Vattenskyddsområde för Johannishusåsen

Transkript

1 ARBETSMATERIAL KARLSKRONA KOMMUN Vattenskyddsområde för Johannishusåsen Förslag till skyddsområde Kalmar den 2015 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB

2

3 SAMMANFATTNING Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det behöver skyddas för att säkra en långsiktig tillgång till rent vatten. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. För att förbättra vattenkvaliteten, minska behov av kemikalier vid rening samt skapa säkrare dricksvattenförsörjning till invånarna i Karlskrona kommun framställs konstgjort grundvatten vid Johannishusåsen. Anläggningen har tagits i drift under Råvatten tas från Lyckebyån och förbehandlas i Karlskronas vattenverk innan det pumpas till Johannishusåsen för infiltration. Infiltration sker via två separata infiltrationsdammar. Via ett antal uttagsbrunnar pumpas vattnet upp och tillbaka till Lyckeby för fortsatt behandling innan det distribueras ut till abonnenterna var det cirka personer anslutna till vattenverket. Karlskrona kommun har nu för avsikt att skapa ett relevant vattenskyddsområde för Johannishusåsen, då det är en ny anläggning saknas det äldre skydd. Inom det tänkta skyddsområdet finns främst bostadsbebyggelse, jordbruk inriktat på djurhållning och växtodling samt olika natur- och kulturskyddade områden. Aktuella delar av åsen ligger I Ronneby kommun, beläget km nordväst om Karlskronas vattenverk i Lyckeby. Föreslaget vattenskyddsområde har en total area av 4,9 km 2 varav 1,2 km 2 är sekundär zon och 1,5 km 2 är primär zon. Vid normal drift av anläggningen sker ingen nettotillförsel och inget nettouttag av vatten ur åsen. I den händelse att Lyckebyån ej kan nyttjas som infiltrationsvatten, finns det ett grundvattenmagasin som bedöms räcka i minst två veckor vid normal vattenproduktion om ca m 3 per dygn. Grundvattenmagasinet kommer sedan att fyllas på igen när infiltrationen åter är i drift. Vid samtliga uttagsbrunnar samt vid infiltrationsbassängerna föreslås vattentäktszoner. Inom dessa områden får endast verksamhet till följd av vattentäkt ske och marken ska endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Vattentäktszonerna ska vara skyddade mot obehöriga och skyddas på lämpligt sätt

4 Den primära zonen föreslås utgöra det område där uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns är minst 100 dygn. Eftersom det kan finnas kommunikation mellan ytvattendragen och åsen föreslås även en kantzon på 50 meter om respektive sida av ytvattendragen, se plansch 3, i den primära skyddszonen. De vattendrag som är kulverterade inom åsens centrala delar bedöms inte behöva ytterligare skydd uppströms. Det vattendrag som pumpas över mot Listerbyån behöver inte heller ytterligare skydd uppströms. Den primära skyddszonen ska skyddas mot sådan markanvändning och verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Den sekundära skyddszonen föreslås sträcka sig så långt ut att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäkten beräknas vara minst ett år. Det är relativt täta moränjordar med lång transporttid, vilket innebär att gränsen för den sekundära zonen generellt ligger cirka meter utanför den primära gränsen. Även den sekundära skyddszonen bör skyddas mot sådan markanvändning och verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Resterande av tillrinningsområdet ingår i tertiär skyddszon. I den tertiära zonen är det av stor vikt att beakta de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten

5 SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund och motiv Johannishusåsen - orientering Planbestämmelser Översiktsplan Miljömål Miljökvalitetsnormer Särskilda intressen Vattenbehov Infiltrationsanläggning Johannishusåsen Behandling i vattenverket Överföringsledningar Interna ledningar Infiltrationsbassänger vid Vång och Hillerslätt Uttagsbrunnar GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi, hydrologi och vegetation Geologi Geohydrologi Grundvattennivåer Högsta grundvattenstånd Grundvattnets strömningsförhållanden Strömbilder för grundvattnet vid fullskaleförsök Uppehållstider för grundvattnet Bortledning ytvatten Vattenbalans Grundvattnets och infiltrationsvattnets kvalitet Det naturliga grundvattnets kvalité Infiltrationsvattnets kvalité Grundvattnets vattenkvalité efter infiltration Grundvattentäktens värde Bakgrund Johannishusåsens värde Sårbarhet... 30

