Genomförandeplan Bostäder för Äldre. Slutrapport. Trygghetsboende Pensionärsbostäder Ordinarie bostadsbestånd

Transkript

1 Genomförandeplan Bostäder för Äldre Slutrapport Trygghetsboende Pensionärsbostäder Ordinarie bostadsbestånd

2 Luleå kommun, 2013 Författare: Leif Wikman Rapporten kan beställas från Luleå kommun, Stadsbyggnadskontoret, tfn

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 5 Metod... 6 Trygghetsbostäder... 8 Pensionärsbostäder Ordinarie bostadsbestånd Seniorbostäder Resultat Uppföljning Referenser Bilaga 1 - Projektdirektiv Bilaga 2 - Projektorganisation Bilaga 3 - Trygghetsboende Luleå Bilaga 4 - Rapport till Bo bra på äldre dar Bilaga 5 - Rapport till Teknik för äldre Bilaga 6 - Dokumentation konferens boende för äldre i Luleå 24-25/

4 Sammanfattning Genomförandeplanen lägger grunden för det praktiska genomförandet av Luleå kommuns utredning Planering för bostäder för äldre i Luleå. Planen har fokus på trygghetsboende, pensionärsbostäder och befintligt bostadsbestånd. För trygghetsboende har ett kommunalt regelverk framtagits. Regelverket innehåller kriterier och preciserade krav. Till regelverket finns kopplat en finansiell medverkan från kommunen. Regelverket fastställdes av kommunfullmäktige i augusti År 2020 beräknas kommunens kostnad för drygt 420 lägenheter i trygghetsboende att uppgå till 20,7 mkr. Det motsvarar kostnaden för 35 platser i vård- & omsorgsboende. Utredningen har också undersökt vilka äldreboenden som kan omvandlas till trygghetsboenden och kommit fram till att de som tidigare varit servicehus har bra förutsättningar att bli trygghetsboenden. Först i tur att omvandlas är Rödkallens äldreboende på Örnäset. En metod för samordning av äldreomsorgens planering med utbyggnaden av trygghetsboende har också framtagits. För kommunens 154 pensionärsbostäder har en strategi utformats som innebär att några fastigheter avvecklas eftersom de inte fungerar som pensionärsbostäder. Ytterligare ett antal avvecklas i Bergnäset och i Kyrkbyn när trygghetsboende byggts i de stadsdelarna. För socialförvaltningens behov avsätts 57 lägenheter. Resterande pensionärsbostäder läggs ut till försäljning som pensionärsbostäder, gärna med lokalt ägande. Samverkan har skett med Luleå Byaforum om att utveckla koncept med lokal förankring. I ett första skede sker utveckling av ett koncept med helhetssyn i Niemisel. Att skapa fler tillgängliga lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet har visat sig svårast eftersom det saknas incitament för fastighetsägare att förbättra tillgängligheten. Äldreboendedelegationens förslag om statliga tillgänglighetsbidrag har inte genomförts. Några fastighetsägare gör dock tillgänglighetsförbättringar i samband med andra åtgärder. På begäran av regeringsuppdraget Teknik för äldre har projektet utrett möjligheterna till bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. Den utredningen visar på möjligheter att med god ekonomi för kommun och fastighetsägare förbättra tillgängligheten i stora bostadsbestånd om reglerna ändras så att kommunen kan ge bidrag till fastighetsägare. Arbetet med Genomförandeplanen har erhållit ekonomiskt stöd från regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Genomförandeplanen är framtagen i nära samarbete med utvecklandet av Luleå kommuns Vision En uppföljning av Genomförandeplanen bör ske år 2020 och en planering med sikte på år 2035 bör då också påbörjas. 3

