Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr 1 2013"

Transkript

1 Blickpunkt Försäkring 1 Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr Ur detta nummer: Skatteutredning kan förändra livförsäkringsbranschen Svenska regler ifrågasatta risk för momssmäll inom försäkringssektorn Framtidens pensionsrådgivning

2 2 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 3 Välkommen till Blickpunkt: Försäkring! Blickpunkt: försäkring skickas till dig som är verksam inom försäkring och är ett initiativ av KPMGs försäkringsspecialister. Vill ni veta mer om något specifikt område kontakta gärna Paul Andersson, eller Joachim Grebe, Innehåll Försäkringsbranschen rustar för effektiv riskhantering, men flera utmaningar kvarstår... 4 Skatteutredning kan förändra livförsäkringsbranschen... 6 Hur kan intern styrning och kontroll bidra till att en organisation uppnår sina mål? Captivebolagen under Solvens II: Konsten att få resurserna att räcka till...10 Ny mer omfattande skatt på finansiella transaktioner kan bli verklighet Svenska regler ifrågasatta risk för momssmäll inom försäkringssektorn...14 Framtidens pensionsrådgivning Inköp av expertrådgivning utmaning för både konsulter och kunder... 21

3 4 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 5 Försäkringsbranschen rustar för effektiv riskhantering, men flera utmaningar kvarstår Försäkringsföretagen verkar i en snabbt föränderlig omvärld. Inte nog med att de förväntas implementera nya regelverk. Dessutom blir kraven på riskhantering, ledarskap och nyckelkompetens allt tuffare. En mängd nya regelverk ställer krav på försäkringsbranschen. Men det är inte bara en fråga om att ersätta gamla regler med nya. En stor utmaning för branschen är att anpassa verksamheten till övergångsregler som kan vara otydliga och som ingen vet hur länge de kommer att gälla. Ett exempel är Solvens II, som har skjutits upp flera gånger. Det är inte ens säkert att direktivet kommer att träda i kraft den 1 januari 2015, som är den senaste tidplanen. Från och med nästa år kommer nationella övergångsregler att införas i Europa. Dessa är emellertid svårtolkade, inte minst för de bolag som har verksamhet i flera länder. Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) betonar betydelsen av Solvens II och att viktiga områden under övergångstiden omfattar system för företagsstyrning, Own Risk and Solvency Assessment (ORSA), förhandsgranskning av interna modeller samt rapportering. Finansinspektionen påpekade nyligen att lagtekniska förutsättningar i Sverige gör det svårt att implementera EIOPA:s riktlinjer fullt ut och att dessa i stället kommer att tolkas som allmänna råd och hanteras genom tillsyn. Som ett stöd för styrelser inte bara inom bank och försäkring arbetar allt fler företag med revisionsutskott som avhandlar riskhanteringsfrågor. Global Audit Committee Survey 2013 Drygt ledamöter i revisionsutskott från 21 länder medverkade i KPMG Global Audit Committee Survey 2013, som genomfördes från augusti till oktober Bank, Finans och Försäkring var den bransch som dominerade med en svarsfrekvens på cirka 30 procent. Därefter följde Energi samt Läkemedel och Kemisk industri med cirka 10 procents svarsfrekvens vardera. Av studien framgår bland annat att färre än hälften av de tillfrågade (48 procent) uppger att bolagets risk management, och revisionsutskottets förståelse för sin egen roll i systemet för riskhantering är effektivt och adekvat. Endast 37 procent uppger att bolaget har ett robust och moget system för riskhantering på plats, och endast 52 procent uppger att bolagets företagsledning upplevs ha identifierat signifikanta risker kopplade till affärs- och strategiplanerna samt implementerat lämpliga kontroller för att övervaka och hantera dessa risker. Vad gäller bolagets riskhanteringsprocess så uppger endast 31 procent av de tillfrågade att processen är tillräckligt dynamisk för att fånga snabba förändringar i riskbilden (omvärlden). Oroväckande få, 23 procent närmare bestämt, upplever att riskhanteringsprocessen sträcker sig tillräckligt långt fram i tiden jämfört med behovet. När det gäller att erhålla oberoende och saklig information om bolagets riskexponering och kontroller uppger endast 34 procent att de är nöjda med nuvarande rapportering och kommunikationsvägar. Riskkultur är ett begrepp som allt fler talar om. Kommande regelverk för bank och försäkring som Solvens II och den Europeiska bankmyndighetens nya riktlinjer för intern styrning och kontroll GL 44 ställer också krav på en sund och konsekvent riskbaserad kultur som ska kunna mätas och kontrolleras. Av undersökningen framgår att endast 22 procent av de tillfrågade uppger att bolaget genomför medarbetarundersökningar för att undersöka den allmänt spridda uppfattningen bland medarbetarna gällande risker och den risketiska kulturen. 88 procent uppger att underlaget kommer från vd, ekonomichef eller motsvarande seniora chefer, vilket återspeglar ledningens uppfattning. Endast 8 procent uppger att bolagets process för att eskalera interna oegentligheter (whistleblowing), följs upp. Resultaten går att tolka på flera sätt, men utifrån vår erfarenhet är det otvetydigt så att för flertalet försäkringsföretag gäller det att utnyttja den extra tid för förberedelser som har uppstått till följd av senareläggningen av Solvens II. Företagen gör också klokt i att säkerställa att framför allt företagsstyrningssystemet är framtaget, förankrat och implementerat senast vid årsskiftet. I det här numret av Blickpunkt Försäkring kan du läsa mer om aktuella frågor för försäkringsbranschen och dess implikationer för aktörer på marknaden. Trevlig läsning! Läs mer om Global Audit Committee Survey på Av Paul Andersson Director, Head of Governance, Risk & Compliance and Actuarial Services Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrning, riskhantering och regelefterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljchef och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemsdelegat åt Finansinspektionen i CEIOPS, Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors, och är branschansvarig för Försäkring och Solvens II hos KPMG.

