Wikman-konsult AB Bostäder för äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Wikman-konsult AB Bostäder för äldre"

Transkript

1 Wikman-konsult AB Bostäder för äldre Utredning av tillgänglighet till bostäder i Avesta

2 Förord I Sverige blir vi allt fler äldre. Många vill bo kvar i sin bostad eller åtminstone i sitt bostadsområde. Samtidigt är en stor del av bostadsbeståndet inte anpassat till äldre och personer med funktionsnedsättning. Det innebär svårigheter för den äldre att bo kvar. Man kan tvingas flytta till ett annat bostadsområde med den omställning det medför och dit ens vänner dessutom kan ha svårare att hitta. För kommunerna kan det innebära att äldre flyttar till vård- och omsorgboende tidigare än vad som behövs vilket ställer krav på fler sådana och ökar kommunens kostnad. Därför är det viktigt att i kommunen se äldres boende som en kommunledningsfråga och i samarbete med fastighetsägarna tillsammans planera hur framtiden ska mötas. Avesta kommun har insett det och initierat en utredning av tillgängligheten till bostäder i Avesta. Från Boverket har kommunen fått ekonomiskt stöd till inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Jag har under ett antal år arbetat med inventeringar, utredningar och analyser av bostäder för äldre i olika kommuner och ser ett ökande intresse från kommunsektorn att börja planera för den här utvecklingen. Projektrapporten beskriver hur situationen ser ut i Avesta nu och i framtiden. Den utmynnar i slutsatser om vilka kommundelar där tillgängligheten behöver höjas samt förslag till enkla åtgärder som kan undanröja tillgänglighetshinder. En förutsättning för projektets genomförande har varit gensvaret från kommunledning, förvaltningar, bolag, deltagare i workshop och alla andra som deltagit och berikat projektet med sin kunskap. Tack för det stödet. Leif Wikman Projektledare Wikman-konsult AB, 2015 Författare: Leif Wikman

3 Innehåll Förord 1. Bakgrund... 1 Prognos över befolkningsutvecklingen... 1 Inventering av tillgänglighet till flerbostadshus... 1 Inventering av tillgänglighet i bostadsområden... 1 Arbetsformer... 2 Syfte... 2 Boverket Områdesindelning Befolkning... 4 Befolkningsutvecklingen för personer över 65 år... 5 Befolkningsutvecklingen för personer över 80 år Inventering av tillgänglighet... 8 Tillgänglighet i området... 8 Tillgänglighet till flerbostadshus... 8 Enkelt åtgärdade hinder Fastighetsägare Erfarenheter från inventeringen Koppling befolkning - tillgänglighet Boendealternativ för äldre Särskilt boende Trygghetsboenden Seniorboenden Ordinarie bostadsbestånd Flerbostadshus Småhus Workshop Slutsatser och förslag Slutsatser Känslighetsanalys Förslag... 22

4 Referenser Bilagor Bilaga 1: Innehåll i inventeringen av tillgänglighet Bilaga 2: Kriterier på tillgänglighet Bilaga 3: Karta över områdesindelningen Bilaga 4: Enkelt åtgärdade hinder Bilaga 5: Trygghetsboende i Luleå... 30

5 1. Bakgrund Avesta är en genuin bruksort i södra Dalarna med hyttanor från medeltiden. I modern tid är orten fortfarande mest känd för järn- och stålverk med Outokumpu som största företag. Även Stora Enso har omfattande verksamhet i kommunen. I projektet Avesta 2020 planerar kommunen för en utveckling av kommunen. En av satsningarna är att skapa attraktivt boende i Avesta med en blandad bebyggelse förtätad med både villor och mindre flerbostadshus. Man planerar också en satsning på seniorboende med god tillgänglighet. Prognos över befolkningsutvecklingen Avesta kommun har tagit fram prognoser för befolkningsutvecklingen fram till år Prognosen utgår från befolkningssiffrorna för år Fokus för prognosen är de som är över 65 år och över 80 år. Över 65 år har använts för att visa hela gruppen ålderspensionärer. 80 år har använts som gräns för personer med behov av mer insatser från äldreomsorgen. På samma sätt som för landet som helhet ökar antalet äldre snabbt Avesta. Inventering av tillgänglighet till flerbostadshus En totalinventering av tillgängligheten i flerbostadsfastigheter har genomförts under hösten Inventeringen har omfattat 261 fastigheter med totalt lägenheter. Inventeringen visar hur tillgängligheten är fram till lägenhetsdörren. Graden av tillgänglighet har klassificerats i tre nivåer: rullstolstillgänglig, rollatortillgänglig och ej tillgänglig. Bakom den beskrivningen finns ett omfattande analysarbete baserat på indikationerna i bilaga 2. Inventeringen omfattar både hyresrätter och bostadsrätter, både allmännyttan och privata fastigheter. Särskilda boenden (äldreboende, gruppbostäder, etc.) har undantagits från inventeringen eftersom det krävs biståndsbeslut för att bo där. Inventering av tillgänglighet i bostadsområden För att kunna leva ett självständigt liv krävs att också bostadsområdets tillgänglighet är bra. Parallellt med fastighetsinventeringen har inventering skett av tillgängligheten i kommundelarnas bostadsområden. Utifrån uppsatta kriterier har tillgängligheten i 1

6 bostadsområden klassats i nivåerna: Bra tillgänglighet (fungerar för rullstol), Med svårighet tillgängligt (fungerar för rollator), Ej tillgängligt. Arbetsformer Wikman-konsult har svarat för arbetets genomförande med Leif Wikman som huvudkonsult. Kommunens kontaktperson har varit Bo Eriksson från Omsorgsförvaltningen. Dessutom har kontakter skett med representanter från kommunkansliet, miljö- och byggförvaltningen, omsorgsförvaltningen och Gamla Byn AB. Vid en workshop i mars 2015 har politiker, förvaltningar, pensionärer, funktionshindrade och fastighetsägare fått information om inventeringen och medverkat i analys och förslag till framtida inriktning av bostadsplaneringen. Projektet har avrapporterats vid kommunstyrelsens sammanträde i maj Syfte Syftet med utredningen har varit att få en helhetsbild över kommunens och olika kommundelars förutsättningar och möjligheter att möta den växande äldrebefolkningens behov av tillgängliga bostäder. Avsikten är att använda utredningen som underlag för att skapa tillgänglighet till olika typer av bostäder för äldre samt som en del i kommunens övergripande planering Avesta Den kan också användas av enskilda fastighetsägare som underlag för att öka tillgängligheten i deras bostadsbestånd utifrån de äldres behov. Boverket Boverket har beviljat Avesta kommun ekonomiskt stöd till inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Målet med inventeringen är att få en överblick över förutsättningarna att tillhandahålla bostäder till kommunens medborgare och därefter med detta som grund skapa fler tillgängliga bostäder. 2