5 Bakgrund Luleå kommuns utredning Planering för bostäder för äldre i Luleå visade på ett behov att utveckla och anpassa bostadsbeståndet för äldre människor. Den färdigställdes våren 2010 och innehåller förslag till utbyggnadsplan av vårdoch omsorgsboende, trygghetsboende, seniorboende samt ökad tillgänglighet till det ordinarie bostadsbeståndet. Utbyggnadsplanen baseras på utredningens bedömning över behovet av bostäder för äldre utifrån demografiutvecklingen fram till år 2020 och med utblick mot år 2035 samt på utredningens inventering av tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Kommunfullmäktige tog vid behandling av utredningen beslut om att en genomförandeplan skulle tas fram. Genomförandeplanens inriktning är att skapa möjligheter för trygghetsboenden, ta fram en strategi för pensionärsbostäder och förbättra tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet. 4

6 Syfte och mål Genomförandeplanen har följande syften och mål. Syfte För trygghetsboende ta fram förslag till definitioner, organisation, regelverk, förmedling, kösystem, upplåtelseformer mm, Samordna planerna på trygghetsboenden med socialförvaltningens planering av äldreomsorgen, Pröva möjligheterna avseende vilka fd servicehus som kan omvandlas till trygghetsboende, Ta fram förslag till en strategi för pensionärsbostäder i byarna, Ta fram hur behovet av bostadsanpassning ska minimeras vid trygghetsboende och seniorboende, Visa på möjligheter som underlättar för fastighetsägare att öka tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet, Visa på möjligheter som underlättar att starta seniorboende. Mål Målet är att uppnå: Start av ett flertal trygghetsboende, Ökat antal tillgängliga bostäder, Enklare och tydligare förmedling av pensionärsbostäder i byarna, Minskat behov av bostadsanpassning i fastigheter särskilt avsedda för äldre. Framgångskriterier Det finns tre viktiga framgångskriterier: 1. Att snabbt få igång en organisation för trygghetsboende. 2. Bred förankring av genomförandeplanen. 3. Utbyggnad av trygghetsboende och skapande av fler tillgängliga lägenheter i enlighet med utbyggnadsprogrammet. 5

7 Metod Samverkan För att uppnå projektets syfte och mål har krävts en förvaltningsövergripande samordning och planering. Viktigast är en väl fungerande samordning mellan stadsbyggnadsförvaltningens samhällsplanerare och socialförvaltningens äldreomsorgsplanerare. Andra kommunala aktörer som engagerats är tekniska förvaltningens fastighetsavdelning, räddningstjänsten och det kommunala fastighetsbolaget Lulebo AB. För att påvisa projektets betydelse har kommunchefen varit uppdragsgivare. På politisk nivå har en samordning skett mellan kommunstyrelsen, socialnämnden, tekniska nämnden och styrelsen för Lulebo AB med kommunstyrelsen som beställare. Täta avrapporteringar till kommunstyrelsens planeringsutskott och till en politisk referensgrupp har skapat underlag för politisk enighet över partigränserna. Projektet har även samverkat med aktörer utanför kommunens organisation. Privata bostadsföretag, vårdföretag, hyresgästföreningen, Luleå Byaforum, pensionärsråd, tillgänglighetsråd, Luleå Tekniska Universitet, pensionärsorganisationer och ideella föreningar är viktiga aktörer. I regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar har flera från styrgruppen deltagit i nätverksträffar med andra kommuner och projektledaren är nodledare för Norra Sverige. Vid framtidskonferens i november 2012 höll Luleå tillsammans med länsstyrelsen i Stockholm i workshopen Planering bygger på samverkan. Departementets statssekreterare och handläggare etablerade vid konferensen kontakt med oss om vårt arbete med trygghetsbostäder och bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. Processen Det mesta arbetet har skett vid projektgruppernas möten där intressen och kunskaper från olika förvaltningar och bolag har samordnats. Deltagare i projektgrupperna har fått specifika uppdrag inom olika områden och tagit fram underlag utifrån sin specialistkompetens. Projektledaren har organiserat arbetet och rapporterat till styrgruppen. Styrgruppen har styrt arbetet och tagit beslut om inriktning och åtgärder utifrån projektledarens rapporter. Styrgruppen har också genom sin sammansättning tillsammans kunnat besluta om samordningsförfarande ur ett kommunledningsperspektiv. 6