4 6 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 7 Skatteutredning kan förändra livförsäkringsbranschen Regeringen tillsatte under förra året en utredning för att se över regleringen om tjänstepension och beskattningen av livförsäkringsföretag. Resultatet ska redovisas i februari 2014 och förväntas bland annat påverka arbetsgivarnas val av tryggandeform, möjligheter att trygga pensionsutfästelser och livförsäkringsföretagens beskattning. Uppdraget innefattar såväl civilrättsliga som skattemässiga frågeställningar. Utredningens förslag kommer att få stor påverkan på livförsäkringsbranschen dels vad avser vilka produkter som kommer att vara attraktiva, dels avseende beskattning av livförsäkringsbolagen. Nedan redogör vi för de mer skattemässiga aspekterna av utredningsuppdraget och ger vår syn på hur detta kan komma att påverka såväl köpare av försäkringslösningar som livförsäkringsbranschen. Översynen av tryggandelagen har vid flera tillfällen tidigare varit aktuell. Många av de frågor som ingår i det nya utredningsuppdraget ingick även i Pensionsskatteutredningen som tillsattes 2004 men som kom att läggas ned under 2006 innan något förslag lämnats. Därför kan dagens utredning till viss del ses som att den tidigare utredningen nu tagits upp igen. Skattemässig konkurrensneutralitet Som en del av utredningsuppdraget ingår en kartläggning av graden av konkurrensneutralitet i skattereglerna och de civilrättsliga reglerna för olika former av tjänstepensionssparande. För arbetsgivare är den skattemässiga avdragsrätten avseende avsättningar för framtida pensionskostnader villkorad av att dessa tryggas i vissa särskilt angivna tryggandeformer samt att avsättningarna har ett pensioneringssyfte. För att fastställa vad som avses med att avsättningen ska ha ett pensioneringssyfte har ett antal kvantitativa och kvalitativa villkor uppställts. Enligt reglerna kan en arbetsgivare trygga utfästelsen om pension till arbetstagare på följande sätt; 1) genom överföring till egen pensionsstiftelse, 2) genom avsättning i balansräkning, eller 3) genom betalning av premier för pensionsförsäkring. I utredningsuppdragets direktiv noteras att skattelagstiftningen och tryggandelagen innehåller regler som inte alltid - är neutrala mellan de olika tryggandeformerna. Som ett exempel nämns att avdrag inte medges för fyllnadsinbetalning (avsättning) till pensionsstiftelse som görs till följd av att investeringstillgångarna i stiftelsen minskat i värde i en börsnedgång. Ett annat exempel gäller den skillnad i beskattning som uppstår mellan avsättningar i balansräkningen och tryggande genom premiebetalningar till livförsäkringsföretag. Vid tryggande i balansräkningen blir pensionsavsättningen föremål för avkastningsskatt. Avkastningen på avsättningen blir dock även föremål för traditionell inkomstbeskattning. Således kan sägas att en avsättning i balansräkningen blir föremål för dubbelbeskattning. Arbetsgivaren får avdrag för avkastningsskatten vid inkomstbeskattningen men enligt utredningsdirektiven kompenserar detta avdrag inte arbetsgivaren fullt ut. I utredningens uppdrag ingår därför att ge förslag på hur reglerna kan göras mer neutrala. Oklarheter i inkomstskattelagen Utredaren har även i uppdrag att göra en fullständig inventering av regler och praxis vad avser tjänstepension för att identifiera i vilka delar detta är dels oklart och/eller ofullständigt, dels onödigt betungande. Inventeringen ska leda till ett reformeringsförslag. Vid utarbetande av förslaget ska särskild vikt läggas vid att det föreslagna systemet ska fungera väl vid byte av tryggandeform, byte av arbetsgivare och upphörande av anställning. Nils Schmid Director, Financial Services Tax I utredningsdirektiven ges följande exempel där skattereglerna anses ofullständiga och oklara: 1) tidpunkten för avdragsrätt 2) kopplingen till tryggandelagen för avsättningar i balansräkningen 3) beräkning av avdragsutrymmet under den så kallade kompletteringsregeln 4) beräkning av pensionsskulden vid avsättning i balansräkning eller till pensionsstiftelse Nils Schmid har omfattande erfarenhet av skattefrågor för den finansiella sektorn, särskilt avseende försäkringsbolag. Detta innefattar omstruktureringar och förvärv och fusioner av försäkringsbolag och banker. Han har vidare deltagit i och varit projektledare i flera interna omorganisationsprojekt drivna av solvency 2 och Basel 3. Nils har tidigare varit skatteansvarig hos försäkringsbolagen Skandia och Sirius International. De här exemplen på oklarheter tyder på att en del av syftet med inventeringen och reformförslagen skulle kunna vara att förenkla tryggande i egen regi. Gränsdragningen mellan inkomstoch avkastningsbeskattad verksamhet Utredaren kommer dessutom att se över gränsdragningen mellan den del av ett livförsäkringsföretags verksamhet som ska beskattas med avkastningsskatt (schablonbeskattning) och den del som ska beskattas med inkomstskatt. Livförsäkringsverksamheten beskattas idag i huvudsak med avkastningsskatt för en schablonmässigt beräknad avkastning. Livförsäkringsföretagen beskattas med traditionell inkomstskatt för verksamhet som inte hänför sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning. Till den del intäkter eller kostnader inte är direkt hänförliga till antingen avkastnings- eller inkomstskatt ska enligt gällande skatteregler en skälig fördelning göras. Frågor om gränsdragning mellan avkastningsskatt och inkomstskatt samt skälig fördelning har varit uppe till bedömning i Högsta förvaltningsdomstolen vid ett antal tillfällen under senare år. I utredningsdirektivet nämns särskilt den dom som fastslog att fondrabatter som betalas till livförsäkringsföretaget baserat på kapital förvaltat för försäkringstagarnas räkning utgör en intäkt hänförlig till avkastningsbeskattad rörelse oavsett om intäkten tillgodoförs försäkringstagarna. Utredaren har fått i uppdrag att klargöra hur gränsdragningen mellan inkomstbeskattad och avkastningsbeskattad verksamhet bör vara utformad och bedöma om den nuvarande avgränsningen, såväl i lagtext som i praxis, är utformad och tillämpas på ett ändamålsenligt och fungerande sätt. Utredaren har även fått i uppdrag att föreslå ändringar. Som framgår av de ovan beskrivna delarna av utredningsuppdraget är det fråga om ett mycket omfattande utredningsuppdrag vilket i förlängningen kan komma att påverka såväl arbetsgivarnas val av tryggandeform, möjligheter att trygga pensionsutfästelser som livförsäkringsföretagens beskattning. Eventuella lagstiftningsändringar till följd av utredningen kan förväntas få stora följder för branschen och leder troligen till att befintliga affärsmodeller måste justeras. Det kan också tänkas att vissa affärsmodeller blir olönsamma. Av Kristofer Brodin Tax Manager, Financial Services Tax Kristofer Brodin är skattejurist med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Kristofer bistår såväl svenska som internationella klienter med råd avseende svensk och internationell bolagsbeskattning i samband med exempelvis företagsförvärv, omstruktureringar, investerings-/ finansieringslösningar och revisioner.

5 8 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 9 Hur kan intern styrning och kontroll bidra till att en organisation uppnår sina mål? Alltmer svåröverskådliga risker samt ökad kontroll och insyn är några av de faktorer som ställer större krav på bolagens struktur för intern styrning och kontroll. I och med att de flesta risker som uppmärksammas är operativa eller strategiska till sin karaktär finns det stor anledning att se över helheten och inte enbart fokusera på den begränsade del som avser finansiell rapportering. Den rådande utvecklingen gör att bolag behöver lära sig att åstadkomma mer med mindre av allt. En lösning för att proaktivt hantera den komplexa och utmanande regelverksmiljön är att inta ett mer verksamhetsstrategiskt perspektiv. Detta koordinerade förhållningssätt har en positiv inverkan på bland annat: samarbete och kommunikation effektivitet och anpassningsförmåga motivation och uthållighet ledtider och kostnader Kärnan i ett genomtänkt tillvägagångssätt för intern styrning och kontroll är en gemensam struktur. Det innebär att bolagets mål och strategi görs till en naturlig del i bolagets ordinarie verksamhet, att aktiviteter följs upp och utvärderas gentemot sitt syfte, samt att processer hanteras konsekvent genom hela organisationen med centraliserad och saklig information. - Av Trots insikt i dessa faktum hanteras alltjämt riskrelaterade processer och tillhörande information i många organisationer av ett otal funktioner med minimalt kommunikationsflöde sinsemellan. I vissa organisationer hanteras dessa processer inte alls bokstavligt talat orörda av moderna processförbättringsinslag. Ett verksamhetsstrategiskt perspektiv på intern styrning och kontroll hjälper organisationen att förstå och förbättra sin prestation och hållbart uppnå sina mål samtidigt som risker hanteras med integritet. Ett sådant perspektiv handlar om att kontinuerligt kunna svara på frågor som: Är det mottagarens behov som styr hur vår verksamhet fungerar? Hur fungerar vårt dagliga arbete egentligen? Hur väl uppfyller vi vårt syfte? Är roller och ansvar tydligt definierade och har vi rätt kompetens för att nå våra mål? Har våra medarbetare förstått, tagit till sig, bidragit till och drivit förändring? Jobba smartare med intern styrning och kontroll Även om ett bolag saknar ett formellt ramverk för hantering av risker behöver det inte betyda att man inte kan agera smartare och därmed effektivare. Hur mycket riskrelaterad information skapar du i förhållande till efterfrågan? Även om du har på känn att det är för mycket behöver det inte nödvändigtvis betyda att du drastiskt måste minska mängden. Däremot betyder det att det finns ett gap som bör adresseras. Kanske rör det sig istället om att användarna behöver utbildas gällande dess värde eller att informationen behöver reduceras eller förbättras. I exemplet ovan låter det enkelt, och det kanske det borde vara. Emellertid är det tyvärr vanligt att detta arbete faller offer för reaktiva tendenser och checklistementalitet ; istället för att se till helheten. Denna dynamik gör riskhanteringen mer komplex och mindre effektiv än den skulle kunna vara. Det finns en vi gör detta för att vi måste attityd som borde ersättas av en vi gör detta för att skapa värde -attityd. Genom att ha värde som ledstjärna i arbetet med intern styrning och kontroll kan medarbetare också lättare fokusera på effektivitet och utveckling som är till gagn för hela bolaget. Göra rätt saker på rätt sätt I det arbete som KPMG bedriver tillsammans med kunder ser vi ett allt större behov och en vilja att använda sig av verksamhetsstrategiska principer för att förändra och förbättra hanteringen av risker. Med en allt stramare kostnadskostym ökar behovet av detta förhållningssätt och erfarenhet visar att det är ett förfarande som leder till att skapa mer värde med mindre arbete. Värdet av varje aktivitet som utförs definieras av mottagaren med följande villkor: 1. Den måste förädla tjänsten eller produkten 2. Mottagaren måste vara villig att betala för nyttan 3. Den måste utföras rätt första gången Det handlar alltså om att kontinuerligt uppfylla samtliga av dessa tre villkor för att undvika aktiviteter som inte är önskvärda för mottagaren. Principer att beakta inkluderar: Eliminera slöserier Fokusera på medarbetare som adderar värde Låt efterfrågan styra Av Christer Brattlöf Manager, Governance Risk & Compliance Services Christer arbetar huvudsakligen med regelverksfrågor utifrån ett verksamhetsstrategiskt perspektiv. Han har erfarenhet av arbete med förändringsledning, processeffektivisering och affärsutveckling samt bakgrund som linjechef och projektledare. Dessa Lean-relaterade begrepp kan och bör appliceras på processer för intern styrning och kontroll. Att till exempel låta efterfrågan styra så långt det är möjligt, och leverera värde när och där behovet uppstår, ökar både kvalitet och precision samtidigt som det minimerar onödigt arbete. När värde inte produceras förrän mottagaren har signalerat ett behov, kan arbete hanteras på ett sätt så att man undviker alltför komplexa strukturer för till exempel styrdokument och interna kontroller. Att låta efterfrågan styra skapar också förutsättningar för att relevant information om till exempel riskkontroller finns till hands där behovet uppstår, samt att specifika policyer och riktlinjer kan införlivas i processer där de är som mest relevanta. Ansvaret för risker förblir inom verksamheten där risken finns, men centralisering av information gör att den kan användas i hela organisationen. Ett medel att nå målet Ledande organisationer som praktiskt jobbar mer verksamhetsstrategiskt förenklar och utvecklar sina strukturer och processer kontinuerligt. Samtidigt förbättrar de kvaliteten och ökar nyttan av sina riskrelaterade beslut och strategier. Det finns åtskilliga exempel inom både industri- och tjänstesektorn där man genom att använda liknande principer har funnit mycket stor förbättringspotential. Ett verksamhetsstrategiskt synsätt börjar nu även spela en viktig roll i arbetet med förbättringar inom intern styrning och kontroll. Resultaten kan bli lika betydelsefulla. En sällsynt win-win-situation med andra ord. Alexi Rönnlund Manager, Governance Risk & Compliance Services Alexi arbetar huvudsakligen med regelverksfrågor utifrån ett verksamhetsstrategiskt perspektiv. Hon har erfarenhet av arbete med förändringsledning, processeffektivisering och affärsutveckling samt bakgrund som verksamhetsoch finansiell controller.

