Vårdprevention. - Undvika fall, trycksår och undernäring för alla över 65. Varför dessa områden? Fall, Nutrition och Trycksår.

Transkript

1 Vårdprevention - Undvika fall, trycksår och undernäring för alla över 65 Varför dessa områden? Stort mörkertal Stort lidande för den äldre Finns valid vetenskap kring områden De hör ihop Fall, Nutrition och Trycksår Programmen beskriver Verkligheten Förväntade resultat under ideala omständigheter Uppnådda resultat i praktiken Vanliga krokodiler är t ex tidsbrist, kunskapsbrist Vi vet inte våra resultat...

2 Pulsen 2006 Vi vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer En vision är Inga vårdtagare faller Inga vårdtagare får trycksår Inga vårdtagare blir undernärda Målet är att identifiera ALLA vårdtagare > 65 år med risk och kvalitetsregistret är basen för det gemensamma lärandet Arbetsblad: Vårdavd. Ny personal, letade efter rutiner, frågade Patienten annan personal skulle skrivas efter rutiner. ut dagen Ingen åtgärd efter Dokumenterade i journalen Patientens anhöriga ringer. Men det finns ingen information från sjukhuset om någon rodnad varför beslutet blir att vänta p g a hög arbetsbelastning Vårdplanering Pga hög I omvårdnadsepikrisen fanns rodnad med Epikrisen skickades till vårdcentralen Vårdcentralen observerade inte att det fanns risk för trycksår arbetsbelastning deltog ingen distr.sköt Case Tryck sår Distriktsköterske mottagning Vårdcentralen skickade inte informationen vidare till distr.sköt

3 Bedömning av nutritionsstatus - att upptäcka undernäring i tid Åldersrelaterade faktorer som försvårar ätandet och absorptionen försämrat tandstatus nedsatt salivproduktion förändrad smak försämrad sväljningsakt fördröjd tömning av matstrupen minska magsaftssekretion försämrad absorption försämrad leverfunktion nedsatt rörlighet - obstipation sinnesstämningen sjunker Konsekvenser av undernäring Ökad risk för infektioner Förlust av muskler - svaghet, nedsatt rörelseförmåga, nedsatt förmåga till rehabilitering Ökad risk att utveckla sår i huden och försämrad sårläkning Glömska/förvirring/apati Ökade medicinska kostnader Ökad sjuklighet och dödlighet

4 Förekomst av undernäring hos patienter/ vårdtagare på svenska institutioner Författare Enhet Antal Förekomst % Larsson 1994 Kirurgi Cederholm 1994 Medicin Unosson 1995 Ortopedi Elmståhl 1997 Sjukhem Christensson 1999 Äldrebo Saletti 2000 Äldrebo Flodin 2000 Geriatrik Persson 2002 Geriatrik 83 20/26 Wikby 2005 Äldrebo Ätproblem och äldre. Hur kan vårdarbetet utvecklas genom hela vårdkedjan? Hemmet Kommunala Slutenvården äldreomsorgen Utveckling av näringstillståndet hos äldre med svårigheter att klara sig hemma Välnärd Riskzon Muskler Fett Proteiner/s Uttalat undernärd

5 Mini Nutritional Assessment (MNA) Initial bedömning A. Förändrat födointag B. Viktförlust C. Rörlighet D. Stress E. Neuropsykologiska problem F. BMI MNA-Slutlig bedömning G. Boendeform H. Läkemedel I. Sår J. Fullständiga måltider K. Proteinintag L. Vitaminintag M. Vätskeintag N. Förmåga att äta O. Egen uppfattning om sitt ätande P. Egen uppfattning om sin hälsa Q. Muskelmassa och underhudsfett R. - -

6 Vilken grupp av vårdtagare har vi inriktning på? Vårdtagare 65 år och äldre! Hälsofrämjande arbete för population/ personer Vårdtagare med risk för trycksår, fall och undernäring Vårdtagare med behov av vård och behandling NULÄGE God vård och behandling vid uppkommen skada/brist MÅLBILD Systematiskt arbetssätt att förebygga skada/brist Sporadiskt arbetssätt att förebygga skada/brist God vård och behandling vid uppkommen skada/brist Hur mycket kostar det oss att hålla på med det vi alltid gjort? I Jönköpings läns landsting ungefär vårdtillfällen per år med trycksår. Totala kostnaden är 53 miljoner kronor För att identifiera och sätta in förebyggande åtgärder hos vårdtagare med risk kostar ca 8 miljoner kronor Ett fullständigt infört preventivt arbete mot trycksår sparar alltså 45 miljoner förutom minskat lidande för varje enskild vårdtagare.

7 Florence Nightingale Under Krimkriget deltog Florence som sjuksköterska. Hon såg att soldaterna inte dog av sina skador utan av hur vården gavs eller rättare sagt inte gavs. Florence började systematiskt registrera vården av samtliga patienter. Med siffrorna kunde hon övertyga militärledningen att rent vatten och god hygien dramatiskt ändrade dödligheten. Hon fick ned dödligheten från 60 % till drygt 2%. Varför ett kvalitetsregister? Stort nationellt fokus på mätningar och jämförelser Det som inte mäts syns inte Äldrefrågan är viktig Berör många (Jönköpings län medborgare)

