional referenspunkt i Västsverige skulle kunna medverka till att t.ex. de lokala samrådsorganisationerna på kommunal nivå, GR på regional nivå samt Myndigheten för skolutveckling på nationell nivå skulle få en speaking-partner specialiserad på frågor om yrkeslärarkompetens i Västsverige. Flexibel lärarutbildning och vidareutbildning Lärarutbildningen ges både som sk långt och kort program. Det senare programmet omfattar 60 poäng. Dessutom erbjuds den korta lärarutbildningen både på helfart (campusförlagd) och flexibel fart (distansutbildning). För att antas till den korta lärarutbildningen ska den sökande redan före antagning ha tillräcklig kompetens för att undervisa i aktuella yrkesämnen. Vid Göteborgs universitet förbereds en särskild inriktning i lärarutbildning, inom vilken det kommer att erbjudas olika studievägar för sökande som helt eller delvis saknar formella kunskaper i yrkesämnen. Denna inriktning kan tidigast komma igång hösten 2005 och bygger på samverkan mellan flera högskolor samt med KY-utbildningar i regionen. Inom ramen för den inriktningen planeras s.k. systematiska arbetslivsstudier ingå. Det är i så fall studier som genomförs på distans och i anslutning till ordinarie arbete samt examineras vid universitetet. Flertalet högskolor ger lärarutbildning inom det allmänna utbildningsområdet. I Västsverige är det främst Göteborgs universitet som anordnar lärarutbildning med inriktning mot yrkeslärare. Det är högskolornas ansvar att utveckla och genomföra lärarutbildning. Men samarbetet mellan högskolorna kan behöva utvecklas inom det här området. En närmare samverkan mellan t.ex. Göteborgs universitet, Högskolan i Trollhättan och Högskolan i Skövde blir en dynamisk plattform på högskolenivå för att stärka det aktuella området i Västsverige. Vidareutbildning för yrkeslärare handlar bl.a. om deltagande i masterutbildning som påbyggnad efter lärarutbildning i enlighet med Bolognaprocessen, erbjudande om kommunstödd forskarut-

6 bildning via UFL och CUL vid Göteborgs universitet samt EU-finansierat lärarutbytesprogram inom Leonardo da Vinci. Inom detta område behövs således en högskolesatsning, som går utöver det enskilda lärosätet och bygger nätverk och broar mellan lärosäten i Västsverige. För att lyckas behövs en särskild lärarutbildningssatsning från stat, näringsliv och kommun och som bygger på gjorda erfarenheter från bl.a. SÄL-utbildningarna. Forskning om Skola - Arbetsliv Det är påtagligt hur lite svensk forskning har uppmärksammat svensk yrkesutbildning och relationen mellan skola och arbetsliv. 5 Abrahamsson (2000) menar att det bl.a. kan bero på gymnasieprogrammens låga status i den svenska sammanhållna gymnasieskolan där intresset för kärnämnenas ställning och utveckling har varit betydligt större under efterkrigstiden än vad som varit fallet för de yrkesinriktade karaktärsämnena. Behovet av forskning i relation till den yrkesförberedande gymnasieundervisningen är eftersatt. Utgångspunkt kan tas i både branschernas utveckling och i existerande skolämnen. På så sätt skapas en dynamik i det gränsöverskridande aktiviteter som finns mellan skola och arbetsliv, t.ex. samrådsorganisation, lärlingsutbildning och professionsanknutna arbetsformer i skolan. Denna forskning ger inblickar i såväl arbetslivets önskemål och krav på skolan som skolans behov av en aktiv arbetslivspartner i de yrkesförberedande programmen. Det finns ett behov av att belysa fältet mellan skola och arbetsliv, särskilt i ljuset av den förestående reformeringen av gymnasieskolan och näringslivets omvandling i Västsverige. Även här kan en särskild satsning vara av betydande värde för regionen. Avslutning Resultatet av den dialog som förts med skolledare, branschföreträdare och arbetsmarknadens parter ger vid handen att det finns ett tydligt engagemang i regionen kring ovanstående frågor. Kompetens- och valideringsfrågorna för yrkeslärare är sanktionerade på nationell nivå inom flera branscher. Det finns även ett nätverk mellan högskolorna på nationell nivå. Genom att sträva mot försöksverksamhetens mål kan den reflektions- och kunskapsbildningsprocess fortsätta, som inletts i rekryteringsprojektet och som genomförts via diskussionsforum hösten 2003 och våren Där har branschrepresentanter på både nationell och regional nivå tillsammans med skolledare och yrkeslärare från VG-regionen samt berörd personal från lärarutbildningen utbytt tankar och erfarenheter som bidragit till en ökad gemensam förståelse. Med de åtgärder som föreslås stärks regionens förmåga att rekrytera lärare till yrkesämnen både på kort och på lång sikt. Förslaget till regional försöksverksamhet har diskuterats med ett flertal intressentorganisationer och är förankrat i regionen, vilket kommer till uttryck i bifogad förteckning. För projektgruppen Bengt Petersson Utbildningsledare, UFN 5 Jfr sid 234 ff i Abrahamsson, Kenneth (2000). Svensk yrkesutbildning mellan teori och praktik ett nygammalt forskningsfält.

7 PROJEKTGRUPPEN Kerstin Littke Björn Sandmark Tina Liljedahl Scheel Börje Molin Förvaltningschef Chef Gymn. förvaltn. Personalcontroller Rektor Tjörns kommun Mölndals kommun Gbg stad utbildning Alingsås kommun Tel: Tel: Tel: Tel: INTRESSENTER TILL REGIONAL FÖRSÖKSVERKSAMHET Vi finner att förslaget till försöksverksamhet är av stort intresse för den västsvenska regionen. Göteborgs kommun GöteborgsRegionen Göteborgs universitet LO-distriktet i Västsverige Lärarförbundet Svenskt Näringsliv Västsvenska Handelskammaren