6 10 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 11 Ett captivebolag är ett företag som syftar till att erbjuda försäkringsskydd uteslutande för risker i den koncern som captivebolaget tillhör. Ett captivebolag för återförsäkring är ett företag som syftar till att erbjuda återförsäkringsskydd uteslutande för risker i den koncern som captivebolaget tillhör. Fredrik har en civilingenjörsexamen i riskhantering (MSc in Risk Management & Safety Engineering) och över tio års erfarenhet av risker och närliggande frågor. Ordförande i SWERMA Group Risk & Insurance Manager, ASSA ABLOY Managing Director, ASSA ABLOY Försäkrings AB Captivebolagen under Solvens II: Konsten att få resurserna att räcka till Genom ett captivebolag kan företag själva försäkra (eller återförsäkra) sina risker och arbeta med att skapa en riskjusterad drift av verksamheten och därmed en rimlig premiekostnad. Captivebolagen har tidigare inte haft någon uttrycklig särställning i lagen, men däremot inom ramen för Finansinspektionens tillsyn. Solvens II jämställer captiveverksamhet med övrig försäkringsverksamhet bortsett från vissa undantagsbestämmelser. Gäller inte undantagen måste captivebolagen ha goda argument för att få tillämpa regelverket proportionellt. KPMG träffade Fredrik Finnman, ordförande för SWERMA, för att få captivebranschens syn på nutid och framtid. Företag i captivebranschen har uttryckt farhågor för att Solvens II-regelverkets organisatoriska krav, rapporteringsbörda och krav på beräkning av kapitalkrav är oproportionerliga för ett captivebolags verksamhet. Denna inställning ger därför upphov till ett starkt motstånd mot regelverket. Federation of Risk Management Associations (FERMA) har också uppmärksammat att 61% av 809 tillfrågade europeiska företag (försäkringsbolag och andra) ser nya regelverk och regelefterlevnad som den enskilt största utmaningen för det interna riskhanteringsarbetet. Som en del av ett företags riskhantering kan ett captivebolag bli ett ovärderligt stöd vid identifiering, värdering och hantering av kommande risker förknippade med regelverk. FF: Solvens II är ett bra initiativ och det är viktigt att lyfta fram att hela försäkringsmarknaden, inklusive captivebolagen, gynnas av en stabilare finansiell omvärld. Ser man till syftet med Solvens II (att säkerställa skyddet för försäkringstagarledet) och ställer det i relation till syftet med ett captivebolag (flexibelt och kostnadseffektivt försäkringsskydd för de företag som ingår i koncernen) kan det vara lämpligt att regelverket tillämpas med hänsyn tagen till captivebolagens särart. Vid ett seminarium riktat till captivebranschen i januari poängterade representanter från Finansinspektionen att proportionalitetsprincipen i Solvens II inte medför att företagen slipper tillämpa reglerna. Tillämpning av proportionalitetsprincipen ska inte leda till sämre kontroll eller lägre kvalitet, istället ska vidtagna åtgärder stå i proportion till ändamålen med regleringen. FF: Ett industriföretag kan ha fabriker över hela världen och företaget säljer produkter, inte försäkringar. Captivet är ett särintresse inom koncernen. Branschen behöver all den vägledning som är möjlig vid tillämpning av proportionalitetsprincipen. Vilket angreppssätt har SWERMA tagit för att stötta medlemmarna i arbetet med Solvens II? FF: Vi samordnade en träff för captivebolagens representanter i februari och har planerat för ännu ett tillfälle under våren. En gemensam utmaning är kraven på företagsstyrningssystem och riskhantering i pelare II. Det diskuterades bland annat möjliga samordningsfördelar genom SWERMA:s försorg kring pelare II, men många frågor kvarstår om hur det skulle gå till. Vi diskuterade också i vilken omfattning medlemmar måste följa rapporteringskraven i pelare III. En annan fråga som är viktig att ha med sig är att en stor del av informationen kring ett captive är sådant som företagen behandlar som affärshemligheter. Genom SWERMA försöker vi i vart fall utarbeta en gemensam verktygslåda och underlätta kunskapsutbytet. Marknaden för riskhantering och captiveverksamhet väntar för närvarande på kommande åtgärder för en mer enhetlig europeisk bolagsrätt samtidigt som Solvens II smyger sig närmare. Under december 2012 informerade EU-kommissionen om 16 planerade åtgärder för ytterligare reglering på bolagsrättens område. Vid sidan av detta beslutade Europeiska försäkrings- och pensionsmyndigheten (EIOPA) den 21 december 2012 om att utfärda tillfälliga åtgärder för införandet av vissa delar av Solvens II, med fokus på pelare II och III företagsstyrning, riskhantering och rapportering. Sker det någon form av samlad opinionsbildning för captivebolagen i Solvens II-frågorna? FF: Det är den Europeiska intresseorganisationen för ägare till captive bolag. (ECIROA) som driver den offentliga debatten på EU-nivå för captivebolagen. I vilken utsträckning sker det samordning mellan de regelverk som ett captivebolag berörs av respektive de regelverk som resten av koncernen berörs av? Exempelvis Solvens II och EU-kommissionens föreslagna åtgärder på bolagsrättens område. FF: Det sker samordning kring regelverk, men i väldigt begränsad omfattning. Captivebolaget betraktas som ett riskverktyg för företaget, inte en försäkringslösning. Det är naturligare att samordna riskarbetet i företaget och i dess captive och de externa krav och förutsättningar som är på väg, men här fyller även SWERMA en viktig samordnande roll, eftersom det finns begränsat med tid och framförallt begränsat med resurser på företagen. Vad värderar företagen som det mest väsentliga i captivebolagets roll; låga premier eller god riskkontroll? FF: Ingetdera egentligen. Det är flexibiliteten i den samlade riskhanteringen som är den viktigaste fördelen med captivebolaget i en koncern. Den interna försäkringslösning som ett captivebolag innebär, ger förutsättningar för en proaktiv riskkultur och skapar en större möjlighet att erhålla det försäkringsskydd som koncernen behöver. Kan man inte köpa motsvarande försäkringsskydd av andra försäkringsbolag? FF: I de flesta fall går det bra, men det kan innebära ökade kostnader och sämre villkor. Genom att bära en del av risken i egna böcker gör företaget sig mer attraktivt som försäkringstagare och möjliggör att risker som marknaden har mindre aptit för går att försäkra.

