Förslag till nytt vattenskyddsområde för Kalls vattentäkt i Åre kommun

Transkript

1 Förslag till nytt vattenskyddsområde för Kalls vattentäkt i Åre kommun Utredning 2013

2 Innehållsförteckning Inledning...1 Syfte...1 Skyddsvärde/skyddsbehov...1 Teknisk beskrivning...1 Vattentäkt behandling - distributionsområde...1 Framtida vattenförbrukning...4 Gällande tillstånd och ägoförhållanden...4 Vattenkvalitet...4 Planbestämmelser...4 Geologiska förutsättningar...5 Hydrogeologi...5 Miljökvalitetsnormer...5 Risker...5 Potentiella föroreningskällor...6 Förslag till skyddsområde...11 Vattentäktszon...11 Bilagor 1. Skyddszoner för vattentäkt i Kall, med föreskrifter 2. Utdrag ur fastighetsregistret, servitutsavtal 3. Vattenkvalitet Åre kommun Box 201, JÄRPEN Besöksadress: Norra vägen 21 C Tel växel: Fax: Org nr: Bankgiro: E-post: kundtjanst@are.se Internet:

3 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Inledning Målet med att skydda vårt viktigaste livsmedel, dricksvattnet, är att säkerställa att kommande generationer skall kunna dricka ett rent och hälsosamt vatten. För att uppnå detta mål krävs det insikt om att naturen och dricksvattnet har ett högt skyddsvärde och att människans nyttjande och påverkan av naturen förutsätter ett hållbart flergenerationsperspektiv. Kalls skyddsområde med tillhörande föreskrifter har sin grund i Miljöbalken och har utformats med stöd av Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om vattenskyddsområden och med stöd av Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2003:16. Miljöbalken reglerar egentligen redan skyddet av dricksvattnet, men är mer generellt skriven för att kunna tillämpas för en rad olika verksamheter. Arbetet med vattenskyddsområden innebär att Miljöbalkens krav tydliggörs, och specificeras för just dricksvatten. Syfte Utredningen utgör underlag för beslut om skyddsområde och föreskrifter. Syftet med förslaget till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Kalls vattentäkt, är att minimera risken för påverkan, så att vattnet efter normalt beredningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Det befintliga vattenskyddsområdet från 1991 är i behov av uppdatering för att harmonisera med modernare lagstiftning och praxis. Skyddsvärde/skyddsbehov Kalls grundvattentäkt är den allmänna huvudvattentäkten för Kalls VA-verksamhetsområde., se figur 1 och 2. I enlighet med Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde bedöms skyddsvärdet för huvudvattentäkten vara högt. Teknisk beskrivning Vattentäkt behandling - distributionsområde Kalls vattenverk består av en 108 meter djup bergborrad brunn med kapaciteten 430 m 3 /d. Foderröret har innerdiametern 120 mm och borrhålet 110 mm. Djupbrunnspumpen är av fabrikat Sumo CP 2/18 och har en kapacitet på 144 m 3 /d. Vid normala driftsförhållanden sker ingen desinfektion. För närvarande finns ca 47 abonnenter varav den övervägande delen utgörs av en-tvåfamiljshus. Bland abonnenterna finns även Kall Autolodge, Kallgården med pensionatverksamhet. Några mindre lägenhetshus, seniorboende och en livsmedelsbutik, se figur 1 för verksamhetsområdet. Medeldygnsförbrukningen de senaste 10 åren har varit cirka 50 m3, se figur 2 för årsproduktion. Vattentäkten har ett fastställt vattenskyddsområde sedan 1991, se figur 3 Sidan 1

4 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Vattenverk Figur 1. Kartan visar Va-verksamhetsområdet i Kall, verksamhetsområde för vatten och avlopp blåmarkerat, enbart för avlopp i röd färg. Anslutna abonnenter 2013 ligger till övervägande delen inom verksamhetsområdet. Sidan 2

5 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Årsvattenproduktion i Kall vattenverk m3 vatten Årtal Figur 2. Diagrammet visar årsproduktionen av dricksvatten, data saknas Huvudvattentäkt Figur 3. Kartan visar det befintliga vattenskyddsområdet från 1991 för Kalls kommunala vattentäkt. Sidan 3

6 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Framtida vattenförbrukning Den senaste befolkningsprognosen prognostiserar en 8%-ig minskning av befolkningen i Kalls samhälle under perioden Förändringen av befolkningsmängden och därmed vattenförbrukningen i Kall på längre sikt, år, är osäker men förväntas inte innebära en avfolkning i samma takt som under perioden Med hänsyn till att området runt Kallsjön ur turismhänseende har stor utvecklingspotential och att livsstilsinflyttningen förväntas öka, finns det från kommunalt håll en tro på att befolkningstrenden kommer att brytas. Gällande tillstånd och ägoförhållanden Huvudvattentäkten på Västgård 1:3 saknar vattendom. Fastigheten ägs av det kommunala bostadsbolaget Årehus AB. Se bilaga 2 för utdrag ur fastighetsrregistret. Vattenkvalitet Råvattnet har relativt låga metallhalter, förekommande järn och manganhalter är låga. Vattnet har en grundvattenkaraktär vilket främst märks på hårdheten som varierar mellan cirka 8-9 tyska grader. Förekomst av långsamväxande bakterier och koliforma kan tyda på ytvattenpåverkan kopplat till tunna jordtäcken. Se bilaga 3 för vattenanalyser Planbestämmelser Kalls vattentäkt och vattenskyddsområde ligger i Kall samhälle där gällande planbestämmelser är från byggnadsplanen Området där vattentäkten är beläget är planlagt för bostäder, se figur 4. Övriga intressen i direkt anslutning till vattentäkten: Riksintresse för rörligt friluftsliv Riksintresse kulturmiljövård 1 Befolkningsprognos Diarienummer KS /019 Sidan 4

7 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Huvudvattentäkt Figur 4. Kartan visar detaljplanelagt område i Kall. Geologiska förutsättningar Hydrogeologi Se bilaga 1 för utredningen om vattentäkternas hydrogeologiska förutsättningar. Miljökvalitetsnormer För grundvattenförekomst ur vilken vattentäkten tar sitt vatten saknas miljökvalitetsnormer. Risker Kalls vattentäkt är belägen i utkanten av Kall samhälle. Markanvändningen i närområdet utgörs av skogsmark eller bebyggelse. Sidan 5