6 2.9.1 Bakgrund Johannishusåsens sårbarhet AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET Principer för Johannishusåsens avgränsning Beräkning av transporttider och zonindelning Primär zon Sekundär zon Föreslaget skyddsområde Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER ÄGANDERÄTTSFÖRHÅLLANDE INOM FÖRESLAGET SKYDDSOMRÅDE Bilagor 1 SGU Jordartskarta, Johannishus 2 SGU Grundvattenkarta, Johannishus 3A-B Analysresultat på naturligt grundvatten i åsen 4 Analysresultat på infiltrationsvatten och konstgjort grundvatten 5 Sammanställning uttagsbrunnar 6 Beräkning transporttid 7 Riskinventering med förslag till åtgärder 8 Förteckning över markägare vilkas rätt berörs av upprättat förslag till skyddsområde (tas fram i samband med ansökan) Planscher 1. Strömningsbild naturliga förhållanden, skala 1: Strömningsbild vid fullskaleförsök, skala 1: Föreslaget skyddsområde, Karlskrona kommun, skala 1: (reviderad fastighetskarta tas fram i samband med ansökan)

7 1 ALLMÄN ORIENTERING 1.1 Bakgrund och motiv Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det behöver skyddas för att säkra en långsiktig tillgång till rent vatten. Inrättandet av ett vattenskyddsområde är ett sätt att skydda och verka för en hög kvalitet på dricksvattnet. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Vattenskyddsområdet omfattas av både de svenska miljökvalitetsmålen och EU:s vattendirektiv, som säger att alla vattentäkter som försörjer 50 personer eller levererar mer än 10 m 3 vatten per dag ska skyddas. Att införa ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt Miljöbalken är ett av flera verktyg för att uppnå ett långsiktigt vattenskydd. Syftena med skyddet är att: Stärka skyddet för vattenförekomsten. Tydliggöra vattenförekomstens och täktens betydelse. Informera om allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde. Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening. Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten. Använda mark och vatten på bästa sätt. Med hänsyn till att det aktuella området har stor betydelse för vattenförsörjningen i Karlskrona kommun är det nödvändigt att grundvattentillgången skyddas på ett sådant sätt att utnyttjandet för vattenförsörjningsändamål inte äventyras. Genom fastställelse av skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter ges möjlighet till ett förbättrat skydd för vattenförekomsten. För att säkra en hållbar dricksvattenförsörjning till invånarna i Karlskrona kommun framställs konstgjort grundvatten vid Johannishusåsen. Råvatten tas från den befintliga ytvattentäkten Lyckebyån och vattnet förbehandlas i Karlskronas vattenverk i Lyckeby. För ytvattentäkten Lyckebyån finns ett äldre skydd genom den lokala hälsoskyddsordningen från 1986 och befintligt skyddsområde för råvattentäkten Lyckebyån är en 200 meter bred zon kring huvudfåran och dess sjöar längs hela åns sträckning. Arbete pågår nu med att uppdatera vattenskyddsområdet och föreskrifterna för Karlskronas vattenverk, varför detta inte omfattas i arbetet med Johannishusåsen. För att stärka skyddet av Lyckebyåns vatten långsiktigt så har Lessebo, Emmaboda och Karlskrona kommuner lämnat in en ansökan om vattenskyddsområde för Lyckebyån till respektive länsstyrelse. I ansökan finns förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter

8 Eftersom Johannishusåsen är en ny anläggning saknas det äldre skydd. Karlskrona kommun har nu för avsikt att skapa ett relevant vattenskyddsområde för Johannishusåsen enligt Miljöbalken och har uppdragit Vatten och Samhällsteknik att upprätta ett förslag till skyddsområde. 1.2 Johannishusåsen - orientering I regionen är tillgången på större grusavlagringar mycket begränsad. Den enda kvarvarande större grusåsen i Karlskronas omgivningar är Johannishusåsen, se figur 1. Johannishusåsen ligger i Ronneby kommun i Blekinge och är en rullstensås som bildades när den senaste inlandsisen smälte undan. Aktuella delar av åsen ligger km nordväst om Karlskronas vattenverk. Figur 1. Översikt över Johannishusåsen. 1 Johannishusåsen utgörs av en serie ryggformade grusavlagringar som ligger i centrum av en flack nord-sydlig dalgång i berggrunden. Hela åsen har en gång legat under högsta kustlinjen. Åsen innehåller betydande grustillgångar. Det är emellertid inte möjligt att idag bryta ut grus i nämnvärd omfattning av hänsyn till natur- och kulturvärdena, tidigare har det funnits grustäkter. Åsen höjer sig mjukt i terrängen och slingrar sig fram genom ett bördigt odlingslandskap. Bygden kring åsen befolkades tidigt och är mycket rik på fornlämningar. Pågående markanvändning är i princip bostadsbebyggelse, jordbruk inriktat på djurhållning och växtodling samt olika natur- och kulturskyddade områden bland annat avsatta för rekreationsändamål. 1 Bild utifrån material från Karlskrona kommun

9 Johannishus skyddsområde tekniskt underlag rev MS Tillrinningsområdet för aktuell sträcka av Johannishusåsens är ca 4,9 km2 och ligger inom Ronneby kommun, i figur 2 redovisas föreslagen gräns för skyddsområdet, vilket stämmer väl överens med bedömt tillrinningsområde. Med tillrinningsområdet avses här det område inom vilket vattnet rör sig till grundvattenmagasinet och avgränsas av grundvattendelaren. Inom tillrinningsområdet bor omkring personer. Figur 2. Föreslaget skyddsområde, motsvarande bedömt tillrinningsområde för aktuell del av Johannishusåsen

10 1.3 Planbestämmelser Det föreslagna vattenskyddsområdet berör Ronneby kommun. Inga detaljplaner föreligger för det aktuella området vid Johannishusåsen Översiktsplan Enligt Ronneby kommuns översiktsplan från 2006 finns ekologiskt särskilt känsliga områden på Johannishusåsen. Området hyser unik flora och fauna samt är känsligt för igenväxning. I översiktsplanen konstateras även att området hyser fornlämningar och ett värdefullt kulturlandskap. Om föreliggande projekt står det: Karlskronas möjlighet att använda Johannishusåsen för råvatteninfiltration är en gemensam fråga med Karlskrona kommun. Ronneby ställer sig helt positiv till projektet. I översiktsplanens konsekvensbeskrivning pekas det bland annat på behovet av inventering av grundvattenreservoarerna och de eventuella hot som finns mot dem, liksom att de större vattentäkterna snarast bör få beslutade skyddszoner. Karlskrona kommun skriver i sin översiktsplan 2030 att de ska arbeta efter vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram. Det gäller bland annat att det ska finnas vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter så att de långsiktigt bibehåller god kemisk och kvantitativ vattenstatus. 1.4 Miljömål Med anledning av förändringarna i miljömålsystemet har Länsstyrelsen i Blekinge beslutat att de tidigare regionala miljömålen inte längre gäller. Som miljömål för Blekinge län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål. Grundvattentillgången berörs däremot av Ronneby kommuns miljömål för (antagna 30 januari 2014), inget av målen berör direkt vattenskyddsområdet vid Johannishusåsen. Däremot berörs vissa av de riskobjekten i riskinventeringen, se bilaga 7. Under Giftfri miljö finns det två etappmål som berör miljöfarliga verksamheter: 1.a) 2014, Miljöfarliga verksamheter kartlägger sin hantering av miljö- och hälsofarliga ämnen. 1.b) 2014, Minska användningen av farliga ämnen i verksamheten. Miljö- och byggnadsnämnden ska ge rådgivning för att minska användningen av farliga ämnen. Under Ingen övergödning finns det ett etappmål som berör enskilda avloppsanläggningar: 1.c) 2016, Åtgärda bristfälliga enskilda avloppsanläggningar. Miljö- och byggnadsnämnden ska utöva tillsyn och ställ krav på bristfälliga enskilda avloppsanläggningar - 4 -