7 2. Områdesindelning Kommunen har en indelning i 5 kommundelar baserat på församling, se tabell 1. Områdesindelningen används för demografiprognoser, sammanställning av fastighetsinventeringen och för koppling av behov och inventering. Karta över områdesindelningen finns i bilaga 3. Tabell 1. Områdesindelning Avesta 01 Avesta tätort 02 Krylbo köping 03 Grytnäs Församling (Skogsbo, Grytnäs) 04 Folkärna församling (Fors, Folkärna, Karlbo) 05 By församling (Horndal, Hede, By, Näs) 3

8 3. Befolkning Avesta kommun har år 2014 en befolkning på invånare. Diagram 1 visar att under 1950-talet och början av 1960-talet ökade befolkningen. Därefter har Avesta haft befolkningsminskning nästan varje år. År 2013 och 2014 har dock kommunens befolkning ökat. Prognosen på befolkningsutvecklingen fram till år 2035 indikerar att det är ett trendbrott. Den visar på en fortsatt befolkningsökning till drygt invånare. Prognosen finns även med fördelning på kommundelar och åldrar. Diagram 1. Befolkningsutveckling för Avesta Invånare Befolkning Prognos År Tabell 2 visar att folkmängden i de olika kommundelarna varierar mellan invånare i Avesta tätort och invånare i Krylbo. I Avesta tätort, Grytnäs församling och Krylbo bor 67 % av befolkningen. Befolkningsprognosen fram till år 2025 och 2035 visar på en årlig ökning i alla kommundelar. Den största befolkningsökningen förväntas i Avesta tätort, särskilt de närmaste 10 åren. Ökningstakten avtar dock under prognosperioden från 128 fler år 2015 till 49 fler år För Grytnäs och Folkärna församlingar förväntas en stegrad ökningstakt de närmaste 10 åren som sen avtar under de följande 10 åren. 4

9 By församling och Krylbo förväntas få en minskad ökningstakt under hela prognosperioden. Tabell 2. Folkmängd per område Invånare Förändring till år Avesta tätort Grytnäs församling Folkärna församling By församling Krylbo köping Avesta kommun Befolkningsutvecklingen för personer över 65 år En stor del av Avestas befolkningsökning finns i de äldre åldersgrupperna vilket även gäller för hela Sverige. Ökningen beror främst på att de stora barnkullarna i rekordgenerationen på 40- och 50-talen nu går i pension men också på att vi lever allt längre. Ökningen av medellivslängden har att göra med utvecklingen inom den medicinska vetenskapen och vården. Sjukdomar som förr var livshotande eller medförde livslånga funktionshinder kan nu behandlas och återge personer full funktionsförmåga. Exempelvis gråstarr, slitna höftleder och knäleder, cancer, stroke och hjärtinfarkt. Detta har bidragit till att allt fler är friska långt upp i åren. Avesta har en äldre befolkning än landet som helhet. Antalet äldre i Avesta kommer att bli fler och deras andel av befolkningen kommer också att öka. År 2014 fanns det personer i Avesta som var över 65 år, vilket är 25 % av Avestas befolkning (i Sverige är 19 % över 65 år). Fram till år 2025 sker den största ökningen då de beräknas bli 725 fler och för år 2035 är prognosen ytterligare 483 invånare över 65 år i Avesta (26 % av befolkningen). Diagram 2 visar var de äldre bor idag och utvecklingen till år 2025 och Liksom för befolkningen som helhet bor 35 % av de äldre i Avesta tätort. Flest invånare (1 930 personer över 65 år) bor där. I Grytnäs församling bor drygt invånare över 65 år och i Folkärna församling drygt invånare över 65 år. I By församling bor drygt 700 personer över 65 år och i Krylbo drygt 500 personer över 65 år. Utifrån befolkningsprognosen kommer största ökningen av invånare över 65 år fram till år 2025 att ske i Avesta tätort (+266 personer) och i Grytnäs församling (+ 214 personer). I de kommundelarna fortsätter ökningen av antalet pensionärer 5

10 också efter år Fram till år 2035 beräknas Avesta tätort att få en ökning med ytterligare 267 pensionärer och Grytnäs församling med ytterligare 87 pensionärer. Diagram 2. Antal och förändring av personer över 65 år i respektive kommundel Avesta tätort Grytnäs församling Folkärna församling By församling Krylbo köping Förändring Förändring Andelen äldre av befolkningen skiljer inte mycket mellan kommundelarna. Störst andel utgör de idag i By församling (28 %) medan Grytnäs församling och Folkärna församling har lägst andel (23 %) pensionärer. Även om antalet pensionärer kommer att fortsätta öka så minskar ökningstakten. Det gäller särskilt för Folkärna församling och By församling. Befolkningsutvecklingen för personer över 80 år De flesta pensionärer kan räkna med minst friska år efter pensioneringen, den så kallade tredje åldern. En tid med ett fortsatt aktivt liv och förhållandevis god levnadsstandard. En tid i livet när man kan genomföra det man inte hann med medan man arbetade. Många får också uppleva den så kallade fjärde åldern då sjukdomar och funktionsnedsättningar sätter gränser. I befolkningen ser man inget stort ökat hjälpbehov från andra förrän efter 80-årsåldern. Det är därför angeläget ur ett boendeperspektiv att också studera befolkningsutvecklingen specifikt för dem som är över 80 år. År 2014 fanns det personer över 80 år i Avesta. Det är 7 % av befolkningen (i Sverige är 5 % över 80 år). Fram till år 2025 beräknas de öka med 20 % och uppgå till personer (8 % av befolkningen) och för år 2035 är prognosen en ökning med ytterligare 31 % vilket ger invånare över 80 år (9 % av befolkningen). Den största ökningen sker under 2020-talet med drygt 560 fler personer över 80 år (+36 %). 6

11 Diagram 3 visar att befolkningsutvecklingen i kommundelarna för personer över 80 år ganska väl överensstämmer med den för alla ålderspensionärer. Flest personer över 80 år bor i Avesta tätort med över 600 invånare över 80 år. I Grytnäs församling bor närmare 300 och i Folkärna församling, By församling och Krylbo vardera runt 200 invånare över 80 år. Diagram 3. Antal och förändring av personer över 80 år i respektive kommundel Avesta tätort Grytnäs församling Folkärna församling By församling Krylbo köping Förändring Förändring Utifrån befolkningsprognosen kommer största ökningen av invånare över 80 år fram till år 2025 att ske i Grytnäs församling där de blir 46 % fler (+133 personer). I Folkärna församling ökar de med 38 % (+70 personer) och den ökningen fortsätter också under den andra 10-årsperioden. Det innebär att antalet personer över 80 år kommer att öka med över 80 % i Grytnäs församling och Folkärna församling under åren För Avesta tätort pekar prognosen på att den stora ökningen av personer över 80 år kommer först i den andra 10-årsperioden då de beräknas bli 182 fler personer över 80 år. By församling har en ökning som motsvarar kommunen som helhet. För Krylbo beräknas oförändrat antal den första 10-årsperioden och sedan en svag ökning. Största andelen av befolkningen utgör de idag i Krylbo (10 %) och lägst andel i Folkärna församling (4 %). Fram till år 2035 ökar andelen till 9 % i hela Avesta kommun med liten variation mellan kommundelarna. 7

12 4. Inventering av tillgänglighet Tillgängligheten har inventerats på kommundelsnivå med avseende på kommundelens tillgänglighet samt på adressnivå med avseende på tillgänglighet till flerbostadshus. För inventeringen av tillgänglighet till flerbostadshus har en fastighetsdatabas över alla flerbostadshus i kommunen upprättats. I den har registrats uppgift om i vilken kommundel fastigheterna finns, nyckelkod, fastighetsbeteckning, adress, fastighetsägare, antal lägenheter, antal våningar, tillgänglighetsparametrar enligt bilaga 1 samt kommentarer om hur tillgängligheten kan förbättras. Tillgängligheten har inventerats på adressnivå och finns dokumenterad i en Exceldatabas med sökmöjlighet på alla registrerade variabler. Det innebär att uttag av data kan ske på t ex kommunnivå, kommundelsnivå, Nyko-nivå, fastighetsnivå, adressnivå, per fastighetsägare, per tillgänglighetsnivå, etc. Databasen är överlämnad till kommunen vid projektavslutet. Tillgänglighet i området För tillgängligheten i kommundelen har inventeringen omfattat gångvägars framkomlighet, belysning i området, orienterbarhet, gatuparkeringar och tillgång till vilplatser. Utifrån detta har tillgängligheten klassats i tre nivåer: Bra tillgänglighet (fungerar för rullstol) Med svårighet tillgängligt (fungerar för rollator) Ej tillgängligt Bra tillgänglighet i området har Avesta tätort, Krylbo, Grytnäs församling (Skogsbo) och By församling (Horndal). I Folkärna församling har Fors bra tillgänglighet medan Folkärna samhälle är med svårighet tillgängligt. I Folkärna samhälle saknas trottoarer och gångvägar. Tillgänglighet till flerbostadshus Den mest omfattande delen av utredningen har varit att inventera tillgängligheten i bostadsbeståndet. Alla flerbostadshus i kommunen - allmännyttan och privata hyreshus samt bostadsrättsföreningar - totalt entréer med över lägenheter, har besökts och dokumenterats ur tillgänglighetssynpunkt. Utifrån kriterierna i bilaga 1 och 2 har tillgängligheten till lägenheterna klassificerats i tre nivåer: tillgängliga med rullstol, tillgängliga med rollator, ej tillgängliga. 8

13 Bilderna nedan visar exempel på fastigheter i Avesta med de olika tillgänglighetsnivåerna. Entré med rullstolstillgänglighet. Entré med rollatortillgänglighet. Entré som är ej tillgänglig. Köpmangatan, Avesta Axel Johnssons gata, Avesta Köpmangatan, Avesta Tabell 3 visar att av Avestas lägenheter i flerbostadshus är bara 13 % tillgängliga med rullstol. En fjärdedel av lägenheterna är tillgängliga med rollator och tre fjärdedelar är ej tillgängliga. Tabell 3. Tillgängliga lägenheter år 2014 Antal Antal Tillgänglighet till lägenheter Område invånare lägenheter Rullstol Rollator Ej tillgängliga Betyg Avesta tätort % 24% 76% --- Grytnäs församling % 26% 74% -- Folkärna församling % 28% 72% -- By församling % 36% 64% -- Krylbo köping % 30% 70% -- Avesta kommun % 26% 74% -- För att underlätta jämförelser mellan kommundelarna och med andra kommuner har tillgängligheten betygsatts i sju nivåer enligt nedan. Betyg Kriterier Betyg Kriterier +++ > 60% Rullstolstillgängliga % Ej tillgängliga ++ > 60% Rullstols-/Rollatortillgängliga -- > 60% Ej tillgängliga + > 50% Rullstols-/Rollatortillgängliga --- > 75% Ej tillgängliga +/- ½ Rollatortillgängliga och ½ Ej tillgängliga 9