8 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Riskbedömningen/värderingen, enligt bilaga 1, är ett sätt att tydliggöra reella risker och utgör ett stöd i utformning av skyddsföreskrifter samt eventuella skyddsåtgärder. De huvudsakliga riskobjekten finns redovisade nedan och i bilaga 1. Potentiella föroreningskällor Inventeringen av riskobjekt har gjorts med stöd av miljökontorets miljöregister samt via platsbesök. Bebyggelse Den huvudsakliga bebyggelsen förekommer syd-ost om vattentäkten, se figur 5 för bebyggelse i förhållande till jordarter. I Kall är de flesta hushållen anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet, se figur 6 för det kommunala avloppsnätets sträckning och förekommande avloppsinfiltration. I anslutning till hushåll antas eldningsolja samt normala mängder hushållskemikalier hanteras. Vattentäkt Figur 5. Kartan visar bebyggelse i förhållande till jordarter. Grön färg motsvarar isälvsgrus, blå morän. Röd motsvarar berg i dagen, rosa tunt jordtäcke eller omväxlande morän och berg. Sidan 6

9 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Vattentäkt Figur 6. Kartan visar spillvattennätet i Kall, röda linjer motsvarar spillvattenledningar, rosa prickar enskild avloppsinfiltration. Areella näringar Jordbruk förekommer främst söder om Kallvägen samt cirka 500 meter öster om vattentäkten. Jordbruksmarken används för bete eller vallbruk. I Kall samhälle finns begränsade arealer för bete eller vallbruk det finns bland annat hästhagar. Skogsbruk förekommer norr och nord-väst om vattentäkten. strax väster om vattentäkten finns ett område med mycket tunt jordtäcke där slutavverkning skett relativt nyligen, se figur 7. Sidan 7

10 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Slutavverkad skog Hästar Vattentäkt Figur 7. Flygbilden visar markanvändningen i området. Flygbild från Google. Trafik och vägar Söder om vattentäkten löper regionalväg 336 mellan Kall och Anjan. I direkt anslutning till vattentäkten finns en asfaltsbelagd lokalgata. Sidan 8

11 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Extrema väderleksförhållanden och klimatförändringar Enligt de prognostiserade klimatförändringarna kan regnmängderna i området komma att öka i framtiden. Detta i kombination med tunna jordtäcken kan medföra högre grundvattennivåer i berggrunden och möjligen kortare uppehållstid för grundvattnet. Övrigt Övriga kända riskobjekt är få och redovisas i figur 8. Enskilda dricksvatten- och energibrunnar redovisas i figur 9. Fd plastindustri numera timmerhustillverkning Vattenverk Drivmedelsförsäljning Figur 9. Kartan visar bla läget för fd rangerbangård samt bensinstationer. Sidan 9

12 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Vattentäkt Figur 10. Kartan visar inrapporterade dricksvatten- och energibrunnar till SGU:s brunnsarkiv, maj Siffran närmast brunnen redovisar brunnsdjupet. Sidan 10

13 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Förslag till skyddsområde Se bilaga 1 för skyddsområdesavgränsning. Vattentäktszon Vattentäktszonen utgörs av området närmast råvattenbrunnarna. Vattentäktszonen får endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Åre kommun Box 201, JÄRPEN Besöksadress: Norra vägen 21 C Tel växel: Fax: Org nr: Bankgiro: E-post: kundtjanst@are.se Internet:

14 Vattenskyddsområde, förslag Kalls vattentäkt, Åre kommun Upprättad av: Johan Kjellgren Sidan 12

15 repo03.docx RAPPORT Åre Kommun Förslag till vattenskyddsområde för Kalls vattentäkt Uppdragsnummer Sweco Environment AB Sundsvall Vatten Elodie Benac Hans Fridholm 1 (8) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen E l o di e Be na c Sundsvall Vatten Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) elodie.benac@sweco.se BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\000 - rapport_vso.docx

16 repo03.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 UTFÖRDA BERÄKNINGAR SOM UNDERLAG FÖR AVGRÄNSNING METODIK FÖR AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDEN Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon UPPEHÅLLSTIDER I GRUNDVATTENMAGASINET Allmänt Vattenbalans Kontinuitetsbetraktelse Transporttider Avgränsning 7 3 DISKUSSION 8 4 REFERENSER RAPPORTER FRAMSIDANS FOTO 8 Bilagor Bilaga 1. Hydrogeologisk beskrivning Bilaga 2. Riskanalys Bilaga 3. Förslag till föreskrifter Kartor Karta 1. Sårbarhetskarta Karta 2. Riskinventering Karta 3. Förslag till vattenskyddsområde 2 (8) RAPPORT FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KALLS VATTENTÄKT BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\000 - rapport_vso.docx

17 repo03.docx BAKGRUND Samhället Kall försörjs med dricksvatten från en grundvattentäkt, se översiktligt läge i figur 1. Vattentäkten utgörs av en bergborrad brunn. Sweco Environment AB har fått i uppdrag att ta fram förslag till avgränsning av vattenskyddsområde för huvudvattentäkten i Kall. Avgränsningen presenteras i denna rapport i form av en karta där föreslagna skyddszoner redovisas. Kall N FIGUR 1. ÖVERSIKTKARTA ( 2 UTFÖRDA BERÄKNINGAR SOM UNDERLAG FÖR AVGRÄNSNING 2.1 METODIK FÖR AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDEN Metodiken i Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde (2010:5) har i tillämpliga delar använts i detta arbete Vattentäktszon Vattentäktszonerna bör enligt Naturvårdsverket avgränsas som ett område kring uttagsbrunnarna. Vattentäktszonen ska skyddas mot tillträde av obehöriga på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Inget annat än vattentäktsrelaterad verksamhet bör förekomma inom detta område. 3 (8) RAPPORT FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KALLS VATTENTÄKT BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\000 - rapport_vso.docx

