Olika traditioner, olika definitioner, olika skolbildningar, mångtydigt

Transkript

1 Vad är didaktik Läran om undervisning Olika traditioner, olika definitioner, olika skolbildningar, mångtydigt Etymologi: didaskein (gre.) visa att visa någon någonting, att uppdaga något avledningar: att undervisa; att bli undervisad; att lära sig; innehållet i sig; hjälpmedel etc Inneboende innehållsaspekt Johan Amos Comenius 1657 : Didactica Magna: Konsten att lära alla allt: Relatera undervisningens mikrokosmos till verklighetens makrokosmos Didaktikens många betydelser Ø didaktikk [ ] har stor variasjon i betydning. En felles och otvetydig forståelse av didaktikkens innhold, område, metode og systemoppbygging som del av pedagogikk som vitenskapelig disiplin, eksisterer ikke. Ulike skoler, tradisjoner og modeller fremtrer klart. Det finnes derfor stor variasjon i definisjoner som hver for seg gjør krav på legitimitet både i historisk og samtidig kontekst. Det må understrekes at didaktikkfeltet ikke er et felt, men mange ulike felt. Gyldigheten for et begrep i en spesiell kontekts gjelder ikke nødvendigvis i en annen sammanheng. Vi har å gjøre med en begrepsmessig rikedom som kan være forvirrende ( Gundem 2011, s. 21). Gundem, B.B. (2011). Europeisk didaktikk. Tenkning og viten. Oslo: Universitetsforlaget. 1

2 VAD HUR VARFÖR Ø Didaktik som undervisningens och lärandets teori och praxis Ø Didaktiken behandlar VAD: Det som skall undervisas om och läras: INNEHÅLLET HUR: Hur undervisa och hur lära sig: METODEN VARFÖR: Avsikten och motivet med undervisningen och lärandet av något: SYFTE Den didaktiska triangeln didaktikens referensram Innehållet Framställning Läraren Eleven Interaktion 2

3 Olika sätt att närma sig didaktik 1 Didaktik som vetenskap om undervisning och lärande under alla förhållanden och i alla former - övergripande 2 Didaktik som undervisningsteori brett spektrum av teorier om undervisning och lärande 3 Didaktik som teori om bildningsinnehållet 4 Didaktik som teori om lärandeprocessens styrning undervisningsmetoder och undervisningsteknologi 5 Didaktik som psykologiskt avledd teori använd på undervisning och lärande (Gundem 2011, s 21, min övers, jfr även fig 1.1) Analytiska kategorier Didaktik som forskningsfält; Studiet av ett forskningsfält eller forskningsområde Didaktik som kunskapsområde; Såsom det används i en praktisk kontext i lärande och undervisning samt planering Didaktik som diskurs; Referensram för den professionella dialogen inom skola och utbildning 3

4 Några distinktioner Didaktik som kunskapsområde och/eller forskningsfält Pedagogik didaktik Didaktik metodik Allmän didaktik ämnesdidaktik(jfr speciell didaktik) Olika traditioner Föreskrivande Normativ Deskriptiv Kritisk Komparativ Didaktik i ett internationellt perspektiv Olika utveckling i olika delar av världen, curriculumbegreppet centralt i en angloamerikansk tradition No, Dk, Fin en lång didaktiktradition Sv återinförde didaktikbegreppet på 80-talet. Under lång tid har metodikbegreppet dominerat Språkbruk Ty: didaktik, Eng: teaching, learning, education, curriculum theory (research), curriculum studies, (jfr didactics) Fr: didactique 4

5 Didaktik och curriculum Didaktik nordeuropeisk tradition, särskilt Tyskland mer fokus på klassrum lärare och lärostoff än skola och utbildning, interaktionen emellan utvecklas ur etik, filosofi, retorik etc. Curriculum studies angloamerikansk tradition den institutionella kontexten; läroplansteori och system ämne och metoder psykologi och lärandeteoretiska aspekter Historiskt perspektiv på utbildning och utbildningsforskning i Sverige Didaktikbegreppet historiskt använt fram till mellankrigstiden Sverige orienterat mot kontinenten och Tyskland fram till början av1900-talet Stark amerikansk påverkan på utbildning och utbildningsforskning efter andra världskriget Kvantitativa forskningsmetoder, social ingenjörskonst, forskning och skolutveckling starkt sammanlänkat, talet Utbildningsteknologi metodik och utvecklingspsykologi i fokus, talet talet införande av kvalitativa metoder, kritiska perspektiv 5

