Hur vill du att förskolan på GoTland skall vara?

Transkript

1 Hur vill du att förskolan på GoTland skall vara? Ett informations- och debattunderlag utgivet av Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Förskolan på Gotland en angelägenhet för alla Välkommen till en dialog om den gotländska förskolan. Syftet med denna information och hushållsutskick är att ge en tydlig och informativ faktabild om förskolan på Gotland. Vi vill öka kunskapen om förskolans verksamhet och föra dialog med allmänheten om förskolan på Gotland. Genom dialogen vill vi få underlag för beslut om utbud och kvalitet för den gotländska förskolan, samt hur en eventuell gotländsk förskolegaranti skall utformas. En bra förskola och skola är en av de viktigaste faktorerna till att barnfamiljer väljer att flytta till Gotland. Den gotländska förskolan är idag utbyggd och anpassad för att motsvara efterfrågan på förskoleplatser. Efterfrågan på förskoleplatser varierar dock under året vilket kan leda till att det vid vissa perioder på året kan vara svårare att få plats, men överlag klarar vi att ge barn och föräldrar förskoleplats utan allt för stort dröjsmål. Som skoldirektör har jag ansvaret att på Barn- och utbildningsnämndens uppdrag att skapa förutsättningar för att en bra förskoleverksamhet erbjuds barn och föräldrar. Jag kan med stolthet konstatera att Gotland har en bra förskola. Skolverkets inspektion som genomfördes 2007 sammanfattade sin rapport med att kommunens förskolor erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet och att föräldrar överlag är nöjda med förskolan på Gotland. Rapporten angav också några utvecklingsområden som vi arbetar med, läs mer på sid 15 Gotland 2008 I vår förra dialog Gotland 2008 som genomfördes under jobbade vi med ett antal utvecklingsområden. Samtidigt genomfördes en dialog med syfte att skapa förståelse för elevutvecklingen och grundskolans utveckling på Gotland. Ett av utvecklingsområdena var att tillsammans med föräldrar, barn, elever och personal definiera vad en god lärmiljö bör innehålla. Vi arbetade också fram en vision och strategier för vår förskola, skolbarnsomsorg och skola. Denna vision och strategierna finns presenterade på sid 13. Dialogmöten om förskolan! Tisdag 26 maj, kl Romaskolans matsal och Eskelhems bygdegård Onsdag 27 maj, kl Hemsegården och Rute Folkets Hus Tisdag 2 juni, kl Säveskolans aula Foto: Barbro Thomsson/BUF Barn- och utbildningsnämnden beslutade i maj 2007 att slå ihop nio grundskolor för att säkra en god lärmiljö. Denna sammanslagning är nu genomförd, förutom två grundskolor som kommer att slås ihop inför ht Alla som arbetat med detta har gjort ett mycket bra arbete för de elever och föräldrar som berörts. Det fortsatta arbetet Arbetet som nu riktas mot förskolan genomförs med syftet att genomlysa och vid behov anpassa kvalité och utbud. Målet är att kunna erbjuda gotländska familjer den bästa förskolan, en förskola anpassad efter läroplanen och barns respektive föräldrars behov. Vi vill utveckla och säkra kvaliteten i den gotländska förskolan och därmed ha en förskola som: bygger på ett hälsofrämjande arbetssätt. utvecklar och ger förutsättningar för goda lek-/lärmiljöer. lägger grunden för ett livslångt lärande i ett alltmer globaliserat och individualiserat informationssamhälle. utvecklar det pedagogiska arbetet, är väl förankrat och skapar trygghet. bedrivs på ett effektivt sätt med en organisation som är anpassad till och i samklang med de ständiga förändringar som sker i samhället i övrigt. Vi vill ta del av vad du som medborgare anser och vill med förskolan på Gotland. Vi vill ge familjer på Gotland den förskola de efterfrågar samt bidra till att fler barnfamiljer flyttar hit. Du har nu möjlighet att få ytterligare information och lämna synpunkter samt komma med förslag vid de dialogmöten som nämnden och förvaltningen bjuder in till runt om på Gotland. Besök gärna vår hemsida, där du kan lämna synpunkter, förslag och ställa frågor. Varmt välkomna till dialogmötena! Peter Molin, skoldirektör 2

3 Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan är en pedagogisk verksamhet för barn i 1-5 årsåldern. Förskolan utgör grunden i ett livslångt lärande, där uppdraget är att i samarbete med hemmen verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Verksamheten skall anpassas till alla barn och den skall erbjuda en miljö som utmanar och lockar till lek och lärande samt göra det möjligt för föräldrar att studera eller förvärvsarbeta. Förskolans värdegrund uttrycker det förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Värdegrunden kan sammanfattas som att innehållet i förskolan skall vara en förebild för barnen gällande begreppen respekt, demokrati, jämställdhet, samarbete, ansvar och omtanke. Barnen skall utveckla en förståelse för sig själva, för varje människas egenvärde och erhålla respekt för vår gemensamma miljö. Personalens förhållningssätt påverkar barnen, därför är alla vuxna viktiga förebilder och har en roll som lärare/ledare/coach och mentor. En god lek- och lärmiljö. Förskolans läroplan genomsyras av synen på att lek och lärande bildar en helhet. Barns rätt till lek anses så grundläggande att den skrivits in i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Grunden i barns utveckling och lärande är att de genom leken utforskar omvärlden och försöker förstå sig själva. I leken stärks deras sociala, emotionella och motoriska förmågor liksom deras kreativitet och förmåga till inlevelse. I leken och det lustfyllda lärandet stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmågan att samarbeta och lösa problem. Redan de allra minsta barnen strävar efter att utveckla sin förståelse genom att med alla sina sinnen undersöka, pröva och utforska. De allra flesta barn leker, men leken utvecklas inte av sig själv. Det krävs engagerande vuxna som tar tillvara alla tillfällen att ge barnen kunskaper och upplevelser som inbjuder till lek både i vardagen, i större lekprojekt eller temaarbeten. Barnen behöver få möjlighet att leka utan avbrott under en sammanhållen tid och det behövs lekmiljöer både inomhus och utomhus som är stimulerande och som uppmuntrar barnens kreativitet. Oftast leker barn tillsammans och för att leken skall fungera krävs att barnen kan komma överens, kompromissa och följa överenskomna regler. Barnen behöver tid, rum och material för olika former av lek. Fri lek uppfattas ibland som en lek som är fri från personal. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande behöver fri lek vuxnas närvaro minst lika mycket som i andra former av lek. Lärandet utvecklas i en rik och varierad verksamhet. Barn söker kunskaper på många olika sätt och det är viktigt att de får en positiv uppfattning om sig själva och sin egen förmåga. Lärandet baseras till stor del på samspel mellan vuxna och barn och på att barnen lär varandra. Barngruppen är därför viktig och blir en aktiv del i lärandet. Beröm och uppskattning en förutsättning för att barn skall få motivation att lära och utvecklas. Barns språkutveckling Flera studier visar att språklig medvetenhet och god läsförmåga har ett tydligt samband. Förskolan har en stor roll i att stimulera varje barns språkutveckling, samt att uppmuntra och ta till vara nyfikenhet och intresse för språket. Att skapa och kommunicera med bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse är en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. Trygghet Trygghet är en grundförutsättning för barns utveckling och lärande. Barnen skall känna att alla vuxna finns där för deras skull. Föräldrar skall känna trygghet i att barnen blir väl omhändertagna i förskolan. Personalen skall vara goda vuxenförebilder och verksamheten skall kännetecknas av tydliga sociala spelregler och rutiner. Förskolans läroplan betonar vikten av att förskolan erbjuder en trygg miljö som utmanar och lockar till lek och aktivitet. Förskolan skall vara en bra start i livet och något som barn och föräldrar kan se tillbaka på som en positiv och utvecklande tid i familjens liv. 3