18 repo03.docx Primär skyddszon Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan områden mindre än detta accepteras Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör omfatta så stor del av tillrinningsområdet att grundvattnets uppehållstid från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Som utgångspunkt bör naturliga yt- och grundvattendelare och tillrinningsområdet som helhet identifieras. Överväganden avseende risk och transporttider kan sedan leda till att ett mindre område föreslås. 2.2 UPPEHÅLLSTIDER I GRUNDVATTENMAGASINET Allmänt Med begreppet uppehållstid avses den tid som det förväntas ta för en eventuell förorening att transporteras genom grundvattenmagasinet fram till vattenintaget. För att kunna bestämma vattenflödet genom ett grundvattenmagasin och för att kunna avgöra hur snabbt en förorening kan transporteras i ett grundvattenmagasin måste grundvattnets strömningshastighet beräknas. Ett flertal faktorer måste vägas in vid bedömningen av uppehållstiden, t.ex. skillnaden mellan grundvattenflöden i olika bergarter. Olika delar av tillrinningsområdet måste därför behandlas på olika sätt. För beräkning av uppehållstider har lämpliga metoder utifrån vattenbalans, kontinuitetsbetraktelse och Darcys lag använts. 4 (8) RAPPORT FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KALLS VATTENTÄKT BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\000 - rapport_vso.docx

19 repo03.docx Vattenbalans En första metod för att beräkna erforderlig utbredning av vattenskyddsområdet är att upprätta en enkel vattenbalans över vattenskyddsområdet. Principen är att grundvattenbildningen minst ska motsvara uttagets storlek. Då uppehållstiden ska vara minst 100 dagar respektive minst ett år inom primär respektive sekundär skyddszon ska grundvattenbildningen inom skyddszonen minst motsvara uttaget under motsvarande tider. För beräkningen används i detta fall endast grundvattenbildningen genom nederbörd. Följande parametervärden har använts för att beräkna den erforderliga arean: - Uttag Q: 50 m 3 /dygn - Grundvattenbildning GVB: 60 mm/år - Uppehållstid t: 100 dygn respektive 365 dygn Erforderlig area enligt vattenbalansberäkning ges av: Q t A. GVB 365 Resultat från beräkningen redovisar att för en uppehållstid av 100 dygn respektive 1 år är den erforderliga ytan för grundvattenbildningen 8 ha respektive 30 ha. En rimlig yta för den primära skyddszonen respektive sekundära skyddszonen bör ligga i samma storleksordning Kontinuitetsbetraktelse En yta kan beräknas baserat på dimensionerande brunnsuttag, brunnsdjup under grundvattenytan, uppehållstid samt flödesaktiv porositet. Som avgränsning av den primära respektive sekundära skyddszonen är uppehållstiden 100 dygn respektive 365 dygn. För primära skyddszonen bör dock områdets radie aldrig understiga 100 meter. Beräkningen ges av: Q t R 2 b n För det dimensionerande uttaget 50 m 3 /dygn, uppehållstiden 100 respektive 365 dygn, mäktigheten 90 meter under grundvattennivån och flödesaktiv porositet 0,005 blir radien för 100 respektive 365 dygns transporttid 60 respektive 110 meter. Ytan för en cirkel med radien 60 respektive 110 meter är 1,1 respektive 4,1 ha. Eftersom det krävs en grundvattenbildande yta om ca 10 respektive 37 ha för att balansera uttaget är denna metod inte dimensionerande för avgränsningen av vattenskyddsområdet i detta fall. e 5 (8) RAPPORT FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KALLS VATTENTÄKT BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\000 - rapport_vso.docx

20 repo03.docx Transporttider De faktorer som styr flödet i marken är grundvattenytans gradient och grundvattenmagasinets genomsläpplighet, där den senare är helt dominerande som styrande faktor bara en gradient finns. Dessutom styr den effektiva porositeten grundvattnets transporthastighet. För grundvatten kan flödeshastigheten uppskattas enligt Darcys lag med hänsyn till gradient, effektiv porositet och hydraulisk konduktivitet. I tabell 1 redovisas de parametervärden som har använts för att beräkna den genomsnittliga flödeshastigheten i berget. Konduktivitetsvärdet för berget har skattats utifrån den transmissivitet som utvärderats från data från tidigare utförd provpumpning samt uppgifter från SGU:s brunnsarkiv (se rapporten Hydrogeologisk modell i bilaga 1). Värden för gradienten i berget har skattats utifrån topografins nivåskillnader. Värden för effektiva porositeten motsvarar de förväntade värden i kristallint berg enligt Vägverkets rapport 1998:64. TABELL 1. PARAMETERVÄRDEN ANVÄNDA I BERÄKNING AV FLÖDESHASTIGHET. Parameter Enhet Min Medel Max Fördelning Konduktivitet, K s m/s , Lognormal Gradient, i - 0,005 0,018 0,03 Likforming Effektiv porositet, n e - 0,0001 0,005 0,01 Normal Flödeshastigheten ges enligt Darcys lag av: v K i n e En s.k. Monte Carlo-beräkning av ett stort antal slumpmässiga kombinationer av parametervärdena i tabell 1 ger en statistisk fördelning av flödeshastigheten enligt figur 2. Beräkningen visar bl.a. att i 90 procent av de beräknade fallen kan den genomsnittliga flödeshastigheten förväntas ligga kring 0,4 m/dygn. Beräknade medianvärden, vilket representerar den bästa skattningen, är ca 0,15 m/dygn. Beräknade maxvärden, vilka är mycket osannolika, är ca 3 m/dygn. En avgränsning som motsvarar 90-percentilen av de beräknade flödeshastigheterna bedöms ge erforderligt skydd för att täcka in de osäkerheter som finns, t.ex. varierande geologiska förhållanden, större nederbördstillfällen eller högflödessituationer. 6 (8) RAPPORT FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KALLS VATTENTÄKT BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\000 - rapport_vso.docx

21 repo03.docx Frekvens (%) ,001 0,01 0, Hastighet (m/dygn) FIGUR 2. FÖRDELNING AV BERÄKNINGAR AV FLÖDESHASTIGHET ENLIGT DARCYS LAG MED MONTE CARLO-METOD Avgränsning Med transporttidsberäkningarna och vattenbalansen som utgångspunkt föreslås gränsen mellan den primära zonen och den sekundära zonen ligga minst 40 meter från vattentäktszonen. Den yttre gränsen för den sekundära zonen föreslås ligga minst 150 meter från vattentäktszonen. Avgränsningen orienteras dessutom på så sätt att den omfattar de möjliga sprickzonerna i riktning NNO-SSV samt NV-SO. En rimlig yta för den primära skyddszonen respektive sekundära skyddszonen bör dessutom ligga kring 8 respektive 30 ha. Ingen tertiär skyddszon föreslås för Kall då yttre gränsen för sekundära skyddszonen uppströms vattentäkten motsvarar gränsen för delavrinningsområdet. För att underlätta implementering av skyddsföreskrifter följer gränser för primär och sekundär skyddszoner i stort sett fastighetsgränser och vägar. 7 (8) RAPPORT FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KALLS VATTENTÄKT BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\000 - rapport_vso.docx