7 12 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 13 Ser du andra fördelar med en captivelösning? FF: Flexibiliteten återigen. I tider när premierna är höga på marknaden kan koncernen anpassa sig och lägga en större del av den försäkrade affären i sitt captive, eller tvärtom, en mindre del när premierna är låga på marknaden. Återförsäkringscaptive arbetar mycket nära försäkringsbranschen och tillsammans med direktförsäkringsbolag skapar man lösningar där riskerna fördelas på ett rimligt och flexibelt sätt. Om en större del av skadekostnaderna ligger kvar i koncernen blir verksamheten också mer mån om att arbeta med säkerhet och hantera risker mer medvetet. Men det finns de som kritiserar captive ur ett konkurrensperspektiv. Vad är din inställning här? FF: Den motsatta. Captivebolagen skapar en bättre konkurrens på försäkringsmarknaden och dessutom bidrar dessa företag till en sund utveckling av riskhanteringsmetoder som andra företag kan dra nytta av. Eftersom dessa företag ständigt pressar premier samt förbättrar sin riskhantering och sitt skadebegränsningsarbete, öppnar det också för större variation av försäkringsvillkor, en större flexibilitet. Om vi blickar framåt, hur följer SWERMA upp det arbete som påbörjats kring Solvens II? FF: Vid mötet i februari satte deltagarna upp en lista med de huvudsakliga områden som oroade captivebranschen. proportionalitetsprincipen Rapporteringskraven med fokus på omfattningen och sekretess för företagshemlig information Möjligheterna till interna lån i Solvens II Ambitionsnivå för oberoende kontrollfunktioner och dess kostnader Fit & proper-kravet på styrelser Styrning och internkontroll FF: Närmast ligger att följa upp åtgärder utifrån denna lista och fortsätta utveckla en gemensam verktygslåda, ett samarbete mellan företagen för att underlätta deras möjlighet att möta kraven på resurser och dokument. En annan åtgärd som diskuterades var en utbildning för personer i styrelse och ledning som ofta saknar konkret försäkringsbakgrund för att kunna möta kraven på fit & proper (nya regler om ledningsprövning). EIOPA:s målsättning är att skapa ett förbättrat och enhetligt förhållningssätt till riskhantering och företagsstyrning i försäkringsverksamhet inom EU. I den nya verkligheten kan företag med captiveverksamhet välja mellan två vägar. Antingen inväntar företaget ikraftträdandet av ny svensk lagstiftning, som det är tvunget att följa. Eller så väljer företaget att redan nu identifiera fördelarna med de nya regelverken, samt planera för införandet och vidta åtgärder i de delar som kan skapa nytta för verksamheten. Det har påståtts att företag med captiveverksamhet behöver väga de stora fördelarna med captiveverksamheten mot den regelvåg som sköljer över branschen. Med rätt angreppssätt har företag varje möjlighet att fortsätta bedriva captiveverksamhet och samtidigt dra stor nytta av det nya regelverket. Samarbete och en gemensam verktygslåda är en god grogrund för detta. En tillsyn och ett regelverk som erbjuder flexibilitet under proportionalitetsprincipen är en förutsättning. Swedish Risk Management Association (SWERMA) Grundades 2003 Ideell intresseorganisation som ska främja utveckling och tillämpning av Risk Management (riskhantering) i alla slags organisationer inom näringsliv, offentlig verksamhet och samhälle Medlemskap beviljas på individuell basis för personer som genom sin verksamhet arbetar i enlighet med organisationens ändamål Sveriges medlem i Federation of European Risk Management Associations (FERMA) Under 2013 påbörjar SWERMA ett samarbete med IFU vid Handelshögskolan i Stockholm avseende utbildningen diplomerad Risk Manager. Utbildningen ger deltagarna fördjupade kunskaper om riskhantering och riskkontroll och anses som en högkvalitativ riskutbildning inom industrin. Ny mer omfattande skatt på finansiella transaktioner kan bli verklighet I föregående nummer av Blickpunkt Försäkring tog vi upp Europeiska kommissionens förslag till skatt på finansiella transaktioner (Financial Transaction Tax, FTT). Nu har ett fördjupat samarbete godkänts av elva medlemsstater och ett nytt direktivförslag publicerades den 14 februari Det nya förslaget bygger i stort på det tidigare förslaget som publicerades 28 september 2011 (2011 års förslag). De medlemsstater som hittills ingår i det fördjupade samarbetet är Belgien, Estland, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Övriga medlemsländer får ansluta till det fördjupade samarbetet vid ett senare tillfälle om de önskar. Att det fördjupade samarbetet godkänts innebär att det endast är medverkande länder som har rösträtt kring de tekniska regelförslagen. Övriga medlemsländer får delta i tekniska diskussioner och debatter. Bulgarien, Danmark, Polen, Rumänien, Sverige och Ungern underströk vikten av att även de länder som inte deltar måste ha möjlighet att påverka det fortsatta arbetet när reglerna utformas. Som nämnts ovan är det förslag som nu publicerats i stora delar överensstämmande med 2011 års förslag. Några av de större ändringarna är: 1) Beskattningsrätten har utvidgats till att även baseras på att finansinstitut har rätt att bedriva rörelse in i medlemsstater utan att ha filial där, så kallad passportering, samt alternativt var det handlade finansiella instrumentet anses emitterat. 2) Även andra typer av subjekt än företag kan anses vara finansinstitut enligt förslagets definition. 3) Förslaget innehåller två långtgående skatteflyktsregler för att förhindra missbruk. 4) Emission av aktier och andelar i fonder (UCITS såväl som AIF) är undantagna från beskattning i det nya förslaget, medan inlösen fortfarande föreslås vara föremål för beskattning. Förändringarna tyder på att den kritik som har riktats mot förslaget, bland annat från den svenska regeringen, ännu inte har haft någon större effekt på reglernas utformning. Nu återstår det att se hur Sverige och övriga medlemsstater som står utanför samarbetet kommer att agera. Även om publiceringen av förslaget är ett steg närmare ett införande är det enligt vår uppfattning troligt att det kommer att bli föremål för mer omfattande ändringar. - Av Av Ann-Marie Wancke Widemar Director, Governance Risk & Compliance Services Ann-Marie Wancke Widemar har mångårig erfarenhet av företagsstyrning och regelefterlevnad från en linjeroll som Compliancechef i försäkringsbolag. Hon har arbetat med tillsynsprocesser och rättsfrågor på Finansinspektionen och som ansvarig för Compliancetjänster i konsultbolag. Hon har också arbetat många år som advokat med rådgivning åt försäkringsbolag. Per Johan Gidlund Senior Associate, Governance Risk & Compliance Services Per Johan Gidlund är jurist med inriktning mot Försäkring och Bank med erfarenhet från Finansinspektionen. Han arbetar med regelverksfrågor inom den finansiella sektorn såsom Solvens II, GL 44 och Penningtvätt samt som Compliance Officer hos finansiella företag. Av Kristofer Brodin Tax Manager, Financial Services Tax Kristofer Brodin är skattejurist med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Kristofer bistår såväl svenska som internationella klienter med råd avseende svensk och internationell bolagsbeskattning i samband med exempelvis företagsförvärv, omstruktureringar, investerings-/finansieringslösningar och revisioner.

8 14 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 15 Svenska regler ifrågasatta risk för momssmäll inom försäkringssektorn Registrering av momsgrupper är ett vanligt sätt för svenska försäkringskoncerner att slippa momsbeskattning av interna transaktioner. Det kan EU-kommissionen nu komma att sätta stopp för. Momseffekter utan momsgrupp inom försäkringskoncern Inget/begränsat avdrag för moms Liv AB Kostnad tjänst + 25% moms Momseffekter med momsgrupp inom försäkringskoncern Liv AB Kostnad tjänst Stödtjänster AB Stödtjänster AB Inget/ begränsat avdrag för moms Sak AB Kostnad tjänst + 25% moms Sak AB Kostnad tjänst Tjänster inom den finansiella sektorn, såsom bank- och försäkringstjänster, är undantagna från moms. Det innebär till exempel att försäkringspremier är momsfria. De flesta varor och tjänster som ett försäkringsbolag köper in och förbrukar i verksamheten är dock momspliktiga. Försäkringsbolag har därmed ingen eller endast begränsad möjlighet att göra momsavdrag för inköpta varor och tjänster. Ur ett momsperspektiv jämställs försäkringsbolag därför i stort sett med privatpersoner, det vill säga de blir slutkunder och momsen utgör en kostnad i verksamheten. Denna grundläggande princip inom momsbeskattningen medför att sättet en försäkringskoncern väljer att organisera sin verksamhet på kan skapa onödiga momskostnader, genom att koncerninterna transaktioner måste faktureras med moms som man inte kan göra avdrag för. Ett sätt att slippa dessa onödiga momskostnader är möjligheten att registrera en så kallad momsgrupp. Om momsgrupper Sedan 1999 har det funnits möjlighet för företag inom en koncern att registreras i en momsgrupp. Momsgruppering kan tillämpas av företag verksamma inom den finansiella sektorn och vilka andra företag som helst som är i inkomstskatterättsligt kommissionärsförhållande. Effekten av att vara registrerad i en momsgrupp är att de företag som ingår i momsgruppen, från ett strikt momsperspektiv, jämställs med vad som gäller för ett enskilt företag. Precis som med interna tjänster och kostnadsallokeringar inom ett företag, ses transaktioner mellan företagen inom momsgruppen inte som omsättningar i momslagens mening. På så sätt slipper man momsbeskattning av koncerninterna transaktioner om de sker mellan bolag i samma momsgrupp. En momsgrupp ger därför företag i en koncern möjlighet att välja hur verksamheten ska organiseras utan att man behöver ta hänsyn till den fördyring som momsen på de interna transaktionerna annars innebär. Inom försäkringssektorn har momsgruppering normalt använts för att effektivt undvika momskostnader för koncerngemensamma tjänster och andra verksamhetsstödjande funktioner såsom IT. I de situationer där både sak- och livförsäkringsverksamhet bedrivs kan dessa verksamheter inte bedrivas inom samma juridiska person. Momsgruppsreglerna har inneburit att olika samarbeten mellan sådana verksamheter kunnat ske utan momsfördyring. Det som nu har hänt är att de svenska momsgruppsreglerna har ifrågasatts av EU-kommissionen i ett så kallat överträdelseförfarande. Förfarandet är i sitt slutskede och EU-domstolen kommer inom kort att avgöra frågan. EU-kommissionens stämning Möjligheten att ha momsgrupper återfinns i det EU-direktiv som styr hur de svenska momsreglerna kan utformas. Sedan ett antal år tillbaka har EU-kommissionen särskilt granskat hur momsgruppsreglerna implementerats i de länder som valt att ha sådana. EU-regeln är valfri och det är inte alla länder inom EU som har infört en sådan möjlighet. I granskningen har det framkommit att momsgruppsreglerna ser olika ut i olika länder. Det innebär enligt EU-kommissionen att vissa snedvridande effekter uppstår, vilket inte överensstämmer med hur momslagstiftningen är tänkt att fungera. För Sveriges del anser EU-kommissionen att reglerna inte överensstämmer med EU-direktivet eftersom vi har valt att begränsa möjligheten att momsgruppsregistreras till finansiella företag. Och eftersom Sverige inte frivilligt valt att ändra reglerna har EU-kommissionen stämt Sverige i EU-domstolen för felaktig implementering av direktivet. Den 27 november förra året kom EU-domstolens generaladvokat Niilo Jääskinens förslag till hur utgången i målet mot Sverige bör bli. För den svenska lagstiftaren är det ingen rolig läsning. Generaladvokaten anser att Sveriges momsgruppsregler uppenbart strider mot hur reglerna kan utformas. Den svenska argumentationen för att behålla begränsningen i tillämpningen är dessutom inkonsekvent. Generaladvokaten föreslår därför att Sverige ska fällas. Tyvärr är det inte mycket som talar för att domstolen skulle komma fram till en annan slutsats när den väl dömer i målet. Om Sveriges implementering av momsgruppsreglerna underkänns och reglerna inte ändras finns en risk att Sverige löpande får betala böter till dess att så sker. Den svenska lagstiftaren kommer därför behöva ta ställning till momsgruppsreglernas vara eller inte vara. Vilka effekter skulle en fällande dom få? Även om en ändring av reglerna förmodligen inte måste ske över en natt är det inte möjligt att dra ut på det i oändlighet. Som vi ser det finns det två huvudsakliga handlingsalternativ i ett sådant scenario: Momsgruppsreglerna tas bort Momsgruppsreglernas ändras till att omfatta alla typer av verksamheter