4 38 18 Tofta Västergarn 192 Eksta Sproge 6 Fröjel 11 Silte Hablingbo 15 Levide Havdhem Näs Gerum Gammelgarn 35 Lummelunda Tingstäde Martebo Othem Väskinde Lokrume Hejnum 26 Boge Bro 29 Visby 15 Fole Bäl Hejdeby15 18 Vallstena 26 Källunge 32 Endre Västerhejde Follingbo Ekeby 16 Gothem Träkumla Akebo Hörsne Barling- 23 Stenkumla Dalhem 33 bäck3 33 m Bara 27 Vall 55 Roma Halla Norrlanda Hogrän Björke Ganthem Atlingbo7 Sjonhem Anga Eskelhem Viklau Mästerby Kräklingbo Väte Vänge Sanda Ala 3 Guldrupe Buttle Hejde Ardre Klinte Etelhem Alskog Fardhem Linde Alva 8 0 Grötlingbo Fide Lojsta Hemse Eke Stånga Stenkyrka Rone 13 Burs Lye Garde Hangvar Lau När Hall 7 Lärbro 53 1 Fleringe Hellvi 6 13 Rute Östergarn 11 Bunge 39 Fårö 12 Antal enheter: Förskolor 44 Enskilda förskolor (kooperativ, friförskolor) 16 Familjedaghem 29 Öppna förskolor 2 Barn inskrivna i: Kommunal förskola 2007 Familjedaghem 146 Enskild förskola 409 Ovanstående siffror är ungefärliga och gällde oktober 2008 Siffrorna på kartan anger antal barn/socken i åldern 0-5 år Sundre 3 Vamlingbo 12 Öja Hamra 5 Förskola Enskild verksamhet (kooperativ, friförskolor) 4

5 Familjedaghem Gotland har 29 familjedaghem. Familjedaghemmen bedriver verksamhet för barn i förskoleåldern under den tid föräldrarna arbetar eller studerar. Familjedaghemmet ger barnen en harmonisk och innehållsrik omsorg som bedrivs i hemmiljö. Under viss del av dagen kan det förekomma att dagbarnvårdarna arbetar tillsammans med barnen och andra dagbarnvårdare i en gruppverksamhet. Förskola På Gotland finns totalt 46 kommunala förskolor (2 öppna förskolor) och 16 enskilda förskolor (kooperativ, friförskolor). Förskolan bedriver verksamhet för barn i 1-5-årsåldern. I förskolan deltar barnen i en stimulerande pedagogisk miljö under tiden som föräldrarna arbetar eller studerar. Förskolan är första steget i en pedagogisk integrerad kedja med förskoleklass, skola och fritidshem där kunnig och erfaren personal arbetar med barnen utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Öppen förskoleverksamhet På Gotland finns en öppen förskola i Visby och en i Hemse. Verksamheten är ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialtjänsten och är kostnadsfri. Barn som deltar i öppen verksamhet är inte inskrivna i förskole- eller fritidshemsverksamhet. Föräldrar och barn deltar tillsammans den i öppna förskolans aktiviteter där verksamheten stöds av utbildad personal. Fler barn i förskolan Förskolan i Sverige har de senaste åren byggts ut kraftigt och utbyggnaden fortsätter. Hösten 2008 var barn inskrivna i förskolan, en ökning med fyra procent jämfört med Befolkningen på Gotland. De senaste 10 åren har antalet födda på Gotland varit mellan 480 och 550 barn per år. Detta är en avsevärd skillnad om man jämför hur det såg ut 1990, då det föddes drygt 1000 barn. De prognoser som gjorts visar att vi åren framåt kommer att ha ett födelsetal runt 500 barn per år. Beläggningen i förskoleverksamheten Under våren 2009 är det balans mellan tillgång och efterfrågan på förskoleplatser i Gotlands kommun. Behov av plats i förskoleverksamhet finns under hela året men störst är behovet i mars och april. Gotland har en större andel barn placerade i förskolan än i övriga riket. 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % Antal inskrivna barn - Riket % 80 % 60 % 40 % 20 % 1000 GOTLAND Faktiska födelsetal samt prognos för födelsetal SCB Statistik % 100 % 1-åringar 2-åringar 3-åringar 4-åringar Antal inskrivna barn - Gotland åringar 0 % 100 % % % % 40 % 20 % 60 % 40 % 20 % % 1-åringar 2-åringar 3-åringar 4-åringar 5-åringar 0 % 5