22 repo03.docx DISKUSSION Transporttidsberäkningarna i grundvattenmagasinet är utförda för en specifik situation som motsvarar en mycket hög generell genomsläpplighet. Grundvattenmagasinet är dock inte homogent och genomsläppligheten är troligtvis mindre vid vissa områden. Detta medför att avgränsningen i normalfallet motsvarar längre transporttid än vad som tagits fram i denna rapport. I beräkningarna har inte tagits hänsyn till eventuella tekniska barriärer som kan finnas och som kan användas för att reducera vattenskyddsområdets storlek. 4 REFERENSER 4.1 RAPPORTER VIAK AB, Åre kommun, Kall, Förslag till skyddsplan för grundvattentäkt inom fastigheten Västgård 1:3, VIAK AB, Åre kommun, Kall, Korttidsprovpumpning av bergborrad brunn, VISS internetbaserade vattendata SMHI:s internetbaserade väderdata Den ekonomiska kartan i digitalt format Karta över grundvattnet i Jämtlands län, SGU ser Ah nr 21 Jordartskarta över Jämtlands län, SGU Internetbaserad berggrundskarta över Kall, SGU Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden, NFS 2003:16 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Handbok 2010:5 Naturvårdsverkets rapport snv pm 1334 Geomorfologiska kartbladet 19 D Åre, 1981 SGU:s internetbaserade jordartskarta Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat, underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen, Svenskt Vatten, oktober 2007 Ramdirektiv för vatten, 2000/60/EG, Europeiska Unionen Föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30, omtryck LIVSFS 2011:3 Livsmedelsverket Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet, Svenskt Vatten, Uppgifter från SGU:s brunnsarkiv, hämtade juni FRAMSIDANS FOTO View over the lake of Kall, 1997 ( 8 (8) RAPPORT FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR KALLS VATTENTÄKT BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\000 - rapport_vso.docx

23 repo03.docx BILAGA 1 Åre Kommun Vattenskyddsområde Kall Hydrogeologisk beskrivning för vattentäkten i Kall Uppdragsnummer Sweco Environment AB Gbg Vattenresurser Elodie Benac Hans Fridholm 1 (14) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen E l o di e Be na c Sundsvall Vatten Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) elodie.benac@sweco.se BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

24 repo03.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE OCH OMFATTNING LOKALISERING 3 2 AVRINNINGSOMRÅDE BESKRIVNING MARKANVÄNDNING NEDERBÖRD 5 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING GEOLOGI JORDARTER HYDROGEOLOGI Beskrivning av grundvattenmagasinen Uppskattning av hydrauliska egenskaper Grundvattenbildning Konceptuell hydrogeologisk modell 14 2 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

25 repo03.docx INLEDNING 1.1 SYFTE OCH OMFATTNING Samhället Kall försörjs med dricksvatten från en grundvattentäkt. Föreliggande rapport redovisar en geologisk och hydrogeologisk beskrivning över området kring Kall. 1.2 LOKALISERING Kall ligger i Åre kommun, strax intill väg 336 norr om Järpen, se figur 1. Kall FIGUR 1. ÖVERSIKTSKARTA ( LANTMÄTERIET) 3 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

26 repo03.docx AVRINNINGSOMRÅDE 2.1 BESKRIVNING Vattentäkten i Kall ligger inom delavrinningsområdet Utloppet av Kallsjön, se figur 2. FIGUR 2. ÖVERSIKTSKARTA ÖVER KALLSJÖN ( VISS). En beskrivning över delavrinningsområdet redovisas i tabell 1. Observera att föreslaget vattenskyddsområde inte omfattar hela delavrinningsområdet, se separat rapport om vattenskyddsområdet. TABELL 1. UPPGIFT OM DELAVRINNINGSOMRÅDET ( VISS). ID Namn Area Utloppet av Kallsjön 329,3 km MARKANVÄNDNING Området kring Kall utgörs främst av bostadsbebyggelse och verksamheter av mindre omfattning (småföretag). Jordbruk förekommer i området. Skogsbruk bedrivs också i området. Markanvändning i området redovisas i tabell 2. TABELL 2. MARKFÖRUTSÄTTNINGAR I AVRINNINGSOMRÅDET ( VISS). Area Total Vattenyta Skog Öppenmark Jordbruk Hygge Sankmark Kalfjäll Km 2 329,28 157,64 135,85 9,22 7,51 9,65 4,16 5,25 4 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

27 repo03.docx NEDERBÖRD Normalnederbörden vid SMHI:s mätstationer i Järpströmmen (nr 13324), Häggsjön (nr 13231) respektive Kaxås-Åflod (nr 13330) var under perioden till 510 mm/år, 690 mm/år respektive 580 mm/år. Nederbörden varierar med årstiden, se figur Häggsjön Järpströmmen Kaxås-Åflod jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec FIGUR 3. MÅNADSVIS NORMALVÄRDEN FÖR NEDERBÖRD I MÄTSTATIONER NÄRA KALL UNDER PERIODEN ( SMHI). Det finns dock ingen mätstation nära Kall, vilket innebär att nederbördsvärden som redovisas ovan inte är nödvändigtvis representativa. Normalvärden för nederbörd i Kall bedöms vara högre än värden som redovisas ovan. Enligt beskrivningen till grundvattenkartan över Jämtlands län är den effektiva nederbörden vid Kall ca 600 mm/år. Enligt VV rapport 2008:61 är den beräknade specifika avrinningen i Kall l/(s km2) för perioden , vilket motsvarar mm/år. 5 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