9 16 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 17 Av Steven Robertson Senior Manager, Financial Services Tax Att ta bort momsgruppsreglerna skulle leda till ökade momskostnader för finansiella koncerner. I nuläget finns det nämligen inga andra sätt att eliminera koncerninterna momskostnader lika effektivt. Om istället det andra alternativet blir aktuellt innebär det ingen förändring mot nuvarande situation. Det finns även möjlighet att utvidga reglerna till att omfatta alla typer av verksamheter, och komplettera med vad som skulle kunna kallas missbruksregler (s.k. anti-avoidance). Det är svårt att säga något säkert om vilken väg lagstiftaren kommer att välja. Vi kan dock konstatera att möjligheten att momsgruppera har utnyttjats flitigt och under lång tid. Flera organisationer skulle ha svårt att behålla den kostnadseffektivitet som diverse omstruktureringar och renodling inom koncernen resulterat i. I det korta perspektivet skulle vissa interna tjänster omedelbart fördyras med upp till 25 procent. I det längre perspektivet kan vissa åtgärder minska momskostnaderna, men förmodligen inte till den nivå som momsgruppsreglerna innebär. Vilka åtgärder bör man vidta redan nu? I nuläget, innan EU-domen har kommit och innan några indikationer på vad den svenska lagstiftaren väljer av ovanstående alternativ, finns det inte skäl att påbörja några mer omfattande aktiviteter. I pågående omstrukturerings- och effektiviseringsprojekt bör man dock beakta vilka konsekvenser ett avskaffande av momsgruppsmöjligheten kan få. Det opinionsarbete som sker inom branschorganisationer är också viktigt i sammanhanget. Steven Robertson är skattejurist och har arbetat med momsfrågor för finansiella företag sedan Han har tidigare bl.a. varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMGs särskilda grupp för indirekta skatter inom den finansiella sektorn. Enligt vår uppfattning vore det olyckligt om finansiella koncerner återigen måste väga effektivitetsförbättringar i organisationen mot ökade momskostnader. En utökning av momsgruppsreglernas tillämpningsområde vore därför att föredra. I ett vidare perspektiv kan vi även konstatera att momsgruppsreglerna redan idag används inom andra sektorer, såsom vård och utbildning, genom möjligheten att momsgruppera med stöd av inkomstskatterättsligt kommissionärsförhållande. Det är till och med så att antalet icke finansiella momsgrupper redan idag överstiger antalet finansiella momsgrupper. Överträdelseförfarande mot Sverige Redan 2008 krävde EU-kommissionen ändring i de svenska momsgruppsreglerna. Eftersom man inte vidtog några åtgärder med anledning av kritiken stämdes Sverige vid EU-domstolen Generaladvokat Jääskinens förslag till avgörande publicerades i november 2012 (målnummer C-480/10). Generaladvokaten anser att Sverige ska fällas, det vill säga att Sverige inte har implementerat regeln i momsdirektivet korrekt. EU-domstolens dom väntas under våren Framtidens pensionsrådgivning Den aktuella debatten om sparande handlar i mångt och mycket om problemen för enskilda konsumenter. Nya regelverk i form av bland annat PPM-fonder och premiebestämda tjänstepensioner har lett till alltmer uttalade och omfattande krav på att man som privatperson måste ta ansvar för sitt eget sparande. Det ökade ansvaret har lett till upplevda svårigheter och besvärliga val för enskilda människor, vilket ska ses mot bakgrund av att den faktiska utvecklingen på finansmarknaderna pekar mot ännu högre volatilitet. En utveckling som dessutom tycks öka i takt med att vi får mer finansiell information i media. KPMG anser att det nu är viktigt att marknaden förstärker sin rådgivningskompetens och infrastruktur för att möta kundernas behov. Det finns lösningar. Framtiden behöver inte se särskilt mörk ut vare sig för konsumenten eller för myndigheterna, försäkringsbolagen och rådgivarna som ska ge råd och service. Tvärtom! Bakgrunden är att en rådgivares vanliga resonemang med en sparare ofta kan se ut så här, precis som Finansinspektionen skriver: Vad ska du tänka på när du får råd om dina placeringar? Var noga med att förklara syftet med ditt sparande för rådgivaren. Vill du kunna disponera pengarna om ett par år eller vill du ha ett långsiktigt sparande? Hur är din inställning till risk? Vill du ha en säker placering med kanske lägre avkastning eller eftersträvar du större möjlighet till avkastning och är beredd att förlora pengar? Tänk på att dina placeringar kan minska i värde fastän du följer de råd du fått. Finansiella rådgivare kan inte med säkerhet förutsäga värdeutvecklingen för olika placeringar. Källa: Finansinspektionens hemsida under Konsument/Rådgivning