8 Kommunikation med intressenter utanför kommunorganisationen har skett vid ett flertal möten där projektledaren och andra gett information om projektet och inhämtat synpunkter. Exempelvis har möten hållits med pensionärsorganisationer, demensförening, Luleå Byaforum och hyresgästförening. Med Luleå Tekniska Universitet har ett samarbete skett där arkitekt- och byggstudenter projekterat trygghetsboenden utifrån Luleås regelverk för trygghetsboende. Ursprungligen fanns en projektgrupp för hela projektet. Men under projekttiden har två nya projektgrupper inrättats för fördjupning i speciella frågor. Den ena av dessa har arbetat med pensionärsbostäderna. De har arbetat med uppdelning av pensionärsbostäderna på olika intressenter ur fastighetstekniska, juridiska och sociala aspekter. Den andra nya projektgruppen har på uppdrag av Teknik För Äldre hållit i en försöksverksamhet under 2012 för att utveckla en metod för bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare inkluderande kostnadsmodell, besparingsmodell och praktiska test. 7

9 Trygghetsbostäder Trygghetsbostäder är bostäder avsedda för äldre som känner sig ensamma och/eller otrygga. Äldreboendedelegationen föreslog att de skulle utformas som en boendeform mellan ordinarie boende och särskilt boende. Regeringen ansåg att de kunde inrättas utan en speciell lagstiftning och gav Boverket i uppdrag att utforma ett statligt investeringsstöd finansierat med överskottsmedel från anslaget för investeringsstöd till särskilt boende. Trygghetsboende i Centrum öppnar 2014 Statligt investeringsstöd Det statliga investeringsstödet ges till bostäder som hyrs ut till personer över 70 år och har utrymmen för gemensamma måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal dagtid. Stödet motsvarar drygt 200 kr/kvm och år. Luleås regelverk Som en del i projektet har ett regelverk för trygghetsboende i Luleå utarbetats (se bilaga 3) med kriterier och preciserade krav kopplat till finansiell medverkan från kommunen. Regelverket är utvecklat i samarbete med andra kommuner i landet som startat trygghetsboenden. Kommunfullmäktige beslutade att fastställa regelverket i augusti

10 Det som skiljer Luleå från andra kommuner som har regelverket är styrningen till områden med många äldre och låg tillgänglighet till bostäder. Det möjliggörs tack vare den tillgänglighetsinventering som genomfördes i den tidigare utredningen Planering för bostäder för äldre i Luleå. En del kommuner har organiserat trygghetsboenden till äldreomsorgen. Andra har lagt dem under allmännyttan. För Luleå har en utgångspunkt varit att de inte ska skötas av äldreomsorgen men ha en planeringsmässig koppling dit. Fullmäktige bestämde utifrån den förra utredningen att driftansvarig för trygghetsboende kan vara privata bostadsföretag, allmännyttan eller kommunen. Boendesprinkler Projektet har även gjort en omfattande och djup analys av behovet av boendesprinkler. Det som har granskats är brandsäkerhet, ekonomi, upplevelse av trygghet/otrygghet, krav i bygglagstiftningen och konsekvenseffekter. Enligt gällande lagstiftning och BBR (Boverkets byggregler) ses trygghetsbostäder som vanliga bostäder vilket innebär att det inte är krav på boendesprinkler. Brandstatistik visar att i Sverige omkommer årligen personer vid brand i hemmet. Hur många av dessa som har brandvarnare framgår inte men vi vet att brandvarnare räddar liv. Boendesprinkler kan släcka de flesta bränder inom några minuter och därmed rädda liv och egendom. Oklart är dock hur stort behovet i Luleå är av boendesprinkler utöver brandlarm. Kostnaden för boendesprinkler består dels av en installationskostnad och dels av årliga underhålls- och tillsynskostnader. De innebär en hyreshöjning för en normalstor lägenhet med c:a 300 kr/mån. Om kostnaden inte kan läggas på hyran utan måste finansieras kommunalt innebär det en årlig kostnad på c:a 1 Mkr. Boendesprinkler finns inte i andra bostäder inom kommunen, t ex gruppbostäder och serviceboenden. Figur 1. För- och nackdelar med boendesprinkler + Räddar liv - Inget lagkrav + Relativt lite vatten - Kostnad + Löser ej ut av misstag - Konsekvensinvesteringar + Vanliga rörledningar - Räddningseffekten nås med brandlarm? + Lättnader i brandskyddskrav - Skapar oro? + Släcker de flesta bränder - Fult + Skapar trygghet Luleå kommun har mot bakgrund av ovanstående beslutat att ej införa krav på boendesprinkler i trygghetsboenden. 9

