REVIDERING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 AB BOXHOLMSTEKNIK REVIDERING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE MALEXANDERS VATTENTÄKT

2 REVIDERING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Malexanders vattentäkt AB Boxholmsteknik KONSULT WSP Environmental Sverige Box Kristianstad Besök: Lasarettsboulevarden 4A Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Lars-Åke Ogsäter, AB Boxholmsteknik Malin Rosander, WSP UPPDRAGSNAMN Malexanders vattenskyddsområde UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Malin Rosander DATUM GRANSKAD AV Britta Bristav Malexanders vattenskyddsområde

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 2 TEKNISK BESKRIVNING ALLMÄN ORIENTERING GÄLLANDE TILLSTÅND BEFTINLTIGT VATTENSKYDDSOMRÅDE PLANBESTÄMMELSER BESKRIVNING ANLÄGGNING Vattentäkten Provpumpning Beredning av dricksvatten Vattenförbrukning Reservvatten Vattentäktens värde Vattenkvalitet GEOLOGI OCH HYDROGEOLOGI Berggrunds- och jordlagerförhållanden Topografi Tillrinningsområde och sårbarhet Grundvattenbildning och grundvattenströmning 15 3 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 17 4 FÖRSLAG TILL REVIDERAT SKYDDSOMRÅDE INDELNING I ZONER FÖRSLAG TILL NY GRÄSNDRAGNING Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon 20 5 FASTIGHETSÄGARFÖRTECKNING 22 6 FÖRSLAG TILL FÖRESKRIFTER 22 7 REFERENSER Malexanders vattenskyddsområde 3

4 1 INLEDNING Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. 2 TEKNISK BESKRIVNING 2.1 ALLMÄN ORIENTERING Malexander är ett litet samhälle i Boxholms kommun som ligger intill en vik i den östra delen av sjön Sommen, se Figur 1. Landskapet kring Sommen är mestadels bevuxet med barrskog och är kraftigt kuperat med omväxlande bergknallar och dalgångar. Malexander är ett populärt ställe för sommarturism. Figur 1 Översiktskarta Malexander. Den kommunala vattentäkten i Malexander är en grundvattentäkt besående av en brunn som är placerad knappt 50 meter från Lillsjön, öster om samhället. Tillflödet till Lillsjön sker norrifrån och utloppet mynnar i Sommen. Vattentäkten försörjer Malexanders tätort med dricksvatten. Nuvarande vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen Östergötland. Underlaget som fastställandet vilar på, togs fram i början av 80-talet. AB Boxholmsteknik och Boxholms kommun avser att revidera och se över vattenskyddet, så att det överensstämmer med dagens lagkrav och riktlinjer. Vattentäkten är speciellt skyddsvärd då tillgång till reservvattentäkt saknas Malexanders vattenskyddsområde

5 Detta är ett förslag till reviderat skyddsområde med tillhörande föreskrifter. Principerna för vattenskyddet följer anvisningarna i Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16) samt Naturvårdsverkets handbok om Vattenskyddsområde (Handbok 2010:5). Ansökan om fastställelse av skyddsområdet kommer att lämnas in till Kommunfullmäktige i Boxholms kommun. 2.2 GÄLLANDE TILLSTÅND Vattendom för uttaget finns inte. 2.3 BEFTINLTIGT VATTENSKYDDSOMRÅDE Vattenskyddsområde för vattentäkterna fastställdes år Områdets utbredning framgår i Figur 2. Figur 2 Befintligt vattenskyddsområde för Malexanders vattentäkt Malexanders vattenskyddsområde 5