10 18 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 19 Diagrammet till höger visar varför volatiliteten i samband med olika finanskriser medför att enskilda personer upplever svårigheter med att investera på ett långsiktigt och tryggt sätt. Stockholm Benchmark Index GI 300% 250% Uttrycket Timing is everything som uppenbarligen varit avgörande för att få en bra kapitalavkastning på aktier under ovanstående tidsperiod passar inte de flesta. Man saknar oftast de kunskaper och den fingertoppskänsla som krävs för att kunna navigera rätt och i tid (taktisk allokering). Detta gäller även professionella investerare. Det är också värt att påpeka att den strategiska tillgångsfördelningen är central inom all kapitalförvaltning, det vill säga: vilka tillgångar är optimala att investera i, vilka risker tror man att kunderna kan acceptera och vilka ska man helt avstå från? Givetvis är detta oftast individuellt även om många kunder har likartade förutsättningar och behov. Pensionssparande är en livsviktig fråga som berör den enskildes försörjning på äldre dagar, och givetvis ökar kraven på rådgivaren när individen inte kan ges några garantier över huvud taget. Rådgivningsbranschen har dock tagit ett stort ansvar för sin egen kompetensutveckling, exempelvis genom att utbilda internt och se över licensieringen av rådgivare. Skolor på olika nivåer har bland annat på initiativ av Finansinspektionen, enskilda intresseorganisationer och företrädare för konsumentskydd förbättrat sina utbildningar inom området. Myndigheterna förbättrar också sin tillsyn och övervakning successivt. Allting kan gå snabbare men generellt sett är en bra grund lagd. Vad är nästa steg? På vilket sätt kan marknaden ta ansvar för att enskilda konsumenter ska kunna känna sig säkra på att de får pensioner och sparmedel som går att leva på om år? Avkastning 200% 150% 100% 50% 0% januari -97 juni -97 november -97 april -98 september -98 februari -99 juli -99 Förslag på åtgärder: 1. Förstärk infrastrukturen inom rådgivningsområdet så att individens samtliga tillgångar och skulder (fonder, konton, försäkringar, lån m.m.) tydliggörs på ett överskådligt sätt. 2. Inför tydliga och försiktigt beräknade prognoser om framtida pensionsutbetalningar med angivna förutsättningar. Det förbättrar underlaget för förslag till planering och åtgärder för individen, som får större kunskap om sin framtida ekonomiska situation. Beräkningarna ska rensas från inflationseffekter för att underlätta förståelsen. Här måste myndigheterna och försäkringsbranschen samverka bättre. Inför också krav på pensionsprognoser för kända tillgångar på kundens kontoutdrag. Anmärkning: Detta arbete har påbörjats genom att Pensionsmyndigheten utarbetat generella förutsättningar för beräkningar av prognoser för tjänstepensioner (och privat pensionssparande) att adderas till de prognoser om den allmänna pensionen ( orangea kuvertet ) som regelbundet skickas ut. Tjänstepensionerna är ju av stor ekonomisk betydelse, särskilt för människor med lite högre inkomster än genomsnittet. december -99 maj -00 oktober -00 mars -01 augusti -01 januari -02 juni -02 november -02 april -03 september -03 februari -04 juli -04 december -04 maj -05 Diagram: Avkastning inklusive utdelningar för engångsinvestering från januari 1997 till november 2012 oktober -05 mars -06 augusti -06 januari -07 juni -07 november -07 april -08 september Inför tydligare krav på att rådgivaren ska genomföra regelbunden uppföljning. Det medför en kostnad för rådgivaren men leder sannolikt till en långsiktigt förbättrad kundrelation. 4. Förbättra och vidareutveckla utbildningen avseende licensiering för rådgivare vad gäller prognosmetodik, förutsättningar och uppföljning. 5. Redovisa alla avgifter tydligt på produktnivå, och inför krav på uttalande om indirekta avgifter som exempelvis genomsnittscourtage i fonder, inträdesavgifter, aktielån etc. 6. Känslighetsanalys i några konkreta men få överskådliga exempel kan ge kunderna en bättre uppfattning om hur skillnader och/eller förändringar i avgifter och kapitalavkastning påverkar det slutliga pensionsbeloppet. februari Generellt sett bör rådgivning alltid utgå från att kunden inte vill riskera att förlora stora delar av kapitalet, inte ens temporärt. En påtaglig riskaversion finns hos många. En annan sak är livsfallsrisk (här främst risken att förlora kapitalet vid tidigt dödsfall), som i de fall där kunden saknar familj naturligtvis är en realitet som inte kan undvikas. juli -09 december -09 maj -10 oktober -10 mars -11 augusti -11 januari -12 juni -12 november Av 8. Man måste ibland få kunderna att inse att t.ex. räntebärande placeringar inte alltid innebär låg risk. I lägen av nedpressade marknadsräntor kan tvärtom vissa fonder innebära en stor finansiell risk beroende på de underliggande placeringarnas kort- eller långsiktiga inriktning. 9. För kunder som börjar närma sig pensionen bör rådgivningen försöka avgöra om kunden bör stanna kvar i de traditionella försäkringar de har i nuläget trots risker för att upparbetade överskott kan försvinna eller om det är bättre att byta till försäkringsinnehåll med större risk (typ fondförsäkring med tyngd på aktiefonder). Sannolikt är det förstnämnda alternativet oftast bättre. 10. Rådgivningsprovisioner för längre avtal bör heller inte ske vid tecknandet (så kallad up-front-provision) utan utbetalas under en mer utdragen period, Av Kjell Norling Director, Financial Risk Management Kjell Norling har lång erfarenhet av kapitalförvaltningsfrågor och har under flera år ansvarat för förvaltning och styrning av institutionella förvaltningsuppdrag och fonder på såväl Handelsbanken som SEB. för att inte föda misstänksamhet kring rådgivarens syften vid förslag till förändringar av pensionssparandet. 11. Vid rådgivning av finansiella tjänster/ produkter utgår ofta ersättning i form av så kallade kickbacks som betalas av fondbolag, fondförsäkringsbolag eller investmentbanker. KPMG anser att det är viktigt att marknaden själv måste avgöra hur betalningsmodeller skall vara konstruerade. Vårt förslag för att stärka beslutsunderlaget för den enskilde individen, som de facto är den som betalar, och att säkerställa konkurrensen är att rådgivaren/mäklaren utöver att alltid redovisa direkta och indirekta kostnader (se punkt 5 ovan) även avger prognoser för hur skillnader i kostnadsuttag påverkar kundens framtida avkastning i kronor och procent. Förutom dessa möjliga förbättringsåtgärder kan man heller inte förbise de mänskliga relationerna mellan kund och rådgivare, som Inga-Lill Söderberg skriver i sin krönika i Pensioner & Förmåner nr 2/13. Där påpekar hon till exempel att rådgivare som studerats överlag överskattar sina kunders vilja att ta finansiella risker. Detta stärker oss i övertygelsen om att utvecklingen av prognosverktyg och simuleringsverktyg samt uppföljningen av kundens hela tillgångsmassa måste förbättras för att minimera eventuella negativa konsekvenser av rådgivarnas individuella råd. KPMG anser att de aktörer på marknaden som i nuläget tar initiativet och investerar i kundens framtid, kommer att skapa ett tydligt mervärde och därmed egna möjligheter till framgång utan några garantier! Göran Ronge Senior Manager, Governance Risk, Compliance & Audit services Göran Ronge är aktuarie och har tidigare arbetat inom livoch pensionsförsäkring på Finansinspektionen och Folksam. Han har mångårig erfarenhet av arbete med både solvensoch konsumentrelaterade frågor inom området.

11 20 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 21 Inköp av expertrådgivning utmaning för både konsulter och kunder Det blir allt vanligare att inköpsavdelningar tar över inköpen av tjänster inom expertrådgivning från organisationens chefer. Här diskuterar Paul Andersson från KPMG och forskaren Frida Pemer vad som händer när kunder tittar mer på kostnaderna för rådgivningen än på kvaliteten. Paul Andersson (Director, Head of Governance, Risk & Compliance and Actuarial Services): Som konsultfirma märker vi numera av att inköpsavdelningarna i större företag har fått ökat inflytande även i samband med inköp av expertrådgivningstjänster. Syftet verkar vara en medveten strategisk väg för företagen att ta kontroll över sina kostnader, med följd att priset snarare än kvalitet och erfarenhet styr valet av leverantör, det vill säga konsult. Är det en utveckling du känner igen från din forskning? Frida Pemer från Handelshögskolan i Stockholm: Ja. De senaste åren har det vuxit fram en trend mot ökad involvering av inköpsavdelningen vid köp av expertrådgivningstjänster. Både i Sverige och internationellt. En förklaring är att många företag upplever en stark press att arbeta med kostnadssänkningar och ökad transparens. Tidigare köptes den här typen av tjänster ofta in av enskilda chefer, utan någon inblandning av inköpsavdelningen. Det ledde till att kunskap om leverantörer och uppdrag skapades lokalt i organisationerna hos de olika cheferna och deras avdelningar. På ett mer övergripande plan hade man mindre kontroll över vilka leverantörer som användes, varför de användes och till vilka kostnader. För att öka kontrollen och möjliggöra kostnadssänkningar har man därför i allt större utsträckning valt att låta inköpsavdelningen ta ansvar för delar av eller hela inköpsprocessen för expertrådgivningstjänster. Det är dock en utveckling som inte har skett helt smärtfritt utan mött motstånd hos såväl chefer som leverantörer. Ett skäl är att de mer formaliserade inköpsmetoder som införts inte alltid har varit tillräckligt anpassade för de speciella karaktärsdrag som kännetecknar expertrådgivningstjänster. Det har lett till att många chefer och leverantörer har kritiserat inköpsmetoderna för att vara allt för inriktade på kvantitativa mått som pris och antal timmar. De menar att metoderna inte tar tillräcklig hänsyn till mer kvalitativa och svårmätbara aspekter som expertis, förtroende och förmågan att anpassa tjänstens innehåll efter klientens behov. Dessa aspekter är särskilt viktiga när det gäller expertrådgivningstjänster men upplevs ofta som mycket svåra att mäta och utvärdera på ett objektivt sätt. Paul: Har du genom din forskning kunnat se att företag har olika strategier för inköp av expertrådgivning beroende på exempelvis sektor, storlek eller företagskultur? Frida: Det finns en ganska stor variation i hur man väljer att organisera sina inköp av expertrådgivningstjänster inom både den privata och den offentliga sektorn. Även om den offentliga sektorns upphandlingar regleras genom Lagen om offentlig upphandling (LOU) så finns det tydliga trender mot att nya mer sofistikerade metoder är under utveckling för att fånga just de mer kvalitativa aspekterna av expertrådgivningstjänster. Ett sådant exempel är användningen av fiktiva case. Ett annat är så kallad funktionsupphandling, där köparen sätter ett fast pris och sedan låter leverantörerna konkurrera om vad och vilken kvalitet de vill erbjuda till det priset. I den privata sektorn finns det andra mönster som indikerar att företagens storlek, frekvens i köpen av expertrådgivningstjänster samt företagskultur påverkar vilka inköpsstrategier som väljs. Ju större företaget är och ju oftare det köper expertrådgivningstjänster, desto mer policies, processer och ramavtal tenderar det att ha. Det är kanske inte så förvånande i sig, men något som komplicerar saken är att även företagskulturen spelar en så pass stor roll. I företag som har en kultur att följa uppsatta regler, ha tydliga ansvarsområden och arbeta mycket med transparens och dokumentation har man generellt sett lättare att införa mer formaliserade inköpsprocesser för expertrådgivningstjänster. I företag