11 Inget generellt stöd till hyresnivå Kostnaderna för att uppföra ett trygghetsboende är lika oavsett vilket område det gäller. Däremot varierar möjligheterna till en hyressättning som svarar mot kostnaderna. För att kunna hålla hyrorna i trygghetsboenden på en nivå som motsvarar hyresnivån i respektive bostadsområde har projektet undersökt möjligheten av en finansiell medverkan från kommunen som varierar beroende på trygghetsboendets läge. Kommunalrättsligt har vi dock inte funnit någon möjlighet till en sådan medverkan. Kommunal kostnad Projektet har räknat på kostnaden för en utbyggnad fram till år 2020 med nio trygghetsboenden med lägenheter fördelade på ⅓ ettor och ⅔ tvåor, totalt 427 lägenheter. Den kommunala kostnaden år 2020 kommer att uppgå till 20,7 mkr vilket motsvarar kostnaden för 35 platser i vård- & omsorgsboende. Omvandling av äldreboenden till trygghetsboenden Ett av projektets uppdrag har varit att undersöka vilka befintliga äldreboende som kan omvandlas till trygghetsboenden. Den utredning som gjorts visar att de äldreboenden som tidigare varit servicehus kan bli bra trygghetsboenden. De har dessutom inte de bästa förutsättningarna att bli bra vård- & omsorgsboende. I ett första steg kommer Rödkallens äldreboende att omvandlas till trygghetsboende. Lulebo AB har köpt fastigheten och projekterar ett trygghetsboende med 50 lägenheter för inflyttning år Samordning med äldreomsorgen Ett uppdrag för projektet har varit att utarbeta förslag till hur planerna på trygghetsboenden kan samordnas med äldreomsorgens planering. I kommunens regelverk för trygghetsboende finns angivet att ansökan om finansiell medverkan från kommunen ska göras till Stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret ger vid förfrågan om nytt trygghetsboende information till socialförvaltningen som kontaktar byggherren/entreprenören för att samordna utvecklingen av vård- & omsorgsboende och hemtjänst med utbyggnad av trygghetsboenden. 10

12 För enskilda personer som söker och inte beviljas vård- & omsorgsboende sker en samordning genom att biståndsbedömarna vid socialförvaltningen informerar om trygghetsbostad samt hur och var man söker den. Bo bra projektet Som en del i regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar har Luleås Genomförandeprojekt beviljats ekonomiskt stöd under tiden maj april En särskild rapport om vad som utförts under den tiden har publicerats på Hjälpmedelsinstitutets (HI) hemsida. En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 4. En del i Vision 2050 Projektet har samverkat med projektgruppen för Vision I förslaget till program D Plats för mer, finns skrivningar om trygghetsboende hämtade från Genomförandeprojektet. 11