6 Förskolans styrning Skollagen Skollagen, som är beslutad av regeringen, reglerar de statliga krav som finns inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Skollagen anger att det i förskolan skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig storlek och sammansättning och lokalerna skall vara anpassade till verksamheten. I skollagen finns också bestämmelser om vilka grupper av barn kommunen är skyldiga att ta emot och vilken hänsyn kommunen skall ta till föräldrars önskemål. Utöver detta finns även bestämmelser om verksamhetens omfattning, erbjudande om plats, avgifter m.m. Läroplan (Lpfö98) Hösten 1998 blev förskolan en del i utbildningsväsendet och fick en egen läroplan (Lpfö98). En av orsakerna till övergången till utbildningssystemet och läroplanens införande var att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag samtidigt som förskolans pedagogik skulle få ökat genomslag i skolan. För att ytterligare förstärka detta har förskolans och grundskolans läroplan en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Förskolans läroplan bygger på att en god omvårdnad är en förutsättning för utveckling och lärande samtidigt som omvårdnaden i sig har ett pedagogiskt innehåll där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Detta är en internationell modell som fått beteckningen educare och där svensk förskola i flera avseenden lyfts fram som en förebild. I läroplanen beskrivs förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen anger fem mål och riktlinjer som förskolan skall arbeta med: 1. Normer och värden Barnen skall ha möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter och kunna påverka förskolans innehåll. I den dagliga verksamheten finns gott om möjligheter att stimulera barnens förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. I samspelet med varandra upptäcker barnen värderingar och normer för sin samvaro. 2. Utveckling och lärande Förskolans pedagogiska verksamhet skall bilda en helhet av omvårdnad, omsorg, fostran och lärande. Verksamheten skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Den skall stimulera och stärka barnens intresse för att lära och få nya kunskaper, erfarenheter och färdigheter. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. 3. Barns in ytande Barns inflytande lyfts fram som ett eget område i läroplanen men ingår även i förskolans värdegrundsarbete. Förskolan har en viktig roll i att barn uppmuntras och får stöd i att bli delaktiga och få inflytande i sin vardag och att de får lära sig ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö i vardagliga situationer. Läroplanen betonar vikten av att lyssna på barn. 4. Förskola och hem Läroplanen betonar att föräldrarna har ansvaret för barnens fostran och utveckling. Förskolan är ett komplement till hemmet genom att skapa goda förutsättningar för barnen. Personalens samarbete med föräldrarna är en förutsättning för att barnen skall känna trygghet och glädje i verksamheten. 5. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet därför skall förskolan sträva efter att ha ett nära samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem. Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskola Barn har rätt till en likvärdig förskola med god kvalitet var de än bor i Sverige. Skolverket har, på uppdrag av regeringen, därför givit ut allmänna råd som är en rekommendation för hur lagar, förordningar och föreskrifter kan tillämpas i praktiken. De allmänna råden riktar sig både till kommunen och till den personal som arbetar i förskolan och ger vägledning i hur ansvarsfördelningen mellan kommun och förskola skall se ut. De skall också stödja kvalitetsarbetet i förskolan. De allmänna råden skall vara vägledande när kommunerna ger tillstånd till och utövar tillsyn av de enskilt drivna förskolorna. Förordningar Förutom här presenterade statliga styrdokumenten för förskolan finns ett antal förordningar som reglerar verksamheten. Det är till exempel: Foto: Barbro Thomsson Förordningen om kvalitetsredovisning Förordningen om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder och maxtaxa Förordningen om barns och elevers rätt att delta i arbetet med likabehandlingsplaner 6