6 Startpunkt för svensk didaktik Högskoleanknytning av lärarutbildningen 1977 didaktik det vetenskapliga fundamentet Kunskapsuppbyggnad inom olika fackdidaktiska specialiteter Innehållsrelaterad pedagogisk forskning (före 90- talet): Två övergripande klassiska forskningstraditioner: Fenomenografi ( kognitionspsykologisk ) Läroplansteori ( utbildningssociologisk ) Didaktikens utformning på lärarutbildningarna avhängig forskningstraditionen Forskningsfält Pedagogik (Utbildningssociologi) Läroplansteori (Inlärningspsykologi) Fenomenografi Vad? Varför? DIDAKTIK Hur? Vad? Ämnesteori Kunskapsområde Ämnesmetodik Metodik Hur? Englund (1991) 6

7 Fenomenografisk inriktning Det som är utmärkande för dessa discipliner är ett relationsperspektiv, dvs. att man inte intresserar sig för eleverna som sådana (som man exempelvis gör inom pedagogisk psykologi) och inte heller före innehållet i sig (som man gör i ämnesteorin) utan att man är inriktad på att studera innehållet (i vid mening) som det uppfattas av eleverna eller som det hanteras av dem (...). Det innebär att inom en fackdidaktisk specialitet har man alltid undervisning om något innehåll som utgångspunkt, men att problem kan och bör uttryckas på samtliga beskrivningsnivåer, i termer av människors tankar om och kring detta innehåll och deras handlingar i förhållande till det. Det gäller såväl frågan om vad som skall läras ut, om vad som faktiskt framkommer i undervisningen och vilka effekter som man lyckas uppnå. (Marton 1983, s 67) Fenomenografisk inriktning forts Tidig forskning; klassiker Inlärning och omvärldsuppfattning. (Marton, Dahlgren, Svensson & Säljö 1978) Från utbildningsmetodisk till fackdidaktisk forskning. (Marton 1983) Fackdidaktik I-III. (Marton 1986) 7

8 Läroplansteoretisk inriktning Kritik av Marton från den läroplansteoretiska inriktningen: innehåll är inget givet utan historiskt och socialt beroende och ständigt stadd i förändring Vår kritik av Marton gällde att fackdidaktikens territorium, trots en allsidig genomgång som omfattade flera olika didaktiska perspektiv, i slutkapitlet avgränsades till att primärt gälla relationen elev-innehåll man är inriktad på att studera innehållet (i vid mening) som det uppfattas av eleverna eller som det hanteras av dem [Marton, 1983, s. 67]. Frågor om innehållets historiska och samhälleliga bestämning, varför ett visst innehåll gjordes till föremål för undervisning samt vilken plats och karaktär detta innehåll gavs föll i stort sett utanför den avgränsning som föreslogs (Englund & Svingby 1986, s 97). Läroplansteoretisk inriktning forts Tidig forskning: Ramfaktorteorin (Dahllöf 1967) Att organisera omvärlden (Lundgren 1979) Curriculum as a political problem (Englund 1986) 8

9 Läroplansteoretiska traditioner Ramfaktorteori: Rötter i 60-talets utbildningssociologi Pedagogiska processens förlopp och ramarnas begränsande och reglerande betydelse för utbildningens gestaltning. Innehållet förgivettaget Läroplansteori : Inspirerad av nya utbildningssociologin 70-talet, exv. av Basil Bernstein och Pierre Bourdieu Reproduktion/social kontroll, klassperspektiv. Innehållet ett oföränderligt kunskaps och kulturarv som skulle överföras traditioner forts En medborgarbaserad utbildningssociologi och läroplansteori; 80-talet Moraliska och politiska konsekvenser Innehållet ej förgivettaget, Kontingens; socialt och historiskt beroende och ständigt föränderligt Kommunikation, meningsskapande, filosofins återinträde En postmodern läroplansteori Skillnad (olikhet) som ej reduceras till likhet genom universella kriterier 9

10 Didaktisk forskning Dubbel bindning som är karaktäristisk för didaktisk forskning Utgångspunkt i problem som existerar i undervisningsverkligheten Knuten till relevant pedagogisk teori såsom exv. lärandeteori, läroplansteori, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga teorier Olika nivåer Makro samhällsnivå(institutionell, utbildning) Meso skolnivå Mikro individnivå Efter Gundem 2011, s. 67 Didaktik som forskningsfältnuläge Kognitionspsykologiskt inspirerad forskning: fokuserar individers lärande och kan vara influerad av fenomenografiska metoder, konstruktivism eller sociokulturellt lärande Läroplansteoretisk didaktik: Inspirerad av utbildningssociologi, behandlar undervisningsinnehåll och urval med läroplanshistoriska, utbildningsfilosofiska och textanalytiska perspektiv; socialisation och fostran i fokus Forskning som beaktar både lärande (sociokulturella perspektiv) och socialisation (läroplansteoretiska perspektiv) samtidigt; exv. relatera undervisningsinnehåll till elevers lärande Ø Nyckelbegrepp: Meningsskapande, kommunikation och handling 10

11 Didaktiska modeller och didaktisk analys Olika reflektionsnivåer, transformation Exempel: se Gundem s. 49 eller s