13 Pensionärsbostäder Ett av projektets uppdrag har varit att ta fram en strategi för pensionärsbostäderna. Pensionärbostäder finns i Luleå sen 1960-talet och uppgår idag till drygt 150 lägenheter fördelade på 17 byar. Tabell 1. Pensionärsbostäder i Luleå Niemisel 10 Bensbyn 10 Vitå 4 Sunderbyn 4 Jämtön 4 Kyrkbyn 36 Smedsbyn 4 Bergnäset 18 Börjelslandet 4 Alvik 7 Sundom 6 Antnäs 14 Persön 3 Ersnäs 7 Brändön 4 Mörön 6 Rutvik 13 Summa lägenheter 154 De kom till under talen som ett alternativ för äldre som ville bo kvar i sin by men inte i sin gamla bostad som ofta var en lantbruksfastighet. Under årens lopp har idén med pensionärsbostäder förflackats och det är bara 69 av lägenheterna som bebos av ålderspensionärer. Några används för socialförvaltningens behov av lägenheter till klienter och en del är uthyrda till yngre och barnfamiljer. Det finns i Luleå ett intresse att behålla pensionärsbostäder men en ny strategi behöver utvecklas för dem. En särskild projektgrupp med representanter från tekniska förvaltningen, socialförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till strategi. Luleå Byaforum Projektet har haft flera möten med Luleå Byaforum för att utveckla konceptet med pensionärsbostäder. Byarna vill gärna att det skapas helhetskoncept där ickekonventionella lösningar kan ingå. Det behöver inte utformas likadant för alla byar utan koncepten kan variera utifrån de lokala förutsättningarna. Niemiselskonceptet Längst har man kommit i Niemisel där ett arbete påbörjats med att utveckla ett koncept som innefattar övertagande av pensionärsvillor, lunchrestaurang och mötesplats för pensionärer i skolan samt aktiviteter för personer inom socialförvaltningen. Arbetet sker i samarbete mellan tekniska förvaltningen, 12

14 socialförvaltningen, Ekonomiska föreningen i Kvarnå (EFIK) och Råne älvdal Utveckling AB. SWOT-analys Kommunala pensionärsrådet har gjort en SWOT-analys av pensionärsbostäderna utifrån ett kundperspektiv. Figur 2. SWOT-analys av pensionärsbostäder Styrkor Kunna bo kvar Underlättar generationsskiften Kompisar i närheten Kunna komma ut i naturen Nära till markplanet Aktiviteter Lagom stor bostad Slipper snöröjning Möjligheter Bättre marknadsföring Enklare bostadsförmedling Utveckla samarbetet med byns föreningar Kan också uthyras till yngre från byn Svagheter Otryggt med störande grannar Dyrt Dålig bostadsförmedling Långt till service Kan bli isolerad Dåligt med bilparkering Dåligt med rollatorparkering Hot Att de hyrs ut till missbrukare Att de inte blir uthyrda Att de avvecklas Analysen har i projektet använts för att minimera svagheter och hot och istället använda framtagna styrkor och möjligheter för att utveckla och förfina konceptet med pensionärsbostäder. Renodling För att tillgodose både kraven på bra pensionärsbostäder och socialförvaltningens krav på klientlägenheter har en särskild projektgrupp tillsatts med representanter från tekniska förvaltningen, socialförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. De har utarbetat ett förslag som innebär följande: Några pensionärsbostäder avvecklas eftersom de inte är lämpliga som pensionärsbostäder eller för socialförvaltningens behov. Det gäller fastigheterna i Mörön, Börjelslandet och två fastigheter i Kyrkbyn. Pensionärsbostäderna i Bergnäset avvecklas när trygghetsboende och Årgångshus på Bergnäset är klara. 13

15 Kyrkbyns pensionärsbostäder avvecklas som pensionärsbostäder när trygghetsboende och Årgångshus på Stadsön är klara. Några av dem kan bli aktuella som bostäder för socialförvaltningens behov. För övriga fastigheter med pensionärsbostäder gäller att de som inte ska användas av socialförvaltningen läggs ut till försäljning som pensionärsbostäder. Totalt innebär det att 85 lägenheter bibehålls som pensionärsbostäder, 57 lägenheter avsätts för socialförvaltningens behov och 12 lägenheter avyttras. Fastighetsägare Idag är det kommunen som äger pensionärslägenheterna. Fastighetsförvaltare är tekniska förvaltningen och Lulebo AB sköter bostadsförmedlingen. Det är dock opraktiskt för kommunens fastighetskontor att förvalta 154 lägenheter spridda i 17 byar. Inte heller Lulebo AB har en organisation anpassad för förvaltning av så spridda fastigheter. Projektet föreslår att fastigheterna delas upp. De som skall nyttjas av socialförvaltningen bör finnas kvar i kommunens ägo med tekniska förvaltningen som fortsatt ansvarig. De som ska användas som pensionärsbostäder läggs ut till försäljning. Projektet ser gärna ett lokalt ägande med koppling till lokalsamhället vilket stärker möjligheterna att fastigheterna bibehålls som pensionärsbostäder. Bo bra projektet I den särskilda rapporten till Bo bra-projektet finns beskrivet åtgärder för att utveckla pensionärsbostäderna. En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 4. En del i Vision 2050 Projektet har samverkat med projektgruppen för Vision I förslaget till program D Plats för mer, finns skrivningar om bostäder på landsbygden för äldre hämtade från Genomförandeprojektet. 14

