Åtgärder för en ekonomi i balans barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Åtgärder för en ekonomi i balans barn- och utbildningsnämnden Revisionsrapport Mars 2011 Robert Heed Bengt Andersson

2 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Metod och avgränsning Granskningsresultat Bakgrund Arbete med åtgärder Åtgärder Åtgärder Kommentarer och bedömning Uppföljning och rapportering Rapportering till nämnd och styrelsen Effekter av åtgärder Kommentarer och bedömning Utsikter inför Ärenden Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden

3 Sammanfattande bedömning Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett budgetmässigt underskott för 2010 på ca 16 Mkr. För de fyra senaste åren redovisar nämnden en sammanlagd budgetavvikelse på ca 46 Mkr. Inför 2010 har ett omfattande åtgärdsprogram utarbetats med syfte att åstadkomma en ekonomi i balans. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i har Komrev inom PwC granskat åtgärder för en ekonomi i balans inom barn- och utbildningsnämnden. Revisionell bedömning Sammanfattningsvis är vår bedömning att arbetet avseende åtgärder för en ekonomi i balans inom barn- och utbildningsnämnden de senaste åren inte har skett på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningen är att arbetet måste utvecklas ytterligare och att kraftfulla strategiska beslut måste fattas för att en ekonomi i balans ska uppnås på längre sikt. Vi grundar vår bedömning på bland annat nedanstående punkter och lämnar där även rekommendationer kring behov av fortsatt utveckling av arbetet med en ekonomi i balans. Är de åtgärder som planerats inom barn- och utbildningsnämnden för en ekonomi i balans genomarbetade och realistiska? Bedömningen är att de åtgärder som har planerats har varit realistiska och i flertalet av de ärenden som förvaltningen presenterat återfinns konsekvensanalyser. Bedömningen av den effekt åtgärderna skulle få för 2010 har inte i alla lägen varit realistisk, eftersom det har visat sig att åtgärderna inte genomförts tillräckligt snabbt för att få förväntad effekt under året. Hur har arbetet med de planerade åtgärdarna utarbetats med hänsyn till delaktighet och förankring? Förslag på åtgärder har lämnats från förvaltningen, men enbart vissa av dessa har gått vidare till nämnden efter genomgång med beredningen. Om beredningen bedömer att förslaget inte får politisk majoritet i nämnden, tas ärendet inte upp till beslut. Vår bedömning är att nämnden inte har varit tillräckligt aktiv med att besluta om åtgärder och anvisningar i tillräcklig omfattning. Finns en ändamålsenlig organisation i genomförandet av åtgärderna? Bedömningen är att de organisatoriska förutsättningarna för att kunna genomföra åtgärder är ändamålsenliga. Med vilken styrning och genomförandekraft vidtas åtgärderna? Bedömningen är att omställningsarbetet under 2009 tog för lång tid att genomföra för att åtgärderna skulle kunna få en helårseffekt för Underskotten som har redovisats under en rad av året för barn- och utbildningsnämnden har inneburit att kommunens styrmodell har 3

4 satts ur spel. Detta genom att tillräckliga åtgärder inte vidtas för en ekonomi i balans samt att uppkomna underskott från tidigare år inte har täckts. Sker rapportering till nämnd beträffande genomförande och effekter på ett ändamålsenligt sätt? Förvaltningen har haft en löpande rapportering kring det ekonomiska läget, där det bland annat har gjorts en uppföljning av planerade och genomförda åtgärder. Bedömningen är utifrån detta att rapporteringen till nämnden har varit ändamålsenlig. I protokollen framgår dock endast i liten omfattning, vilka diskussioner som funnits i ärendet. Bedöms genomförandet ge de förväntade effekterna? De åtgärder som genomförts har enligt förvaltningens bedömningar i huvudsak givit förväntade ekonomiska effekter. Bedömningen är dock att åtgärderna inte varit tillräckliga för år Vilka konsekvenser får genomförandet på innehåll och kvalitet i verksamheten? Vilka egentliga effekter åtgärderna har eller kommer att medföra för framtiden är svåra att mäta på kort sikt, utan ger i regel effekt på längre sikt. Även bristen i dagens målformulering medför att det är svårt att följa upp vilka eventuella konsekvenser genomförda besparingar får på måluppfyllelsen. Utifrån ovanstående bedömningar lämnar vi följande rekommendationer: Nämnden bör ta ett tydligare ansvar och besluta om åtgärder och riklinjer för arbetet med att få en ekonomi i balans. Kommunstyrelsen bör ta en aktivare roll och ge tydligare direktiv, för att utöva sin uppsiktsplikt. Analysen kring effekten av åtgärderna kan utvecklas ytterligare. Ekonomer och personalutvecklare bör involveras i större utsträckning i arbetet med utveckling och åtgärder. För att förbättra spårbarheten och informationen i de ärenden som finns i nämnden, bör protokollen utvecklas ytterligare. Förändringstakten måste öka, så att åtgärderna får effekt så tidigt som möjligt. Målen för verksamheten behöver utvecklas. Långsiktigt styrande mål måste kompletteras med konkreta och mätbara mål på kortare sikt. Sammanfattningsvis är bedömningen att fokus måste sättas på arbete med att ta ett helhetsgrepp över nämndens verksamhet. Målet måste vara en ekonomi i balans, men även med ett fokus på verksamhetsfrågorna. I arbetet är det viktigt att vara öppen för förändringar av strukturell natur. 4

5 Arbetet med att genomföra större strukturella förändringar har påbörjats, men måste intensifieras. Att arbeta vidare med den påbörjade utvecklingsplanen är ett steg i rätt riktning. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under en följd av år har barn- och utbildningsnämnden redovisat budgetmässiga underskott. Nämnden redovisar ett budgetmässigt underskott för 2010 på ca 16 Mkr. För de fyra senaste åren redovisar nämnden en sammanlagd budgetavvikelse på ca 46 Mkr. Inför 2010 har ett omfattande åtgärdsprogram utarbetats med syfte att åstadkomma en ekonomi i balans. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i har Komrev inom PwC granskat åtgärder för en ekonomi i balans inom barn- och utbildningsnämnden. 1.2 Syfte och revisionsfrågor Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Bedrivs arbetet avseende åtgärder för en ekonomi i balans inom barn- och utbildningsnämnden på ett ändamålsenligt sätt? Utifrån ovanstående revisionsfråga ska följande kontrollmål ligga till grund för granskningen: Är de åtgärder som planerats inom barn- och utbildningsnämnden för en ekonomi i balans genomarbetade och realistiska? Hur har arbetet med de planerade åtgärdarna utarbetats med hänsyn till delaktighet och förankring? Finns en ändamålsenlig organisation i genomförandet av åtgärderna? Med vilken styrning och genomförandekraft vidtas åtgärderna? Sker rapportering till nämnd beträffande genomförande och effekter på ett ändamålsenligt sätt? Bedöms genomförandet ge de förväntade effekterna? Vilka konsekvenser får genomförandet på innehåll och kvalitet i verksamheten? 1.3 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom att följa den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska rapporteringen under året genom bland annat prognoser, delårsrapport samt årsredovisning. Vidare har en löpande genomgång gjorts av protokoll och underlag från barn- och utbildningsnämnden, för att följa de ärenden som beslutats kring ekonomi. 5

6 Intervjuer har genomförts med ordförande i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschef samt ekonom inom barn- och utbildningsförvaltningen samt ekonomichef. En första muntlig avrapportering gjordes till revisorerna under året. Föreliggande rapport är den slutgiltiga rapporteringen för granskningen. 2 Granskningsresultat 2.1 Bakgrund I Fördjupade principer för styrning och uppföljning i framgår att nämndens totala verksamhet ska rymmas inom de av fullmäktige tilldelade ekonomiska ramarna. När man befarar överskridande åligger det nämnd/förvaltningschef att ofördröjligen vidta åtgärder för att förhindra överskridandet. Barn- och utbildningsnämnden har redovisat större underskott de senaste åren. För 2007 redovisade dåvarande barn-, utbildnings- och kulturnämnden ett underskott om -8,2 Mkr. För 2008 redovisade barn- och utbildningsnämnden ett underskott om -5,2 Mkr, för 2009 ett underskott om -16,6 Mkr och för 2010 ett underskott om -15,8 Mkr. I en utredning, Fördjupad nyckeltalsanalys barn- och utbildningsnämnden, som genomfördes under 2010 påvisas även att nämndens verksamheter har kostnader som överstiger standardkostnaderna inom såväl barnomsorg, grundskola som gymnasieskola. 2.2 Arbete med åtgärder Arbetet med att ta fram besparingsförslag processas oftast inom förvaltningen, mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Innan ett ärende sedan tas upp i nämnden tas frågan upp med beredningen. Om beredningen bedömer att förslaget inte får politisk majoritet i nämnden, tas ärendet inte upp till beslut. Till de besparingsförslag som lagts fram återfinns i regel konsekvenser redovisade. Arbetet med att ta fram konsekvenser har utvecklats under året. När förvaltningen tar fram ett besparingsförslag lämnas detta på en fastställd blankett, som beskriver åtgärd samt beräknad effekt på helår. Vidare anges konsekvens och påverkan för verksamhet, personal samt lokaler. Tills sist anges om beslut måste tas i nämnden eller om det endast är verkställighet. 6

7 2.2.1 Åtgärder 2009 Barn- och utbildningsnämnden anger ( ) att man under våren 2008 konstaterade att verksamheterna måste vidta åtgärder för att förhindra ett budgetöverskridande. När det befarade underskottet under hösten 2008 blev allt större, identifierade nämnden brister i hanteringen av negativa ekonomiska utfall. Mot bakgrund av detta gavs det i uppdrag att kartlägga och analysera nuläget när det gäller styrning av ekonomi och verksamheter inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. På februarisammanträdet 2009 presenterades rapporten. I samband med budgetprognos 1 ( ) ger nämnden förvaltningen i uppdrag att till nämndsammanträdet i maj presentera en åtgärdsplan för en budget i balans. På sammanträdet i maj ( ) framgår att förvaltningschefen har fått i uppdrag av kommunlednings- och förvaltningsledningsgruppen att nämndens budget till år 2010 ska nivåanpassas med 32 Mkr på grund av vikande skatteunderlag. Nämnden beslutar på majsammanträdet att konsekvensanalyser ska tas fram på förvaltningschefens förslag till nivåanpassning. I samband med sammanträdet i juni ( ) tas beslut om ett antal åtgärder. I augusti ( ) beslutas om att effekterna av anpassningsåtgärderna ska redovisas månadsvis. I samband med årsbudget 2010 ( ) togs beslut med anledning av behovet kring att minska budgeten med 55 Mkr för 2010, för att få en budget i balans Åtgärder 2010 Barn- och utbildningsnämnden hade inför 2010 ett besparingskrav om 32 Mkr på grund av vikande skatteintäkter. Utifrån den kartläggning som gjordes under 2009 avseende ekonomi- och verksamhetsstyrning, beslutades det om åtgärder inom ett antal utvecklingsområden. Under 2010 har ett aktivt arbete genomförts utifrån åtgärdsprogrammet. Dessa åtgärder skulle sammantaget ge besparingar om 59 Mkr under en treårsperiod fram till och med Tanken var att dessa åtgärder skulle medföra att nämnden skulle uppnå en ekonomi i balans i bokslut Åtgärdsplanen är uppdelad på åtgärder inom förskola, grundskola, gymnasieskola respektive övrigt. Besparingarna uppgår till totalt 59 Mkr fördelat enligt följande: 7

8 (tkr) Beslutat belopp Förskola Grundskola Gymnasieskola Övrigt Totalt De största delarna av åtgärderna består av minskat antal tjänster samt lokaler. Under året har enheter som redovisat negativa resultat kallats till ekonomisk hearing tillsammans med förvaltningschef, verksamhetschef samt ekonomer. I samband med sammanträdet i juni ( ) beslutades det bland annat om förändringar bland resultatenheter, att rabatten för Hälsingekommunerna på gymnasiet skulle förhandlas bort, besparingar inom kontoret, vaktmästeriorganisationen samt skolskjutsar. Beslut togs dessutom om att hemställa hos fullmäktige om att få göra underskott, då nämnden inte hittade ytterligare besparingar Kommentarer och bedömning Den arbetsordning som har funnits, när det gäller att ta fram förslag på besparingar, har medfört att förvaltningen lagt fram förslag för beredningen, som sedan inte presenterats på nämnden. Den dialog som finns inom beredningen medför att ett förslag som beredningen bedömer inte får politisk majoritet i nämnden, aldrig tas upp till beslut. Bedömningen är att det är av vikt att förslag lyfts upp i nämnden och nödvändiga beslut tas. Då har nämnden tagit sitt ansvar att komma med förslag på åtgärder, även om beslutet sedan i fullmäktige inte går i linje med nämndens förslag. När man läser ärendena i protokollen är bedömningen att det är svårt att få en överblick över vad som diskuterats i frågan. I vissa ärenden anges endast att nämnden är informerad. Efter beslut om hemställan hos fullmäktige att få göra underskott för 2010, har det under andra halvåret 2010 inte tagits några beslut om kompletterande åtgärder eller andra anvisningar kring ekonomin från nämndens sida. Något beslut hos fullmäktige att godkänna hemställan har dock inte återfunnits. Det är positivt att förvaltningen i regel redovisar konsekvenser till de besparingsförslag som presenteras. Bedömningen är att de åtgärder som har beslutats för 2010 i grunden är realistiska och till stor del har genomförts. 8

9 2.3 Uppföljning och rapportering I Fördjupade principer för styrning och uppföljning i framgår att uppföljning ska ske på två nivåer, dels inom respektive nämnd, dels mellan nämnd och kommunledning. Uppföljningen ska i regel ske varje månad Rapportering till nämnd och styrelsen En mer utförlig sammanställning över vilka ärenden där fokus har varit på information, beslut och åtgärder, kopplade till ekonomi för verksamhetsår 2010, presenteras i avsnitt 3. Rapportering till nämnd En ekonomisk redovisning sker i regel vid respektive nämndssammanträde. I samband med detta görs enligt protokollet en redogörelse om den ekonomiska ställningen och under 2010 även ett flertal gånger en uppföljning kring det pågående anpassningsarbetet. Under hela 2010 har rapporter lämnats kring befarade underskott. I juni togs beslut om vissa åtgärder samt att hemställa hos fullmäktige att få göra underskott, då nämnden inte hittade fler besparingar att göra. Under resterande delen av året beslutar nämnden att tacka för redovisningen och förklara sig informerad. Under 2009 konstateras det i sammanträdesprotokollen att önskemål fanns kring att det skulle arbetas fram redovisningsmetoder för att lättare kunna följa resultaten. Under 2010 konstaterar nämnden att kommentarerna till verksamheternas resultat håller mycket ojämn kvalité. Rapportering till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutade i februari ( ) att begära månatlig budgetuppföljning med helårsprognos av barn- och utbildningsnämnden, med start snarast. Detta resulterade i att kommunstyrelsen fick information på sammanträdet den 1 april, 3 juni samt 2 september. Vid samtliga tillfällen beslutade kommunstyrelsen att förklara sig informerad. Utöver detta har kommunstyrelsen ( ) gett kommunchefen i uppdrag att utreda de ekonomiska konsekvenserna för kommunen med anledning av barn- och utbildningsnämndens underskott. Detta uppdrag avrapporterades på fullmäktige i september ( ). Efter sammanträdet i september har det inte varit någon rapportering från barn- och utbildningsnämnden på kommunstyrelsens sammanträden. 9

10 2.3.2 Effekter av åtgärder Ekonomiska effekter Förvaltningen har löpande under året presenterat beräknade effekter av åtgärdsprogrammet i rapporteringen till nämnden. En sammanfattande bedömning är att vissa åtgärder inte har kunnat genomföras tillräckligt tidigt under året för att ge en helårseffekt. Sammantaget för 2010 görs bedömningen från förvaltningens sida att av de totalt beräknade åtgärderna om 41 Mkr kommer 34 Mkr att ha effekt på Det saknas genom detta åtgärder motsvarande 7 Mkr, som inte kunnat genomföras. Bedömningen är vidare att man går in i 2011 med Mkr lägre kostnader än En sammanställning över de ekonomiska effekterna inom respektive område: (tkr) Beslutat belopp Effekt - genomförda åtgärder Totalt Kvarstående Förskola Grundskola Gymnasieskola Övrigt Totalt I nämndens bokslut för 2010 redogörs det för att personalminskningar har genomförts med ca 60 årsarbetare och tre skolenheter har lämnats, motsvarande kvm, bland annat har två grundskolor lagts ner (Växsjö och Rensbacken). Verksamhetsmässiga effekter I bokslut 2010 följs nämndens mål upp i enlighet med kommunens principer kring styrkort. Målen har perspektiven medborgare, utveckling, ekonomi, medarbetare samt arbetssätt och processer. Totalt har nämnden 23 mål för Av dessa uppnås sju, fyra mål uppnås delvis och fyra mål uppnås inte. Resterande åtta mål har man inte mätt eller saknar mätetal. I nämndens bokslut för 2010 nämns att anpassningarna på personalsidan har medfört större barngrupper i förskola och grundskola. Förändringarna har dessutom skapat ovisshet i väntan på beslut. I flertalet av de besparingsförslag som lagts fram redovisas vilka konsekvenser och vilken påverkan förslaget får på verksamhet, personal samt lokaler. Bedömningen kring vilka egentliga effekter åtgärderna har eller kommer att medföra för framtiden är svåra att mäta på kort sikt, utan ger i regel effekt på längre sikt. 10

11 2.3.3 Kommentarer och bedömning Rapporteringen till nämnden har gjorts löpande under året i enlighet med kommunens styrprinciper. På sammanträdena har i regel även en uppföljning av åtgärdsplanen presenterats. Förvaltningen har vidare presenterat förslag under året, som inte har behandlats i nämnden. Under andra halvan av 2010 finns dock inga beslut med anledning av redovisade underskott. Bedömningen är att det är av vikt att nämnden fortsätter komma med beslut om besparingsförslag och anvisningar till förvaltningen, även om bedömningen är att de inte kommer att ge effekt under aktuellt år. Det är väsentligt att nämnden och förvaltningen hittar ett arbetssätt där en helhetssyn råder för verksamheten. I arbetet är det viktigt att även involvera ekonomer och personalutvecklare i större utsträckning. Det är positivt att kommunstyrelsen utifrån sin uppsiktsplikt begärt att få information om nämndens ekonomiska situation. I protokollen framgår dock inget om vad som har redovisats eller vilken diskussion som förekommit. Bedömningen är att omställningsarbetet under 2009 tog för lång tid för att åtgärderna skulle kunna få en helårseffekt för Bedömningen är att det är svårt att spara in ytterligare på de mindre frågorna, utan en översyn bör göras av verksamheten, där möjliga större strukturella förändringar belyses för att se vad som är möjligt att genomföra. Arbetet med att genomföra förändringar inom gymnasieskolan har påbörjats, men för att nå en ekonomi i balans i framtiden måste det till större verksamhetsförändringar inom flera områden. Det är även viktigt att hastigheten i förändringarna ökar, så att de får effekt så tidigt som möjligt. Målen för verksamheten behöver utvecklas. Långsiktigt styrande mål bör kompletteras med konkreta och mätbara mål på kortare sikt. Bristen i dagens målformulering medför att det är svårt att följa upp vilka eventuella konsekvenser genomförda besparingar får för måluppfyllelsen. 2.4 Utsikter inför 2011 Inför 2011 önskade nämnden ( ) erhålla en utökad ram om 16,7 Mkr för Kommunfullmäktige beslutade ( ) att tillföra 15 Mkr. Med anledning av detta har nämnden ( ) gett förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på budgetanpassning med 1,7 Mkr. Under 2010 har en extern konsult genomfört en översyn av skolan inom. Upplägget har bestått av en nulägesbeskrivning och ett önskeläge. Avsikten är att processen från nuläge till önskeläge ska uttryckas i en utvecklingsplan. 11

12 Utifrån detta genomfördes i januari 2011 en verksamhetskonferens med benämningen Utformning av utvecklingsplan för s skolverksamhet i framtiden utifrån styrning och ledning. Syftet med konferens var att ta fram stommen till en utvecklingsplan. 12

13 3 Ärenden I nedanstående sammanställning läggs fokus på information, beslut och åtgärder som är kopplade till ekonomi för verksamhetsår Kommunfullmäktige KF Uppföljning av barn- och utbildningsnämndens verksamhet Kort presentation av verksamheten av ordförande i barn- och utbildningsnämnden samt tf förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunfullmäktige förklarar sig informerad. KF Årsredovisning 2009 Kommunfullmäktige beslutar att barn- och utbildningsnämnden underskott för 2009 om tkr avskrivs. KF Ekonomiska ramar och riktlinjer för Kommunfullmäktige beslutar att barn- och utbildningsnämnden ska anpassa verksamheten till minskat elevunderlag och återbetala ramöverskridanden för år 2010 och 2011 och att återbetalning ska ske med tkr 2011 och tkr år KF Uppdrag med anledning av barn- och utbildningsnämndens aviserade underskott avseende år 2010 Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att utreda de ekonomiska konsekvenserna för kommunen med anledning av barn- och utbildningsnämndens underskott med avrapportering den 27 september KF Uppdrag med anledning av barn- och utbildningsnämndens aviserade underskott avseende år 2010 Avrapportering av uppdraget och kommunfullmäktige beslutar att förklara sig informerade Kommunstyrelsen KS Budgetramar och förutsättningar för 2011 Kommunstyrelsen beslutar att begära in månatlig budgetuppföljning med helårsprognos av barnoch utbildningsnämnden i kommunstyrelsen med start snarast. KS Barn- och utbildningsnämnden med budgetuppföljning och helårsprognos Kommunstyrelsen beslutar att förklara sig informerad. 13

14 KS Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska situation - diskussion Barn- och utbildningsförvaltningens tf förvaltningschef samt förvaltningsekonom redogjorde för nämndens ekonomiska situation. Kommunstyrelsen beslutar att förklara sig informerad. KS Barn- och utbildningsnämnden med budgetuppföljning och helårsprognos Kommunstyrelsen beslutar att förklara sig informerad Barn- och utbildningsnämnden BoU Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning Förvaltningsekonomerna lämnade redogörelse om nämndens ekonomiska ställning Vidare informerade de om anpassningsplanering och checklista, sk 37-punktsprogrammet, som upprättats för uppföljning av beslutade nivåanpassningar. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tacka för en utmärkt presentation. BoU Bokslut 2009 Barn- och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till kommunfullmäktige att nämnden helt befrias från resultatbalansering av 2009 års underskott. Nämnden konstaterar även att kommentarerna till enheternas resultat håller mycket ojämn kvalitet, vilket är otillfredsställande. BoU Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning Förvaltningsekonomerna redogör för arbetet med anpassningar enligt 37-punktsprogrammet samt för förslag till ytterligare besparingar för att få en budget i balans Barn- och utbildningsnämnden beslutar (anges inget beslut i protokollet). BoU Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning Förvaltningsekonomerna redogör för arbetet med anpassningsarbetet enligt 37-punktsprogrammet, för förslag till ytterligare besparingar samt den ekonomiska ställningen för första kvartalet Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tacka för redovisningen och förklara sig informerad. 14

15 BoU Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning Förvaltningsekonomerna redogör för den ekonomiska ställningen tom maj Prognosen för 2010 är -10,0 Mkr, men av detta underskott kommer nämnden att ansöka om medel ur omställningsreserven avseende grundskolornas underskott vårterminen 2010 med 3-4 Mkr. Barn- och utbildningsnämnden beslutar om en ny uppdelning av resultatenheterna samt att 6% rabatt för Hälsingekommunerna på gymnasiet snarast förhandlas bort. Vidare beslutas att ställa sig bakom förvaltningens förslag gällande besparingar, barn- och utbildningskontoret flyttar, gemensam vaktmästarorganisation och skolskjutsar på gymnasiet. Vidare görs en hemställan till kommunfullmäktige att få göra underskott, då nämnden finnar att ytterligare besparingar inte kan göras. BoU Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning Förvaltningsekonomerna redogör för den ekonomiska ställnigen tom 30 augusti, Prognosen för 2010 är -11,7 Mkr, men av detta underskott kommer nämnden att ansöka om medel ur omställningsresursen avseende grundskolans underskott under vårterminen 2010 med ca 3,4 Mkr. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att känna sig informerad. BoU Bokslutsprognos Förvaltningsekonomerna redogör för bokslutsprognos 2. Totalt prognostiseras ett underskott för 2010 om -13,7 Mkr, vilket minskar till -8,3 Mkr om 5,4 Mkr erhålls ur omställningsresursen. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna bokslutsprognos 2. BoU Verksamhets- och investeringsbudget Barn- och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till kommunfullmäktige om att inte behöva betala ramöverskridandet 2010 och 2011 om tkr respektive tkr. Vidare beslutar nämnden att hemställa till kommunfullmäktige om att få en ökad ram 2011 med tkr, 2012 med tkr och 2013 med tkr. BoU Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning Förvaltningsekonomerna redogör för den ekonomiska ställningen tom 30 september. Prognosen för 2010 uppgår till -11,7 Mkr. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tacka för informationen. 15

16 BoU Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning Förvaltningsekonomerna redogör för den ekonomiska ställningen tom oktober. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tacka för informationen och känner sig informerad. BoU Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning Förvaltningsekonomerna tillsammans med grundskolechef samt gymnasiechef redogör för den ekonomiska ställningen tom november. Utfallet per november motsvarar ett underskott om -17,4 Mkr. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att tacka för redovisningen Robert Heed Projektledare Bengt Andersson Kundansvarig 16