SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/2013 SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER, FTT

Transkript

1 SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 1/ FEBRUARI 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER, FTT s.1 BAKGRUND SKATT PÅ FINANSIELLA TRANSAKTIONER, FTT Kommissionen presenterade i september 2011 ett förslag till en EU-gemensam skatt på finansiella transaktioner (FTT). Parlamentet uttalade sig i positiva ordalag om en sådan skatt men vid rådsmötet i juni 2012 stod det klart att någon enighet om en FTT inte kunde uppnås. Elva medlemsländer (Belgien, Estland, Tyskland, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien och Österrike) träffade då en överenskommelse om ett så kallat fördjupat samarbete om FTT. I januari 2013 godkände rådet samarbetet och i februari presenterade kommissionen ett direktivförslag avseende skatt på finansiella transaktioner i de medlemsstater som deltar i samarbetet, nedan kallade FTT-stater. Kommissionens förslag ska nu diskuteras av FTT-staterna i syfte att komma överens om tillämpningsområdet. Medlemsstater som står utanför samarbetet får delta i rådets arbete medan beslut ska fattas av de stater som deltar i samarbetet. Hur det slutliga direktivet kommer att utformas är således alldeles för tidigt att uttala sig om. Redan nu kan man urskilja två grupperingar bland FTT-staterna. Den ena gruppen vill införa en skatt liknande den som finns i Frankrike (bl.a. Frankrike, Italien och Spanien) medan den andra gruppen förordar ett mer ambitiöst förslag mer i linje med kommissionens förslag i syfte att maximera skatteintäkterna (bl.a. Grekland och FTT-stater i östra Europa). Det nu framlagda förslaget bygger i stort på det tidigare förslaget men tar hänsyn till de nya förutsättningarna med ett begränsat antal medlemsstater som deltar. Bland annat har hemvistprincipen i det tidigare förslaget kompletterats med utfärdandeprincipen i syfte att motverka skatteundandragande åtgärder. 1

2 VAD SKA BESKATTAS Transaktioner i finansiella instrument som utförs av finansiella institut för egen eller kunds räkning under förutsättning att ett av de medverkande finansiella instituten har hemvist i en FTT-stat. Finansiella instrument Finansiella instrument definieras brett. Syftet är att alla former av finansiella instrument ska omfattas eftersom många instrument utgör substitut för varandra och undantag därför skulle kunna leda till att skatt undandras. Tillämpningsområdet är således kapitalmarknadsinstrument, penningsmarknadsinstrument, andelar i värdepappersfonder och derivatkontrakt. Tillämpningsområdet är inte heller begränsat till instrument som handlas på en organiserad marknadsplats utan täcker alla former av handel inklusive OTC-handel. Transaktioner Tillämpningsområdet är inte heller begränsat till enbart transaktioner som leder till ägaröverföring utan avser också transaktioner som medför en överföring av risk såsom byte av finansiella instrument, repor och värdepapperslån. Byte av finansiella instrument ska, liksom köp och försäljning, anses ge upphov till två skattepliktiga transaktioner. När det gäller repor och värdepapperslån innebär dessa att ett finansiellt instrument ställs till förfogande under en begränsad tid och ska därför endast anses ge upp till en beskattningsbar transaktion. Finansiella institut Skattens tillämpningsområde inriktas på finansiella transaktioner där ett finansinstitut agerar som en part antingen för egen räkning, i eget namn för annans räkning eller för räkning angiven kund. Definitionen av finansinstitut är bred och omfattar främst värdepapperbolag, organiserade marknader, kreditinstitut, försäkringsföretag, värdepappersfonder och deras förvaringsinstitut, pensionsfonder, finansiella leasingbolag och specialföretag. Andra företag och andra institutioner samt privatpersoner som driver viss finansiell verksamhet i stor omfattning ska likställas med finansiella institut. Centrala motparter och värdepapperscentraler är inte att anse som finansiella institut men på grund av deras centrala roll bör de ha vissa skyldigheter gentemot skattemyndigheterna när det gäller skatteuppbörden. Den territoriella räckvidden och FTT-staternas beskattningsrätt fastställs på grundval av hemvistprincipen kompletterad med utfärdandeprincipen. För att en transaktion ska kunna beskattas i en FTT-stat måste en av parterna i transaktionen vara etablerad på en FTT-stats territorium. Beskattning kommer att ske i den FTT-stat på vars territorium finansinstitutet har sin hemvist, om finansinstitutet är part i transaktionen och agerar för egen räkning, i eget namn för annans räkning eller för räkning angiven kund. 2