16 Ordinarie bostadsbestånd Ett avgörande uppdrag för projektet har varit att visa på möjligheter som underlättar för fastighetsägare att öka tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet. Det handlar om att underlätta kvarboende samt att skapa möjligheter för äldre att flytta till tillgängliga bostäder. Det viktigaste är att prioritera entréer för att möjliggöra för äldre och funktionshindrade att ta sig in och ut ur fastigheten. För att uppnå störst effekt bör satsning ske på områden med många äldre. Luleås utredning Planering för bostäder för äldre i Luleå är ett bra underlag för att välja ut både vilka bostadsområden och vilka entréer som behöver åtgärdas. Ett stort problem är att det idag inte finns några incitament för fastighetsägare att vidta tillgänglighetsskapande åtgärder. Äldreboendedelegationens förslag om statligt tillgänglighetsbidrag har inte genomförts och kommunala tillgänglighetsbidrag är inte tillåtna. Några fastighetsägare har dock påbörjat arbetet med att i samband med andra åtgärder höja tillgängligheten. Ett exempel är de 3-våningshus på Norra Strandgatan som Lulebo AB byggt på med två våningar och därmed skapat underlag för hiss. Norra Strandgatan 23, Luleå 15

17 Bo bra projektet I den särskilda rapporten till Bo bra-projektet finns beskrivet åtgärder för att öka tillgängligheten i ordinarie bostadsbestånd. En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 4. Teknik för äldre-projekt På uppdrag av regeringsuppdraget Teknik för äldre inom Hjälpmedelsinstitutet (HI) har inom projektets ram en utredning skett av möjligheter och konsekvenser av att införa bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. Den rapport som framtagits finns att hämta via HI s hemsida. Rapportens sammanfattning finns i bilaga 5. I utredningen till Teknik för äldre har ett annat verktyg för tillgänglighetsinventering (TIBB) använts än det som använts i Luleås planeringsmodell. Med användande av Luleås inventeringsverktyg på de åtgärder som föreslås ökar rollatortillgängligheten i Örnäset från 31 % till 45 % och inte till 78 % som det blir med TIBB. EU-projekt En undersökning av möjligheterna till ett EU-projekt inom ramen för Interreg IVA har genomförts som visar att det är möjligt att starta ett sådant projekt. Tyvärr visar det sig att det inte finns tillräckliga medel kvar i Interreg IV för att finanisera ett nytt projekt före den nya programperioden som börjar Tillväxtverket har inom det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Övre Norrland ett insatsområde som rör tillgänglighet. Även där är det dock begränsat med medel i nuvarande programperiod som avslutas EU commitment Ett svenskt commitment om medverkan i ett europeiskt nätverk om bostäder och boendemiljöer har utarbetats av Hjälpmedelsinstitutet. Luleå är tillsammans med bl a Lunds Universitet och Göteborgsregionens kommunalförbund medaktörer. Nätverketsarbetet kommer att ske inom ramen för Strategic Implementation Plan of the European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing (EIP AHA) Action D4. 16