7 Lag om registerkontroll av personal inom förskolan År 2000 införde regeringen en lag om registerkontroll av personal inom förskola, skola och skolbarnsomsorg. Lagen innebär att alla som arbetar inom förskolan måsta lämna ett registerutdrag från brottsregistret som visar om man är dömd för våldsbrott. Den som inte kan lämna ett registerutdrag får inte anställas. Europastandard vid underhåll mm av förskolan Fastighetsägaren är alltid den som är juridisk ansvarig för underhåll och skötsel av förskolans byggnader och lekplatser. Fastighetsägaren kan således inte avtala bort sitt ansvar gentemot den som ev kommit till skada genom att hänvisa till någon annan. Om skolklasser, föräldrar eller andra vill hjälpa till med någon del av underhållet måste det alltid ske i samråd med fastighetsägaren och utföras enligt de regler som finns inom området. (Barn- och utbildningsförvaltningen äger inga fastigheter utan de flesta fastigheter ägs av Tekniska förvaltningen) Förskolan på Gotland Kommunala styrdokument Kommunallagen Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall utformas. Kommunallagen ställer krav på en tydlig ansvarsfördelning i syfte att ge en effektiv styrning av och insyn i verksamheten. Kommunen måste därför besluta om hur ansvaret för förskolan skall fördelas. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Gotlands Kommun har ansvar för förskolans verksamhet. I uppdraget ingår att besluta om modeller för resursfördelning, system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering samt för hur resultat tas tillvara så att de leder till förbättringar av kvaliteten. De har också att besluta om hur förskolan skall organiseras. Styrkort I kommunen används sedan 2002 en målstyrningsmodell som kallas balanserade styrkort. Syftet med styrkortet är att använda en strukturerad metod för styrning och uppföljning. Styrkortet skall också säkerställa att fler perspektiv än det traditionella ekonomiska perspektivet tas med i bedömningen av kommunens verksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningens styrkort är tillika Skolplan och redovisar de kriterier som nämnden vill följa upp i verksamheten. BRUKARE/KUNDER EKONOMI MEDARBETARE & LEDARE PROCESSER SAMHÄLLE Mål: Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Framgångsfaktorer Kriterierna för framgångsrika skolor i SOU 2004:116 och läroplanens mål skall styra verksamheten. *) Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande möts av professionella medarbetare. Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande är delaktiga och har in ytande på verksamheten samt har god kännedom om skolans uppdrag, mål, resultat och värdegrund Varje barn och elev möts utifrån sina förutsättningar och behov. Kulturskolan skall utvecklas Styrtal Elevers och föräldrars omdöme skall kartläggas i enkäter och uppgå till minst genomsnittet av de tre föregående årens resultat 3. Under 2009 skall informationen om skolans uppdrag, värdegrund och mål vidareutvecklas 4. Slutbetygen i grundskolan skolår 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena 4. Samtliga rektorer skall i sin kvalitetsredovisning beskriva hur arbetet på rektorsområdet fokuserar på elevernas behov, förutsättningar och motivation. 5. Under 2009 skall den framtagna utvecklingsplanen implementeras och vidareutvecklas. Arbetet redovisas i årsredovisningen. Mål: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Framgångsfaktorer 1. God hushållning med resurser på alla nivåer. Det innebär att alla beslut baseras på kunskap om de ekonomiska konsekvenserna, långsiktig ekonomisk planering med beredskap till förändringar, bra ekonomisk styrning och uppföljning samt ett transparent resursfördelningssystem. Styrtal 1. Ekonomi i balans, minst +/- 0 i resultat 1. Avvikelser skall rapporteras 1. 1% i buffert inom nämndens ekonomiska ram 1. Samtliga chefer förstår resursfördelningssystemet Mål: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. STYRKORT - BUN Framgångsfaktorer Tydligt ledarskap på alla nivåer med delaktighet och in ytande för personalen God arbetsmiljö, bra arbetsvillkor och jämställda arbetsplatser Välutbildade och kompetenta medarbetare med kontinuerlig kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov Individuella och resultatbaserade löner Styrtal 1. Samtliga chefer uppnår minst resultatet 3,8 avseende området Ledarskap i medarbetarenkäten 1. Vid varje arbetsställe skall resultatet avseende området In ytande och delaktighet vara minst 3,8 i medarbetarenkäten 2. Vid varje arbetsställe, för varje skolform och för chefsgruppen skall resultatet avseende området Arbetsmiljö vara minst 3,8 i medarbetarenkäten 2. Minska andelen oönskade deltidsanställningar. 2. Nollvision kring kränkande särbehandling och sexuella trakasserier 3. Samtliga medarbetare skall ha en individuell kompetensutvecklingsplan. 3. Förvaltningens kompetensplan uppdateras årligen och genomförda insatser redovisas i årsredovisningen. 4. Utifrån centrala löneavtal och Gotlands kommuns lönepolicy skall lönesättningen vara differentierad och individuell. Den individuella lönesättningen utgår i huvudsak från resultatet i förhållande till uppsatta mål Mål: Kommunen har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete. Framgångsfaktorer Stark resultatorientering med uppföljning och utvärdering av läroplan och lokala mål. Ledare och medarbetare agerar efter och tilllämpar skolans värdegrund Arbetssätt i skolor och förskolor som möjliggör tidig upptäckt av barns och elevers behov, både vad gäller särskilt stöd och utmaningar Arbetsro och trygghet, ordning och reda samt en hälsofrämjande skola. Nolltolerans mot mobbning Fungerande överlämningar och samverkan med andra skolformer och förvaltningar. Styrtal 1. Förskola: Arbetet med att följa upp barnens språk- och matematikutveckling skall redovisas i kvalitetsredovisningen Grundskola/Gymnasieskola: Arbetet med att följa elevernas kunskapsutveckling skall redovisas i kvalitetsredovisningen 2. Skolornas arbete med värdegrunden redovisas i årsredovisningen 3. Förskola: Varje barns utveckling skall följas upp och kommuniceras med föräldrarna. För barn i behov av särskilt stöd skall åtgärdsprogram utarbetas. Grundskola: Varje elevs behov skall dokumenteras i IUP. För elever i behov av särskilt stöd skall åtgärdsprogram utarbetas. Gymnasieskola: Varje elevs behov skall dokumenteras vid utvecklingssamtal. För elever i behov av särskilt stöd skall åtgärdsprogram utarbetas. 4. Elevers och föräldrars omdöme skall kartläggas i enkäter och uppgå till minst genomsnittet av de tre föregående årens resultat 5. Rutiner för överlämning i linjer och mellan skolformer skall kontinuerligt utvecklas och arbetet redovisas i årsredovisningen 5. Samverkan med andra förvaltningar skall kontinuerligt utvecklas och arbetet redovisas i årsredovisningen Mål: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks Framgångsfaktorer Attraktiva skolor och förskolor med gott anseende som erbjuder utbildning med hög kvalitet i ett nationellt perspektiv Informationen och marknadsföringen av den gotländska skolan/förskolan skall stärkas Former för ökad samverkan mellan arbetslivet och BUFs olika verksamheter skall utvecklas Ett brett utbud av gymnasieutbildningar anpassade både till ungdomarnas önskemål och arbetsmarknadens behov Styrtal *) Kriterier för framgångsrika skolor De gotländska skolorna är högre placerade än föregående år i SKL:s Öppna jämförelser och Lärarförbundets ranking 1. Årets resultatet skall överstiga medelvärdet för de tre föregående åren när det gäller andelen elever i grundskolan år 9 som uppnår godkänt i kärnämnena resp alla ämnen andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år, uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier och uppnår ev branschkrav 1. Slutbetygen i grundskolan år 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena 2. Under 2009 skall informationen om skolans uppdrag, värdegrund och mål vidareutvecklas 2. Under 2009 skall en markandsföringsplan utarbetas. Den skall träda i kraft under året och utvärderas under kommande år. 4. Andelen ungdomar som får sitt förstahandsval till gymnasieskolan skall redovisas. Ett aktivt och hela tiden pågående arbete med värdegrunden Stark fokusering av elevernas behov och förutsättningar och deras arbete och motivation Stark resultatorientering Engagemang i mål- och uppföljningsarbete och intresse av att få sin verksamhet utvärderad Stora förväntningar på eleverna Gemensamt arbete, utveckling och ansvar Barn- och utbildningsnämndens Styrkort/Skolplan

8 Förskolorna på Gotland * Alla årstider, Visby * Bikupan, Ljugarn Bo nken, Slite Ankan, Stenkyrka Björkdungen, Lärbro Bogen, Visby Asken, Visby Blå Huset, Visby Bryggaren, Visby 62 Bullerbyn, Visby * Bysen, Lau Draken, Dalhem Elvadalen, Slite * Fröet, Visby Fårö, Fårö Forellen, Visby Gläntan, Romakloster Glasmästaren, Visby Gothem, Gothem Gurkfröet, Hemse Havdhem, Havdhem * Hellvi, Hellvi Holken, Klintehamn Humlan, Visby Igelkotten, Hogrän Kabyssen, Visby * Karlavagnen, Visby Kilen, Slite Klangstenen, Fole Klubbsvampen, Visby Lien, Visby 8 * Enskild verksamhet (kooperativ, friförskolor)

9 Förskolorna på Gotland F G ö o * Lilla Lammet, Visby Linden, Visby * Loket, Lokrume r t s l Lunden, Väskinde * Lyckan, Burs Lärkan, Öja k a o n Misteln, Tingstäde * Montessori, Visby Mullvaden, Hemse l d Myllan, Visby Myran, Visby Månen, Visby o r Persgränd, Visby * Positivet, Visby * Prästbacken, Kräklingbo * Riddarsporren, Visby * Russet, Visby Sandlådan, Sanda Sjöliljan, Fårösund Skräddaren, Visby * Slottsparken AB, Visby Snobben, Visby Solstenen, Endre Spunken, Vänge Storken, Visby Tallen, Hemse Tigern, Eksta * Tofflan, Tofta Torpet, Visby Visborgsstaden, Visby Vitkålen, Visby * Enskild verksamhet (kooperativ, friförskolor) 9

10 Reformer inom förskolan Maxtaxa. Maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg infördes 2001 och Gotlands kommun är en av de kommuner som tillämpat den från start. I korthet innebär maxtaxan att ett avgiftstak är satt för hur mycket föräldrar till barn i förskola och skolbarnsomsorg skall betala. Motivet till införandet av maxtaxa är familjeekonomiskt, vilket innebär lägre avgifter för föräldrarna. Utbildningspolitiskt genom att markera att förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är till för barnets utveckling. Arbetsmarknadspolitiskt och jämställdhetspolitiskt kan reformen medverka till ökad sysselsättning och förbättrade inkomster av eget arbete. De kommuner som infört Maxtaxa får ett statsbidrag som fastställs av Skolverket. Statsbidraget betalas bara ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen för maxtaxa. Förskolans totala budget är 262 miljoner kr får Gotlands kommun ca 13 miljoner kr i stadsbidrag till maxtaxan + ca 3 miljoner kr som ett kvalitetsbidrag. Intäkterna från förskoleavgiften 2009 beräknas till 17 miljoner kr. Maxtaxan beräknas utifrån hushållets avgiftsgrundande inkomst. Avgiftsnivåerna för maxtaxa i förskoleverksamhet redovisas i tabellen nedan. Förskoleavgift (Maxtaxa) Avgiftstak Dock högst/mån Barn 1 3% 1260 kr Barn 2 2% 840 kr Barn 3 1% 420 kr Barn Ingen avgift Om maxtaxan skulle tas bort skulle det innebära en avgiftshöjning med 100%. Hallengrenpengar 2005 avsatte regeringen medel för ett särskilt 3-årigt statsbidrag (Hallengrenpengar). Statsbidraget skulle användas till personalförstärkningar i förskolan. Bidraget motsvarade anställandet av 6000 förskollärare, barnskötare och annan personal inom förskoleverksamhet i Sverige. För Gotlands del har bidraget använts till personalförstärkningar och en riktad insats för att kunna ha mindre grupper för barn under två och ett halv år. Från och med 2008 inordnas dessa medel i det generella statsbidraget till kommunen. Platsgaranti Kommunerna är sedan 1995 skyldiga att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Denna garanti innebär att inget barn skall behöva vänta mer än tre till fyra månader på plats i förskola, fritidshem eller familjedaghem. Garantin innebär också att plats skall erbjudas så nära barnets hem som möjligt och särskilda hänsyn skall tas till föräldrars önskemål. Förskoleverksamhet för barn till föräldralediga/arbetslösa Från och med 2001 skall kommunen erbjuda tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Det främsta skälet till att införandet av reformen är att markera barnets egen rätt och barnets eget behov av den pedagogiska verksamhet som förskoleverksamheten erbjuder. När dessa timmar skall förläggas planeras i samråd med föräldrar, förskola och rektor. Allmän förskolan Sveriges Riksdag beslutade 1 januari 2003 att införa allmän förskola för alla fyra- och femåringar. Införandet av allmän förskola ansågs vara viktigt för att ge alla barn från fyra-års ålder en möjlighet att delta i en pedagogisk verksamhet som en del i förberedelsen inför skolan. Reformen innebär att alla barn skall erbjudas plats i förskola från och med höstterminen det år de fyller fyra år. Allmän förskola omfattar 15 timmar per vecka eller minst 525 om året och skall vara avgiftsfri mellan 1 september och 31 maj. För de barn som redan finns i förskolan innebär reformen att 15 tim/vecka skall vara avgiftsfri. Det är obligatoriskt för kommunerna att anordna den allmänna förskolan, men frivilligt för barnen att delta i verksamheten. Kommunerna ansvarar för att organisera och samordna allmän förskola på lämpligt sätt. En viktig princip är att verksamheten präglas av kontinuitet och social integration samt att separata verksamheter undviks. Organisationen skall beslutas utifrån barnens behov och genom att föräldrars önskemål i möjligaste mån beaktas. Regeringen förslår nu att införa Allmän förskola för treåringar från 1 juli Därmed får fler barn tillgång till en avgiftsfri pedagogisk verksamhet. Allmän förskola för treåringar skall organiseras på samma sätt som allmän förskola för fyra- och femåringar. Vårdnadsbidrag Den 21 maj 2008 fastställde riksdagen en lag om kommunalt vårdnadsbidrag. Lagen är en ramlag som ger kommuner rätt att införa vårdnadsbidrag med möjlighet att bestämma hur regelverket skall vara i den egna kommunen. Detta innebär att villkoren för vårdnadsbidrag kan variera mellan kommuner. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar till barn mellan 13 och 35 månader möjlighet att förlänga sin barnledighet och få mer tid med sina barn. Barn- och utbildningsnämnden på Gotland har beslutat att erbjuda ett vårdnadsbidrag som är 3000 kr /månad. 10

11 Kommande reformer Pedagogisk omsorg Begreppet pedagogisk omsorg införs i skollagen och annan lagstiftning. Pedagogisk omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. Andra varianter kan till exempel vara olika flerfamiljslösningar. Barnomsorgspeng Syftet med reformen är att föräldrarna skall kunna välja den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, som passar barnens och familjernas olika behov. Syftet är också att öka mångfalden i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen genom att ge större möjligheter för enskilda initiativ och eget företagande. Barnomsorgspeng är ett kommunalt bidrag som skall följa med barnet oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer. Kommunerna blir enligt förslaget skyldiga att godkänna förskolor, fritidshem samt andra pedagogiska omsorgsformer i enskild regi, förutsatt att verksamheten håller samma kvalitetsnivå och säkerhet som kommunal verksamhet. Verksamheten måste också ta emot alla barn på samma sätt som en kommunal verksamhet. Den enskilda verksamheten får heller inte medföra påtaliga negativa följder för kommunen och får inte ta ut oskäliga avgifter. Föräldrar vars barn är berättigade till plats i kommunal förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg skall enligt förslaget kunna använda barnomsorgspengen för plats i en verksamhet med enskild huvudman, antingen i hemkommunen eller i en annan kommun. Möjlighet skall också finnas till plats i kommunala verksamheter i en annan kommun. Bidraget lämnas av barnets hemkommun direkt till huvudmannen för den verksamhet som föräldrarna väljer. Enligt förslaget skall bidrag ges även för egna barn i pedagogisk omsorg, t.ex. för dagbarnvårdares egna barn i familjedaghem motsvarande antal placerade barn. Exempel: 2 egna barn + 2 placerade barn = barnomsorgspeng för 4 barn 3 egna barn + 1 placerat barn = barnomsorgspeng för 2 barn 4 egna barn + 2 placerade barn = barnomsorgspeng för 4 barn Välkomna till öppna dialogmöten om den gotländska förskolan! Tisdag 26 maj, kl Romaskolans matsal och Eskelhems bygdegård Onsdag 27 maj, kl Hemsegården och Rute Folkets Hus Tisdag 2 juni, kl Säveskolans aula Har du frågor som du vill ha belysta under dialogmötena kan du ställa dem i vår frågelåda på: 11

12 Den svenska förskolan i ett historiskt perspektiv 1830-talet startade småbarnskolor i Stockholm och i Göteborg efter en engelsk modell. Tanken var att ge 3-6 åringar pedagogisk fostran. Grunden var industrialismens genombrott och invandringen till städerna och att barnen ofta lämnades att klara sig själva. Samtidigt ställdes nya krav på utbildning och fostran av arbetarklassens barn startade den första välgörenhetsfinansierade barnkrubban i Stockholm. Barnkrubban räknades som social nödhjälpsanstalt som skulle göra det möjligt för fattiga mödrar att arbeta. Krubban var öppen 12 timmar per dag och tog emot barn 0-7 år talet startades barnträdgårdar där välbärjade familjer kunde, mot en avgift, placera sina barn i åldern 3-7 år. Barnträdgårdarnas verksamhet byggde på den tyske pedagogen Friedrich Fröbels idéer. Verksamheten var öppen halva dagen och skulle ha en pedagogisk inriktning. Barnträdgårdarna var utrustade med pedagogiska leksaker och präglades av att leken är barnens arbete. På 1930-talet var avgiften för en plats på de kommunala barnträdgårdarna mellan 2-5 kronor per månad, de privata barnträdgårdarna kunde ta ut en avgift på upp till 15 kronor per månad öppnade systrarna Ellen och Maria Moberg den första folkbarnträdgården i sitt hem i Norrköping. Tanken var att arbetarbarnen skulle få möjlighet att delta i en pedagogisk verksamhet byggd på Fröbels idéer bildades Svenska Fröbelföreningen, den första föreningen för barnträdgårdslärare anslöt man sig till Svenska facklärarförbundet talet förde med sig låga födelsetal och en debatt om barnomsorgen och dess finansiering. Alva Myrdal fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att främja en befolkningstillväxt. HSB bostadskooperation beslutade att göra något för barnen till de allt fler förvärvsarbetande mödrarna. HSB lekstugor blev en kombination av barnträdgårdar, daghem och fritidshem. Alla barn som bodde i ett HSB-kvarter var välkomna att delta i verksamheten talet förde med sig ett nytt intresse för barnpsykologi där miljön ansågs viktigare än arvet för människans förutsättningar att utvecklas kom ett efterlängtat statsbidrag för att driva verksamhet för små barn och det blev ett krav på att personalen skulle vara utbildade förskollärare talets mitt steg födelsetalen kraftigt vilket gjorde att kvinnorna allt mer stannade kvar i hemmen. Utbyggnaden av barnträdgårdar och liknande verksamheter stannade av och debatten startade om vad som var bäst för barnen talet slut innebar ett ökat behov av arbetskraft och kvinnorna började åter söka sig ut i arbetslivet. Det blev ett akut behov av barnomsorg och utbyggnaden av daghemmen började tillsattes Barnstugeutredningen med uppgift att för första gången utforma en gemensam målsättning för den svenska förskolans två organisationer lekskolan och daghemmen kom en lag där kommunerna blev skyldiga att anvisa plats till alla 6-åringar i lekskola ingick kommunerna en överenskommelse med Kommunförbundet om att under en 5-årsperiod bygga nya daghemsplatser fattade riksdagen det historiska beslutet om en förskola för alla. Målet skulle vara nått Alla kommuner ålades att bygga ut daghemmen så att alla barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar skulle få plats i daghem överfördes förskolan till utbildningssystemet och fick sin första läroplan i form av en förordning. I samband med detta fastslogs också att begreppet daghem skulle ersättas med förskola finns drygt barn i förskola och familjedaghem och cirka vuxna arbetar inom förskolan. 12

13 VISION för Förskolan på Gotland den gotländska n I våra Skolor utvecklas varje barn/elev i sin takt och efter sin förmåga för att nå de uppsatta målen. Genom en likvärdig och hälsofrämjande, som har en aktiv roll under ständig utveckling för att möta samhällets förändringar, får barn/ elever: kunskaper som de kan omsätta i informationssamhällets vardag förmåga att kunna samverka och samarbeta med människor med olika förutsättningar förmåga och vilja att vara delaktig i samhället och dess näringsliv initiativförmåga, stark självkänsla och förmågan att kritisk granska och värdera, uttrycka sina åsikter samt ta ansvar för sina beslut Genom ett växande ansvarstagande med stigande ålder läggs grunden för lusten till fortsatt utveckling och ett livslångt lärande. Visionen är en ledstjärna att sträva mot och sammanfattar på ett övergripande sätt det gemensamma uppdraget. Strategier I samband med att Visionen togs fram har förvaltningen tillsammans med rektorer och medarbetare arbetat fram övergripande strategier för det pedagogiska arbetet. Denna vision har tagits fram i dialog mellan politiker, förvaltning, rektorer och medarbetare. Visionen behandlades i Barn- och utbildningsnämnden Våra strategier i de olika skolformerna för att arbetet skall leda mot visionen är: Förskola Fritidshem Grundskola/Särskola Gymnasium/Särskola Erbjuda en över Gotland likvärdig förskola av hög kvalitet och med tydliga verksamhetsmål Barnens förutsättningar, behov och intressen skall ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av en pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet I samarbete med föräldrarna följa och stimulera varje barns individuella utveckling och lärande Stimulera barnens nyfikenhet och utveckla deras självförtroende, sociala förmåga och empati. Erbjuda en över Gotland likvärdig fritidshemsverksamhet av hög kvalitet och med tydliga verksamhetsmål Erbjuda en aktiv och meningsfull verksamhet för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barnens utveckling och lärande Tillsammans med barnen pröva olika idéer och arbetssätt som syftar till att öka barnens inflytande och ansvar I samarbetet med föräldrarna bekräfta och stödja barnen i deras lärande och sociala utveckling Erbjuda en över Gotland likvärdig utbildning av hög kvalitet med tydliga kunskapsmål Utgå från elevens förutsättningar, stimulera nyfikenhet samt skapa trygghet och tillit till elevens egen förmåga att lära och utvecklas Stimulera eleven till lärande, samarbete, elevinflytande, demokrati och ansvarstagande Följa och kommunicera elevens utveckling från förskolan till gymnasiet i dialog med föräldrar Erbjuda ett brett utbildningsutbud med en utbildning av hög kvalitet Kontinuerligt följa upp resultaten och sträva mot att alla gymnasieelever lämnar skolan med fullständiga betyg Ge förutsättningar för personlig utveckling grundad på elevens förmåga, behov och intressen Ge de kunskaper som krävs för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv, vidare studier och ett livslångt lärande 13

14 Anslagsfördelning kommunal förskola Allmänna förutsättningar Grunden för anslagsfördelning till förskoleverksamhet baseras på den tid (volymtimmar) barnen vistas på förskola eller i familjedaghem. Tiden (antalet volymtimmar) beror på vilket behov av omsorg familjen behöver för att kunna arbeta eller studera. Förutsättningar 2009 Förskoleverksamheten har under åren byggts ut och det är en allt större andel av barnen mellan ett och fem år som vistas i verksamheterna. Under åren 2000 till 2008 har anslaget till förskoleverksamheten helt baserats på barnens schematid. Två gånger per år (15 februari och 1 oktober) görs en mätning av antal inskrivna barn och schematimmar. Dessa mätningar reglerar anslaget som rektorer får för förskola och familjedaghem. Budgetanslaget från Kommunstyrelsen till Barn- och utbildningsförvaltningen har de senaste åren justerats med hänsyn taget till elevflöden. Då elevtalen inom grundskolan på Gotland sjunkit har anslaget minskats varje år. Ingen hänsyn har tagits till den ökade andelen barn inom förskoleverksamheten. Detta blev extra tydligt inför 2009 då förvaltningen ålades ett sparbeting utöver de anslag som dragits bort på grund av minskat elevtal. För förskoleverksamheten innebar det att det inte fanns medel kvar att omfördela för att betala den ökade volymen förskolebarn som erbjudits plats under Detta innebar, att år 2009 budgeterades för 1905 heltidsbarn på förskola och 127 heltidsbarn i familjedaghem och ingen justering av budgetanslaget till verksamheten gjordes. Nämnden tog ett nytt beslut i februari, att alla barn under hösten 2009 som är i behov av plats inom förskoleverksamhet skall erbjudas plats. Fördelningsprinciper 2009 Anslaget till förskola och familjedaghem fördelas med ett så kallat à- pris per heltidsbarn per år. Ett heltidsbarn beräknas vistas 35 timmar i veckan i förskoleverksamheten. Antal à-pris som fördelas till respektive förskola/familjedaghem beräknas genom att barnens sammanlagda schematid divideras med 35. Budgetanslag för lokaler, ledning och administration tillkommer enligt särskild ordning. För att få ett anslag som räcker till en heltidstjänst inom förskolan krävs 5,79 à-pris, d v s kr. För att kunna ha en förskoleavdelning öppen mellan kl 06:00 18:00 behövs det minst tre tjänster. Ett à-pris till förskola är kr och innehåller anslag till följande kostnader: Personal (skall täcka alla personalkostnader) Lekmateriel m m Kost Telefon, papper m m Fortbildning personal Därutöver ges ett extra anslag (Hallengrenpengarna) för heltidsbarn under 2,5 år med kr kr kr 707 kr 238 kr kr Ett à-pris till familjedaghem är kr och innehåller anslag till följande kostnader: Personal Omkostnadsersättning m m (lekmateriel, ersättning för kost och förbrukningsmateriel till familjedaghemmet) Telefon, papper m m Fortbildning personal kr kr 641 kr 243 kr Uppföljning av ekonomi Ekonomisk uppföljning av hur anslaget förbrukas under budgetåret görs med sex enklare månadsrapporter och två delårsrapporter där årsprognoser lämnas, samt en årsredovisning av det slutliga resultatet. För alla månader utom januari görs en ekonomisk uppföljning av hur mycket av anslaget som använts och hur rektor bedömer att resten av året kommer att gestalta sig med hänsyn taget till den tilldelade ramen, hur många barn som till hösten går över till förskoleklass, hur många barn som finns i kö och personalsituationen. Hänsyn tas till vilka eventuella behov av särskilt stöd som finns inom den egna verksamheten. För 2009 ligger fokus på att i höst anpassa organisationen så att den matchar den rambudget som tilldelats. 14

15 Uppföljning av förskolan Förskolans läroplan innehåller, i motsats till skolans, inga mål för vad barnen skall uppnå i en viss ålder. Målen anger inriktningen på förskolans arbete och är formulerade som mål för verksamheten. Eftersom målen inte anger nivåer för barns förmågor eller prestationer är det inte heller det enskilda barnets resultat som skall bedömas eller utvärderas. Det är i stället verksamheten och arbetet i förskolan som skall utvärderas. Nulägesbeskrivningar Nulägesbeskrivningar är en redovisning av de kommunala förskolorna och skolorna som beskriver verksamheten och visar resultaten i förhållande till kommunen och riket. Nulägesbeskrivningarna skall utgöra underlag för respektive verksamhets arbete med att bibehålla och utveckla en God lek- och lärmiljö. De skall också vara ett hjälpmedel för föräldrar och barn/elever att jämföra de olika enheterna. Kvalitetsredovisningar Varje för- och grundskola och kommun skall på uppdrag av Skolverket varje år göra en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Redovisningen skall innehålla en bedömning av hur de nationella målen för verksamheten nåtts och vilka åtgärder som planeras för att öka måluppfyllelsen. Skolverkets jämförelsesiffror för förskolan Förskolan på Gotland Föräldrarenkäter Barn- och utbildningsnämnden har i Skolplanen beslutat att alla föräldrar med barn i förskolan skall få ge sin syn på verksamheten i en enkät varje år. I den får de bl a ta ställning till om de själva och barnen trivs och känner sig trygga, om de har förtroende för personalen och om de anser att verksamheten främjar barnets lärande och utveckling. Föräldrarna på Gotland ger i enkäterna förskolorna ett mycket gott betyg. TRAS (tidig registrering av språkutveckling) För att kunna följa barnens språkutveckling använder förskolorna observationsmaterialet, TRAS. Materialet sätter fokus på språkförståelse, ordförråd, uttal, att kunna producera ord och meningar. Materialet ger en ökad säkerhet och medveten i arbetet med barnens språkutveckling. TRAS kan också vara ett underlag och ett arbetsmaterial vid utvecklingssamtal med föräldrar om barnets utveckling. Mer information finns på Nationella utvärderingar Nationella utvärderingar syftar till att granska och värdera en verksamhets kvalitet i relation till statliga styrdokument samt att studera konsekvenserna av olika reformer. Nationella utvärderingar kan också utgöra en slags spegelfunktion för kommuner och förskolor. För att se sin egen utveckling behöver man jämförelsepunkter och därför kan brett upplagda och centralt initierade utvärderingar vara värdefulla även på kommunal och lokal nivå. Skolverket presenterar på sin hemsida resultaten som sammanställts för respektive verksamhet, kommunen och riket. Gotlands kommun Jämförbara kommuner Riket Andel (%) inskriva barn 1-5 år 83% 80% 80% Antal inskrivna barn per avd Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 46% 56% 52% Inskrivna barn per årsarbetare 4,7 5,2 5,2 Kostnaden per inskrivet barn (alla barn) kr kr kr Kostnaden per inskrivet barn (omräknat till heltidsbarn) kr kr kr De uppföljningar som görs samt resultaten för dessa uppföljningar nns på Barn- och utbildningsförvaltningens hemsida: Skolinspektionens rapport Skolverket gör årligen inspektioner av kommunernas förskolor. År 2007 var det Gotlands tur att bli inspekterade. Inspektionens syfte är att visa hur förskoleverksamheten leds och styrs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt gällande författningar. Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen, förskoleverksamheten, dels den information som inspektörerna samlat in vid intervjuer. Intervjuer genomförs med ansvariga politiker, ansvariga chefer på förvaltningen, handläggare av förskolekö och placeringar av barn i förskoleverksamhet, rektorer, personal och föräldrar från ett urval av förskolor. Inga förskolor besöktes under inspektionen på Gotland. Inspektionens slutsats är att Kommunens förskolor erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet. Föräldrarna på det hela taget är nöjda med sina barns förskolor och anger att aktiviteterna i kommunens förskolor främjar barnens utveckling och lärande. Kommunens arbete för att ge särskilt stöd till barn i behov är av god kvalitet. Kommunens förutsättningar för att genomföra verksamheterna i enlighet med skollag, läroplaner och andra författningar är goda. Inspektionen tog upp några förbättringsområden som kommunen bör arbeta vidare med: bättre följa upp och utvärdera verksamheten i förskolorna i förhållande till mål och riktlinjer i skollag, läroplaner och andra författningar. öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskolor. säkerställa att den pedagogiska ledningen, utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen. 15

16 Förskola Gotland 2010 Välkomna till öppna dialogmöten om den gotländska förskolan! Barn- och utbildningsförvaltningen och Barn- och utbildningsnämnden inbjuder allmänheten till dialog om den gotländska förskolans utbud och kvalitét. Tisdag 26 maj, kl Romaskolans matsal och Eskelhems bygdegård Onsdag 27 maj, kl Hemsegården och Rute Folkets Hus Tisdag 2 juni, kl Säveskolans aula Har du frågor som du vill ha belysta under dialogmötena kan du ställa dem i vår frågelåda på: Barn- och utbildningsförvaltningen telefon hemsida Kontaktuppgifter: Övergripande frågor För- och grundskolechef Norr För- och grundskolechef Söder Barbro Thomsson Bisse Carlsson Mats Hanell Tfn Tfn Tfn Fakta Ansvarig utgivare: Peter Molin Redaktionellt innehåll: Peter Molin, Barbro Thomsson Gra sk form: Ulf Nygren, Bearbetade kartor: Gotlands kommun, Foto: Barbro Thomsson, Hasse Matthing, Per Westholm samt ClipArt, Upplaga: ex, Distribution: Posten, Tryck: Prinfo Ljungby Gra ska AB, maj 2009