Ämneslärarprogrammet i Linköping

Transkript

1 Ämneslärarprogrammet i Linköping Studiehandledning Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 4: Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund (7,5 hp) Termin: HT 2013 Kurskod: 974G04/ 975G04 Ämneslärare (7-9/ Gy) Kursansvarig: Judith Lind

2 FÖRORD Skolan tillskrivs med rätta stor betydelse för barns och ungas utveckling. Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid i skolan och skolan har också ett direkt uppdrag att förmedla kunskaper såväl som värderingar till eleverna. Så har det dock inte alltid varit. Först med införandet av 1882 års skolplikt ökade närvaron i folkskolorna och skolan intog den ställning som förmedlare av kunskaper och värderingar som den har idag. Men vilka värderingar ska skolan förmedla? I skolan formas morgondagens medborgare, vilket gör skolan och dess verksamhet till en viktig politisk fråga. Uppdraget att förmedla värderingar till barn och unga är inte detsamma i ett kulturellt homogent samhälle som i dagens mångkulturella Sverige. Hur skolan ska hantera det faktum att barn har olika förutsättningar och behov i skolarbetet utgör också en fråga som varje utbildningssystem tvingas hantera. Sverige har en nioårig grundskola som är gemensam för alla barn, medan andra länder har valt andra lösningar. Så vem är skolan till för egentligen? FNs Barnkonvention tillskriver barn rätt till utbildning och skolan ska bidra till elevernas personliga utveckling. Samtidigt är närvaron i skolan obligatorisk och barnens föräldrar förväntas på så vis dela med sig av sitt fostransansvar till skolan, medan samhället är i behov av välutbildad arbetskraft och demokratiskt fostrade medborgare. Kursen Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund syftar till att sätta in skolans och lärarens roll i ett större sammanhang. Den ger en överblick över de historiska förändringar och vägval, politiska reformer och gällande lagar och förordningar som formar vardagen i skolan. Den inbjuder också till kritiska reflektioner kring skolans uppdrag och lärarens roll. Välkommen till kursen! Judith Lind (kursansvarig) 2

3 INNEHÅLL MÅL 4 INNEHÅLL OCH UPPLÄGG 4 SEMINARIER OCH OBLIGATORISKA MOMENT 5 KURSMOMENT 6 EXAMINATION 10 BETYGSKRITERIER 11 LITTERATUR 12 KURSVÄRDERING 13 KONTAKTUPPGIFTER 13 3

4 MÅL Efter avslutad kurs skall den studerande kunna beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och barn- /ungdomsperspektiv identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar INNEHÅLL OCH UPPLÄGG Kursens innehåll utgörs av fyra delområden. 1) I kursens första delområde behandlas övergripande frågor om skolans roll och funktioner så som varför barn omfattas av skolplikt och erbjuds kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska fostransuppdrag, lärares yrkesetik samt barns rättigheter. 2) I det andra delområdet behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner. 3) I delområde tre behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, med särskilt fokus på gymnasieskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom, unga och ungdom är centrala infallsvinklar i detta område. 4) Avslutningsvis behandlas utbildningssociologiska frågor om hur utbildningssystem hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet samt elevers olika förutsättningar att klara av skolarbetet. Här diskuteras även innebörder i det som beskriv som normalt och avvikande. Kursen i sin helhet präglas av ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning. De fyra delområdena behandlas på kursen i sammanlagt sex kursmoment. Varje moment består av en storföreläsning, självständigt arbete och ett seminarium. Därutöver är ett resursseminarium inplanerat i slutet av kursen (se nedan). I år erbjuder kursen dessutom två extra föreläsningar. V 49 V 50 V 51 V 52 & 1 V 2 V 3 MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Introduktion Storföreläsning Seminarium 1* NH NH Storföreläsning NH Storföreläsning Seminarium 2* Storföreläsning Seminarium 3* Seminarium 3* NH Storföreläsning NH INLÄMNING HEMTENTAMEN NH Storföreläsning NH JUL & NYÅR Storföreläsning NH Storföreläsning NH Seminarium 7* Seminarium 4 Seminarium 5* Seminarium 6* SALSTENTAMEN **