6 2.4 PLANBESTÄMMELSER Översiktsplan för Boxholms kommun antogs Följande planbestämmelser finns markerade i och omkring Malexander: LiS-område (Landsbygdsutveckling i Strandnära läge). Strategin för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen har som syfte att stärka serviceunderlaget och förutsättningarna för en hållbar turism på strategiskt viktiga platser i kommunen. I Malexander finns ett LiSområde markerat för möjlig expansion av Malexander åt väster. I ÖP nämns även möjlighet till ett LiS-område med utbredning mot Axsjön. Centrumutveckling. I de centrala delarna i Malexander finns ett område markerat för centrumutveckling i ÖP. Runt Axsjön finns områden markerade för Rekreation och Friluftsliv i ÖP. Ett område för serviceverksamheter finns markerat i västra Malexander i ÖP. Riksintresse natur- och friluftsliv. Hela Malexanderdeltat utgör riksintresse för natur- och friluftsliv. VA-plan upprättades VA-planen nämner bland annat planerna på utbyggnad västerut i Malexander (från ÖP). Vid revidering av översiktsplan och/eller detaljplaner skall hänsyn tas till skyddsområden och skyddsföreskrifter. 2.5 BESKRIVNING ANLÄGGNING Vattentäkten Vattentäkten består idag av en formationsfilterbrunn (Brunn 1), vilken är placerad i utkanten av Malexander och ca 50 m från Lillsjön. Det finns även en äldre grusfilterbrunn (Brunn 2) men denna har tagits ut bruk och används idag som energibrunn för uppvärmning av skolan och ett äldreboende. Råvatten från brunnen pumpas in i vattenverket och sedan vidare ut på nätet, se schematisk beskrivning i Figur 3. Råvattenbrunn Vattenverket Dricksvattennätet Figur 3 Schematisk beskrivning av flödesprocessen för vattentäkten Malexander. Formationsfilterbrunnen är enligt brunnsritning borrad 1983 med filterrör mellan 9,7 18,7 m under markytan. Brunnens totala djup är 20 m. Brunnsritning bifogas i Bilaga Malexanders vattenskyddsområde

7 Tabell 1 Översiktligt information om råvattenbrunnarna i Malexander. Brunnsbeteckning Totaldjup Fastighet Borrades år Kommentar Brunn 1 (Formationsfilterbrunn) Brunn 2 (Grusfilterbrunn) 20 Malexander 1:94 11,5 Malexander 1: Råvattenbrunn 1961 Används som energibrunn Provpumpning Brunn 2 provpumpades 1961 under drygt en månads tid med kapaciteten 150 l/min (2,5 l/s). Avsänkningen registrerades i ett intilliggande grundvattenrör samt fyra enskilda brunnar. Avsänkningen till följd av provpumpningen var mycket liten (0,1 m) och slutsatsen var att ett avsevärt större vattenuttag var möjligt. (VIAK, 1961) Ytterligare en provpumpning genomfördes i en provisorisk brunn ca 50 m sydost om nuvarande uttagsbrunn, Brunn 1. En 1 m lång filterspets placerades mellan nivåerna 4,8 5,8 m under markytan och uttaget var ca 6,2 l/s mellan november och december Nivåmätningar utfördes i sammanlagt fyra grundvattenrör, den dåvarande uttagsbrunnen, en privat brunn samt pegelmätningar i Lillsjön. Transmissiviteten beräknades till ca 2,0 * 10 2 m 2 /s. Transmissivitet är beroende av den hydrauliska konduktiviteten (K), vattenledningsförmåga, och akviferens vattenförande mäktighet. Resultaten från provpumpningen indikerar en mycket god vattenförande förmåga. Magasinskoefficienten bedömdes motsvara %, vilket är representativt för sand/grus. Provpumpningen visade på en mycket begränsad hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasinet och Lillsjön, vilket ger förutsättningar för bättre råvattenkvalitet än om inducerad infiltration väntas förekomma. I redovisningen för provpumpningen står också: (VIAK, 1983). Grundvattenmagasinet uppför sig vid provpumpningen som om det är begränsat av en negativ hydraulisk gräns i norr, vilket påverkar de olika obs-punkterna med en ökad avsänkning till följd. ( ) Denna gräns har beräknats till att ligga ca m norr om provpumpningsbrunnen, vilket sammanfaller med Pelarebergets sydsluttning. ( ) Vid ett uttag av ca 3,3 l/s i den befintliga brunnen (Obo-filter) erhålls en avsänkning med ca 2,2 m. Av denna avsänkning är ca 80 % att hänföra till inströmningsmotståndet i filtret. ( ) Om man överslagsmässigt betraktar flödessituationen, vid ett uttag av 4,6 l/s, som radiell vid en vattentäkt inom grundvattenmagasinet, ger 2 månaders uppehållstid för grundvattnet en influensradie av m (S = 0,15 resp = 0,10). I undersökningsområdets centrala delar är de vattenomättade jordlagren 9 10 m mäktiga. Detta innebär ett ökat skydd för ett brunnsområde och en inre skyddszon Malexanders vattenskyddsområde 7

8 2.5.3 Beredning av dricksvatten Från Brunn 1 pumpas råvatten in i vattenverket och sedan vidare ut på dricksvattennätet. Råvattnet håller god kvalitet och någon dricksvattenberedning sker därför inte. Möjlighet till desinfektion med natriumhypoklorit finns Vattenförbrukning Vattentäkten i Malexander försörjer ca 150 personer med dricksvatten under vinterhalvåret. Under sommaren ökar befolkningen till ca 500 invånare på grund av säsongsboende och turism. Utgående flöde per år varierar mellan ca m 3 (motsvarar ca 0,25-0,3 l/s). En viss avvikelse som troligtvis går att härleda till varierande klimat under åren under mycket varma somrar förbrukas mer vatten än under svalare osv. går att avläsa i Figur 4. En tydlig säsongsvariation sett över året framgår i Figur 5 som redovisar uttag per månad under 2015 och Utgående flöde från vattenverket är mellan september maj i medeltal 18 m 3 /dygn (mellan år ). Under sommarmånaderna juni augusti är utgående flöde från vattenverket under samma period i medeltal 57 m 3 /dygn. I Tabell 2 framgår utgående flöde från vattenverket Utgående Flöde VV Malexander Utgående flöde (m 3 ) Årtal Figur 4 Utgående flöde från vattenverket i Malexander, redovisat i m 3 för respektive år Malexanders vattenskyddsområde

9 Utgående Flöde VV Malexander Utgående flöde (m 3 ) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad Figur 5 Utgående flöde från vattenverket i Malexander, redovisat i m 3 per månad under Tabell 2 Medelflöde under olika delar av året för Malexanders vattentäkt. Medelflöde under perioden (m 3 /d) (l/s) September - maj 18 0,2 Juni augusti 57 0,7 Vattenförbrukningen i framtiden förväntas att ungefär motsvara redovisade uttag. Även om viss expansion av samhället sker, är det inte rimligt att anta att det skulle medföra ett utökat vattenbehov av större dimensioner. En ökad turism är möjlig, men även den begränsas av tillgänglig terräng och bestämmelser om bland annat strandskydd och riksintresse Reservvatten Ingen reservvattentäkt finns. Vid behov av reservvattenförsörjning måste vatten transporteras från andra vattentäkter i kommunen till Malexander Vattentäktens värde Grundvattnet har ett värde både som vattentäkt och som grundvattenmagasin. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av störst intresse. Utvinningsvärdet motsvaras ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny i händelse av att den skulle bli obrukbar genom förorening eller på annat sätt. Malexanders vattentäkt bedöms ha ett högt skyddsvärde då det utgör en allmän dricksvatten-täkt och då det saknas reservvatten. Ett alternativt läge för en grundvattentäkt för Malexander är sannolikt svårt att etablera. Alternativ dricksvattenkälla skulle kunna vara ytvatten (Sommen), men detta kräver en helt annan typ av beredning och skulle innebära mycket stora ekonomiska investeringar Malexanders vattenskyddsområde 9

10 2.5.7 Vattenkvalitet En genomgång av analyser utförda på både råvatten, utgående vatten från vattenverket samt dricksvatten hos användaren har gjorts mellan åren Provtagningsfrekvens för de olika provpunkterna framgår i Tabell 3. Provtagning på råvatten utförs en gång per år med avseende på kemiska parametrar och fyra gånger per år med avseende på mikrobiologiska parametrar. Tabell 3 Provtagningsfrekvens för råvatten och utgående dricksvatten i Malexander. Provpunkt/analys Provtagningsfrekvens (ggr/år) Råvatten/kemisk 1 Råvatten/mikrobiologisk 4 Utgående vattenverk/kemisk 1 Utgående vattenverk/mikrobiologisk 4 Hos användare/kemisk 4 Hos användare/utökad kemisk 1 Hos användare/mikrobiologisk 4 Vattenanalyser på råvattnet visar på följande: Färgtal: Vattnet har genomgående färgtal under detektionsgränsen. Turbiditet: Vattnet har uteslutande turbiditet under detektionsgränsen, förutom vid ett tillfälle då turbiditeten var 0,12 FNU. Järn och mangan: Vattnet är praktiskt taget fritt från järn och mangan och någon behandling för dessa grundämnen har aldrig krävts. Mikrobiologi: Vid ett enstaka tillfälle har förekomst av koliforma bakterier (35 C) påvisats. Förekomst av odlingsbara mikroorganismer (22 C 3d) har påvisats vid totalt fyra tillfällen un-der perioden. I övrigt har råvattnet varit fritt från mikrobiologiska föroreningar. Vattenanalyser på dricksvattnet hos användare visar på följande: ph: Vattnet ligger stabilt runt ph 8. Detta indikerar ett grundvatten i kemisk jämvikt, vilket samtidigt tyder på att grundvattnet har haft lång uppehållstid i grundvattenmagasinet. Alkalinitet och hårdhet: Halten alkalinitet är mg/l och hårdheten mellan 9 och 9,7d⁰H. Vatten betecknas som medelhårt. Kvävekomponenter: Halterna av ammonium och ammoniumkväve är under detektionsgränsen. Detsamma gäller för nitrit-halterna. Halten nitrat är runt 4 mg/l. Bekämpningsmedel och övriga organiska föroreningar: Samtliga halter är under detektions-gränsen Malexanders vattenskyddsområde

11 Kemisk syreförbrukning COD-Mn: Halten (kemiskt) oxiderbara ämnen är vid samtliga prov-tagningstillfällen under detektionsgränsen. Mikrobiologi: Vid två tillfällen har dricksvattnet fått tjänligt med anmärkning, vid ett till-fälle med avseende på påvisad förekomst av koliforma bakterier (1 cfu/100ml) och vid ett till-fälle förekomst av odlingsbara mikroorganismer (> 300 cfu/ml). Detta gäller för provtagning hos användare. Då förekomsten endast skett vid enstaka tillfällen är den generella slutsatsen att vattnet håller hög kvalitet även med avseende på mikrobiologiska parametrar. Sammanfattningsvis är vattnet av mycket god kvalitet. Både nutida och äldre undersökningar, från både 60- och 80-talet, uppvisar samma grundvattenkvalitet som idag, vilket tyder på att nybildningen av grundvatten klart överstiger uttaget. Det finns ingen indikation på inducerad infiltration från Lillsjön. Ett analysprotokoll på råvattnet bifogas i Bilaga GEOLOGI OCH HYDROGEOLOGI Berggrunds- och jordlagerförhållanden Berggrunden i området består av granit eller gnejs med inslag av porfyr, se Figur 6. Malexander är beläget på ett vidsträckt område med sand- och grusavlagringar mellan Axsjön och Sommen. Den geologiska formationen är av deltakaraktär med varierande jordartssammansättning i lagerföljden. Vattentäkten är placerad i ett grundvattenmagasin som i norr begränsas av Pelareberget. Pelareberget och även omgivande höjder utgörs av granit som går i dagen eller har ett tunt jordlager av morän, se Figur 7. Mot söder sträcker sig magasinet ned till Sommen och i öster har avlagringen kontakt med Lillsjön. Mot nordväst har grundvatten-magasinet kontakt med Axsjön, varifrån vatten delvis infiltrerar till grundvattenmagasinet (VIAK, 1983). I VISS (vatteninformationssystem Sverige) har grundvattenförekomsten beteckning SE som även finns kartlagt hos SGU, vilket redovisas i Figur 8. Jorddjupet vid vattentäkten uppgår till mellan m enligt kartunderlag från SGU, detta bekräftas av äldre markundersökningar. Jordtäckets mäktighet har betydelse för bland annat föroreningsrisk och uttagsmöjligheter Malexanders vattenskyddsområde 11

12 Malexanders vattenskyddsområde Figur 6 Berggrundskarta över områdena kring Sommen och Malexander. Karta: SGU a, 2017.

13 Figur 7 Jordartskarta över Malexander. Karta: SGU a, Malexanders vattenskyddsområde 13

14 Figur 8 Grundvattenmagasinet vid Malexander. Karta: SGU b, Topografi På det område mellan Axsjön och Sommen där Malexander befinner sig och vilket en gång utgjorde ett stort deltaområde, är markytan plan och sluttar ner mot Sommen. Som på så många övriga ställen runt Sommen omges detta deltaområde av uppstickande bergknallar vilka bildar en dramatisk landskapsbild. Vid vattentäkten sker avrinning från omgivande urbergshöjder i väster och öster ner mot Lillsjöns sänka. Lillsjön och Sommens nivå är båda angivna till m ö h, men strömningsriktningen är angiven söderut, mot Sommen. Områdets topografi framgår i Figur Tillrinningsområde och sårbarhet Utifrån äldre utredningar och provpumpningar görs tolkningen att produktionsbrunnens huvudsakliga tillrinningsområde sannolikt motsvarar utbredningen av dagens vattenskyddsområde. Däremot har grundvattenmagasinet som brunn 1 är placerad i med dess tillrinningsområde en mycket större utbredning. I huvudsak sker grundvattenbildningen både genom den direkta avrinningen inom magasinets utbredning och genom tillrinning från omgivande bergknallar, ner i dalgångarna där grundvattenmagasinet är markerat Malexanders vattenskyddsområde

15 Figur 9 Topografi samt bedömd genomsläpplighet i Malexander med omnejd. Röda områden motsvaras av isälvsmaterial/isälvssediment som består av sand och/eller grus med hög genomsläpplighet. Gröna områden i dalgångarna motsvaras av områden med torv med låg genomsläpplighet. På bergknallarna är jordarten morän som har karterats till medelhög genomsläpplighet. Kartunderlag: SGU b, Sårbarheten för grundvattenmagasinet är som störst i områdena med hög genomsläpplighet där jordarten består av sand eller grus, vilket motsvaras av det röda området i Figur 7. Även urbergshöjderna från vilka tillrinning sker och där genomsläppligheten har bedömts som medelhög kan utgöra sårbara områden, särskilt om jordtäcket är tunt. Pelareberget kan sägas utgöra en ofullständig grundvattendelare då den till viss del skär av grundvattenströmningen som sker från markområdena kring Axsjön. På grund av att bergsryggen som Pelareberget utgör inte löper hela vägen ner till Sommens strandlinje skär den inte helt av grundvattenmagasinet. För vattentäkten får ändå Pelareberget sägas utgöra en skyddsvägg mot de eventuella föroreningar som sker väster om berget. Sårbarheten för vattentäkten är därför som störst öster om berget Grundvattenbildning och grundvattenströmning Den opåverkade grundvattennivån har i äldre mätningar noterats till ca 9 10 m under markytan, vilket är (var) i nivå med Lillsjön och Sommen. Grundvattenströmningen till brunnen sker framförallt från Pelareberget och ut mot Lillsjön och Sommen, i övervägande sydostlig riktning. Grundvattenmagasinet är öppet, d.v.s. det finns inget tätande lager av lera. Provtagning av vattnet visar på en stabil grundvattenkemi. Detta, i kombination med områdets grundvattenströmning samt ett litet vattenuttag, gör att det inte är troligt att inducerad infiltration från Lillsjön sker. Förhållandena gäller vid aktuella uttag. VIAK har i äldre undersökningar av vattentäkten bedömt att uttag som överstiger 3,5 l/s kräver en viss inducerad Malexanders vattenskyddsområde 15

16 infiltration från Ax-sjön, Lillsjön och Sommen. Den hydrauliska kontakten med Lillsjön bedömdes dock som starkt begränsad då uttag av storleksordningen 5 l/s gjordes. Den generella grundvattenströmningen i Malexander, tolkad utifrån topografi, geologi och äldre mark- och vattenundersökningar framgår i Figur 10. Figur 10 Bedömd grundvattenströmning i Malexander utifrån topografi, geologi och äldre markoch vattenundersökningar. SMHI har delat in hela landet i avrinningsområden, för vilka det går att ladda hem data avseende nederbörd och avrinning. Årsnederbörden inom delavrinningsområdet där vattentäkten befinner sig varierar normalt mellan mm/år. Den totala avrinningen i området bedöms variera mellan ca mm/år. Beräknande medelvärden mellan perioden redovisas i Tabell 4 (SMHI, 2016). Grundvattenbildningen till aktuellt grundvattenmagasin antas ligga i intervallet mm/år. Grundvattenmagasinet har av SGU bedömts ha en uttagsmöjlighet på 5 25 l/s, vilket motsvarar goda uttagsmöjligheter. Tabell 4 Vattenbalans för det delavrinningsområde (ID ) inom vilket grundvattenmagasinet för Malexanders vattentäkt befinner sig. Källa: SMHI:s vattenwebb, Vattenbalans ( ) Delavrinningsområdet (Rinner till Sommen-Västra) Nederbörd (mm/år) 651 Evapotranspiration (mm/år) 450 Avrinning (mm/år) Malexanders vattenskyddsområde

17 3 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR Inom förslag till reviderat vattenskyddsområde har föroreningskällor med risk för påverkan på vattenkvaliteten i vattentäkten identifierats. I Bilaga 3 finns riskinventering och riskanalys för verksamheter inom det föreslagna skyddsområdet redovisade. Resultatet av riskanalysen visar att de risker som rangordnas högst är: Energibrunnar Enskild oljetank Fordonstvätt Dagvattenutsläpp Olycka med läckage på länsväg FÖRSLAG TILL REVIDERAT SKYDDSOMRÅDE 4.1 INDELNING I ZONER Utgångspunkten i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden är att hela tillrinningsområdet skall ingå i vattenskyddsområdet. I Handboken är definitionen av ett tillrinningsområde det område inom vilket vatten rör sig till en vattentäkt eller ett vattentäktsområde. I handboken påpekas också att det går att fastställa ett mindre område, om beslutsunderlaget visar att skyddssyftet ändå kan uppnås. Det är vanligt att grundvattenuttaget och balansen mellan detta och grundvattnets nybildning samt uttagspunktens placering i magasinet medför att tillrinningsområdet till grundvattentäkten är mindre än grundvattenmagasinet. Vattenskyddsområden delas därefter in i vattentäktszon (brunnsområde) samt primär respektive sekundär skyddszon (tidigare inre och yttre skyddszon). Eventuellt tillkommer även en tertiär skyddszon. Omfattningen av det planerade vattenskyddsområdet samt avgränsningarna för skyddszonerna framgår av upprättad skyddsområdeskarta i Bilaga 4. De föreslagna gränserna kan komma att förändras innan vattenskyddsområdet slutligen fastställs. 4.2 FÖRSLAG TILL NY GRÄSNDRAGNING Vattentäktszon Vattentäktszonen bör enligt Naturvårdsverkets handbok om Vattenskyddsområde (2010:5) avgränsas som en yta motsvarande en radie av 10 m från brunnen. Brunnsområdet är redan idag inhägnat med staket och låsta grindar och föreslås kvarstå med befintlig utsträckning Malexanders vattenskyddsområde 17

18 4.2.2 Primär skyddszon Den primära skyddszonen skall avgränsas så att riskerna för akut förorening genom olyckshändelse minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Enligt Naturvårdsverkets handbok bör den primära skyddszonen omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till minst 100 dygn. Utgångspunkten för gränsdragning av den primära zonen har därför varit att utbredningen ska motsvara minst 100 dygns uppehållstid i grundvattenmagasinet. För att göra en korrekt gränsdragning användes följande tillämpade metod: 1. Bedömning av strömningsmönster, sårbarhet och allmänna hydrogeologiska förhållande i brunnens närområde 2. Beräkningsmodell enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5 för att beräkna sträckan motsvarande 100 dygns transporttid 3. Jämförelse mellan resultatet av punkt 1 och 2 med befintlig gränsdragning 4. Eventuell anpassning av gränsdragning 5. Eventuell ytterligare anpassning för att föreslagen gränsdragning ska sammanfalla med administrativa eller andra lätt identifierbara gränser för tillämpning av skyddsföreskrifterna Avståndet till gräns för primär skyddszon kan beräknas med följande formel och antaganden (från Naturvårdsverkets handbok 2010:5): V = π*r 2 *b*n e R = radiellt avstånd från uttagsbrunn till gräns för skyddszon (m) b = det grundvattenförande lagrets mäktighet (m) ne = effektiv porositet (enhetslös) V = uttagsvolym under 100 dygn (primär zon) respektive 365 dygn (sekundär zon) (m 3 /d) I beräkningarna är radiellt avstånd från uttagsbrunn till gräns för skyddszon, R, den okända faktorn. b = 20 m (från uppgifter om brunnen och områdets geologi) ne = 0,15 ( standardvärde för sand och grus vilket motsvaras av jordarten i området) V = 57 m 3 /d (högsta medelförbrukning för Malexander) Gränsdragningen bör enligt beräkningarna motsvara 25 m för den primära zonen. Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer bör gräns mellan primäroch sekundär skyddszon inte förläggas på ett avstånd mindre än 100 meter från uttagsbrunnen. En viss utökning av den primära zonen har gjorts jämfört med befintlig gränsdragning för den inre skyddszonen. Motivet för detta är dels rekommendationen på minst 100 m avstånd från uttagsbrunnen, dels beaktande av grundvattenströmningen. Förslag till primär zon redovisas i Figur Malexanders vattenskyddsområde

19 Figur 11 Förslag till reviderad primär zon för vattentäkten i Malexander Sekundär skyddszon Syftet med en sekundär skyddszon är att bibehålla en hög vattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Enligt Naturvårdsverkets handbok bör den sekundära skyddszonen omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till 365 dygn. Sträckan motsvarande ett års transporttid enligt ovan angivna beräkningsmetod motsvarar 56 m mellan brunn och gräns för den sekundära zonen. Utgångspunkten för gränsdragning måste emellertid vara en sammanvägd bedömning av grundvattenströmning, uttag, grundvattenbildning och tillrinningsområde. Nuvarande gränsdragning baserades utifrån beräkningar av magasinets egenskaper som erhölls vid provpumpning och grundvattennivåmätningar (VIAK a, 1983). Gränsdragningen gjordes med antagandet att uttagsbehovet för Malexander skulle motsvara 400 m 3 /d vilket är 6-7 gånger mer än aktuell maximal förbrukning (under sommarmånaderna). Utifrån detta resonemang och vad som tidigare redovisats angående grundvattenströmning, topografi, tillrinning och allmän hydrogeologi i området, föreslås att gränsdragningen kvarstår. En viss utökning i nordost föreslås dock på grund av att en mer sydligt riktad grundvattenströmning ner mot vattentäkten i det här området inte går att utesluta. Det anses därför motiverat att inkludera även detta område i den sekundära zonen. Förslag till utbredning av den sekundära zonen framgår i Figur Malexanders vattenskyddsområde 19

20 Figur 12 Förslag till reviderad sekundär zon för vattentäkten Malexander Tertiär skyddszon I en eventuell tertiär zon är det av stor vikt att beakta de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. I utredningen som ligger till grund för nuvarande gränsdragning motiverades områdets utbredning på följande sätt: Yttre skyddszonen skall i princip omfatta hela grundvattenbildningsområdet. Det skulle således utsträckas till Axsjön. Eftersom grundvattenuttaget inom överskådlig framtid endast tar i anspråk en mindre del av grundvattenflödet från Axsjön mot Sommen bedöms det vara rimligt att begränsa skyddsområdet till att omfatta endast den östra delen av deltat söder om Pelareberget, vilket utgör grundvattenmagasinets norra gräns. (VIAK b, 1983) För att, vid revidering av områdesgränserna, skapa ett skydd mot föroreningar i ett långt tidsperspektiv och för att uppmärksamma att det tidigare undantagna området utgör samma geologiska formation ur vilken vattentäkten tar sitt vatten, föreslås en utökning västerut, upp mot Axsjön. Förslag till ny gränsdragning för en tertiär zon, framgår i Figur Malexanders vattenskyddsområde

21 Figur 13 Förslag till nytt vattenskyddsområde med zonindelning för Malexanders vattentäkt. För att ge stöd gränsdragning av den tertiära zonen har en annan beräkningsmetod använts, vilken baseras på uttagsvolymerna i relation till grundvattenbildningen. Beräkningsmetoden ger en uppskattning av tillrinningsområdets minsta storlek och kan på så vis även sägas motsvara vattenskyddsområdets minsta area. A = Q *365 / GVB * 0,001 A = Area (m 2 ) (Tillrinningsområdets minsta storlek) Q = Uttag (m 3 /d) GVB = Grundvattenbildning (mm/år) I beräkningarna som ska utföras är arean, A, (dvs. tillrinningsområdets minsta storlek) den okända faktorn. Q = 57 m 3 /d (högsta medelförbrukning för Malexander) GVB = 150 mm/år (grundvattenbildning antagen utifrån tidigare redovisad information, konservativt värde) Beräkningarna ger de resultat som redovisas i Tabell 5. Vattenskyddsområdets minsta area bör enligt beräkningarna motsvara 0,20 km 2 baserat på maximal medelförbrukning. Tabell 5 Beräkningar på uppskattning av tillrinningsområdets minsta storlek. Vattenskyddsområde Malexander Area (km 2 ) Beräknad minsta area, baserat på maximal medelförbrukning (juni-aug) 0,20 Area befintligt VSO (inre och yttre skyddszon) 0,15 Area nytt VSO (primär, sekundär och tertiär skyddszon) 0, Malexanders vattenskyddsområde 21

22 5 FASTIGHETSÄGARFÖRTECKNING Förteckning över berörda fastigheter inom förslag till reviderat skyddsområde redovisas i Bilaga 5. 6 FÖRSLAG TILL FÖRESKRIFTER Förslag till föreskrifter och allmänna upplysningar bifogas i Bilaga 6. Dessa kan komma att förändras innan vattenskyddsområdet slutligen fastställs Malexanders vattenskyddsområde

23 7 REFERENSER Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om Vattenskyddsområde. NFS 2003:16. Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden. SGU a, Kartgenerator, Berggrund. Berggrundskarta 1: (Hämtad ) SGU a, Kartgenerator, Jordarter. Jordartskarta 1: (Hämtad ) SGU b, Kartgenerator, Grundvattenmagasin. J1 Grundvattenmagasin i jordlager. (Hämtad ) SGU b, Kartvisaren, Genomsläpplighet. Genomsläpplighet med Lantmäteriets höjdskuggning. (Hämtad ) SMHI, Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier. SMHI Klimatologi Nr 23, Vatteninformationssystem Sverige (VISS), (Hämtad ) VIAK, Yttrande över provpumpning av ny brunn i Malexander, Södra Göstrings kommun, Östergötlands län. VIAK a, Boxholms kommun, ny grundvattentäkt för Malexander, resultat av provpumpning. VIAK b, Boxholms kommun, Malexander, förslag till skyddsplan för grundvattentäkt. VIAK, Boxholms kommun, Malexander vattenverk, PM över planerad komplettering och ombyggnad Malexanders vattenskyddsområde 23

24 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Malexanders vattenskyddsområde