11 1.5 Miljökvalitetsnormer Det finns inga miljökvalitetsnormer 2 för Johannishusåsen inom aktuellt område 3, den är därmed i nuläget inte klassad som en vattenförekomst. 1.6 Särskilda intressen Inom föreslaget skyddsområde finns flera områden med höga naturvärden. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen, Naturvårdsverket samt Skogsstyrelsen finns det inom tillrinningsområdet riksintressen avseende naturvård (Johannishusåsarna Grindstugan) och kulturmiljövård (Johannishus åsar-vång- Johannishus gods) samt ett område som både är naturreservat och Natura 2000-område (Johannishusåsen), se figur 3. Ett flertal rödlistade arter har anknytning till Natura 2000-områdets ekar. Därutöver finns några mindre nyckelbiotoper och en sumpskog. Figur 3. Naturreservat, riksintressen och Natura 2000 inom aktuell del av Johannishusåsen. 2 Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. Miljöbalken och formuleras som den status som kan uppnås och vidmakthållas i vattenförekomsten. 3 Enligt vattenkartan hos VISS (Vatten Informations System Sverige),

12 1.7 Vattenbehov Karlskrona vattenverk försörjer Karlskrona tätort, mindre samhällen och några offentliga anläggningar. Blekingesjukhuset försörjs normalt delvis från Karlskrona VV, delvis från Afvelsgärde VV. Sammanlagt var det 2014 cirka personer anslutna till vattenverket. För översiktligt verksamhetsområde se figur 4. Figur 4. Verksamhetsområde för Karlskrona vattenverk i maj Karlskronas vattenverk kan vid haveri eller dylikt på andra vattenverk förse dessa med vattentankar, men Karlskrona vattenverk har ingen reservvattentäkt. Skulle reservvatten behövas kan vattentankar i första hand hämtas från Afvelsgärde och Jämjö vattenverk. 4 Bild från Karlskrona kommun, i bilden även Jämjö VV s område med

13 Tillstånd för uttag av råvatten från Lyckebyån vid Karlskrona vattenverk föreligger enligt AD 27/1967 (Vattendomstolen vid Växjö Tingsrätt 1983). Det årliga totala råvattenuttaget är normalt mellan och m 3 per år vilket motsvarar ett medeluttag på cirka m 3 per dygn. Av råvattnet produceras i medeldygn cirka m 3 per dygn dricksvatten. Skillnaden mellan råvattenuttag och dricksvattenproduktion utgörs av spolvatten vid vattenreningsverket, vattnet leds till avlopp. Karlskrona kommuns uppfattning är att framtida vattenbehov bör kunna öka med 20 % av totalförbrukningen. Med hänsyn till nuvarande årsförbrukning kan det framtida råvattenbehovet uppskattas till cirka m 3 per år ( m 3 per dygn). Det pågår kontinuerligt en utbyggnad av det kommunala dricksvattennätet. Små vattenverk ersätts genom överföring av dricksvatten från Karlskrona vattenverk. Visionen för Karlskrona kommuns framtida vattenförsörjning är vattenverk i Karlskrona, Jämjö och Fågelmara, se figur 5. Figur 5. Karlskrona kommuns vision om verksamhetsområde 5. 5 Bild från Karlskrona kommun, i bilden även Jämjö och Fågelmara VV s områden med