28 repo03.docx HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 GEOLOGI Berggrunden kring Kall består av ett komplext system av skållor med ultrabasiska, basiska och intermediära omvandlade bergarter, se figur 4. Vattentäkt FIGUR 4. MODIFIERAD BERGGRUNDKARTA ÖVER KALL ( SGU). Bergarterna i området tillhör Seve-komplexet, som består främst av metamorft omvandlade gnejser, skiffrar, kvartsiter och basiska bergarter med lokala inslag av karbonatrika sedimentära bergarter. Vattentäkten ligger på gränsen mellan de basiska och de karbonatrika bergarterna och det är därmed osäkert i vilken bergart vattentäkten ligger. Enligt SGU:s berggrundskarta består berggrunden vid vattentäkten av karbonatrik sedimentär bergart (kalksten). Enligt tidigare undersökningar (VIAK, 1981) bedöms dock berggrunden vid vattentäkten bestå av amfiboliter. Enligt SGU:s beskrivning över grundvattenkartan för Jämtlands län är båda bergarterna ungefär lika genomsläppliga och har samma mediankapacitet, se tabell 4. 6 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

29 repo03.docx TABELL 3. BEDÖMNING AV UTTAGSKAPACITET OCH HYDRAULISK KONDUKTIVITET ( SGU). Bergart Mediankapacitet Hydraulisk konduktivitet Intrusiv, basisk och ultrabasisk 750 l/h 6, m/s Karbonatrik sedimentär 750 l/h 5, m/s Enligt den regionaltektoniska tolkningen bedöms sprickorna i området ha en riktning NNO-SSV samt NV-SO, se figur 5. FIGUR 5. UTDRAG FRÅN BERGGRUNDSKRTAN SGU CA 53:2. Ett flertal vattenförande sprickor har påträffats vid borrningar av enskilda brunnar. Läge för dessa vattenförande sprickor finns redovisade av SGU och redovisas i figur 6. 7 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

30 repo03.docx FIGUR 6. PÅTRÄFFADE SPRICKZONER VID BORRNING SAMT TOLKADE LINEAMENT I OMRÅDET, 3.2 JORDARTER Området karakteriseras av ett relativt tunt jordtäcke och en hög hällfrekvens. Morän dominerar, se utsnitt ur SGU:s jordartskarta i figur 7. Moränen är oftast siltig och återfinns högre upp i terrängen. Vattentäkt FIGUR 7. MODIFIERAD JORDARTSKARTA ÖVER KALL ( SGU). 8 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

31 repo03.docx Isälvsavlagringar finns söder om vattentäkten och sträcker sig från Kallsjöns strand i riktning mot öster. Torv förekommer lokalt längs Kallsjöns norra stand samt högre upp i terrängen. 3.3 HYDROGEOLOGI Beskrivning av grundvattenmagasinen Högre i terrängen där morän och tunna jordarter ligger följer grundvattenytan i jord i stort sett topografin. Grundvatten läcker härifrån ut i isälvsavlagringarna som ligger nedströms. Grundvattenytan har en mycket flack gradient i isälvsavlagringarna till följd av den stora genomsläppligheten. Grundvatten i berg bedöms huvudsakligen följa topografin, dvs. från höjdområdena ner till lågpunkterna. Grundvattnets avrinningsriktning i berggrunden vid vattentäkten bedöms vara mot sydsydväst och sydost vid sprickzonerna. Den sprickliga berggrunden utgör huvudakvifer för Kalls vattentäkt. Brunnen som utgör Kalls vattentäkt är 108 meter enligt uppgifter från brunnsborrningen. Brunnens djup har dock mätt till 98 meter vid ett senare tillfälle (VIAK, 1981), vilket innebär att brunnen sannolikt är igenslammad eller delvis rasad Uppskattning av hydrauliska egenskaper Vid en översiktlig bedömning av transmissiviteten kan brunnsdata från SGU:s brunnsarkiv användas som underlag. Utifrån de bergborrade brunnarnas rapporterade vattenmängd och borrdjup kan bergets regionala egenskaper mycket översiktligt bedömas. Brunnsdata har inhämtats under juni 2013 från SGU:s brunnsarkiv. Lokalisering av dessa brunnar redovisas i figur 8. FIGUR 8. MODIFIERAD BERGGRUNDSKARTA ÖVER KALL MED BRUNNARS LOKALISERING ( SGU). 9 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

32 repo03.docx Totalt erhölls 27 brunnsuppgifter från bergbrunnar. Eftersom det är osäkert om vattentäkten ligger i kalksten eller i amfibolit har brunnsuppgifter hämtats för båda dessa bergarter. Sammanfattande information för de utvalda brunnarna och deras respektive bergart redovisas i tabell 5. TABELL 4. BASINFORMATION FRÅN UTSÖKNINGSOMRÅDET. Bergart Antal brunnar Mediandjup Minsta vattenflöde Största vattenflöde Median vattenflöde Karbonatrik sedimentär Ultrabasisk, basisk eller intermediär m 180 l/tim l/tim l/tim m l/tim l/tim l/tim Utgående från brunnskapacitet Q (m 3 /s) och avsänkning eller brunnsdjup s (m) kan bergets transmissivitet T uppskattats enligt SKB (1997): T=2,24 (Q/s) 0,98 Tabell 6 redovisar basparametrar för den approximativa transmissiviteten. TABELL 5. FÖRDELNING FÖR DEN BERÄKNADE TRANSMISSIVTETEN FÖR VARJE JORDART. Bergart Min 10- percentil 25 percentil Median 75- percentil 90- percentil Max Karbonatrik sedimentär 1, m 2 /s 2, m 2 /s 5, m 2 /s 6, m 2 /s 3, m 2 /s 5, m 2 /s 2, m 2 /s Ultrabasisk, basisk eller intermediär 1, m 2 /s 1, m 2 /s 2, m 2 /s 4, m 2 /s 7, m 2 /s 8, m 2 /s 9, m 2 /s Dessa värden stämmer relativt väl med SGU:s uppskattning av hydraulisk konduktivitet, se tabell 7. Skillnaden mellan värdena beror troligtvis på sprickfrekvens i området som påverkar bergets genomsläpplighet. 10 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

33 repo03.docx TABELL 6. BERÄKNADE VÄRDEN FÖR KONDUKTIVITET OCH JÄMFÖRELSE MED SGU:S UPPSKATTNINGAR FÖR REGIONALA KONDUKTIVITETER. KONDUKTIVITETEN BERÄKNAS SOM KVOTEN MELLAN TRANSMISSIVITETEN OCH MEDIANDJUPET. Min Median Max Motsvarande konduktivitet Karbonatrik sedimentär bergart SGUs uppskattning för konduktivitet Alunskiffer, kalksten och dolomit Motsvarande konduktivitet Ultrabasisk, basisk eller intermediär bergart SGUs uppskattning för konduktivitet Intrusiva, basiska och ultrabasiska bergarter 1, m/s 8, m/s 6, m/s 5, m/s 1, m/s 2, m/s 1, m/s 6, m/s En korttidsprovpumpning har utförts för att bedöma bergets hydrauliska parametrar vid vattentäkten (VIAK, 1981). Av uppgifter från provpumpningen framgår att grundvattenmagasinet är genomsläppligt med en transmissivitet som ligger kring m 2 /s, vilket ligger i samma storleksordning som de värden som redovisas i tabell 6. Magasinkoefficient ligger kring 0, Provpumpningen visar också ett läckagetillskott som bedöms ske från angränsande eller ytligare magasin, troligtvis från grundvattenmagasin i jord. Läckagekoefficienten ligger kring 6, s -1, vilket tyder på ett väl utvecklat samband mellan de olika magasinen. Provpumpningen visar dessutom att skinfaktorn ligger mellan -4,2 och -4,6, vilket innebär att brunnen har en mycket god kontakt med det omkringliggande grundvattenmagasinet Grundvattenbildning Grundvattenbildning till magasinet sker dels genom infiltration av regnvatten, direkt infiltration där berg i dagen förekommer och via läckage från grundvattenmagasin i jord där jordlager förekommer på berg, och dels genom tillrinning via sprickzonerna. Under förutsättning att huvuddelen av nettonederbörden infiltrerar och bildar grundvatten, kan grundvattenbildningen schablonmässigt uppskattas till ca 60 mm/år (cirka 10 procent av den effektiva nederbörden). Enligt utvärderingen av provpumpningen är dock läckagekoefficienten hög och medför att grundvattenbildningskapaciteten uppgår till mm/år. Detta innebär att hela nettonederbörden (600 mm/år) teoretiskt skulle kunna ge grundvattenbildning till berggrundsakviferen. Den faktiska storleken på grundvattenbildningen är därmed väldigt osäker. 11 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

34 repo03.docx En metod för att kunna bedöma grundvattenbildningen är att jämföra flöden in till och ut ur vattentäkten. För grundvattnet kan flödet Q uppskattas enligt Darcys lag med hänsyn till gradient i, transmissivitet T, och magasinets bredd B: Eftersom balans måste råda mellan utströmmande vatten och det vatten som bildas kan man ange, där w är grundvattenbildningen och A den grundvattenbildande ytan. Utifrån dessa formler kan man beräkna grundvattenbildningen enligt följande: I Kalls fall kan vattentäktens grundvattenbildande ytan tas fram med hjälp av topografiska och hydrogeologiska gränser såsom vattendelare och sprickzoner, se figur 9. Gradienten bedöms vara maximalt 3 % med hänsyn tagen till topografin. Av dessa parametrar framgår att grundvattenbildningen till berg ligger på maximalt 100 mm/år. Det mest troliga värdet för grundvattenbildning bedöms dock ligga kring 60 mm/år. Tabell 7 redovisar de olika värden för grundvattenbildningen beroende på gradienten. TABELL 7. VÄRDE PÅ GRUNDVATTENBILDNING VID OLIKA GRADIENTER. Gradient Grundvattenbildning Min gradient 0, mm/år Mest trolig gradient 0,02 63 mm/år Max gradient 0,03 95 mm/år 12 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

35 repo03.docx Sprickzon Gränsen för delavrinningsområde Grundvattenbildande yta ca m 2 Lokal vattendelare Bredden ca 400 m FIGUR 9. KARTA ÖVER DEN GRUNDVATTENBILDANDE AREA OCH DET BEDÖMDA GRUNDVATTENFLÖDET. 13 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

36 repo03.docx Konceptuell hydrogeologisk modell Kalls vattentäkt baserat på grundvattenuttag ur den sprickliga berggrunden. Vattentäkten ligger troligtvis i amfiboliter, men eftersom den ligger nära en bergartsgräns är det också möjligt att kalksten förekommer. Den grundvattenförande mäktigheten uppgår till ca 90 meter. Grundvattenmagasinet är genomsläppligt och delvis slutet. Grundvattenbildning till magasinet sker främst genom infiltration av nederbörd, antingen direkt på bergets överyta där berg i dagen förekommer, såsom norr om vattentäkten, strax uppströms, eller via läckage från grundvattenmagasin i jord, troligtvis morän. Ett hydrauliskt samband föreligger mellan grundvattenmagasinet i berg och grundvattenmagasinet i jord. Grundvattenbildningen till berget uppskattas till ca 60 mm/år. Grundvattenytans nivå under naturliga förhållanden i magasinet, d.v.s. utan vattenuttag, följer i stort sett topografin. Vid grundvattenuttag sker inströmningen av vatten till brunnen via sprickzonerna. Vattenkvaliteten i vattentäkt uppvisar en tydlig grundvattenkaraktär. 14 (14) BILAGA HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING FÖR VATTENTÄKTEN I KALL BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\rev\010 - hydrogeologisk modell_rev.docx

37 memo01.docx BILAGA 2.1. RISKANALYS UPPDRAG Vattenskyddsområde Kall UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Elodie Benac UPPRÄTTAD AV Elodie Benac DATUM En riskanalys har utförts avseende föroreningsspridning dels från de riskobjekt som har identifierats, dels från förväntade generella riskobjekt. Riskanalysen utgör en samlad bedömning av sannolikheter och konsekvenser med avseende på föroreningar. I riskanalysen beaktas naturliga transportförutsättningar samt föroreningarnas farlighet och belastning. I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar, vilket gör att resultatet främst ska tolkas som en skillnad i risknivå mellan olika grupper av riskobjekt. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 2.2. Enligt riskanalysen är följande verksamheter av störst relativ risk (utan inbördes rangordning) inom den primära skyddszonen: Skogsbruk Lantbruk (inkl. djurhållning) Bebyggelse (oljecisterner och hemkemikalier) Vägdagvatten Kommunal spillvattenledning För den sekundära skyddszonen har den största relativa risken identifierats för (utan inbördes rangordning): Skogsbruk Lantbruk Bebyggelse (oljecisterner och hemkemikalier) Drivsmedelförsäljning Dagvatten från väg och bebyggelse Dessa riskkällor med förhöjd risknivå har i vattenskyddsföreskrifterna hanterats genom att lämpliga restriktioner har införts. 1 (1) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm E l o di e Be na c Sundsvall Vatten Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) elodie.benac@sweco.se BE \\sesdlfs001\projekt\1584\ \112\18 granskning\021 - riskanalys.docx

38 Bilaga 2.2. Riskanalys Sannolikhet för riskförekomst inom skyddsområdet (P o ) Sannolikhet Transportsannolikhet Sannolikhet för emission vid olycka/riskförekomst inom Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till skyddsområdet (P e ) vattentäkt (P s ) Sannolikhet P= (P o* P e* P s )/125 Sårbarhet K 1 Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Kvantifiering av barriärförmåga Närhet K 2 Avståndet till vattentäkt, inverkar på reduktionen genom nedbrytning, fastläggning el. spädning Emissionens mobilitet K 3 Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Konsekvens Kvantifiering av emission Emissionens farlighet K 4 Belastning, mängd, volym K 5 Enl. SNV "Riskbedömning för förorenade områden" För "låg farlighet" finns i SNVs anvisningar inga värden. Enl. SNV "Riskbedömning för förorenade områden" (* se förklaring nedan) Utbredning K 6 Konsekvens K= (K 1 *K 2 *K 3 *K 4 *K 5 * K 6 ) Riskkälla Siffrorna hänvisar till karta Skyddszon Riskemission P= Primär zon Förorenande ämne som S=Sekundär zon dominerar vid riskkällan T=Tertiär zon 5=Kontinuerligt förekommande 3=Tillfälligt men regelbundet förekommande 2=Tillfälligt och sällan förekommande 1=Tillfälligt förekommande/ Olycka Här tas hänsyn till ev. skyddsåtgärder, tekniska barriärer mm P 1. Sannolikhet för att ogynnsam gradient finns till vattentäkt P 2. Sannolikhet för att transportväg finns till vattentäkt 5 =mkt stor 4= stor 5=< 200 m 4=200-3=måttlig 2= liten 400 m 3= =spridning via inducerad m 2= m infiltration 1=>2000 m 5=klorid, nitrat 3= petroleum, PAH, tungmetaller, bekämpningsmedel, fenoler 2=Mikrobiella, PCB Emissionens ursprungliga egenskaper att påverka miljön Liten Måttlig Stor Mycket stor Mycket hög - - några kilo tiotals kilo Hög - några kilo tiotals kilo hundratals kilo Måttlig några kilo tiotals kilo hundratals kilo ton Låg tiotals kilo hundratals kilo ton tiotals ton < 1000 m m m 3 > m 3 5=Diffus riskkälla större delen av området 4=Diffusrisk källa, stora delar av området 3=Diffus riskkälla, mindre delar av området 2=Enskild diffus riskkälla/större el flera punktriskkällor 1=Enskilt punktriskobjekt Riskpoäng "Låg" "Måttlig" "Hög" "Mycket hög" "Liten" "Måttlig" "Stor" "Mycket stor" Skogsbruk P Bekämpningsmedel , Lantbruk P Bekämpningsmedel , Bebyggelse - oljecisterner P Petroleumprodukter , Djurhållning P Nitrat , Skogsbruk P Näringsämnen , Bebyggelse - hemkemikalier P Bekämpningsmedel , Väg - vägdagvatten P Petroleumprodukter , Lantbruk P Näringsämnen , Kommunal spillvattenledning P Nitrat , Djurhållning P Mikrobiella , Väg - vägdagvatten P Tungmetaller , Timmerhustillverkning P Fenoler , Bebyggelse - dagvatten P Petroleumprodukter , Kommunal spillvattenledning P Mikrobiella , Väg - dammbindning P Klorid , Bebyggelse - energianläggningar P Köldbärarvätskor , Timmerhustillverkning P Petroleumprodukter , Väg - olyckor P Petroleumprodukter , Bebyggelse - dagvatten P Tungmetaller , Terrängkörning - sommartid P Petroleumprodukter , Terrängkörning - vintertid P Petroleumprodukter , Enskilda avloppsanläggningar P Mikrobiella , Bebyggelse - hemkemikalier P Näringsämnen , Skogsbruk S Bekämpningsmedel , Lantbruk S Bekämpningsmedel , Bebyggelse - oljecisterner S Petroleumprodukter , Djurhållning S Nitrat , Bebyggelse - hemkemikalier S Bekämpningsmedel , Drivmedelförsäljning S Tungmetaller , Skogsbruk S Näringsämnen , Väg - vägdagvatten S Petroleumprodukter , Bebyggelse - dagvatten S Petroleumprodukter , Djurhållning S Mikrobiella , Drivmedelförsäljning S Petroleumprodukter , Kommunal spillvattenledning S Nitrat , Bebyggelse - dagvatten S Tungmetaller , Enskilda avloppsanläggningar S Nitrat , Väg - dammbindning S Klorid , Enskilda avloppsanläggningar S Nitrat , Kommunal spillvattenledning S Mikrobiella , Bebyggelse - energianläggningar S Köldbärarvätskor , Väg - olyckor S Petroleumprodukter , Enskilda avloppsanläggningar S Mikrobiella , Terrängkörning - sommartid S Petroleumprodukter , Terrängkörning - vintertid S Petroleumprodukter , Bebyggelse - hemkemikalier S Näringsämnen , Blom-Liedholm-riskklassning efter:managing Ground Water Contamination Sources in Wellhead Protection Areas:A Priority Selting Approach, EPA 570/ * Här bedöms först emissionens volym eller mängd. Volymen används för avloppsvatten och vägdagvatten, i övrigt används mängd. Därefter klassas belastningen. Ex 1: För en emission med hög farlighet där mängden bedöms till ca kg är belastningen "Stor", klass 5. Ex 2: För en emission med måttlig farlighet (t.ex. avloppsvatten) och där volymen bedöms vara m 3 är belastningen "Måttlig", klass Vattenskyddsområde Kall

39 VATTENTÄKT KALL ÅRE KOMMUN KARTA 1. SÅRBARHETSKARTA Mn, Gr (6 meter) Skiffer VÄSTGÅRD VATTENTÄKT Mn (3 meter) Gråberg Mn (1 meter) Berg, ospecifierat Mn (9 meter) Granit Mn (3,2 meter) Skiffer Mn (8 meter) Skiffer Mn (5 meter) Skiffer Jord, ospecifierat (3 meter) Berg, ospecifierat Gr, Sa, Mn (13 till 18,5 meter) Granit Mn (1 meter) Berg Mn (1 meter) Berg, ospecifierat TECKENFÖRKLARNING Hydrogeologi Delavrinningsområde Vattendelare Lineament Strömningsriktning Sårbarhet Grundvatten i berg Grundvatten i jord Extrem Hög Måttlig Låg SGU:s brunnsarkiv Lagerföljd enligt borrprotokoll: Jordart (mäktighet ovan berg) Bergart Brunn Ritad av: Elodie Benac Ansvarig: Elodie Benac Datum: Uppdrag: Mn (12 meter) Kalksten Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ meter Skala vid A4: 1:7 000 O KALLS Mn (4 meter) Granit Mn (2 meter) Granit Sweco Environment AB Gullbergs Strandgata Göteborg Telefon

40 VÄSTGÅRD "^ "8 Ñ KALLS PRÄSTBORD NEDGÅRD VATTENTÄKT KALL ÅRE KOMMUN KARTA 2. RISKINVENTERING TECKENFÖRKLARNING Vägar Allmän väg, klass I Allmän väg, klass II Bilväg/gata Sämre bilväg Förslag till vattenskyddsområde Primär skyddszon Sekundär skyddszon Privata anläggningar Energibrunnar Dricksvattenbrunnar Övriga risker Ñ Djurhållning "8 Drivmedelsförsäljning F.d. plastindustri "^ numera timmerhustillverkning Slutavverkad skog Markanvändning Odlad mark Annan öppen mark Barr- och blandskog Ritad av: Elodie Benac Ansvarig: Elodie Benac Datum: Uppdrag: Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ meter Skala vid A4: 1: O Sweco Environment AB Gullbergs Strandgata Göteborg Telefon

41 VATTENTÄKT KALL ÅRE KOMMUN KARTA 3. FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE VÄSTGÅRD TECKENFÖRKLARNING Vattenskyddsområde Primär skyddszon Sekundär skyddszon 1:201:211:22 1:23 1:25 1:24 KALLS PRÄSTBORD 1:13 1:26 Ritad av: Elodie Benac Ansvarig: Elodie Benac KALLS PRÄSTBORD Datum: Uppdrag: NEDGÅRD Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ meter Skala vid A4: 1: O Sweco Environment AB Gullbergs Strandgata Göteborg Telefon

42 Fastighetsrapport Fastighetsrapport Västgård 1:3 Aktualitetsdatum för lokalt fastighetsregister: Aktualitetsdatum, FR: Aktualitetsdatum, IR: REGISTERENHET Beteckning: Västgård 1:3 Nyckel: Antal områden: 1 Län: Jämtland Kommun: Åre Församling: Kall Registerområde: Åre ADRESS 1 av 4

43 Inga uppgifter LÄGE Områdesnummer: 1 Registerkarta: -ÅRE X-koordinat: ,488 Y-koordinat: ,257 X-koord.lok: ,7 Y-koord.lok: 98969,5 AREAL Områdesnummer: ALLA Landareal: m² Vattenareal: 0 m² Totalareal: m² LAGFART 1/1 Årehus Ab Box Järpen Inskrivningsdatum: Dagboksnr: Förvärvsdatum: Förvärvstyp: Köp (även transportköp) Köpesumma: 0 SEK TOMTRÄTTSHAVARE Inga uppgifter TAXERING Taxerade enheter: 1 st Aktualitetsår: 2008 Taxeringsenhet 1 Taxeringsenhet: Församling: Kall Taxeringsår: 2007 Typkod: Industrienhet, övrig mark (gatu- och parkmark), tax.värde 0 kr (498) Typdel: Egen tax.enhet, hel fastighet (01) Taxerad areal: m² Byggnadsvärde: 0 SEK Markvärde: 0 SEK Taxeringsvärde: 0 SEK Samtaxerad: N Taxerad(e) ägare: 1/1 \Övriga aktiebolag Årehus Ab Box Järpen ****Ingen fullständig redovisning av alla förekommande värderingsenheter**** 2 av 4

44 RÄTTIGHETER ****Redovisning av rättigheter kan vara ofullständig**** Aktbeteckning: /33 Löpnummer: 1 Rättsförhållande: LAST Rättighetstyp: Ledningsrätt Ändamål: Starkström Anmärkning: Beskrivning: Starkström, 24 Kv Luftledning/jordkabel, Med Tillbehör Som Stolptransformator, Stag Och Säkerhetsanordningar, Jordlinor Och Jordtag. Ledningsrätten Omfattar 8 M Brett Område Längs Ledningen. Rättighetskategori: Ledningshavare Namn: Jämtkraft Elnät Ab Aktbeteckning: /55 Löpnummer: 1 Rättsförhållande: LAST Rättighetstyp: Ledningsrätt Ändamål: Fjärrvärmeledningar Anmärkning: Rättighetskategori: Namn: PLANER Aktbeteckning: 2321-P03/22 Alt. Aktbet: Plantyp: Grundvattenskydd Plannamn: Kall Planstatus: Beslut Beslutsdatum: Giltig till: - Laga kraft datum: - Myndighet: Aktbeteckning: 23-KAL-531 Alt. Aktbet: Plantyp: Byggnadsplan Plannamn: Planstatus: Beslut Beslutsdatum: Giltig till: - Laga kraft datum: - Myndighet: INSKRIVNINGAR Inga uppgifter SAMFÄLLIGHETSANDELAR ****Fastighetens andelar i samfälligheter är inte utredda****? Västgård Ga:2? Västgård Ga:3 ÅTGÄRD Aktbeteckning: /33 Löpnummer: 3 Datum: Typ av åtgärd: Fastighetsrättslig åtgärd Åtgärdsförkortning1: Ledningsåtgärd 3 av 4