18 En del i Vision 2050 Projektet har samverkat med projektgruppen för Vision I förslaget till program D Plats för mer, finns skrivningar om vikten av att utveckla det ordinarie bostadsbeståndet hämtade från Genomförandeprojektet. Bostadsmatris Vid samtal om bostäder för äldre finns ett behov av tydliga definitioner på olika typer av bostäder. Definitionerna kan variera mellan olika kommuner beroende på vilka olika bostadstyper som finns. Luleås bostadsmatris framgår av figur 3. Figur 3. Definitioner av boendeformer för äldre Kvarboende/ ordinarie boende Årgångshus/ seniorboende För vem Alla Varierar 65+/55+ Lokalisering I kommunen Fastighetsägaren avgör. Nära till service. Upplåtelseform Hyres-, bostadsrätt, småhus Hyresrätt, bostadsrätt Gemensam lokal Personal Nej Ovanligt i Luleå Tilläggsservice Tillgänglighetsstandard Pensionärsbostad Trygghetsboende 65+ Krav lägst 70+ I byarna Hyresrätt Nej Vanligt Nej Krav Nej Erbjuds. Kunden betalar Krav enligt PLB + BAB Områden med många äldre. Nära till service Hyresrätt Krav Värd Krav Vård & omsorgsboende Behovs- prövat bistånds- beslut enligt Socialtjänst- lagen 17

19 Seniorbostäder En viktig del i utvecklandet av fler bostäder anpassade för äldre är seniorbostäder. De kan vara hyresrätter, t ex Årgånghus hos Lulebo AB eller bostadsrätter, t ex 55+hus. Årgångshus Lulebos första Årgångshus inrättades år 2007 på Örnäset. Därefter har Årgångshus skapats på Björkskatan och Hertsön. Lulebo AB har planer på Årgångshus i fler bostadsområden. Närmast i tiden ligger Gammelstad och Bergnäset. Från Lulebo AB ser man gärna en samlokalisering mellan Årgångshus och Trygghetsboende. Bostadsrätter I Luleå finns sedan många år seniorboende som bostadsrätt i Mjölkudden, Östermalm och Gammelstad. Även andra bostadsrättföreningar har en övervägande del pensionärer som hyresgäster. Exempelvis är mer än hälften av hyresgästerna i brf Södra Hamn över 60 år. Alternativ Alternativa boendeformer är ovanligt i Luleå. Det som finns är ett kollektivhus på Bergviken. Det är dock inte inriktat på äldrebefolkningen. Under senare år har möjligheter skapats att bygga kooperativa bostadsrätter. De närmaste finns i Piteå. Det finns ett visst intresse bland äldre, företrädesvis villaägare, att starta seniorboende tillsammans. Här kan kommunen stötta med rådgivning, markupplåtelse och planarbete. Böckerna Bygga seniorboende tillsammans och Bygga för seniorer ger bra handledning i hur man går tillväga. 18

20 Resultat Projektet har arbetat med att skapa bättre förutsättningar för trygghetsbostäder, pensionärsbostäder och tillgängliga lägenheter i ordinarie bostadsbestånd. Trygghetsbostäder För trygghetsbostäder har ett regelverk införts som underlättar start av nya trygghetsboenden. Ett antal trygghetsboenden är också under uppförande och målet i utbyggnadsprogrammet är på god väg att uppnås. Pensionärsbostäder För pensionärsbostäder har en strategi utarbetats som klargör vilka lägenheter som ska vara pensionärsbostäder och vilka som ska användas av socialförvaltningen. I strategin ingår också försäljning av ett antal pensionärsfastigheter. Beslut om strategin tas under våren Ordinarie bostadsbestånd Att skapa ökad tillgänglighet i det ordinarie bostadsbeståndet har visat sig svårt. Det bygger helt på fastighetsägarnas intresse. Några ekonomiska incitament finns inte. Trots det har några fastighetsägare sett fördelar med att höja tillgängligheten i sina bostadsbestånd. Projektet fick en förfrågan från Teknik för äldre om att utreda och göra en försöksverksamhet med bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. Utredningen har genomförts och visar att det är ett sätt att höja tillgängligheten i det ordinarie bostadsbeståndet som är till nytta för boende, fastighetsägare och kommun. I rapporten redovisas vilka resultaten kan bli på tillgängligheteten i hela bostadsområden, vilka effekter det har för boende, kommun och fastighetsägare samt ett förslag till regelsystem vid införande av bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. Utredningen överlämnades i januari 2013 till departementet som undersöker möjligheterna till en regelförändring i enlighet med utredningens förslag. 19