14 1.8 Infiltrationsanläggning Johannishusåsen Anläggningen består av två produktionsenheter med vardera ett infiltrationsområde och två uttagsområden, Hillerslätt i norr och Vång i söder, se figur 6. Johannishusåsens vattentäkt har en vattendom M som ger tillstånd att anlägga och bibehålla infiltrationsbassänger och uttagsbrunnar inom Vång och Hillerslätt. Domen medger även en pumpstation och överledning i anslutning till dem tidvis översvämmade ängsmarken väster om infiltrationsområdet i Vång för att pumpa vatten från dikets lågpunkt till Listerbyån. Domen medger infiltration av högst m 3 per dygn i respektive infiltrationsområde och tillsammans högst m 3 per dygn dock högst tillsammans m 3 per månad. Infiltrationsbassängerna vid Hillerslätt får tillsammans vara cirka m 2 inom fastigheterna Hillerslätt 1:4 och 1:5 samt vid Vång cirka m 2 inom fastigheten Johannishus 1:2. Tillståndet omfattar även uttag av högst m 3 per dygn ur brunnarna Ub0318, 0319, 0320, 9701, 9703, 0316, 0327, 0334 och 0335 inom fastigheterna Johannishus 1:2, Hillerslätt 1:4 och 1:5 samt brunnar Ub0302, 0303, 0308, 0309, 0311, 0321, 0323, 0324, 0325 och 0326 inom Johannishus 1:2, dock högst 450 l/s inom vardera av uttagsområde. Domen medger även att efter samråd med tillsynsmyndigheten ersätta en brunn, om den blir obrukbar, med en ny brunn till samma djup och kapacitet inom 30 meter från befintlig brunn. Nedan beskrivs produktionsanläggningens olika delar men en utförligare beskrivning finns i tillståndsansökan för vattenverksamheten. 6 Mål nr M , meddelad 14 juni 2011, med rättelse och M

15 Figur 6. Infiltrations- och uttagsområden

16 1.8.1 Behandling i vattenverket I och med att Johannishusåsen tas i drift har Karlskrona vattenverk byggts om och processen ser nu ut enligt figur 7. Förbehandlat råvatten renas genom infiltrationsprocessen, vilket innebär att mängden kemikalier som utnyttjas i reningsprocessen vid Karlskrona vattenverk kan minskas jämfört med innan. Figur 7. Schematisk processbeskrivning av Karlskrona vattenverk med infiltrationsanläggningen i Johannishus Vatten tas in från Lyckebyån, finrensas i roterande mikrosil, ph-justeras. 2. I sandfilter (DynaSandtyp) fälls organiskt material bort genom tillsats av fällningskemikalie. 3. Vattnet pumpas till Johannishusåsen där det infiltreras ner i åsmaterialet. 4. I åsen sker naturliga reningsprocesser samt temperaturutjämning. 5. Efter ca en månads i åsen pumpas vattnet upp och tillbaka till Lyckeby. 6. I oxidationsbassänger oxideras järn och mangan som avskiljs på sandfilter. 7. I kolfilter reduceras eventuella smak- och luktämnen. 8. Innan distribution till kunderna UV-behandlas dricksvattnet som skydd mot mikroorganismer Överföringsledningar Överföringsledningarna för förbehandlat råvatten från Karlskrona vattenverk till Johannishusåsen respektive för upptaget grundvatten från Johannishusåsen till Karlskrona vattenverk har dimensionerats för ett volymflöde av m 3 per dygn. Ledningsdimensionen är 600 mm vardera för råvatten- respektive grundvattenledningen. Ledningsdragningen presenteras i figur 8. Vid Nättrabyån finns en tryckstegringsstation för höjning av trycket på förbehandlat råvatten från vattenverket mot Johannishusåsen. Utrustningen har installerats i en byggnad i anslutning till ån. 7 Bild från Karlskrona kommun

17 Figur 8. Sträckning av överföringsledningar till och från Johannishusåsen Interna ledningar För att fördela vattnet till infiltrationsbassängerna finns fördelningsledningar från överföringsledningen för råvatten från Karlskrona vattenverk, se figur 9. En första avgrening finns vid Vång för matning in mot Vångs infiltrationsområde och med fördelning till respektive infiltrationsbassäng. Vid Hillerslätt ansluter överföringsledningen direkt in till infiltrationsområdet med avgreningar till respektive infiltrationsbassäng. Från Hillerslätt finns en samlingsledning ner mot Vång parallellt med råvattenledningen. Uttagsbrunnarna har anslutits till en lågreservoar vid Vång med tryckstegring för överföring av grundvatten till Karlskrona vattenverk Infiltrationsbassänger vid Vång och Hillerslätt Infiltrationsanläggningarna har dimensionerats för infiltration av m 3 förbehandlat råvatten per dygn. Bassängantal och storlek har valts så att alltid en bassäng vid vardera infiltrationslokalen kan vara avställd för renovering och underhåll. Bassängernas placering visas i figur Bild från Teknisk beskrivning av vattenverksamhet vid Johannishusåsen. SWECO Malmö