12 22 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 23 med en kultur av decentralisering, flytande ansvarsområden och lokalt beslutsfattande hos enskilda chefer är det tvärtom vanligare att även inköpen av expertrådgivningstjänster hanteras av cheferna själva och att färre processer och rutiner för inköpen finns. Vidare spelar frågor om makt och ledningsstöd en avgörande roll för hur köpen slutligen organiseras. Har inköpsavdelningen stor makt och starkt ledningsstöd är det lättare för den att införa formaliserade inköpsprocesser och kontrollmekanismer. I företag där inköpsavdelningen i stället har en svagare position och saknar ett uttalat ledningsstöd har vi sett exempel på hur den har fått använda andra strategier för att vinna stöd för sina förslag på hur inköpen kan organiseras. Till exempel genom att ta fram exempel på lyckade inköp, skapa framgångssagor samt positionera sig internt som en funktion som kan erbjuda stöd och avlastning till de chefer som vill köpa expertrådgivningstjänster. Paul: Vilka är konsekvenserna för konsultbolagen respektive beställarna av expertrådgivning när inköpsprocessen blir allt mer formaliserad? Till exempel för chefen i företaget som är i behov av det externa bollplanket. Frida: Om inköpsprocessen inte är anpassad efter expertrådgivningstjänsternas speciella karaktär utan fokuserar för mycket på pris, antal timmar eller på att hitta en ramavtalsleverantör som kan fungera som en så kallad one-stop shop så finns det en risk för att beställaren inte får rätt kvalitet på tjänsten. Detta kan i sin tur medföra en fördyring av uppdraget om det visar sig att de råd som gavs inte fungerade eller om det tog längre tid än beräknat. Till exempel på grund av att den valda leverantören inte hade tillräckligt hög kompetens inom det aktuella området. Eftersom expertrådgivning till så stor del bygger på samspelet mellan beställare och rådgivare är det viktigt att även aspekter som förtroende, kännedom om beställarföretaget och dess bransch samt förmågan att skräddarsy lösningar efter beställarens behov tas med i valet av leverantör. Många konsulter upplever att deras kompetens osynliggörs i de mer formaliserade inköpsmetoderna, och att det blir för stort fokus på pris och timmar medan kvaliteten får stå tillbaka eftersom den är svårare att mäta. Samma typ av klagomål återkommer hos många chefer som upplever att de inte får välja den konsult de helst vill ha utan måste ta den som inköpsavdelningen har valt ut. Samtidigt kan en mer formaliserad inköpsprocess ha många positiva konsekvenser också. Exempel på detta kan vara en effektivare inköpsprocess, ökad organisatorisk kunskap kring leverantörer och användning av expertrådgivningstjänster samt att beställarna inte bara väljer bland de leverantörer de känner till utan att organisationen öppnas upp även för andra och kanske bättre leverantörer. Men för att den här typen av positiva effekter ska kunna realiseras krävs en medvetenhet om att expertrådgivningstjänster till stor del skiljer sig från andra inköp och därför kräver en delvis annorlunda inköpsprocess. Paul: Lämpar sig en centraliserad inköpsprocess med pris som urvalskriterium för expertrådgivning även när rådgivningen avser exempelvis strategiska beslut? Eller finns det stöd för olika urvalskriterier och ansatser i forskningen? Skulle till exempel personliga möten mellan konsult och beställare kunna ligga till grund för ramavtal? Frida: Det man kan se är att inköpsprocesser och urvalskriterier som är allt för fokuserade på priser och timmar ofta uppfattas av leverantörer och beställare som missvisande eftersom de inte tar tillräckligt stor hänsyn till kvaliteten på expertrådgivningstjänsterna. För att kunna välja rätt expertrådgivningsleverantör är det viktigt att man ger utrymme under inköpsprocessen för bedömning av leverantörernas och deras tjänsters kvalitet. Det kan bland annat ske genom att man utför intervjuer med leverantörerna, bjuder in dem till presentationer och använder sig av fiktiva case. Det är också vanligt att man ber om referensuppdrag och intervjuar referenspersoner för att få med deras bedömning av leverantörernas kvalitet. Lite förenklat kan man säga att så länge man ser till att kvaliteten och värdet av tjänsterna ges tillräckligt stort utrymme i inköpsprocessen spelar det mindre roll om den sker centraliserat eller decentraliserat. Det handlar då i stället mer om vilken organisationskultur och organisationsstruktur som finns och vad som passar bäst ihop med den. Paul: Kan du skicka med några visdomsord och rekommendationer till oss som leverantörer av expertrådgivning och till våra kunder, som är både beställare och mottagare av våra tjänster, för hur kommunikation och samarbete avseende upphandlingsförfarandet, leverans, utvärdering och uppföljning kan bli än bättre? Frida: Ett generellt råd till alla beställare är att först och främst noga fundera igenom vilket slags behov man egentligen har. Vad är det man behöver hjälp med och varför? Behöver man en samtalspartner, en second opinion, analysarbete, extra resurser, stöd i känsliga frågor eller kanske någonting annat? Har man en tydlig behovsdefinition är det enklare att kommunicera till leverantörerna vilka krav och förväntningar man har, vilket i sin tur kan underlätta det kommande samarbetet. Det är också lättare att skriva en specifikation som sedan kan användas såväl under inköpet som för utvärderingar efteråt. Att ta fram en tydlig behovsdefinition kan tyckas självklart men är inte alltid helt enkelt då många problem som expertrådgivare anlitas för kan vara mycket komplexa och sakna tydliga lösningar. I stället blir problemformuleringen någonting som växer fram under samarbetet mellan expertrådgivare och beställare. För dem som är involverade i själva inköpsprocessen, som inköpare och chefer till exempel, är den klassiska regeln att anpassa inköpsförfarandet efter det man köper i högsta grad relevant här. Expertrådgivningstjänster skiljer sig i många avseenden från andra typer av inköp eftersom de är uppbyggda kring abstrakta och svårmätbara kvaliteter. Därför kräver de andra typer av inköpsprocesser och utvärderingsmodeller där kvaliteten och värdet av tjänsten ges stort utrymme. Valet av inköpsprocess måste också anpassas efter företaget i stort. Det går alltså inte att säga att en process är bäst. Vad som passar bäst beror på sammanhanget. För leverantörer är ett generellt råd att ta reda på hur uppdragsgivarna har organiserat sina inköp av expertrådgivningstjänster. Vem ansvarar för inköpen? Arbetar man med ramavtal och preferred suppliers? Eller har man kanske en mer decentraliserad inköpsstrategi? Precis som när man söker arbete gäller det att försöka förstå hur urvalsprocessen kommer att gå till (använder man exempelvis caseintervjuer, tester av olika slag, cv eller referenser?), vad som efterfrågas och på vilket sätt man kan bidra till och skapa värde för företaget. Har man en bra relation med sina uppdragsgivare kan man också föra mer informella diskussioner om hur man kan förbättra inköpsprocessen och anpassa den bättre efter olika uppdrags karaktär. Frida Pemer Ekon. Dr. Forskare vid institutionen for organisation och ledarskap Handelshögskolan i Stockholm Forskningsområde: Hur inköpet och samarbetet mellan köpare och säljare av experttjänster organiseras Publikationer (urval): Pemer, F. (2012) Att köpa experttjänster. Relation eller transaktion? I Expertsamhällets organisering av Staffan Furusten och Andreas Werr (redaktörer). Pemer, F. och Skjolsvik, T. (2012) Client and consultant logics on the purchasing of consulting services. Academy of Management Proceedings. Näslund, L. och Pemer, F. (2012) The appropriated language. Dominant stories as a source of organizational inertia. Human Relations. 65(1), s

13 KPMG Besöksadress: Tegelbacken 4 A Postadress: Box Stockholm Tel: Fax: E-post: kpmg.se För mer information om KPMGs tjänster kring försäkring, vänligen kontakta: Paul Andersson Head of Governace, Risk & Compliance and Actuarial Services Tel: E-post: Joachim Grebe Head of Financial Services Tel: E-post: KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med medarbetare på 60 orter KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden.

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag. Dir. 2012:22 Kommittédirektiv Översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag Dir. 2012:22 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ana Maria Matei, finansinspektör anamaria.matei@fi.se 2011-05-10 Solvens 2-visionen Ny EU-lagstiftning med fokus på riskbaserat kapitalkrav och risk management för försäkringsbolag

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

SOLVENS II - utredningen

SOLVENS II - utredningen SOLVENS II - utredningen Föredrag Sweden Re 2010-10-01 Daniel Barr utredare INNEHÅLL Varför Solvens II Översiktligt innehåll Jämförelse Basel II Effekter av förslaget Beslutsprocessen Utredningsdirektiven

Läs mer

Yttrande över Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68)

Yttrande över Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Solvens II senaste nytt från utredningen

Solvens II senaste nytt från utredningen Solvens II senaste nytt från utredningen Terminsstart pension 2011-09-07 Daniel Barr särskild utredare INNEHÅLL Solvens II direktivet i översikt Förslag tjänstepensionsreglering Förslag på reglering små

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2016-01-26 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Remissvar Betänkandet SOU 2015:68 Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna

Läs mer

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 00048512_00 Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 Dina försäkringar hos Brummer & Partners När vi startade vårt försäkringsbolag 2011 var ambitionen att ge fler människor tillgång till en förvaltningsform

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2016-01-29 AdmD-591-2015. 2015-10-19 Fi2015/03570/S1. Finansdepartementet

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2016-01-29 AdmD-591-2015. 2015-10-19 Fi2015/03570/S1. Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2016-01-29 AdmD-591-2015 Ert datum Ert diarienr 2015-10-19 Fi2015/03570/S1 Finansdepartementet Remissyttrande över slutbetänkande av tjänstepensionsbeskattningsutredningen

Läs mer

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 9 Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt Frågeställning IASB publicerade

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER, FTT

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER, FTT SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 18 FEBRUARI 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER,

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Depåförsäkring Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Gillar du enkelhet och smidighet när det handlar om ditt sparande? Då har vi en god nyhet. Nu kan du samla ditt sparande i strukturerade

Läs mer

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2005:1170 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Ersättningspolicy. Analys rörande risk förenad med Bolagets ersättningssystem

Ersättningspolicy. Analys rörande risk förenad med Bolagets ersättningssystem Ersättningspolicy Case Kapitalförvaltning AB, ( Bolaget ) har i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter om ersättningspolicy i 9 kap. Finansinspektionens föreskrifter (2013:10) om förvaltare av alternativa