14 Avesta har väldigt låg tillgänglighet i flerbostadshusen. En orsak till det är att så mycket som 40 % av entréerna har en lång halvtrappa till första våningen. Det finns ingen kommundel som kommer upp till + nivå vilket är ovanligt. Även om det finns skillnader mellan kommundelarna så har de genomgående låg tillgänglighet. Det beror delvis på när områden är byggda. För fastigheter byggda före 1977 fanns inte krav på hiss i 3-våningshus. Kraven i bygglagstiftningen på tillgänglighet med bland annat hiss har skärpts de senaste decennierna. I Avesta tätort är 15 % av lägenheterna tillgängliga för rullstolsanvändare och 24 % tillgängliga med rollator. Flerbostadshusen är upp till 9 våningar höga. 66 % av lägenheterna finns i 3-våningshus. Bara två av 3-våningshusen har hiss. De flesta 3- våningshus är byggda före Med ramper vid 136 entréer kan ytterligare 247 lägenheter bli rullstolstillgängliga vilket ger 21 % rullstolstillgänglighet. Tillgängligheten är ovanligt låg för att vara tätorten. Eftersom så många av lägenheterna i kommunen finns i Avesta tätort har en mer detaljerad analys genomförts. Avesta tätort har delats upp i 5 områden: Centrum (avgränsat av Axel Johnsons väg, Corneliusgatan, Prästgatan, Kungsgatan, Kyrkogatan, Bergslagsvägen, Mattsbogatan och Engelbrektsgatan. Söder (Prästjorden) Norr (Gamla Byn) Öster (öster om Centrum) Väster (Jämtbo). Tabell 4 visar att hälften av Avesta tätorts lägenheter finns i Centrum och en fjärdedel i Söder. Tabell 4. Tillgängliga lägenheter i Avesta tätort år 2014 Antal Tillgänglighet till lägenheter Område lägenheter Rullstol Rollator Ej tillgängliga Centrum % 16% 84% Söder (Prästjorden) % 30% 70% Norr (Gamla Byn) 96 0% 82% 18% Öster (Öster om Centrum) % 43% 57% Väster (Jämtbo) 328 8% 9% 91% Avesta tätort % 24% 76% 10

15 I Centrum finns 1-9 våningshus. Av de 291 entréer är 45 rullstolstillgängliga. 175 av entréerna har en lång halvtrappa till första våningen. Bara 10 av de 197 entréerna i 3-våningshusen är rullstolstillgängliga. 163 av dem har en lång halvtrappa till första våningen. Det gör att bara 53 av lägenheter i 3-våningshus är rullstolstillgängliga och att 89 lägenheter är rollatortillgängliga. Av 4-våningshusen är 35 av 252 lägenheter rullstolstillgängliga och 56 är rollatortillgängliga. I Söder (Prästjorden) finns 1-8 våningshus. Ytterligare 102 lägenheter kan med ramp bli rullstolstillgängliga vilket höjer rullstolstillgängligheten till 28 %. 59 av dem finns i höghusen på Axel Johnsons väg. I 3-våningshusen är bara 34 av 434 lägenheter rullstolstillgängliga och 74 är rollatortillgängliga. I Norr (Gamla Byn) finns 1-2 vånings kulturbyggnader. Ingen av lägenheterna är rullstolstillgänglig men nästa alla rollatortillgängliga lägenheter kan med ramp bli rullstolstillgängliga vilket ökar rullstolstillgängligheten till 79 %. I Öster finns 2-7 våningshus. Här finns bästa tillgängligheten i Avesta tätort tack vare höghusen på Åsgatan. 26 av lägenheterna i området kan med ramp bli rullstolstillgängliga. 24 av dem finns i ett höghus med hiss som har trappsteg före hissen. Att enkelt åtgärda det höjer rullstolstillgängligheten till 39 %. Av de 46 entréerna i 3-våningshusen har 37 en lång halvtrappa till första våningen. Inga lägenheter i 3-våningshusen är rullstolstillgängliga och bara 22 är rollatortillgängliga. I Väster (Jämtbo) finns 1-3 våningshus. Av de 58 entréerna har 34 en lång halvtrappa till första våningen. 33 av dem finns i 3-våningshus. Av de 276 lägenheterna i 3-våningshus är bara 1 lägenhet rullstolstillgänglig och rollatortillgänglig. Grytnäs församling har låg andel (13%) rullstolstillgängliga lägenheter och bara 26 % av lägenheterna är rollatortillgängliga. Flerbostadshusen är 1-4 våningar höga. 66 % av lägenheterna finns i 3-våningshus. De rullstolstillgängliga lägenheterna finns i fem flervåningsfastigheter med hiss och i enplanshus. Få entréer kan få förbättrad tillgänglighet med ramper. Det stora problemet är att många entréer (30 %) har en lång halvtrappa till första våningen. Nästan alla (480) lägenheter finns i Skogsbo. Folkärna församling har med 2 % rullstolstillgängliga lägenheter (4 lägenheter) den lägsta tillgängligheten. Rollatortillgängligheten är 28 %. Flerbostadshusen är 1-3 våningar. 58 % av lägenheterna finns i 2-våningshus och 40 % i 3-våningshus. Det finns inget flerbostadshus med hiss. Ramper kan förbättra rullstolstillgängligheten till 11 %. Mer än hälften av entréerna har en lång halvtrappa till första våningen. 138 av lägenheterna finns i Karlbo och

16 lägenheter finns i Fors. I Karlbo är det nästan enbart 2-våningshus och i Fors är det enbart 2- och 3-våningshus. De enda rullstolstillgängliga lägenheterna finns i Fors. By församling har 15 % rullstolstillgängliga lägenheter och är med 36 % rollatortillgängliga lägenheter den kommundel som har minst dålig tillgänglighet. Flerbostadshusen är 1-3 våningar höga. 73 % av lägenheterna finns i 2-våningshus. Det finns 4 hissar varav 2 är smalhissar i Horndal. 345 av de 419 lägenheterna finns i Horndal. Ramper kan fördubbla antalet lägenheter som är rullstolstillgängliga. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. I Krylbo köping är bara 9 % av lägenheterna tillgängliga med rullstol och 30 % är tillgängliga med rollator. Flerbostadshusen är 1-4 våningar höga. De rullstolstillgängliga lägenheterna finns i fem flervåningsfastigheter med hiss och i enplanshus. Mer än hälften av lägenheterna finns i 3-våningshus utan hiss. Med ramper vid 51 entréer kan ytterligare 74 lägenheter bli rullstolstillgängliga vilket ger 14 % rullstolstillgänglighet i Krylbo. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. Det största problemet i Krylbo är att 38 % av entréerna har en lång halvtrappa till första våningen vilket ofta är svårt och dyrt att tillgänglighetsanpassa. Sammantaget kan konstateras att vanligaste flerbostadshus i Avesta är 3-våningshus utan hiss, precis som i Sverige som helhet. Lägst rullstolstillgänglighet finns i Folkärna församling. Lägst rollatortillgänglighet finns i Avesta tätort. Störst andel ej tillgängliga lägenheter har Avesta tätort och Krylbo köping. Ingen kommundel har bra tillgänglighet till flerbostadshusen. Enkelt åtgärdade hinder Vid inventeringen har också noterats enkla åtgärder som kan höja tillgängligheten. I bilaga 4 finns en sammanställning över enkelt åtgärdade hinder. Den vanligaste åtgärden är att montera en ramp vid entrén. Inventeringen visar att 415 lägenheter med hjälp av ramper vid entrén kan göra rullstolstillgängliga. Det skulle ge 20 % rullstolstillgängliga lägenheter. 247 av lägenheterna som kan få ökad tillgänglighet finns i Avesta tätort. Av de lägenheter som kan göras rullstolstillgängliga med ramp har 191 lägenheter egen entré. I Avesta tätort kan ramper vid 3 entréer göra totalt 83 lägenheter rullstolstillgängliga. Vid ytterligare 3 entréer i kommunen kan totalt 25 lägenheter bli rullstolstillgängliga med ramper. Mest kostnadseffektivt är att åtgärda är de 6 entréer med hiss där för nivåskillnad före hissen medför att totalt 101 lägenheter ej är rullstolstillgängliga. 12

17 Under 10 år fram till år 2007 sålde kommunens fastighetsbolag Gamla Byn AB ut fastigheter med drygt lägenheter. Bland de sålda fastigheterna finns ett antal 3-våningshus i Jämtbo och Skogsbo där Gamla Byn AB hade planerat installation av hiss. Den planeringen har inte verkställts efter försäljningen. Fastighetsägare Eftersom inventeringen är på adressnivå och med angivande av fastighetsbeteckning och NYKO kan materialet sorteras på fastighetsägare så att Gamla Byn och andra fastighetsägare kan ta del av hur tillgängligheten är i deras fastigheter. Utmärkande för Avesta är de många bostadsrättsföreningarna. I Avesta finns det 78 bostadsrättsföreningar med nästan lägenheter vilket är nära hälften av alla lägenheter. De minsta bostadsrättsföreningarna har 8 lägenheter medan det finns fem med över 100 lägenheter. Den största har 196 lägenheter vilket gör den till Avestas femte största ägare av flerbostadshus. Erfarenheter från inventeringen Några iakttagelser från inventeringen: Trappsteg vid entrén Är vanligt men kan ofta lätt åtgärdas för ökad tillgänglighet. ½-trappa till 1:a våningen Mycket vanligt och ganska dyrbart att åtgärda om den är lång. Långa ½-trappor 40 % av entréerna har en lång ½-trappa. Avsaknad av hiss Många 3- och 4-våningshus är byggda innan krav på hiss för fler än 2 våningar infördes. Det finns tillgänglighetshinder som är enkla att åtgärda Med ramper kan många lägenheter göras tillgängliga även för rullstolsburna. 13

18 5. Koppling befolkning - tillgänglighet Genom att relatera demografiutvecklingen till fastigheternas tillgänglighet kan en analys ske av vilka kommundelar som behöver fler bostäder anpassade för äldre. Det är inte bara äldre människor som har nytta av tillgängliga lägenheter. För personer med funktionshinder är tillgängligheten ofta avgörande för val av boende. Andra, som t ex barnfamiljer, har också nytta av bostäder som kan nås utan trappor. Vid analys av bostäders tillgänglighet och befolkningens ålder är det relevant att i första hand se på åldersgruppen över 80 år. Det är i den åldern en större andel har ålderskrämpor som gör att de behöver en boendemiljö med bra tillgänglighet. Yngre pensionärer är i allmänhet relativt friska och uppgift om demografiutvecklingen för dem använder vi främst för att se på den långsiktiga utvecklingen i de olika kommundelarna. Diagram 3 visade att år 2014 bor flest (633) personer över 80 år i Avesta tätort. Knappt hälften (287) så många bor i Grytnäs församling. I Folkärna församling, By församling och Krylbo bor vardera cirka 200 personer över 80 år. Av tabell 3 framgick att alla kommundelar har låg rullstolstillgänglighet. Särskilt låg är den i Folkärna församling och Krylbo. Rollatortillgängligheten är lägst i Avesta tätort. Den är dock inte mycket högre i de andra kommundelarna. Tabell 4 visade att tillgängligheten i Avesta tätort varierar. Hälften av tätortens lägenheter finns i Centrum och av dem är bara 11 % rullstolstillängliga och 16 % rollatortillgängliga. Bästa rullstolstillgängligheten i tätorten finns i Öster där var tredje lägenhet är rullstolstillgänglig. Flest rollatortillgängliga lägenheter finns i Söder. Lägsta tillgängligheten finns i Väster. Fram till år 2025 sker en stor ökning av antalet personer över 80 år främst i Grytnäs församling. Många bor i Skogsbo i 3-våningshus utan hiss och med en lång halvtrappa till första våningen. Mellan år 2025 och 2035 fortsätter befolkningsökningen av de som är över 80 år i främst Avesta tätort och Folkärna församling. Det är en liten andel av de äldre som sitter i rullstol. Betydligt fler använder rollator. Tabell 5 visar antalet rollatortillgängliga lägenheter per område år 2014, 2025 och 2035 i förhållande till antal personer över 80 år. Tabellen visar att det i Avesta år 2014 finns 0,52 rollatortillgängliga lägenheter per person över 80 år. Fram till år 2025 sjunker nivån till 0,45 och år 2035 är den nere på 0,35. Eftersom det inte bara är personer över 80 år som har behov av rollatortillgängliga lägenheter brukar en bra nivå anges till 2,0 rollatortillgängliga lägenheter per person över 80 år. 14

19 Det finns variation mellan kommundelarna. I Krylbo är siffrorna något högre beroende på många lägenheter. Siffrorna är betydligt lägre i landsbygdsområden där det finns få lägenheter och många bor i småhus. De genomgående låga siffrorna för Avesta kommun visar att det idag finns få alternativ för äldre att flytta till om de vill lämna sitt småhus. Den stora ökningen av antalet äldre i främst Grytnäs församling de närmaste 10 åren, och i den senare 10-årsperioden även i Avesta tätort, Folkärna församling och By församling medför om inga åtgärder vidtas att de i framtiden kommer att få ännu svårare att hitta tillgängliga lägenheter. Tabell 5. Rollatortillgängliga lägenheter per område relaterat till personer över 80 år Antal invånare Tillgängliga Tillgängliga lägenheter som är 80+ lägenheter per person 80+ Område år Avesta tätort ,55 0,51 0,39 Grytnäs ,22 0,16 0,12 Folkärna ,33 0,24 0,18 By ,43 0,37 0,29 Krylbo ,16 1,16 1,02 Avesta kommun ,52 0,45 0,35 För att kunna bo kvar på äldre dar krävs att det finns bostäder med god tillgänglighet. I Avesta bor många i småhus och när de blir äldre kommer flera att behöva flytta till bostäder med bättre tillgänglighet. Därför behövs fler lägenheter med rollatortillgänglighet men även fler rullstolstillgängliga lägenheter. Forskning visar att låg tillgänglighet medför ökade kostnader för äldreomsorgen, i form av mer hemtjänst och tidigare flytt till särskilt boende. Analysen i tabell 5 av befolkningsutvecklingen för äldre och tillgången på tillgängliga lägenheter visar att det redan nu behövs fler tillgängliga lägenheter särskilt i Grytnäs församling men också i Avesta tätort, Folkärna församling och By församling. Mot bakgrund av att det blir allt fler äldre behöver antalet tillgängliga lägenheter öka i alla kommundelar. Det behöver inte betyda nybyggnation. Utan det handlar främst om om- och tillbyggnader av det befintliga bostadsbeståndet samt tillskapande av trygghetsboenden och seniorboenden. Den statliga utredningen om förändring av lagen om bostadsanpassningsbidrag föreslår bland annat att bidraget i vissa fall kan övertas av ägare till flerbostadshus. Om, och när, förslaget genomförs kan fastighetsägare få bostadsanpassningsbidrag för att förbättra tillgängligheten i flerbostadshus. 15

20 6. Boendealternativ för äldre Flertalet äldre vill bo kvar hemma så länge det går eller, om det inte går, flytta till en tillgänglig bostad i närområdet. Bra tillgänglighet medför att fler äldre kan ha ett aktivare, självständigare och friskare liv och därigenom har mindre behov av hemtjänst. De kan själva besöka livsmedelsbutiken istället för att anlita äldreomsorgens varudistribution. En ökad tillgänglighet medför också att fler personer som annars skulle flyttat till vård- och omsorgsboende kan bo kvar hemma med insatser från hemtjänsten. Särskilt boende Särskilt boende kallas även äldreboende eller vård- och omsorgsboende ingår inte i inventeringen då de förutsätts ha god tillgänglighet och det krävs biståndsbeslut för att bo där. Däremot är de en viktig del i kommunens fortsatta analys av bostadsbehovet för äldre. Avesta har 211 platser i särskilt boende för äldre, varav 41 är på demensavdelningar. De 211 platserna motsvarar 14 % av de personer som är över 80 år vilket är på riksnivå. Dessutom finns ett stort antal lägenheter som tidigare klassats som servicehus med helinackordering och som successivt är under omvandling till ordinarie lägenheter. Trygghetsboenden Trygghetsboenden är lägenheter för de som fyllt 70 år. Bostäderna finns i en fastighet med gemensamhetslokal och med personal som organiserar aktiviteter. Lägenheter med bra tillgänglighet, social samvaro, och mötesplatser ger trygghet och stimulans att bo kvar. Det bör finnas livsmedelsbutik inom gångavstånd. Trygghetsboende ger ett minskat behov av platser i särskilt boende. Särskilt gäller det för personer som beviljas särskilt boende på grund av otrygghet eller för att de inte kan bo kvar i sin bostad på grund av otillgänglighet, dåliga kommunikationer, långt till affär och annan service. Flertalet av de tidigare servicelägenheterna har omvandlats/omvandlas successivt till vad man kallar trygghetsboenden även om de egentligen är en form av seniorboende. I Avesta finns ännu inget trygghetsboende som uppfyller kraven enligt ovan. Många kommuner har i enlighet med Äldreboendedelegationens förslag ett regelverk för trygghetsboende. I det ställs krav på fysisk tillgänglighet motsvarande 16

Rapport till Boverket

Rapport till Boverket Rapport till Boverket Inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i Sandviken - Wikman-konsult - www.wikman-konsult.se Förord I Sverige blir vi allt fler äldre. Snart är mer än

Läs mer

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ LULEÅ KOMMUN 1(6) TRYGGHETSBOENDE LULEÅ BAKGRUND Kommunfullmäktige i Luleå behandlade i maj 2010 utredningsrapporten Planering för bostäder för äldre i Luleå och beslutade att en genomförandeplan skulle

Läs mer

Wikman-konsult AB. Bosta der fo r a ldre. Utvecklingsarbete för tillgängligt boende i Skellefteå

Wikman-konsult AB. Bosta der fo r a ldre. Utvecklingsarbete för tillgängligt boende i Skellefteå Wikman-konsult AB Bosta der fo r a ldre Utvecklingsarbete för tillgängligt boende i Skellefteå November 2012 1 Innehåll 1. BAKGRUND... 2 1.1. Prognos över äldreutvecklingen... 2 1.2. Inventering av tillgänglighet

Läs mer

Bostäder för äldre. En planeringsmodell från Luleå

Bostäder för äldre. En planeringsmodell från Luleå Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå Jag kommer att ta upp Vikten av att se utanför boxen Vem i kommunen som äger frågan Att tillgängliga bostäder minskar behovet av särskilt boende Hur inventering

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

Wikman-konsult AB. Bostäder för äldre. Utredning av tillgänglighet till flerbostadshus i Sandviken

Wikman-konsult AB. Bostäder för äldre. Utredning av tillgänglighet till flerbostadshus i Sandviken Wikman-konsult AB Bostäder för äldre Utredning av tillgänglighet till flerbostadshus i Sandviken Februari 2015 Wikman-konsult AB, 2015 Författare: Leif Wikman Förord I Sverige blir vi allt fler äldre.

Läs mer

Bostäder för äldre i Arjeplog

Bostäder för äldre i Arjeplog Utredning om behov av Bostäder för äldre i Arjeplog Augusti 2013 - Wimako AB - Buskvägen 16 975 98 Luleå Wimako AB, 2013 Författare: Leif Wikman 1 Innehåll 1. Bakgrund.. 3 2. Befolkning... 5 3. Inventering

Läs mer

Kriterier för trygghetsboende. Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19

Kriterier för trygghetsboende. Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19 Kriterier för trygghetsboende Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19 Övergripande kriterier Trygghetsboende ska bestå av hyreslägenheter. Trygghetsboende innefattar ett socialt innehåll med

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun

Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-14 SN 30 Dnr 2012/11 Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun Ärendebeskrivning Behovet av trygghetsboenden i Ängelholms kommun är

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun

Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun Trygghetsboende ska ses en del av utbudet av bostäder i kommunen där

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Wikman-konsult AB. Bosta der fo r a ldre. Utredning av tillgänglighet till bostäder i Örnsköldsvik

Wikman-konsult AB. Bosta der fo r a ldre. Utredning av tillgänglighet till bostäder i Örnsköldsvik Wikman-konsult AB Bosta der fo r a ldre Utredning av tillgänglighet till bostäder i Örnsköldsvik April 2012 1 Innehåll 1. Bakgrund... 2 1.1. Prognos över äldreutvecklingen... 2 1.2. Inventering av tillgänglighet

Läs mer

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun

Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun ÄLDRENÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Kjell Holm 2009-11-05 ALN-2009-0160 Thomas Eriksson Reviderad 2010-09-14 Reviderad 2012-06-21 Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå. Wikman-konsult AB

Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå. Wikman-konsult AB Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå Wikman-konsult AB Bakgrund 1,7 miljoner ålderspensionärer i Sverige 2,0 miljoner - - år 2020 Närmaste 25 åren kommer 85+ att fördubblas Snabbaste ökningen

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden

Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Uno Jonsson uno.jonsson@harnosand.se POLICY Datum 2013-05-27 Diarienummer 2013 000027 Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden cessägare Dokumentnamn

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Utredning Boende för äldre

Utredning Boende för äldre Kommunfullmäktige 2010 05 31 74 166 Kommunstyrelsen 2010 05 17 94 220 Plan och tillväxtutskottet 2010 02 15 13 22 Dnr 10.89 00 marskf11 Utredning Boende för äldre Bilaga: Planering för Bostäder för äldre

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

Delrapport från Äldreboendeutredningen Remissvar

Delrapport från Äldreboendeutredningen Remissvar Bromma stadsdelsförvaltning Äldreomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 291-16-1.5.1. Sida 1 (10) SDN 2016-08-25 2016-07-04 Handläggare Monica Mården Anna-Lena Yngvesson Till Bromma stadsdelsnämnd Förvaltningens

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Ale kommun

Bo bra på äldre dar i Ale kommun Bo bra på äldre dar i Ale kommun Fakta Folkmängd: 27 577 invånare (SCB 2011-12-31) Areal: 333 km² Huvudorter: Nödinge och Älvängen 63 % småhus och 37 % flerbostadshus Största företag: Eka Chemicals AB,

Läs mer

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Företeelsen Trygghetsboende SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Några fakta I dag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Bra bostäder för äldre

Bra bostäder för äldre Bra bostäder för äldre 3 december 2014 Viktigt att veta om äldregruppen Tillgängligheten i flerbostadshusen Erfarenheter/slutsatser 1. ÄLDREGRUPPENS STORLEK OCH TILLVÄXT? Så växer äldregruppen i Umeå 18000

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

Vad är vad, och vad är särskilt boende? Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Äldreomsorg Boende Höör 2016-10-25 Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Demografisk utveckling Ca 2 miljoner pensionärer 65 år och äldre ökar med över 300 000 per år 2030 kommer det att finnas

Läs mer

Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. En försöksverksamhet i Luleå

Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. En försöksverksamhet i Luleå Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare En försöksverksamhet i Luleå Före Efter Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Leif Wikman, Wikman Konsult AB Ansvarig handläggare: Ingela Sedin-Nilsson,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Social hållbarhet. Thomas Österberg

Social hållbarhet. Thomas Österberg Social hållbarhet Thomas Österberg Hållbarhetsavdelningarna Arbetar på uppdrag av KS Leder arbetet med att ta fram policyer, riktlinjer, program och planer i linje med politikens ambitioner Skapar förutsättningar

Läs mer

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Genomförandeplan Bostäder för Äldre. Slutrapport. Trygghetsboende Pensionärsbostäder Ordinarie bostadsbestånd

Genomförandeplan Bostäder för Äldre. Slutrapport. Trygghetsboende Pensionärsbostäder Ordinarie bostadsbestånd Genomförandeplan Bostäder för Äldre Slutrapport Trygghetsboende Pensionärsbostäder Ordinarie bostadsbestånd Luleå kommun, 2013 Författare: Leif Wikman Rapporten kan beställas från Luleå kommun, Stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende!