5 * Se schema i Time Edit för information om grupper, sal och tider ** Se information från tentamensservice för information om sal NH = Nationernas Hus Storföreläsningarna äger rum i helgrupp. Här tillkommer dessutom studerande från grundlärarprogrammet som har Linköping som studieort. För seminarierna är de studerande uppdelade i samma 8 grupper som på tidigare UK-kurser 5 grupper med inriktning gymnasieskolan (A, C, E, G och H) och 3 grupper med inriktning 7-9 (B, D och F). Varje grupp har en campuslärare som den träffar vid seminarietillfällena. Undantaget är seminariet den 19/12 då grupperna istället träffar kursmentorerna Åsa Howchin Wallén och Ann Lindh. SEMINARIER OCH OBLIGATORISKA MOMENT Seminarierna syftar till att arbeta med frågorna i hemtentamen. I samband med kursstart läggs 15 frågor tre för varje seminarium ut i Lisam. Dessa frågor kommer vi att arbeta med på seminarierna. Några av frågorna kommer sedan att utgöra de frågor som ska besvaras i hemtentamen. (Se vidare under rubriken Examination nedan.) För att arbetet på seminarierna ska bli så fruktbart som möjligt är det viktigt att du förbereder dig. Förbered dig genom att gå på föreläsningarna läsa kurslitteraturen bearbeta kurslitteraturen utifrån frågorna ta med dig referenslitteraturen, d v s utdrag ur skollagen och läroplanerna som finns i kurskompendiet Hög närvaro, väl förberedda deltagare och aktivt deltagande i diskussionen höjer seminariernas kvalitet. Seminariernas kvalitet blir därmed ett kollektivt ansvar. Obligatoriska moment Några studerande ansvarar för att inleda varje seminarium. Varje grupp A-H är för detta ändamål uppdelad i fem smågrupper (A1, A2, A3, A5, A6, B1, B2 o s v). För varje smågrupp är ett specifikt seminarium av seminarierna 1,2, 3, 5, 6 obligatoriskt. Undantaget är seminarium 4 den 19/12 då ni istället träffar kursmentorerna. (Gruppindelning och vilket seminarium det rör sig om framgår av informationen i Lisam.) På det obligatoriska seminariet ska smågruppens medlemmar inleda diskussionen och leda arbetet med frågorna. (Se särskild instruktion för ansvarig smågrupp nedan). Seminariet ägnas sedan åt att arbeta med frågorna i enlighet med den arbetsfördelning som har beslutats under inledningen och avslutas med återsamling där resultaten av detta arbete redovisas och diskuteras. Campusläraren stöder arbetet och diskussionen. Campusläraren tillhandahåller dock inte svaren på hemtentamensfrågorna. För betyget D (deltagit) på det obligatoriska momentet krävs att den studerande är närvarande och bidrar aktivt till att inleda seminariet. Vid frånvaro ersätts momentet med en skriftlig uppgift som ska lämnas in via Lisam och där göras tillgänglig för övriga studenter i gruppen. 5

6 Instruktion för ansvarig smågrupp På det seminarium som är obligatoriskt för dig och din smågrupp ansvarar ni för att inleda seminariet. Inledningen syftar till att göra upp en plan för hur seminarietiden ska användas så effektivt som möjligt för att besvara frågorna. Inledningen ska ta ca minuter i anspråk och ska göra det möjligt att fördela ett antal arbetsuppgifter bland övriga närvarande. Nedan följer ett antal punkter som kan vara bra att tänka på: Börja med att granska frågorna. Är något svårt att förstå i frågorna? Behöver något förtydligas? Hur kan frågorna brytas upp i mindre delar? Om t ex två begrepp ska ställas mot varandra måste båda begreppen inledningsvis definieras. Identifiera för frågan relevanta delar i litteraturen, styrdokumenten och föreläsningar. Finns det för frågan relevanta politiska debattinlägg, myndighetskommentarer eller liknande? Hänger frågan samman med tidigare (eller senare) frågor i hemtentan? KURSMOMENT VECKA 49 Kursintroduktion Judith Lind (Tema), 2 december 2013, kl , NH Föreläsning: Utbildningshistoria från folkskola till friskola Judith Lind (Tema), 3 december 2013, kl , NH Föreläsning: Vad är makt? En föreläsning om skola och makt Eva Reimers (ISV), 3 december 2013, kl , NH SEMINARIUM 1: Litteratur (fullständiga referenser finns under rubriken Litteratur) Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bilding. Grundbok för lärare: Kap 2 (s 55-76) Den moderna skolan blir till Kap 3 (s 78-99) En gemensam skola Kap 4 (s ) Det livslånga lärandet: avsnitten om Ett fristående skolsystem och Gymnasieskolan (7-9) Berg, Gunnar (2003) Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande (problematiserar skolplikten) i Kurskompendium (Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform (redogör för den politiska debatten om differentiering av elever som i Sverige främst har avsett gymnasienivå) i Kurskompendium Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) The enduring nature of the tripartite system of secondary schooling in Germany: some explanations laddas ner via universitetsbibliotekets hemsida. Instruktioner finns i Kurskompendium. 6

7 Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) kap. 1-2 (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), (Gy), 24, 26. VECKA 50 Föreläsning: Skolans värdegrund och demokratiska fostransuppdrag Magnus Dahlstedt (ISV), 9 december 2013, kl , NH SEMINARIUM 2: Litteratur Ur Ekman & Pilo (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna: Kap 1 (s 7-23) Inledning Kap 2 (s 27-70) I demokratins tjänst Kap 3 (s 74-87) Demokratiuppdraget som politisk socialisation Kap 4 (delar, s , , ) Skolans arbete med demokrati- och medborgarskapsfrågor Ur Nordenmark & Rosén Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola: Kap 4 (delar, s 65-67) Värdegrunden som strukturell norm Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), (Gy), 24, 26. Föreläsning: Skolans organisation, huvudmannaskap och styrning Disa Bergnéhr (Tema), 11 december 2013, kl , NH SEMINARIUM 3: Litteratur Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bilding. Grundbok för lärare: Kap 4 Det livslånga lärandet (delar, s , ) Kap 16 (s ) Styrningen av den obligatoriska skolan Kap 17 (s ) Skolans lagar och förordningar Om kommunaliseringen: Regeringens proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan i Kurskompendium Om det fria skolvalet: Kap. 14 (s ) Utbildning och mångkulturalitet (även seminarium 5) Dahlin, Bo (2007) Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him? i Kurskompendium 7

8 Dahlstedt, Magnus (2007) I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolformer i Kurskompendium Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), (Gy), 24, 26. VECKA 51 Föreläsning: Värdegrundsarbete och likabehandling i teori och praktik Pia Laskar (IBL), 16 december 2013, kl , NH Föreläsning: Lärarens yrkesetik Åsa Howchin Wallén & Ann Lindh (kursmentorer), 18 december 2013, kl , NH SEMINARIUM 4: MED KURSMENTORERNA ÅSA HOWCHIN WALLÉN OCH ANN LINDH Litteratur Colnerud, Gunnel (2010) Tillåts läraryrket att bli en profession? i Kurskompendium Thelander, Nina (2004) Barnets rättigheter i skolan omsorg eller rättvisa? i Kurskompendium Yrkesetik i vardagen - ett fördjupningsmaterial (2006) i Kurskompendium VECKA 2 Föreläsning: Kategoriseringar och kategorier i skolan: klass, etnicitet och nation Tünde Puskas (ISV), 8 januari 2014, kl , NH Föreläsning: Skola i normer. Genus och sexualitet Eva Reimers (ISV), 8 januari 2014, kl , NH SEMINARIUM 5: Litteratur Ur Lundgren, Säljö & Liberg (red.) (2012) Lärande, Skola, Bildning: Kap. 11 (s ) Specialpedagogik i en skola för alla Kap. 12 (s ) Den sociala selektionen till högre utbildning (s kan läsas kursivt) Kap. 13 (s ) Om genusordning förr och nu Kap. 14 (s ) Utbildning och mångkulturalitet (även seminarium 3) Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (s 9-22, 81-85) (laddas ner från Skolverkets hemsida) Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), (Gy), 24, 26. 8