8 Några försiktiga resultat... Resultat December 2005-april Kvalitetsgap?? Antal unika patienter > 70 år Totalt antal riskbedömningar Antal riskpatienter Aktiverade preventiva åtgärder Antal fallolyckor Antal unika patienter > Totalt antal Antal riskpatienter Aktiverade preventiva Antal fallolyckor 70 år riskbedömningar åtgärder Kartläggning... Görs riskbedömning inom alla tre område? Vilka gör riskbedömningar? När görs riskbedömningar? Vem sätter in åtgärder? Vilka åtgärder vidtas inom de tre olika områdena? Hur följer vi upp resultatet av insatta åtgärder? Vilka mål finns det för dessa vårdtagare? Vilka vårdprogram finns? Utvecklingsprojekt vs. Förbättringsarbete Göra nytt Låna ny cykel Dubbla system Vad händer när pengarna är slut? Göra det vi redan gör bättre Laga cykeln medan vi cyklar Test i liten skala Mäta och kartlägga Visa på resultat

9 Most organizational problems are 10% about the people and 90% about the system. Richard Demming Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Donald Berwick Som man bäddar får man ligga Först måste man förstå var man är Sedan skapa en vision om vart man önskar sig... och slutligen utveckla en strategi för hur man kommer dit

10 Övertygade om den grundläggande idén Hit bort! Men hur? Förbättringsmodell - T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? mått! idéer! PDSA-cirkeln Agera Planera test! Studera Gör Förbättringsmodell

11 SMARTA Mål! Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidsatt Vad? Hur mycket? Vad tycker man i organisationen? Kan vi nå målet? När ska vi nått målet? Målen är klara för oss i Jönköping... Alla vårdtagare äldre än 65 år ska riskbedömmas inom vilken tidsram hos er? Alla vårdtagare med risk ska få insatt åtgärd kan ni formulera ett mål om detta? Ingen vill ramla, få trycksår eller bli undernärd hur ser det ut hos er 3 maj 2008?

12 Mått Övergripande mått som speglar syftet Är långa och mäts över tid Flera dimensioner & balanserade Förslaget för alla medarbetare Avvägning mellan perfektion och användbarhet Berättar för oss om vi är på väg och åt rätt håll i det stora Berättar en förbättringshistoria Mätningar Linjediagram - att mäta över tid För att se trender Ett hjälpmedel när förändringar införs för att kunna följa resultatet Före- och eftermätningar vecka antal dagar v v 35 5 antal dagar Väntetider sjukgymnastik v 20 v 35 TEST fr o m v 26 Havregrynsgrötsfrukost vecka HYPOTES Ökad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid

13 Att mäta och analysera över tid vecka v 20 v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 antal dagar antal dagar v 20 Väntetider sjukgymnastik v 22 v 24 v 26 v 28 vecka TEST fr o m v 26 Havregrynsgrötsfrukost HYPOTES Ökad effektivitet på dagtid ger kortare väntetid v 30 v 32 v 34 Antal åtgärder/vårdtagare över tid Antal åtgärder Vårdtagare Maj-dec Febr - april 45 Variation i BMI resp MNA poäng BMI/MNA poäng Serie1 Serie2 10 risk värde Vårdtagare

14 Vilka mått följs över tid? Andel vårdtagare som riskbedöms i förhållande till totala antalet hur kan ni mäta detta? Andel riskvårdtagare som får förebyggande åtgärder hur kan ni mäta detta? Andel vårdtagare som vi undviker att ramla, få trycksår eller bli undernärda hur kan ni mäta detta? I vilka sammanhang på er enhet kommer ni redovisa och ha en dialog kring mätningarna? Genombrott Arvidsjaurs vårdcentral Sjukgymnastiken TESTER SOM PRÖVATS FÖRÄNDRINGAR SOM GJORTS Remiss i hand Mätning av remissinflöde Erbjuda nya patienter tid inom 2 veckor (test av en sjukgymnast under en 2 veckors period) Registrering av väntetider för nya patienter Mätning av hur många patienter som avslutas Kartläggning om tidigare inflöde (okt-99 - jan-01) Skapa en rutinpärm (översyn av befintliga rutiner + jobba fram nya) Patienter utan remiss, max 3 besök Informationsblad till alla nya (och gamla ) doktorer på VC angående remisshantering, väntetider etc. Sjukgymnasttider hos läkare, 15 min/doktor, varannan vecka Skriftliga rutiner för hur inkommande remisser hanteras skapas Eget postfack hos sekreterarna Kriterier för att stå kvar på väntelista skapas (för patienter som tackar nej till erbjuden tid) Patientenkät Samsynsdiskussioner sjukgymnasterläkare angående omhändertagande av akuta ryggpatienter, patienter med akuta mjukdelsskador i nacken. Handlingsprogram utformas. Tidbokning/schema i VAS för sjukgymnasterna? Samordning avdelningsarbete (sjukgymnaster-arbetsterapeuteravdelningspersonal) Inköp av nya värmedynor Telefonmätning inkommande telefonsamtal Omorganisering av arbetsuppgifter-en sjukgymnast ansvarar för avdelningsarbete (2 månader i taget) Rådgivnings-blankett för akut ryggsmärta Registrering av remittanter Var kommer alla remisser ifrån? Om-möblering/komplettering/inköp av träningsutrustning Rutiner för interna/externa e-remisser skapas Om-möblering i kontoret för att förbätta sekeretessen (bl.a byte av dörr) Postinfarkt hjärt rehab grupp White board på kontorsdörrar Mätning av remissfria besök

15 Vi behöver ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapade med vårt gamla sätt att tänka Vilka idéer... Vad vill ni testa? När ska ni testa? Vem ska testa?

16 Hitta mera fakta