Sammanfattning av Framtidsgruppens arbete - Framtidsgruppens testamente

Transkript

1 Sammanfattning av Framtidsgruppens arbete - Framtidsgruppens testamente 1. Uppdrag Utbildningschefsgruppen, UC beslöt , att uppdra åt arbetsutskottet att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att omgående se över den framtida gymnasiesituationen och hur den regionala planeringsprocessen kan ske inklusive uppfräschning av tidigare genomförd kartläggning samt se över framtida personaltillgång 2. Ledamöter Vid UC: sammanträde tillsattes därför en arbetsgrupp för den framtida gymnasieskolan i Göteborgsregionen med följande ledamöter: Kerstin Littke, Tjörn, ordf Kjell Frövenholt, Ale Marie Ahlkvist-Carlsson, Göteborg Björn Sandmark, Mölndal Börje Rådesjö, GR Margaretha Allen, GR Peter Holmström, GR, sekreterare 3. Frågeställningar som behandlats av gruppen Kapacitetsenkät för kartläggning av framtida dimensioneringsbehov Hur kan vi tackla kommande neddragningar i gymnasieorganisationen? GY 2007 Lärlingsutbildning Arbetsplatsförlagt lärande Leonardoansökan angående ny yrkeslärarutbildning Tankar formulerades vid Open Space - övningen 2004 Statushöjande åtgärder för skolan Forskarskolor Kan forskarskolorna kopplas till arbetet inom CUL? Validering Kan validering för högskolan (yrkeslärarutbildning) samordnas med Valideringscentrums verksamhet? 3.1 Kapacitetsenkät för kartläggning av framtida dimensioneringsbehov Våren 2004 planerades och genomfördes en undersökning i samtliga kommuner av gymnasieskolornas framtida behov av utbildningsplatser och lärare, lärares rörlighet mellan kommunerna och trender bland ungdomars val till gymnasiet. Resultatet av enkäten analyserades och resultatet redovisades för Utbildningschefsgruppens, UC:s ledamöter. 1

2 I resultatet kan utläsas att kommunerna inte hyser någon större oro för att gymnasieplatserna inte kommer att räcka till under den period då antalet elever i gymnasieskolan når sin kulmen läsåret 2007/2008. Beträffande den framtida tillgången på lärare visar resultatet av undersökningen att det kommer att råda stor brist på utbildade yrkeslärare framöver. Hälften av dagens yrkeslärarkår går i pension inom tio år. Situationen är likadan i de flesta branscher. Situationen börjar bli akut varför dialogen med yrkeslärarutbildningen bör fortsätta för att driva på utvecklingen av mer flexibla utbildningsformer, som kan öka intresset bland duktiga yrkesmän och yrkeskvinnor att utbilda sig till lärare. Kanske är det så att yrkeslärarrollen även måste förändras för att stämma bättre överens med Göteborgsregionens framtida behov? Vad det gäller lärares rörlighet mellan kommunerna visar utvärderingen att den är mycket låg. Vi har dock frågat oss om det finns en annan form av kompetensöverföring över kommungränserna som kompenserar den låga rörligheten? En tanke som diskuterats är om vi inom GR kan ordna så att man kan tillgodoräkna sig tjänsteår mellan kommunerna vilket möjligen kan öka intresset att arbeta i en annan kommun. En intressant tendens som kan avläsas i enkätsvaren är att ungdomar inte ser så strikt på skillnaderna mellan studieförberedande respektive yrkesförberedande program. Fler elever verkar välja utbildning efter intresse än av traditionella värderingar. Skillnaderna mellan teoretiska och praktiska program tenderar att minska. Många påpekar i sina svar att samarbetet med näringslivet måste öka. En viktig diskussion att föra vidare är hur vi tacklar kommande neddragningar i gymnasieorganisationen. Initiativ har tagits till att förlägga ett möte i mitten av oktober där en gemensam kartläggning görs om regionen framtida behov av platser och utbildningar. Resultatet av denna gemensamma analys kan sedan ligga till grund för vilka utbildningar som bör startas eller läggas ner vilket redovisas på sedvanligt sätt i april. 3.2 GY 2007 Reformarbetet har följts och diskuterats. Gruppen arrangerade ett tillfälle för information och diskussion för UC angående GY Mats Miljand, ansvarig för gymnasiefrågor på Utbildningsdepartementet bjöds in för att ge sin syn på reformens innehåll och avsikter. 3.3 Lärlingsutbildning Eftersom tendensen är att allt fler ungdomar väljer yrkesförberedande program har det visat sig att de gymnasieplatser som finns tillgängliga inte motsvarar elevernas önskemål. Initiativ har därför tagits för att etablera ett nätverk som kan driva utveckling av gymnasial lärlingsutbildning enligt direktiven i Gy Målsättningen 2