9 SEMINARIUM 6: Litteratur Ur Nordenmark & Rosén Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola: (s 10-15) Inledning Kap. 1 (s 17-27) Så styrs arbetet för lika villkor Kap. 2 (s 29-39) Diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling Kap. 3 (s 41-53) Lägesbeskrivning och erfarenheter från förskola och skola Kap. 4 (s 55-67) (O)lika villkor en fråga om makt och normer Kap. 5 (s 69-93) Normkritisk pedagogik för lika villkor Eek-Karlsson, Lotta & Elmeroth, Elisabeth Ett normkritiskt perspektiv (delar, s ) i Kurskompendium Referenslitteratur (i Kurskompendium; ta med till seminariet) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (7-9) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) (Gy) Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), (Gy), 24, 26. VECKA 3 INLÄMNING AV HEMTENTAMEN 14 januari 2014 (se instruktioner nedan) SEMINARIUM 7: Resursseminarium: summering av kursen och förberedelse inför salstentamen SALSTENTAMEN 17 januari 2014 LISAM På kursen används den digitala lärplattformen Lisam för kommunikation mellan kursledning, lärare och studerande. I Lisam hittar du studiehandledningen, information om tentamen och eventuella ppt-bilder från storföreläsningarna i den mån föreläsarna samtycker till att lägga ut dem där. I Lisam kommer även eventuella schemaändringar att meddelas. Därutöver kan olika campuslärare komma att använda Lisam på olika sätt för att kommunicera med sina grupper. Det är därför tillrådligt att regelbundet besöka kursplatsen i Lisam. Logga in på Lisam med ditt LiU- ID här 9

10 EXAMINATION Kursen examineras med en individuell skriftlig hemtentamen (4 hp) och med en skriftlig salstentamen (3,5 hp). HEMTENTAMEN Deadline för inlämning av hemtentamen är den 14 januari I samband med kursstart läggs 15 frågor tre för varje seminarium ut i Lisam. Några av dessa frågor ska sedan besvaras i hemtentamen. Vilka frågor det rör sig om kungörs i Lisam efter seminarium 6 den 10/1. Tanken är att arbetet med hemtentamensfrågorna på seminariet kommer att ge dig en stomme till svar på samtliga frågor så att de sista dagarna fram till inlämning den 14/1 används till att enbart komplettera och finslipa svaren på de frågorna som ska lämnas in. På kursens seminarier kommer vi att arbeta med frågorna. Att skriva hemtentamen ska dock vara ett individuellt arbete. Dra alltså gärna nytta av diskussionerna på seminarierna, men att skriva hemtentamen tillsammans med någon är inte tillåtet. Hemtentamen ska skickas till en av lärarnas urkundsadresser. (Se Lisam för mer information.) Urkund är ett verktyg som kontrollerar inskickade dokument mot texter publicerade på Internet, förlagsmaterial och Urkunds arkiv med tidigare och samtidigt inskickat studentmaterial. I Urkunds rapport till läraren markeras i varje inskickat dokument de delar som överensstämmer med andra dokument och källor. Alltför omfattande överensstämmelser kan komma att bedömas som plagiat och/ eller försök till fusk. SALSTENTAMEN Tidpunkten för det första tentamenstillfället är den 17 januari 2014 kl Salstentamen utgör ett komplement till hemtentamen och omfattar därför enbart två timmar. För att få delta i salstentamen måste den studerande anmäla sig. Anmälan görs via Studentportalen. Här kommer även information om tentamenslokal att finnas några dagar innan tentamensdatum. I regel är sista anmälningsdag senast 10 dagar före tentamensdatum, men då avvikelser kan förekomma är det viktigt att du själv kontrollerar detta genom att gå in på Studentens tentamensguide: Här finns all information rörande anmälan till, deltagande i och regler för tentamen. Läs den noggrant! OMTENTAMEN Hemtentamen För de studenter som erhåller betyget Underkänd alternativt inte lämnar in hemtentamen vid inlämningstillfället den 14 januari erbjuds ett nytt inlämningstillfälle den 10 mars 2014 och ytterligare ett den 15 augusti Nya frågor för hemtentamen kommer att läggas ut i Lisam en vecka innan varje respektive inlämningstillfälle. Här kommer att anges vilken urkundadress hemtentamen ska skickas till. Salstentamen För de studenter som erhåller betyget Underkänd alternativt inte deltar vid tentamenstillfället den 17 januari erbjuds ett omtentamenstillfälle den 10 mars Ytterligare ett omtentamenstillfälle erbjuds den 15 augusti

11 De studenter som efter de tre första tentamenstillfällena ännu inte har fått godkänt betyg på kursen erbjuds att delta vid tentamenstillfällena på kursen som startar ht De studenter som går upp på tentamen efter de tre första tillfällena får själva ta reda på datum genom att gå in på kursens hemsida samt anmäla sig till tentamen enligt ovan. BETYGSKRITERIER Betygsskalan för hemtentamen är U-VG. Betygsskalan för salstentamen är U-G. För erhålla betyget Godkänd (G) på kursen krävs att den studerande uppnår till betyget G på såväl hemtentamen som salstentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs att den studerande uppnår till betyget VG på hemtentamen och G på salstentamen. BETYGSKRITERIER FÖR HEMTENTAMEN Hemtentamen bedöms i sin helhet. För att studenten skall erhålla betyget Godkänd (G) på hemtentamen krävs att den studerande uppfyller följande krav: Tentamen skall, i relation till kursmålen och uppgiften, ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur. Den studerande skall visa att han/hon har tagit till sig, reflekterat kring och är förtrogen med den teoretiska kunskapen som ingår i kursen. Den studerande skall behärska kurslitteraturen och kunna använda den på ett adekvat sätt för analyser och argument. Den studerande skall visa en förmåga att med hjälp av relevant begreppsapparat kommunicera information och idéer gällande kursens centrala innehåll. Tentamen skall följa kursens anvisningar för hemtentamen. För att studenten skall erhålla betyget Väl godkänd (VG) på hemtentamen skall han/hon ha uppnått kraven för betyget Godkänd. Därutöver skall den studerande leva upp till följande krav: Tentamen skall innehålla inslag som vittnar om analytiskt djup. Den studerande skall visa förmågan att använda kursens kunskap som verktyg i självständiga resonemang. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för godkänd innebär att man blir underkänd, men nedan särskiljs två kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd (U) på kursen. Studenten försöker fuska vid tentamen. Hemtentamen kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i kurslitteraturen. BETYGSKRITERIER FÖR SALSTENTAMEN Salstentamen består av ett antal frågor. För varje svar på tentamens frågor kan ett maximalt antal poäng erhållas. För godkänt betyg på salstentamen fordras att den studerande har uppnått den poänggräns för godkänt betyg som anges på tentamen. 11

12 LITTERATUR Ur U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) (2012) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur kan köpas på Bokakademin i Kårallen OBS! Köp 2012 års upplaga. I kapitel 4 och 17 i 2010 års upplaga hänvisas till den gamla, ej längre gällande skollagen! Lundgren, Ulf P. Kap. 2 Den moderna skolan blir till Lundgren, Ulf P. Kap. 3 En gemensam skola Lundgren, Ulf P. Kap 4. Det livslånga lärandet Lisa Asp-Onsjö Kap. 11 Specialpedagogik i en skola för alla Erikson, Robert Kap. 12 Den sociala selektionen till högre utbildning Wernersson, Inga Kap. 13 Genusordning förr och nu Bunar, Nihad Kap. 14 Utbildning och mångkulturalitet i det globala samhället Forsberg, Eva Kap 16 Styrningen av den obligatoriska skolan Rapp, Stephan Kap 17 Skolans lagar och förordningar Ur Ekman & Pilo (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna. Malmö: Liber kan köpas på Bokakademin i Kårallen Kap 1 (s 7-23) Inledning Kap 2 (delar, s 28-70) I demokratins tjänst Kap 3 (s 74-87) Demokratiuppdraget som politisk socialisation Kap 4 (delar, s , , ) Skolans arbete med demokrati- och medborgarskapsfrågor Ur Nordenmark & Rosén (2008) Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber kan köpas på Bokakademin i Kårallen (s 10-15) Inledning Kap. 1 (s 17-27) Så styrs arbetet för lika villkor Kap. 2 (s 29-39) Diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling Kap. 3 (s 41-53) Lägesbeskrivning och erfarenheter från förskola och skola Kap. 4 (s 55-67) (O)lika villkor en fråga om makt och normer Kap. 5 (s 69-93) Normkritisk pedagogik för lika villkor I Kurskompendium köpes på Kopieringsservice i C-huset: Referenslitteratur Skollag (SFS 2010:800) kap. 1-7, 10 (7-9), (Gy), 24, 26. (7-9) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) kap. 1-2 (Gy) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) Seminarium 1 (7-9) Berg, Gunnar (2003) Skolplikt, förvaring och elevers rättssäkerhet och inflytande, Utbildning & Demokrati 12(1): (Gy) Lundahl, Lisbeth (2008) Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform, Utbildning & Demokrati, vol. 17(1): Seminarium 4 Colnerud, Gunnel (2010) Tillåts läraryrket att bli en profession? i Vägval i skolans historia. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, vol.10(2):

13 Thelander, Nina (2004) Barnets rättigheter i skolan omsorg eller rättvisa? i G. Colnerud & S. Hägglund (red.) Etiska lärare moraliska barn. Forskning kring värdefrågor i skolans praktik. Linköpings universitet. Yrkesetik i vardagen - ett fördjupningsmaterial (2006) Lärarförbundet & Lärarnas riksförbund. Seminarium 5 Dahlin, Bo (2007) Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him?, Utbildning & Demokrati 16(1): Dahlstedt, Magnus (2007) I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolformer, Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 12(1): Seminarium 6 Eek-Karlsson, Lotta & Elmeroth, Elisabeth (2012) Ett normkritiskt perspektiv (delar, s ) i Elisabeth Elmeroth (red.) Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete i Kurskompendium. Laddas ned via universitetsbibliotekets hemsida (Logga in med ditt LiU-ID och lösenord.) Gå till fliken Tidskrifter och sök på tidskriftens namn och gå sedan till rätt volym och nummer. Seminarium 1 Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) The enduring nature of the tripartite system of secondary schooling in Germany: some explanations, British Journal of Educational Studies vol. 48(4): Laddas ned via Skolverkets hemsida Seminarium 5 Skolverket (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid (s 9-22, 81-85) (laddas ner från Skolverkets hemsida) KURSVÄRDERING Utvärdering av kursen sker efter kursens slut och fylls i elektroniskt i KURT (LiUs kursutvärderingssystem), som nås via studentportalen. Den studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar, på vad som fungerat, men även delge konstruktiva idéer rörande vad som kan förbättras. Utvärderingen gäller bl.a. kursens organisering, arbetsformer, föreläsningar, litteratur samt lärares och studerandes insatser. KONTAKTUPPGIFTER Kursansvarig Judith Lind: e-post judith.lind@liu.se, tfn Administratör Eva Danielsson: e-post eva.danielsson@liu.se, tfn Kursmentor Åsa Howchin Wallén: e-post asa.howchin-wallen@liu.se, tfn

14 Kursens hemsidor (7-9) (Gy) Campuslärare 7-9 Grupp B, D: Anita Andersson: e-post Grupp F: Viktor Vesterberg: e-post Gy Grupp A: Susanne Kreitz-Sandberg: e-post Grupp C, E: Jonathan Josefsson: e-post Grupp G: Judith Lind: e-post Grupp H: Håkan Löfgren: e-post 14