3 För att fastställa var en finansiell institution har sin hemvist anges i direktivet ett antal kriterier som ska utgöra grund för avgörandet. Ett institut ska anses vara etablerat i en viss FTT-stat om - Institutet är auktoriserat i FTT-staten, - Institutet är auktoriserat eller på annat sätt godkänt för att verka I FTT-staten från utlandet, - Institutet har registrerat säte i FTT-staten, - Institutet har stadigvarande adress eller är stadigvarande beläget i FTT-staten - Institutet har en filial i FTT-staten, när det gäller transaktioner som utförs av filialen - Institutet är part som agerar för egen räkning, i eget namn för annans räkning eller för räkning angiven kund i en finansiell transaktion med ett annat finansinstitut som är etablerat i FTT-staten enligt något av kriterierna enligt ovan eller med en part som är etablerad i FTTstaten och som inte är ett finansinstitut, - Institutet är part som agerar för egen räkning, i eget namn för annans räkning eller för räkning angiven kund i en finansiell transaktion i strukturerade produkter eller i finansiella instrument enligt MiFID (med undantag för OTC-handlade derivat), som utfärdats i FTTstaten. Om ett institut uppfyller flera av villkoren ovan ska det första villkoret som uppfylls från början av förteckning och därefter i fallande ordning vara relevant för fastställande av hemvist. För att fastställa var ett företag som inte är en finansiell institution eller en privatperson har sin hemvist anges i direktivet följande kriterier som grund för avgörandet; - Företaget har sitt säte i FTT-staten eller, ifråga om fysisk person, denne har sin stadigvarande adress eller vistelseort i FTT-staten - Företaget ha en filial i FTT-staten som genomför finansiella transaktioner - Företaget eller den fysiska personen är part i en finansiell transaktion avseende en strukturerad produkt eller i transaktion i finansiella instrument enligt MiFID (med undantag för OTC-handlade derivat), som utfärdats i FTT-staten Om företaget eller personen uppfyller flera av villkoren ovan ska det första villkoret som uppfylls från början av förteckning och därefter i fallande ordning vara relevant för fastställande av hemvist. Kan en person som är betalningsskyldig för skatt avseende en viss transaktion visa att det inte finns någon koppling mellan transaktionens ekonomiska substans och någon FTT-stat ska det finansiella institutet inte anses ha hemvist i FTT-staten med avseende på just den transaktionen. Skattesats Skattesats ska, med undantag för derivatinstrument, lägst vara 0,1 procent av ersättningen eller, om detta är högre, av marknadsvärdet. Skatten utgår på varje sida av transaktionen och lägsta totala skatt blir således 0,2 procent med undantag för repor och värdepapperslån där lägsta skatten blir 0,1 procent eftersom skatt enbart tas ut på ena sidan. För derivatinstrument ska skatten lägst vara 0,01 procent av det nominella beloppet i derivatkontraktet. Betalningsskyldighet Skatten ska betalas av varje finansinstitut som är part i transaktionen och som agerar för egen räkning, i eget namn för annans räkning eller för räkning angiven kund. Ett finansiellt institut är också 3

4 betalningsskyldigt för skatt på transaktioner som utförs för institutets räkning. Agerar ett finansinstitut för ett annat finansinstituts räkning är dock endast det senare finansinstitutet betalningsskyldig. Alla parter i en transaktion, inklusive andra personer än finansinstitut, är solidariskt betalningsskyldiga för den skatt som finansinstitutet ska betala till följd av transaktionen. Undantag Direktivet är inte tillämpligt på en CCP, en CSD eller en ISCD när respektive företag fullgör sin huvudfunktion. Vidare undantas medlemsstater samt den myndighet som hanterar statsskulden. Undantaget hindrar dock inte att dessa institutioners motparter kan vara skattskyldiga. Vissa typer av transaktioner är också undantagna. Hit hör bland andra vissa primärmarknadstransaktioner, transaktioner med centralbanker och vissa transaktioner med EFSF och ESM. Uppbörd Några närmare bestämmelser om uppbörd återfinns inte i direktivet annat än att det ankommer på deltagande stater att ha rutiner på plats som innebär att skatten betalas till skattemyndigheterna. Ett exempel på hur skatten tas ut är följande. Ett franskt företag ber en tysk bank (D) att hedga en valutarisk. D kontaktar sin dotterbank, BA, i USA och ber att den tecknar ett derivatavtal i D:s namn för kunds räkning. BA träffar ett sådant avtal med en annan amerikansk bank, AB. Både BA och AB ligger utanför en FTT-stat. BA agerar för D:s räkning och ska därmed anses ha hemvist i Tyskland. AB gör därmed en transaktion med ett institut som anses ha hemvist i Tyskland varför AB också anses ha hemvist i Tyskland. BA agerar för räkning ett annat finansinstitut och skatten ska därför enligt särskild bestämmelse betalas av det finansinstitut som BA företräder dvs. D. Den fortsatta processen Som antytts ovan ska kommissionens förslag behandlas av rådet. Samtliga medlemsstater kan delta i rådets behandling medan endast FTT-staterna deltar i antagandet av ett direktiv. För att samarbetet ska komma till stånd krävs enhällighet mellan medverkande stater. Syftet är att direktivet ska kunna börja tillämpas den 1 januari 2014 men detta är naturligtvis beroende på om rådet kan nå enighet. Det finns ett stort antal frågetecken när det gäller direktivet som berör både de samarbetande staterna och de medlemsstater som står utanför samarbetet. Inom samarbetet kommer man nog att diskutera prioriteringlistan ovan. Som den ser ut kommer t.ex. transaktioner mellan filialer att beskattas i den FTT-stat där moderbanken har sitt säte, en lösning som FTT-stater med många filialer inte är särskilt nöjda med. En arbetsgrupp inom fondhandlareföreningen har diskuterat förslaget och för finansdepartementet pekat på ett antal oklarheter. 4

5 Helt allmänt kan sägas att likviditeten på marknaderna kommer att bli sämre och kostnaden att göra affärer kommer att öka. Enligt kommissionens egna beräkningar väntas 75 procent av derivathandeln försvinna och handeln i aktier och obligationer minska med 15 procent. Kommissionens hemsida för FTT 5