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende! Till SPF Seniorernas representanter i de kommuner som utsetts till remissinstanser för utredningen Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som

Läs mer

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende för äldre i Karlskrona kommun

Riktlinjer för trygghetsboende för äldre i Karlskrona kommun Dokumenttyp Diarienummer Beslutat av Beslutsdatum, ärende Reviderat datum Riktlinje 2013.38.739 2013-03-27 Handläggare Befattning Direkt telefon Bilagor Antal sidor Sirpa Hjelm Kvalitetsutvecklare 0455-30

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Värdet av tillgänglighet

Värdet av tillgänglighet Värdet av tillgänglighet Fil dr., leg. psykolog Lisbeth Lindahl Folkets hus, Göteborg 2013-12-05 Bakgrund Johannes Grén, Formverkstan Gbg Framtida utmaning hur ska välfärden klaras? Andelen äldre ökar

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB 1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer 2 Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att

Läs mer

Diarienummer: N2015/06917/PUB

Diarienummer: N2015/06917/PUB Till Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se maria.edlund@regeringskansliet.se Diarienummer: N2015/06917/PUB Yttrande gällande betänkandet Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder

Läs mer

Kriterier för trygghetsboende i Eskilstuna kommun

Kriterier för trygghetsboende i Eskilstuna kommun L E-t-ita*rrna dan ctnlfr Frisfaden 2014-01-03 1 (5) KSKF/2O13:508 Eskilstuna kommun Kriterier för trygghetsboende i Eskilstuna kommun Att möjliggöra kvarboende tir ett av de äldrepolitiska målen i Eskilstuna

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre

Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Bifrostområdet i Mölndal Lotta Malm Enhetschef Vård- och omsorgsförvaltningen Maria Sexton planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Mölndal i korthet ~61 000 invånare

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag 1(2) Ansökan om bostadsanpassningsbidrag KOMMUNENS UPPGIFTER Diarienummer Kommunens stämpel Fastighetsbeteckning 1. Personuppgifter (den person ansökan avser) Förnamn: Efternamn: Personnummer: Adress:

Läs mer

5. Omedelbar justering

5. Omedelbar justering SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSHINDER Handläggare: Yvonne Ekman Mohajerpour Telefon: 08-508 25157 SID 1 (6) 2009-03-25 DNR 006/396-2009 Till Skärholmens

Läs mer

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Ett samarbetsprojekt mellan JTH och HHJ, finansierat av Smart Housing Småland Demografi och byggande i Sverige

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun Information om bidrag till Bostadsanpassning i Alvesta kommun Innehållsförteckning Vad är bostadsanpassningsbidrag?...1 Bostadsanpassning i korthet...1 Bostaden...2 Nybyggnad...2 Köp eller byte av bostad...2

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? 1 Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? En sammanställning och beskrivning av verktyg för att inventera tillgängligheten

Läs mer

Bilaga 4: Kriterier för trygghetsboende och seniorboende

Bilaga 4: Kriterier för trygghetsboende och seniorboende 2016-03-24 1 (5) Bilaga 4: Kriterier för trygghetsboende och seniorboende Kriterier för trygghetsboende Fastighetsägare får ej diskriminera vid tecknande av hyresavtal utifrån till exempel etnicitet, religion,

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Framtidens Äldreomsorg i Heby kommun 2013-01-24

Framtidens Äldreomsorg i Heby kommun 2013-01-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdrag... 3 Kommunikation med medborgarna... 3 Förslag till beslut... 4 Samhällsperspektivet... 4 Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor... 4 Vård- och omsorgsboende

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Ett boende att se fram emot

Micasa Fastigheter i Stockholm AB. Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB Ett boende att se fram emot 1 Tryggt boende med hög standard Det ska vara skönt att komma hem. Här ska finnas möjlighet till vila och ro men det skall också vara en funktionell

Läs mer

Tunets trygghetsboende Plan för genomförande

Tunets trygghetsboende Plan för genomförande BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-01-29 SDN 2010-02-11 Handläggare: Monica Mårdén Telefon: 08-508 06 322 Till Bromma stadsdelsnämnd Tunets trygghetsboende Plan för

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2)

De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2) Utlåtande 2003:41 RIII (Dnr 423-67/2001) De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet

Fastighetsbeteckning. Antal personer i hushållet ANSÖKAN OM BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG ARJEPLOGS KOMMUN Datum Fastighetsbeteckning UPPGIFTER OM SÖKANDEN M.M Sökandes namn Sökandes adress Postnummer och postort Den funktionshindrande namn Sänds till Miljö-,

Läs mer

Äldres boende. Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet

Äldres boende. Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Föreningen Kommunalt Bostadsstöd (FKBo) Ansvarig projektledare: Ingela Sedin-Nilsson, HI Ansvarig

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Vad får seniorboendet kosta?

Vad får seniorboendet kosta? Seniorvärldskonferensen 2015 Vad får seniorboendet kosta? 22 april 2015 Nils-Eric Öquist vd Bäckbacka Partners AB Frågan var alltså: vad får ett seniorboende kosta? Svar: det beror på vad erbjudandet innehåller

Läs mer

Planering för. Bostäder för äldre i Luleå

Planering för. Bostäder för äldre i Luleå Planering för Bostäder för äldre i Luleå Februari 2010 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 4 3 Sammanfattning... 5 4 Dagens och morgondagens äldre... 6 4.1 Demografi... 6 4.2 Hälsa som påverkar boendet...

Läs mer

tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist www.grkom.

tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist www.grkom. Vem ska värna v tillgängligheten? En studie om tillgänglighet i allmänna utrymmen Lisbeth Lindahl Maria Martini Inga Malmqvist Vad är allmänna utrymmen? Trapphus, trappor, hiss Entréer Svalen (våningsplanet)

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun

Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun Kommunstyrelsens handling nr 22/2014 Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun Rapport framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och Katrineholms Fastighets AB, på

Läs mer

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Trygghetsbostäder. - aspekter på vård och omsorg. Lisbeth Lindahl AIDAH. 12 september GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Trygghetsbostäder - aspekter på vård och omsorg Lisbeth Lindahl AIDAH 12 september 2016 Vad är trygghetsbostäder? Skiftande definitioner Funnits i ett tiotal år, lanserades nationellt 2008 av Äldreboendedelegationen

Läs mer