21 Luleborna planerar sitt framtida boende En effekt vi sett är att luleborna nu är bättre på att planera sitt framtida boende. Det beror kanske främst på att man i Luleå sedan många år konsekvent från både kommunen och Lulebo AB arbetat med att förändra äldres attityder till att flytta. I arbetet med Genomförandeplanen har vi sett tydliga exempel på att man lyckas. Utanför Luleå Arbetet med Genomförandeplanen har gett avtryck även utanför Luleå. Den konferens i Luleå våren 2012 om Boende för äldre där projektet var medarrangör samlade över 100 deltagare från hela landet. Dokumentationen från konferensen finns i bilaga 6. Genom Bo Bra på äldre dar har Luleå fått en marknadsföring som en kommun med framsynt planering och arbete för bra bostäder. I böcker, rapporter och facktidskrifter hänvisas till Luleå som en föregångare på området. Frågan om äldres boende kommer nu upp på agendan i allt fler kommuner. Luleå är en av de ledande i utvecklingen och får många förfrågningar om studiebesök och medverkan vid uppstart i andra kommuner. 20

22 Uppföljning De bör ske en uppföljning av projektet på två områden: frågan om ett eventuellt EU-projekt bör följas upp, projektets mål bör följas upp för att se att utvecklingen fortsätter som påbörjats. Dessutom bör en planering ske av vilka åtgärder som ska vidtas med sikte mot EU-projekt När nästa programperiod inom EU startar 2014 bör det ske en undersökning av möjligheterna till ett EU-projekt inom området bostäder för äldre/tillgängliga bostäder. Som samarbetspartner finns kontakter tagna med Uleåborg och Bodø. Uppföljning år 2020 Projektet har i många delar år 2020 som delmål. En uppföljning bör därför ske av hur väl man lyckats nå de mål som satts upp för år Uppföljningen bör avse både utvecklingen av olika boendeformer och de ekonomiska kalkylerna. Planering mot 2035 Uppföljningen bör även vara en grund för fortsatt planering, lämpligen mot år 2035 som den ursprungliga utredningen har som slutmål. Antalet äldre över 80 år i Luleå kommer att öka än snabbare mellan år 2020 till 2035, behovet av trygghetsbostäder i fler bostadsområden måste analyseras och äldreomsorgens utveckling behöver planeras relaterat detta. 21

23 Referenser Arman, Rebecka och Lindahl, Lisbeth. Nyttan och värdet av bostadsanpassningar ur olika perspektiv. FoU i Väst, Att åldras i grannskapet en kunskapsöversikt. SABO, Blomberg, I och Kärnekull, K. Bygga seniorboende tillsammans en handledning. Hjälpmedelsinstitutet, Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Äldreboendedelegationen, Regeringskansliet, Bo bra på äldre dar. Hjälpmedelsinstitutet, Bofast listar kassaskrin för äldreombyggare. Bofast, september Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder (SOU 2007:103). Äldreboendedelegationen, Regeringskansliet, Bostadsanpassning och trygga fastighetsägare. Haninge kommun, Bygga för äldre. En guide för entreprenörer. Almega, Bygg ikapp. Hjälpmedelsinstitutet, Ekvall, Gittan. Utan hiss mera hemtjänst? Rapport 2005:2, Malmö FoU-enhet för äldre. Femti funderingar om äldres boende. SKL, Fridenäs, Marcus och Mattson, Kristoffer. Kvarboende - Förutsättningar, svårigheter och möjligheter för ett kvarboende i en trygg närmiljö. Institutionen för infrastruktur, KTH, Fänge, Agneta och Iwarsson, Susanne. Evidensbaserad bostadsplanering. Hjälpmedelsinstitutet, Glimskär, B, Hjalmarsson, J och Svensson, H. Projektredovisning Rollatortillgänglighet. Centrum för hälsa och byggande, KTH, Gustafsson, S. Health-promoting intervention for community-dwelling older adults - Focusing on the concept of frailty and intervention outcome. Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, Kvarboende + tillgänglighet = god ekonomi. SABO, Kärnekull, Kerstin. Bygga för seniorer. Svensk Byggtjänst,