3 är att det redan ht 2006 skapas en flexiblare organisation som kan hjälpa till att reducera denna problematik. 3.4 Arbetsplatsförlagt lärande Ett idéseminarium för lärande i arbete har genomförts tillsammans med GR Kompetens och Business region Göteborg, BRG i maj 2005 för att lyfta fram goda exempel och skapa möjligheter till information och dialog mellan representanter för skola och arbetsliv. En första kartläggning har genomförts för att identifiera de möjligheter och hinder som finns i i en fortsatt utveckling av samverkan mellan skola/arbetsliv. Dessutom har det arbete som redan genomförts i GR:s regi noterats för att tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Resultatet redovisas i bilaga 1 (Björns illustration på vita tavlan). Ett EQUAL-projekt som initierats av Framtidsgruppen beviljades i juni Projektet, som har en total budget på 30 miljoner kr drivs i samverkan mellan Mölndal, Ale, Göteborg och Tjörn. Flera andra parter som bla LAN, ALI, Svenskt Näringsliv och Valideringscentrum deltar. Projektet avser att vidareutveckla former för arbetsplatsförlagt lärande och validering. Projektet skall vara slutfört i december Leonardoansökan Ett samarbete har etablerats med Göteborgs Universitet i syfte att öka rekryteringen till yrkeslärarutbildningen. Arbetet har resulterat i en gemensam Leonardoansökan för att utveckla en flexiblare utbildning som kan intressera fler yrkesverksamma. Ansökan har prioriterats av Svenska Programkontoret varför den prövas vidare i Bryssel för beslut i mars Tankar formulerades vid Open Space - övningen 2004 Håller skola och lärare som idé i framtiden var frågan som ställdes i den Open Space - övning som genomfördes på UC-seminariet på Bergabo hotell på Tjörn i september Övningen dominerades av diskussioner kring strukturer som låser nya former för lärande. Det väckte tankar i Framtidsgruppen om att inventera goda kommunexempel med syfte att: hitta regionala initiativ som bryter gamla strukturer enligt det generella önskemål som framfördes på OS: skapa en idébank för regionens kommuner och skapa en faktabank för framtida debattartiklar. På Open Space initierades också resonemang om en regional clusterutveckling, som bör pågå parallellt med en mer långsiktig diskussion kring ovanstående utvecklingsarbete. 3

4 En annan viktig frågeställning som tilldrog sig intresse på Bergabo var Hur kan utbildningsbranschen framgent och i en krympande offentlig ekonomi hävda sin legitimitet? 3.7 Statushöjande åtgärder Gruppens ledamöter har emellanåt uttryckt sin frustration över den negativa publicitet som skolan ofta får i pressen. En naturlig fråga har därför varit om vi kan hitta en regional strategi för att få ut positiva budskap. Andra frågor i denna diskussion har varit om vi kan hitta en form för ett gemensamt arbete med statushöjande åtgärder och vad vi i så fall vill ha fört ut? Ska vi anlita en extern kommunikatör? Kan eleverna användas som en resurs? 3.8 Forskarskolor Under regeringens tidigare satsning på kvalitet i yrkesutbildningen (YKSA) bidrog staten med extra medel för forskarskolor kring yrkesutbildning. Skulle det gå att trycka på för att få till stånd fler sådana platser vid de lärosäten som har varit aktiva hittills. Diskussionen initierades av Bengt Petersson på Yrkeslärarutbildningen. 3.9 GR:s samverkansavtal för gymnasial utbildning Gruppen har fungerat som referensgrupp i arbetet med att revidera regionens samverkansavtal för gymnasial utbildning. Framtidsgruppens testamente Gruppens betraktar nu sitt huvuduppdrag slutfört men anser att följande områden och frågeställningar bör fortsätta bearbetas: Inventering av goda exempel i regionen som bryter gamla strukturer enligt det generella önskemål som framfördes på Open Space Statushöjande åtgärder för skolan genom t ex aktiv debatt i fack- och dagspress samt diskussioner om hur utbildningsbranschen framgent och i en krympande offentlig ekonomi kan hävda sin legitimitet. Kan UC/GR ta initiativet för att komma in i samhällsdebatten, både den allmänna och den mer skolspecifika? Vidareutveckla flexibla arbetsformer bland annat i form av gymnasial lärlingsutbildning som gör att vi inte bygger fast oss. Vidareutveckla kontakten mellan skola/arbetsliv i syfte att etablera vinna/vinna - koncept för gemensamt och varaktigt engagemang i samarbetet om gymnasial yrkesutbildning. Utveckla strategier för att undvika suboptimering av regionens gymnasieorganisation vid sjunkande elevantal. Vad bör ingå i den regionala 4

5 planeringsprocessen? Är det bara antalet platser vi ska planera för eller finns det andra faktorer som är viktiga att beakta? Diskussioner om clusterutveckling i det regionala samarbetet bör initieras. Enligt gruppens uppfattning är det viktigt att UC även i fortsättningen har en grupp som bevakar, diskuterar och analyserar gymnasiala framtidsfrågor varför vi föreslår UCau att formulera ett nytt uppdrag med utgångspunkt från ovanstående utvecklingsområden. Skärhamn Kerstin Littke Ordförande Framtidsgruppen 5