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer

Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Försäkrings AB Avanza Pension Försäkringstekniska riktlinjer Gällande fr. o m 2011-05-02 1 Innehållsförteckning Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1 Övergripande... 3 1.2 Omfattning... 3 1.3 Försäkringstekniskt

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel; SFS 2011:1278 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/

Riktlinjer. om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA/GL/2015/ RIKTLINJER OM VILLKOR FÖR FINANSIELLT STÖD INOM KONCERNER EBA/GL/2015/17 08.12.2015 Riktlinjer om villkor för finansiellt stöd inom koncerner enligt artikel 23 i direktiv 2014/59/EU EBA:s riktlinjer om

Läs mer

Tryggande av förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring. produktinformation

Tryggande av förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring. produktinformation Tryggande av förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring produktinformation En arbetsgivare kan trygga kollektivavtalade förmånsbestämda pensionsutfästelser genom försäkring. Följande pensionsavtal

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Lektion 8 Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare:Per

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

AGL TRANSACTION SERVICES AB

AGL TRANSACTION SERVICES AB AGL TRANSACTION SERVICES AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i AGL Transaction Services AB 2015-08-24 INNEHÅLL 1 Definitioner... 2 2 Inledning... 2 3 Policyns målgrupp... 3 4 Grundläggande analys

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Trygghet och ett hållbart arbetsliv

Trygghet och ett hållbart arbetsliv Trygghet och ett hållbart arbetsliv Tre skäl att välja Bliwa bliwa är specialist på gruppförsäkring Bliwa är ett av få svenska försäkringsbolag som specialiserat sig på försäkring för grupper av individer.

Läs mer

Vadstena Sparbank 10.6 Ersättningspolicy 2013-04-09. Fastställd av styrelsen 2013-04-09 Ersätter tidigare fastställd 2012-04-10.

Vadstena Sparbank 10.6 Ersättningspolicy 2013-04-09. Fastställd av styrelsen 2013-04-09 Ersätter tidigare fastställd 2012-04-10. Fastställd av styrelsen Ersätter tidigare fastställd 2012-04-10 Innehåll Bakgrund... 2 Riskanalys... 2 Syftet med policyn... 2 Målsättning... 2 Syftet med rörlig ersättning till anställda... 2 Kriterier

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget:

Styrelsen lämnar följande motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen avseende vinstutdelningsförslaget: Punkt 8(c) s i, org. nr. 556313-4583, fullständiga förslag till beslut om utdelning för år 2010, inklusive motiverat yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen (2005:551) föreslår att utdelning för 2010

Läs mer

2/6. 1 EUT L 158, , s EUT L 335, , s EUT L 331, , s

2/6. 1 EUT L 158, , s EUT L 335, , s EUT L 331, , s EIOPA16/858 SV Riktlinjer för att underlätta en verkningsfull dialog mellan å ena sidan behöriga myndigheter som utövar tillsyn av försäkringsföretag och å andra sidan de lagstadgade revisorer och revisionsbyråer

Läs mer

Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss?

Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss? Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss? 1 april 2014 Berit Lignercrona Varför förberedande riktlinjer? Solvens 2-direktiv antogs redan 2009. Omfattande regelverk. Förberedelse

Läs mer

HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013

HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013 HOLMIA ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA 2013 REDOGÖRELSE FÖR ERSÄTTNINGAR INOM HOLMIA Regelverk för ersättningar Finansinspektionen ( FI ) har lämnat allmänna råd om ersättningspolicy i försäkringsföretag, fondbolag,

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr.

EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2014-05-09 EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr. Fi2014/1418

Läs mer

Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (Tjänstepensionsbeskattningsutredningen), SOU 2015:68

Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (Tjänstepensionsbeskattningsutredningen), SOU 2015:68 2016-01-29 R 94.15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Fi2015/03570/S1 Tjänstepension tryggandelagen och skattereglerna (Tjänstepensionsbeskattningsutredningen), SOU 2015:68 Saco har beretts

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483

Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483 Ersättningsfilosofi för särskilt reglerad personal inom Amrego Kapitalförvaltning AB 556646-8483 Bakgrund till riskbedömning Verksamheten i Amrego Kapitalförvaltning AB, org. nr 556646-8483, (i det följande

Läs mer

www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden en bransch i förändring

www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden en bransch i förändring www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden en bransch i förändring En bransch i ständig rörelse 2 Försäkringsmarknaden en bransch i förändring Sällan har försäkringsbranschen varit så svårnavigerad som

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Prognosia AB Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Fastställd i styrelsen 2012-08-30, uppdaterad 2013-10-02 1(4) Bakgrund I enlighet med Finansinspektionens föreskrift om ersättningssystem i värdepappersbolag

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET

MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET Projektet för tillsyn över återförsäkringsföretag har nu kommit dithän att vissa viktiga val som gäller helhetsstrukturen

Läs mer

Information om ersättningar i Swedbank 2014

Information om ersättningar i Swedbank 2014 Information om ersättningar i Swedbank 2014 Enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 Information om ersättningar i Swedbank 2014

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

SPPs PLUSpension privat pensionsförsäkring

SPPs PLUSpension privat pensionsförsäkring Förköpsinformation. Publicering 2016-06-01. SPPs PLUSpension privat pensionsförsäkring PLUSpension riktar sig till privatpersoner som vill flytta sitt försäkringskapital till SPP från annat försäkringsbolag

Läs mer

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/025 Er referens: Fi2016/01229/S1 1 (7) 2016-04-27 Skatte- och tullavdelningen Att. Fredrik Opander Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Avdragsförbud för

Läs mer

Riktlinje för ersättning

Riktlinje för ersättning 1 Riktlinje för ersättning 1. Om dokumentet 1.1. Bakgrund och syfte Syftet med denna riktlinje är att för ska ange principer för hur ersättningar ska fastställas, hur riktlinjen ska tillämpas och följas

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Regeringens skrivelse 2002/03:145

Regeringens skrivelse 2002/03:145 Regeringens skrivelse 2002/03:145 Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser Skr. 2002/03:145 Regeringen överlämnar denna skrivelse till

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Välkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag. Stockholm, 10 maj 2016

Välkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag. Stockholm, 10 maj 2016 Välkommen! Kvartalsträff Folksam med dotterföretag Stockholm, 10 maj 2016 1. Våra marknader Nr 1 på livförsäkringsmarknaden Nr 3 på sakförsäkringsmarknaden Folksam 16,6% LF 30,1% Skandia 13,8% If 18,2%

Läs mer

Ersättningspolicy. Tre Kronor Försäkring AB

Ersättningspolicy. Tre Kronor Försäkring AB Ersättningspolicy Tre Kronor Försäkring AB Bolag: Tre Kronor Försäkring AB Beslutad av: Styrelsen i Tre Kronor Försäkring AB Fastställd: 2014-09-23 Ersätter tidigare version fastställd den: 2013-09-19

Läs mer

SPPs Direktpension större möjligheter än med vanlig tjänstepension. Specialutformade. pensionslöften. Helena, SPP. SPPs Direktpension

SPPs Direktpension större möjligheter än med vanlig tjänstepension. Specialutformade. pensionslöften. Helena, SPP. SPPs Direktpension SPPs Direktpension större möjligheter än med vanlig tjänstepension Specialutformade pensionslöften Helena, SPP SPPs Direktpension Större möjligheter än med vanlig tjänstepension SPPs Direktpension är en

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16 Avtalspension PA 16 Gäller från 1 januari 2017 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser med andra försäkringsprodukter.

Läs mer

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor 2009-04-03

Kollektiv. konsolidering. - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor 2009-04-03 Kollektiv 2009-04-03 konsolidering - vägledning för livförsäkringsbolag och tjänstepensionskassor INNEHÅLL FÖRORD 1 KOLLEKTIV KONSOLIDERING 2 Tillämpningsområde 2 Nivå och gränser för kollektiv konsolidering

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518 Försäkringstekniska riktlinjer för VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518 Fastställda av VFF Fondförsäkring ABs styrelse 2013-12-11 1. Tillämpas från Dessa försäkringstekniska riktlinjer gäller från

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Nya regler för AIF-förvaltare

Nya regler för AIF-förvaltare Nya regler för AIF-förvaltare Presentation 27 maj 2014 Agneta Blomquist Fredrik Lundberg Finansinspektionens roll Regelgivning Besluta i tillstånds- och anmälningsärenden Utöva tillsyn Besvara förfrågningar

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Policy Ersättning. Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20

Policy Ersättning. Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20 Policy Ersättning Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20 Dokumentnamn Policy Ersättning Ägare Styrelsen Ramverksnummer 720.001 Ansvarig för implementering 1:a försvarslinjen Gäller

Läs mer

Vi handlar för din framtid.

Vi handlar för din framtid. företagsplan Vi handlar för din framtid. Tjänstepensionsplanen som gör morgondagen tryggare Som företagare ska du givetvis ha minst samma trygghet som du skulle haft som anställd. Detsamma gäller dina

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning

Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Faktablad Pensionsförsäkring med traditionell förvaltning Detta faktablad innehåller en översiktlig beskrivning av en pensionsförsäkring med traditionell förvaltning som tecknas hos Svensk Handel Pensionskassan

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer