REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Processen för ekonomisk styrning inom. Barn- och Utbildningsnämnden. Januari 2004.
|
|
- Monica Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REVISIONSRAPPORT Söderhamns kommun Granskning av Processen för ekonomisk styrning inom Barn- och Utbildningsnämnden Januari 2004 Bengt Andersson
2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, uppdrag och revisionsfråga Metod Nämndens ekonomiska situation Översiktlig beskrivning av Söderhamns kommuns ekonomiska styrprocessen Iakttagelser Budgeten som styrinstrument Koppling mellan verksamhetsmål och budget Processen för uppföljning och prognos Prognosförmåga Administrativt stöd och egen kompetens Systemstöd Åtgärder för en ekonomi i balans Slutsatser och revisionell bedömning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Frågeformulär enkät Redovisning av enkät - diagram Kommentarer och förbättringsförslag
3 1. Bakgrund, uppdrag och revisionsfråga Söderhamns kommuns revisorer har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska processen för ekonomisk styrning inom Barn- och Utbildningsnämnden. Det övergripande syftet har varit att granska om nämnden har effektiva metoder och rutiner för ekonomisk uppföljning. Ekonomisk uppföljning handlar om att följa upp, värdera och prognostisera ekonomisk utfall i förhållande till budget. En grundförutsättning för en väl fungerande uppföljningsprocess är väl fungerande budgetprocess med tydligt ansvar och en genomtänkt struktur i budget och redovisning. Av det skälet har även den interna budgetprocessen granskats. Granskningen har genomförts av Bengt Andersson och Ove Lindholm vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers kontor i Gävle. 2. Metod Aktuella dokument såsom uppföljningsrapporter, mallar, ekonomiska sammanställningar och övriga ekonomistyrdokument har studerats och analyserats. Intervjuer har genomförts med verksamhetsansvariga (rektorer), förvaltningschef, förvaltningsekonom och ordförande för nämnden. Intervjuerna har genomförts under december och januari månad 2003 och En webbaserad enkät har genomförts med ett 20-tal frågor (påståenden). Svaren har angetts i en 5-gradig skala (instämmer helt = 5, instämmer inte alls =1). I enkäten har funnits möjlighet att lämna egna kommentarer och förbättringsförslag. Målgruppen har varit verksamhetsansvariga med budgetansvar (rektorer). 3. Nämndens ekonomiska situation Det ekonomiska läget för nämnden är mycket ansträngt. Preliminärt resultat för 2003 är en negativ avvikelse jämfört budget med 8,7 Mkr. 1
4 Den ekonomiska utvecklingen under de senaste fem åren framgår av nedanstående tabell (Mkr) ( avser sammanställningen Barn- och Ungdomsnämnden) År Budget Utfall Avvikelse i belopp ,1 275,8-7, ,3 275,1-0, ,2 285,2-6, ,5 297,1-11, ,7 396,4-8,7 I budget och utfall för 2003 ingår Gymnasieskolan. Inför 2003 genomfördes en organisatorisk förändring innebärande att ansvaret för Gymnasieskolan flyttades till Barn- och Utbildningsnämnden. För att få en bild över den ekonomiska utveckling inom denna verksamhetsgren redovisas nedan den ekonomiska utvecklingen av Gymnasieskolan för perioden År Budget Utfall Avvikelse i belopp ,9 71,3-0, ,8 70,1-0, ,2 74,1-4, ,6 76,9-8,3 Gymnasieskolan (inom dåvarande Utbildningsnämnden) har under 2001 och 2002 redovisat stora negativa avvikelser mot budget. Underskotten hänför sig uteslutande till posten Interkommunala ersättningar. För 2002 var underskottet för denna kostnadspost -10,8 Mkr. I bilaga till revisionsberättelsen anger revisorerna: Revisorerna är kritiska till att utbildningsnämnden i sin internbudgetering för 2002 nollbudgeterade nettot för de interkommunala kostnaderna/ersättningarna trots kännedom om att ett minusnetto skulle bli det mest sannolika. 2
5 De totala underskotten för skolverksamheten (förskola, grundskola och gymnasieskola) under den senaste femårsperioden framgår enligt nedan ,2-1,1-10,9-19,9-8,7 I ett femårsperspektiv uppgår det ackumulerat underskott till 49,0 Mkr. En tolkning som måste göras är att det antingen funnits en bristande realism i de fastställda budgetarna eller att det har funnits en tradition och kultur som i stor utsträckning har präglats av låg kostnadsmedvetenhet och en bristande budgetdisciplin. Om det senare antagandet gäller har den nuvarande nämnden en stor utmaning i att bryta detta kulturella mönster. Granskningens syfte har inte varit att granska den interna kontrollen inom nämnden. I samband med granskningen har dock en bild framträtt som tyder på att vissa gamla kulturella mönster i verksamheten lever kvar och som i negativ mening försvårar de verksamhetsansvarigas uppgift att upprätthålla en god intern kontroll. Ett förhållande som med sannolikhet kan innebära ett icke försumbart kostnadsläckage. Den budgetavvikelse som ovan redovisas för 2003 på 8,7 Mkr är vid granskningstillfället preliminär och kan komma att förändras i samband med färdigställande av bokslut. Det bör vidare observeras att i utfallsbeloppet ingår inte belopp för förändringar i semesterlöneskulden, eftersom aktuellt belopp saknas vid granskningstillfället. 4. Översiktlig beskrivning av Söderhamns kommuns ekonomiska styrprocessen Den kommunövergripande budgetprocessen för budget genomfördes inte i detalj enligt den ursprungliga planen. Orsaken till detta var att kommunen såg sig tvingade att prioritera arbetet med kostnadsbesparingar. Under mars 2003 genomfördes upptaktsmöte mellan nämnder, bolag och kommunstyrelse. Budgetdialoger med nämnderna genomfördes under april med fokus på nämndernas nuvarande ekonomiska situation. I början på juni genomfördes budgetdialog kring preliminära ramar för
6 Den 16 juni beslutade Kommunfullmäktige om preliminära nivåer på kostnadsminskningar per nämnd och den 29 september fastställde Kommunfullmäktige slutgiltigt nivåerna per nämnd. Under oktober och första delen av november arbetade nämnderna med upprättade av förslag till budget. Den 15 december fastställdes budget av Kommunfullmäktige. Beträffande uppföljning och prognos har kommunen arbetat med tre fasta prognostillfällen beräknat på utfall per april, augusti och oktober. Mall för denna uppföljning och prognos finns fastställt. För 2004 utökas antalet uppföljnings- och prognostillfällen till fyra. Uppföljningstillfälle per februari tillkommer. Även i övrigt avses processen för ekonomi- och verksamhetsstyrning att vidareutvecklas och tydliggöras. Kommunfullmäktige har i december antagit Policy för ekonomi- och verksamhetsstyrning samt modell för strategisk budget och styrprocess. 5. Iakttagelser Våra iakttagelser från Barn- och utbildningsnämnden nedan grundar sig bl.a. på resultatet från den till rektorerna riktade web-enkäten och på genomförda intervjuer. Enkätens utformning och uppbyggnad framgår av bilaga 1. Resultat från enkäten framgår i detalj av diagram i bilaga 2. I samband med enkät har funnits möjlighet att lämna kommentarer och förbättringsförslag. Några av dessa redovisas i bilaga Budgeten som styrinstrument Den av kommunfullmäktige fastställda budgeten bryts ned på förvaltningsnivå. Vissa delar av anslaget ligger ansvarsmässigt kvar centralt inom förvaltningen. Detta gäller bl.a ansvaret för lokaler, interkommunala ersättningar, skolskjutsar, personliga assistenter. För huvuddelen av anslaget finns dock ett decentralt budgetansvar i form av de åtta rektorsområdena. Rektorsområdena ansvarar för personalkostnader, läromedel m.m. 4
7 Vår granskning ger en entydig bild av stora brister i den interna budgetprocessen och ur ett nämnds- och förvaltningsperspektiv har budgeten inte fungerat som ett aktivt instrument i den interna styrningen. Förklaringen till detta tycks vara att processen kring internbudget historiskt enbart har varit en central process utan delaktighet från de budgetansvariga (rektorerna). Budgeten har tilldelats utan föregående dialog och ofta först efter att lång tid förflutit av aktuellt budgetår. För år 2003 fanns kunskapen om den egna internbudgeten och därigenom förutsättningarna för verksamhetens bedrivande inte förrän i maj/juni. Därigenom har budgeten naturligtvis förlorat stor kraft som internt styrinstrument. Insikten om denna brist är stor på alla nivåer i organisationen. Ett arbete att strama upp och utveckla den interna budgetprocessen har påbörjats. För 2004 finns internbudget upprättad och kommunicerad vid bugetårets början för samtliga rektorsområden förutom för Staffanskolan. Arbetet med den utvecklade budgetprocessen kommer dock få full effekt först inför budget 2005 då det finns förutsättningar att närma sig en ideal process med stor delaktighet och ett tydligt och tidigt åtagande från de budgetansvariga inför kommande budgetår. Intervjuer och enkät bekräftar bilden av stora brister i den interna styrningen. Flertalet av de frågställningar (påståenden) som ingår i enkäten erhåller låga värden (mellan 2 och 3 i en skala 1-5). En stor medvetenhet om dessa brister finns inom förvaltningsledningen. En fördel i en situation som denna är att det inte råder några oklarheter och meningsskiljaktigheter om vad som är problemet. Att ha en gemensam problembeskrivning som grund är naturligtvis viktigt i ett förändringsarbete. Vi bedömer vidare att det i huvudsak finns en god struktur i budget och redovisning via kodplaner och mallar att bygga vidare på och att det ekonomiska ansvaret i de flesta fall är tydligt uttalat. Beträffande Staffanskolan är det allvarligt att det saknas en avstämd internbudget vid budgetårets början. Det är viktigt att det så tidigt som möjligt finns tillgång till tillförlitlig information om det ekonomiska läget och de förutsättningar och ekonomiska spelregler som gäller inför kommande budgetår. Detta eftersom det ofta tar lång tid innan beslutade åtgärder får effekt i form av kostnadsreduceringar. Granskningen visar att arbetsformerna mellan förvaltningen och Gymnasieskolan behöver utvecklas. Detta gäller arbetet i budgetprocessen, men även i övrigt behöver ansvarsuppdelning avseende det centrala och decentrala åtagandet tydliggöras och kommuniceras. 5
8 5.2 Koppling mellan verksamhetsmål och budget En god verksamhetsmässig styrning förutsätter inte enbart en väl fungerande budgetprocess i ekonomiska termer. Såsom de flesta andra kommuner arbetar Söderhamns kommun med en styrfilosofi som grundar sig på målstyrning. Att ange verksamhetsmål är ett sätt att ange prioriteringar och att fastställa vilka verksamhetsmässiga resultat som skall uppnås inom ramen för tillgängliga resurser. För att målstyrningen skall fungera i praktiken krävs dock att arbetet med verksamhetsmål bedrivs så att det finns ett naturligt och begripligt samband med resurstillgången. Med andra ord att det finns en väl fungerande koppling mellan verksamhetsmål och budget. Målbeskrivningar finns i förskolans, grundskolans och gymnasieskolans läro- och kursplaner, i kommunens skolplan, i Barn- och Utbildningsnämndens budget samt i verksamheternas lokala arbetsplaner och verksamhetsplaner. I vår granskning har vi uppfattat att fokus under år 2003 från nämnd och förvaltningsledning legat på att skapa en verksamhet i balans med budget. Stor kraft har lagts på att åstadkomma åtgärder i syfta att göra besparingar och neddragningar i verksamhet. Denna i och för sig försvarbara prioritering i nämndens och förvaltningens dagordning har inneburit att man har ägnat mycket liten tid och energi i arbetet med att förändra och utveckla arbetet med styrning via verksamhetsmål. Detta förhållande bekräftas av både enkät och intervjuer. De budgetansvariga upplever att det finns väldigt liten koppling och harmoni mellan verksamhetsmål och budget. Det ekonomiska saneringsarbete som nämnden befinner sig i innebär i realiteten en förändrad ambitionsnivå vilket i sin tur innebär att de tidigare definierade målen i vissa fall tappar sin giltighet och därigenom sin status som styrinstrument. Här har nämnden en viktig uppgift att förändra och utveckla verksamhetsmålen utifrån de nya och förändrade ekonomiska förutsättningarna. 5.3 Processen för uppföljning och prognos Rapportering till nämnd avseende ekonomiskt utfall i jämförelse med budget sker månadsvis. Vid tre tillfällen sker en mer genomgripande rapportering. Detta sker i samband med månadsbryt per april, augusti och oktober. Vid dessa tillfällen upprättas prognos över förväntat årsutfall, kommentarer till budgetavvikelser samt redovisning av åtgärder för att minimera prognostiserat underskott. Den ekonomiska rapportering sker enbart per program och inte rektorsområdesvis. 6
9 Den ekonomiska sammanställningen och analysen har under större delen av 2003 skett i en central process på förvaltningsnivå utan delaktighet från de budgetansvariga. Prognosarbetet per oktober gjordes i samarbete med de budgetansvariga. Intervjuer och enkätsvar ger en kritisk bild över hur man från budgetansvariga uppfattar den tidigare enbart centrala processen avseende ekonomisk analys och prognos. Många av de frågeställningar (påståenden) som ingår i enkäten värderas mellan 2 och 3 i en skala 1-5. De ovan i granskningen redovisade iakttagelserna avseende budgetprocessen gäller även för processen kring uppföljning och prognos, vilket inte är överraskande eftersom bristerna avseende uppföljning och prognos är en konsekvens av hur budgetprocessen har organiserats och administrerats. En konsekvens av detta är att eftersom den interna budgeten på rektorsområdesnivå inte vilat på en grund av delaktighet och förankring så kan inte heller förvaltning och nämnd i någon egentlig mening utkräva något ansvar i samband med eventuella budgetöverskridanden. Därigenom tappar nämnd/förvaltning mycket av sin förmåga till styrbarhet gentemot de verksamhetsansvariga. Detta förhållande har allvarligt påverkat nämndens styrning under 2003 och farhågor finns att även 2004 innebär svårigheter styrningsmässigt eftersom inte heller budgetprocessen inför 2004 varit någon ideal process. På samma sätt som vad avser budgetprocess finns även här en stor medvetenhet hos förvaltningsledningen om rådande brister. Förändrade rutiner och ett förändrat arbetssätt med ett uttalat decentralt ansvar för uppföljning och prognos avses att gälla från år Prognosförmåga Förvaltningen upprättar och rapporterar prognoser över årsutfall (avvikelse jämfört med budget) per april (04), augusti (08) och oktober (10). Nedan redovisas nämndens prognoser i jämförelse med verkligt utfall för de tre senaste åren (Mkr). År Prognos (04) Prognos (08) Prognos (10) Årsutfall ,5-1,9-3,7-6, ,6-5,9-6,4-11, ,8-7,6-7,5-8,7 7
10 Sammanställningen ovan visar på en stor prognososäkerhet och bristande prognosförmåga. För 2001 lämnas i början på året en prognos med ett positivt utfall som vid årets slut har förbytts till en negativ avvikelse på 6,0 Mkr. För år 2002 redovisades en negativ avvikelse med 11,6 Mkr. En resultatförsämring med 5-6 Mkr i förhållande till tidigare prognoser. En stor del av skillnaden (4,4 Mkr) avser ökningar av semesterlöneskuld, ferielöneskuld och övertidsskuld. I samband med revisionsberättelsen kommenterade revisorerna detta förhållande: Oklarheter råder tydligen om och hur dessa skuldökningar ska budgeteras, följas upp och rapporteras under året. Denna oklarhet måste elimineras genom att de centrala budgetanvisningarna och anvisningarna om uppföljning blir helt tydliga när det gäller de här frågorna. Prognosavvikelsen under 2003 (drygt 1 Mkr mellan prognos 3 och årsufall) har vid granskningstillfället inte kunnat analyserats eftersom bokslutet vid tillfället var under bearbetning. 5.5 Administrativt stöd och egen kompetens Ett decentraliserat synsätt inom ekonomistyrningsområdet kräver en god ekonomikunskap hos de budgetansvariga och inom den lokala resursenheten samt ett bra stöd och en bra service från den centrala nivån. Granskningen visar ett stort behov av ekonomiutbildning. På påståendet i enkäten Jag har tillräckliga kunskaper i ekonomi för att klara min uppgift när det gäller budget och uppföljning-analys redovisas ett värde på mellan 2 och 3 på skalan 1-5 (Hälften av de svarande anger svarsalternativ 1 eller 2.) För att en utvecklad styrmodell med ett tydligt decentralt ansvar skall fungera behöver vissa utbildningsinsatser genomföras riktade dels till de budgetansvariga, men även till administrativ personal inom rektorsområdena. Enkäten visar att det administrativa stödet från förvaltningen till de verksamhetsansvariga avseende personaladministrativa frågor fungerar väl. Motsvarande stöd avseende de ekonomiadministrativa frågorna behöver dock utvecklas och nya arbetsformer införas. Detta skall naturligtvis ske i perspektivet av en förändrad ekonomistyrmodell. 8
11 5.6 Systemstöd En viktig förutsättning för möjlighet till en god ekonomistyrning är ett bra IT-baserat stöd framför allt inom det ekonomiadministrativa området. Nytt personaladministrativt system infördes under Nytt ekonomiadministrativt system infördes per 1 januari Vissa kritiska synpunkter har framkommit när det gäller det nya ekonomisystemets möjligheter att enkelt och snabbt ta ut adekvat ekonomiinformation. Behov finns av att konstruera ett antal rapporter anpassade till verksamhetens speciella behov. Till viss del kan det nya systemets upplevda brister sannolikt avhjälpas med användarutbildning. 5.7 Åtgärder för en ekonomi i balans En god ekonomistyrning innebär inte enbart väl fungerande rutiner och processer för budgetering, redovisning, uppföljning och analys. En fungerande ekonomistyrning kräver dessutom ett aktivt förhållningssätt vid avvikelser och även vid förväntade avvikelser gentemot budget. Ett förhållningssätt som innebär ett kraftfullt och tydligt agerande med snabba och väl avvägda åtgärder för att skapa en ekonomi i balans samt en kontinuerlig och konsekvent uppföljning av att beslutade åtgärder genomföres och ger önskad effekt. I ett historiskt perspektiv kan konstaterats att ett sådant förhållningssätt har saknats hos de tidigare nämnderna (Barn- och Ungdomsnämnden respektive Utbildningsnämnden). I tidigare granskningar och revisionsberättelser har även detta påtalats och kritiserats av de förtroendevalda revisorerna. I samband med budgetarbetet för 2003 upprättades en sammanställning över åtgärder för att åstadkomma nödvändiga kostnadsbesparingar under året. I efterhand kan konstateras att dessa åtgärder inte var tillräckliga för att skapa en ekonomi i balans. Vid uppföljnings och prognostillfället per sista april redovisar nämnden ett prognostiserat årsutfall på 11,8 Mkr. På grund av kommunens ekonomiska läge gav Kommunfullmäktige nämnderna i uppdrag att upprätta åtgärdsplan för att komma i ekonomisk balans 2003 (Kf 112/203). Barn och utbildningsnämnde behandlade frågan bl.a vi nämndens sammanträden i juni och augusti (BUN 106/2003 och 109/2003). Åtgärdsplanen innebar utökade kostnadsbesparingar räknat i helårseffekt på 8,5 Mkr. För budgetåret 2003 innebar åtgärdsplanen en beräknad besparing på 2,2 Mkr. 9
12 I budget för 2004 redovisas beslutade åtgärder med en besparingseffekt på 16,1 Mkr för budgetåret Det ackumulerat underskott för den samlade skolverksamheten under den senaste femårsperioden uppgår till 49 Mkr. Vi kan konstatera att tidigare ansvariga nämnder inte haft förmåga att agera på det ansvarsfulla sätt som krävs för att uppnå en nödvändig ekonomi i balans. Den nuvarande nämnden med tillträde den 1/ kan inte lastas för tidigare nämnders agerande eller brist på agerande. Den avgörande frågan i denna granskning är om ansvarig nämnd för budgetåret 2003 har vidtagit nödvändiga åtgärder med den snabbhet och tydlighet som kan förväntas? Vår bedömning är att i denna del av ekonomistyrprocessen som handlar om att anpassa och förändra verksamhetens innehåll mot bakgrund av resultatutveckling och gjorda analyser finns ingen anledning att så här långt rikta kritik mot nämndens agerande. Det förutsätter dock ett fortsatt fokus på den ekonomiska utvecklingen och en konsekvent uppföljning av att beslutade åtgärder verkställs och ger önskad ekonomisk effekt. 6. Slutsatser och revisionell bedömning Stora brister kan konstaterats i nämndens interna budgetprocess. Processen har i hög utsträckning varit central utan delaktighet och dialog med de budgetansvariga. För 2003 fanns kunskap hos budgetansvariga om den egna internbudgeten och därigenom förutsättningar för verksamhetens bedrivande först efter att lång tid av verksamhetsåret förflutit. Budgeten har därigenom förlorat sin kraft som styrinstrument för nämnden. En konsekvens av detta förhållande är att nämnden inte har kunnat utkräva något ansvar vid eventuella budgetöverskridanden. Budgetprocessen avseende 2004 har förbättrats, men vissa brister kvarstår när det gäller delaktighet och dialog. Speciellt avseende Staffanskolan behöver budgetprocess och även arbetsformer rent generellt utvecklas och tydliggöras. Arbetet med att formulera, kommunicera, styra och följa upp verksamheten via verksamhetsmål har inte fungerat under det senaste året. Arbetet med besparingar och neddragningar har prioriterats. Nämnden har här en viktig uppgift att förändra och utveckla verksamhetsmålen utifrån de nya och förändrade ekonomiska resurserna samt att med dessa förändrade mål som grund tillskapa processer för kommunikation och uppföljning. 10
13 En utvecklad decentraliserad process för ekonomisk styrning kräver kunskap om kommunal ekonomi, budget, redovisning, uppföljning och analys hos de berörda för att dessa fullt ut skall kunna ta sitt ekonomiska ansvar. Granskningen visar ett stort behov av ekonomiutbildning och en kompetenssatsning inom området bör prioriteras under Vidare bör formerna för det ekonomiadministrativa stödet utvecklas och ansvarsgränserna i dessa sammanhang mellan förvaltningsnivå och verksamhetsnivå tydliggöras. Vi bedömer att nämnden aktivt arbetar för att anpassa och förändra verksamhetens innehåll. En medvetenhet om det allvarliga ekonomiska läget finns hos nämnd och ledande tjänstemän. Åtgärdsplaner med kostnadsreduceringar har utarbetats. För att långsiktigt skapa en ekonomi i balans inom nämndens ansvarsområde krävs dock stor uthållighet och fortsatt fokus på den ekonomiska utvecklingen samt en konsekvent uppföljning av att beslutade åtgärder verkställs och resulterar i önskade ekonomiska effekter. 11
REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Processen för ekonomisk styrning inom. Nämnden för Lärande och arbete.
REVISIONSRAPPORT Söderhamns kommun Granskning av Processen för ekonomisk styrning inom Nämnden för Lärande och arbete Januari 2004 Bengt Andersson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning
Läs merRevisionsrapport. Granskning av. Budgetuppföljning och prognos. Bollnäs kommun Barn- och utbildningsnämnden. December 2005
Revisionsrapport Granskning av Budgetuppföljning och prognos Bollnäs kommun Barn- och utbildningsnämnden December 2005 Johanna Sammeli Lena Forssell INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Revisionell bedömning...3 2.
Läs merGranskning av kommunens ekonomistyrning
Revisionsrapport* Granskning av kommunens ekonomistyrning Bollnäs kommun Mars 2009 Bengt Andersson Göran Persson-Lingman *connectedthinking INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattande bedömning...3 1. Bakgrund
Läs merRevisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking
Revisionsrapport Analys avseende om de budgetansvariga i verksamheterna har rätt kunskap och insikt i ekonomi- och verksamhetsstyrningen? Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking
Läs merGranskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden
Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande
Läs merBarn- och ungdomsnämndens
www.pwc.se Revisionsrapport Barn- och ungdomsnämndens ekonomistyrning Per Stålberg Certifierad kommunal revisor Jenny Krispinsson Certifierad kommunal revisor Januari 2018 Innehåll Sammanfattning... 2
Läs merREVISIONSRAPPORT. Barn- och utbildningsnämndens ansvarsutövande. Granskning av. Söderhamns kommun. Februari Ove Lindholm
REVISIONSRAPPORT Granskning av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsutövande Söderhamns kommun Februari 2004 Ove Lindholm www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning 1. Bakgrund, uppdrag och
Läs merGranskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor
Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...
Läs merTillförlitlighet i ekonomiska. Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Tillförlitlighet i ekonomiska prognoser Anneth Nyqvist, certifierad kommunal revisor Februari 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Läs merAnsvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten
Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal
Läs merFörsta linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2
Läs merAnsvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten
Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Socialnämnden Katrineholms kommun Januari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor
Läs merIntern kontroll - kontrollmiljön för första linjens chefer
Revisionsrapport Intern kontroll - kontrollmiljön för första linjens chefer Överkalix kommun Helena Lundberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Överkalix kommun Intern kontroll - kontrollmiljön för
Läs merRevisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område. Revisionen
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merBilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning
Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning Stadsbyggnadskontoret ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kontoret bidrar till uppfyllelsen av de mål som fastställts i kommunfullmäktiges
Läs merRevisionsrapport Bedömning av BKUs arbete för en ekonomi i balans
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Bedömning av BKUs arbete för en ekonomi i balans
Läs merRevisionsrapport Söderhamns kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat
Läs merÅtgärder för en ekonomi i balans
Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och
Läs merEkonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning
Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merUppföljning av tidigare gjord revisionsrapport avseende Granskning över kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare gjord revisionsrapport avseende Granskning över kommunstyrelsens uppsiktsplikt Vänersborgs kommun 2007-11-05 Stefan Tengberg *connectedthinking 1 Innehållsförteckning
Läs merGranskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Läs merGranskning av ekonomistyrningen i Knivsta kommun
Granskning av ekonomistyrningen i Knivsta kommun Innehåll Kontrollfrågor och svarsresultat Sammanställning övergripande resultat 1 3 2 Kontrollfrågor och svarsresultat 11 3 Sammanställning övergripande
Läs merRevisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed
Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Läs merKommunstyrelsens ekonomistyrning
www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens ekonomistyrning Per Stålberg Certifierad kommunal revisor Jenny Krispinsson Certifierad kommunal revisor Januari 2018 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning...
Läs merÖvergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell)
www.pwc.se Revisionsrapport Louise Cedemar Linnea Grönvold December/2017 Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell) Innehåll Sammanfattning...2
Läs merFörutsättningar för effektiv ekonomistyrning
www.pwc.se Revisionsrapport Anneth Nyqvist Martin Gandal Förutsättningar för effektiv ekonomistyrning Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.
Läs merRapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Läs merEkonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.
Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens
Läs merRevisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Läs merDelårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2010-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2010 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfråga
Läs merGranskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Läs merÖversiktlig granskning av delårsrapport 2013
www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens
Läs merGranskning av ekonomi- och personaladministrativa
Revisionsrapport Granskning av ekonomi- och personaladministrativa processer kommun 2010-10-25 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga
Läs merRegler och rutiner för internprissättning mellan kulturskolan och grundskolan
Revisionsrapport Regler och rutiner för internprissättning mellan kulturskolan och grundskolan Lindesbergs kommun 2007-11-30 Annika Hansson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1
Läs merStyrmodell för Vingåkers kommun
Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun, 2016 Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun (Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-15, 58) 1 INLEDNING... 2 2 MÅLSTYRNING HUVUDPRINCIPER... 2 3 BILD ÖVER STYRMODELLEN...
Läs merGranskning av mål - och budgetprocessen
www.pwc.se Revisions rapport Granskning av mål - och budgetprocessen Anneth Nyqvist, certifierad kommunal revisor Erik Jansen, revisionskonsult September 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning...
Läs merGranskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor
Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2
Läs merEkonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.
Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...
Läs merRiktlinje för Intern kontroll
Riktlinje för Intern kontroll Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-01-29 Datum för revidering: 2019-03-29 Ansvarig för revidering: Ekonomiavdelningen Diarienr.: Publicering - extern: www.nybro.se/politik-kommun/
Läs merHearing om kommunstyrelsens hantering av budgetprocessen. Skurups kommun
Hearing om kommunstyrelsens hantering av budgetprocessen Skurups kommun 2015-08-26 Uppdrag I samband med revisorernas risk- och väsentlighetsanalys 2015 beslutades om att kommunens budgetprocess skulle
Läs merav samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövning Sandvikens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Louise Cedemar Niklas Eriksson Översiktlig granskning av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövning Sandvikens kommun Översiktlig granskning av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövande
Läs merRevisionsrapport. Söderhamns kommun
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämnden granskning av nämndens ansvarsutövande Augusti 2012 Ove Axelsson Certifierad kommunal revisor Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1 Uppdrag, revisionsfråga
Läs merÖversiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merPOLICY. Policy för verksamhets- och ekonomistyrning
POLICY Policy för verksamhets- och ekonomistyrning Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2018-02-26, 46 Diarienummer KS 2017/622 Giltighetstid Fr.o.m. 2018-03-15 och gäller
Läs merÅtgärder för en ekonomi i balans barn- och utbildningsnämnden
Åtgärder för en ekonomi i balans barn- och utbildningsnämnden Revisionsrapport Mars 2011 Robert Heed Bengt Andersson Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 3 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund...
Läs merAnsvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun Innehållsförteckning
Läs merST] SOLLENTUNA KOMMUN
ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen
Läs merRapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer
Läs merRiktlinje för ekonomistyrning
Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2
Läs merGranskning av målstyrning och målkedjan inom Kultur- och fritidsnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Erik Wottrich Henrik Fagerlind Granskning av målstyrning och målkedjan inom Kultur- och fritidsnämnden Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Läs merGranskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merGranskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande
Läs merGranskning av budget och ekonomistyrning
Revisionsrapport* Granskning av budget och ekonomistyrning Humanistiska nämnden Finspångs kommun 2008-08-22 Karin Jäderbrink *connectedthinking Innehållsförteckning Samlad revisionell bedömning...1 1 Bakgrund...3
Läs merGranskning av delårsrapport Rättviks kommun
www.pwc.se KLK 2017/747 2017.1458 2017-11-07 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Emil Forsling, auktoriserad revisor Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merDelårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...
Läs merStyrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...
Läs merGranskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Läs merRapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Läs merAnsvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...
Läs merUppföljning av Granskning av socialnämndens. uppföljning och kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Elin Petersson Jörn Wahlroth Maj 2016 Uppföljning av Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mönsterås kommun Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merGranskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Läs merMålstyrning enligt. hushållning
www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merÖversiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Yvonne Lundin Augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Miljöförbundet Blekinge Väst Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens innehåll och
Läs merRevisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Budgetprocessen Pajala kommun September 2017 Budgetprocessen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merGranskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor
Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Läs merGranskning av socialnämndens förutsättningar för att ta fram en budget i balans
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Linda Gustavsson Revisionskonsult Granskning av socialnämndens förutsättningar för att ta fram en budget i balans Ängelholms kommun Innehållsförteckning
Läs merGranskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport
Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Läs merGranskning av delårsrapport. Surahammars kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning
Läs merNORA KOMMUN KOMMUNREVISORERNA
Till Kommunfullmäktige Revisorernas redogörelse 2014 För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden
Läs merGranskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå
Revisionsrapport* Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Söderhamns kommun Februari 2008 Hans-Lennart Stenqvist Louise Cedemar *connectedthinking (1) 1. Bakgrund och
Läs merGranskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson, Certifierad kommunal revisor Viktor Hallström Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...
Läs merGranskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning
www.pwc.se Jörn Wahlroth 21 januari 2014 Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1.
Läs merPerspektivet utveckling/tillväxt
Revisionsrapport Perspektivet utveckling/tillväxt Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2
Läs merAnsvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merGranskning av intern kontroll
Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2
Läs merGranskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
Läs merRiktlinjer för budget och redovisning
Riktlinjer för budget och redovisning Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering
Läs merGranskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar
Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...
Läs merBasgranskning av gymnasienämnden 2012
Basgranskning av gymnasienämnden 2012 KOMMUNREVISIONEN REVISIONSRAPPORT 1(7) Dnr KR-18/2012 007 Handläggare, titel, telefon Gabriella Karlsson, sakkunnig Revisionsrapport av gymnasienämnden Innehållsförteckning
Läs merREVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun.
REVISIONSRAPPORT Granskning av Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor Vallentuna kommun Augusti 2003 Carin Markström (1) Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merAnsvarsutövande: Överförmyndarnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden Mitt Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merGranskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merVerksamhetsstyrning inom förvaltningarna
Revisionskontoret Granskning av Verksamhetsstyrning inom förvaltningarna Skånes Universitetssjukhus Granskningsrapport nr 1/2011 Greger Nyberg och NP Magnusson Adress: Skånehuset 291 89 Kristianstad Telefon
Läs merVetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011
Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Jonas Leander Ulrika Strånge Susanne Karlsson Helena Patrikson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merAnsvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.
Läs merGranskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Läs merGranskning av delårsrapport Överkalix kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...3
Läs merGranskning av ekonomi- och personaladministrativa
Revisionsrapport Granskning av ekonomi- och personaladministrativa processer kommun 2010-10-20 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs mer