18 Bassängarean är i både Vång och Hillerslätt cirka m 2, bassängdjup ca 0,8 m. Vid Vång finns även en servicebyggnad med tryckstegringsstation samt en radiomast för kommunikation med Karlskrona vattenverk. Totala ytan för infiltrationsanläggningarna, inklusive bassänger, vägar och arbetsytor samt omgivande jordvallar och vegetationsridåer, uppgår vid Vång till cirka 2,5 hektar och vid Hillerslätt till cirka 1,5 hektar. Runt infiltrationsanläggningarna finns stängsel med låsbara grindar för att förhindra tillträde för obehöriga. Figur 9. Sträckning av interna ledningar inom Johannishusåsen. 9 Uttagsbrunnar och dess ledning till lågreservoar är ej redovisade. 9 Bild från Teknisk beskrivning av vattenverksamhet vid Johannishusåsen. SWECO Malmö

19 Figur 10. Infiltrationsanläggarna och uttagsbrunnarnas placering Uttagsbrunnar Uttagsbrunnarna finns i uttagsområdena söder respektive norr om infiltrationsområdena vid Vång och Hillerslätt. Brunnarna har utförts som borrade filterbrunnar och alla erforderlig installationer finns i brunnsöverbyggnaderna. Till brunnarna hör uppfordringsanordningar samt anslutningsledningar till överföringsledningen. Brunnar förväntas i framtiden att behöva ersättas med nya produktionsbrunnar inom angivna brunnsområden. Placering av brunnarna visas i figur 10 och utformning av brunnarna presenteras i bilaga

20 2 GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 2.1 Topografi, hydrologi och vegetation De topografiska förhållandena har studerats i fält och utifrån nivåkurvor på ekonomiska kartan skala 1: Inom de centrala delarna av skyddsområdet finns flack åker- och hagmark som bryts av där åsen sticker upp med trädbevuxna höjdåsar. På sidorna av åkermarken finns mer kuperad skogsmark. Inom tillrinningsområdet för Johannishusåsen finns flera bäckar/diken, se figur 11. Information om deras sträckning kommer från ekonomiska kartan, äldre kartmaterial, rapporter, fältstudier och muntliga uppgifter. I stort bedöms den naturliga grundvattendelaren överensstämma med ytvattendelaren. Figur 11. Vattendrag och ytvattendelare inom aktuell del av Johannishusåsen

21 Vattenföringen i vattendrag och grundvattenbildningen beror bland annat på nederbörden. Baserat på nederbördsdata från SMHI:s luftwebb för området (koordinater, RT90: ) för åren ligger den genomsnittliga nederbörden på 713 mm per år. Årsnederbörden avser hydrologiskt år, oktober till september. Årsnederbörden varierar dock mellan olika år vilket har helt avgörande betydelse för grundvattenbildningen. Figur 12 och 13 visar nederbördens fördelning för åren Våtår respektive torrår avser återkomsttiden för årsnederbörden. Figur 12. Nederbörd vid Johannishusåsen under 1961/62 till 2012/13. Figur 13. Fördelning av våtår respektive torrår under 1961/62 till 2012/

22 2.2 Geologi Johannishusåsen utgörs av en serie ryggformade grusavlagringar i centrum av en flack nord-sydlig sprickdalgång i berggrunden. De undre jordlagren utgörs huvudsakligen av sandiga och grusiga isälvsavlagringar vilka bygger upp själva Johannishusåsen. Dessa uppträder direkt på berggrunden som en långsträckt ryggformad avlagring i centrum av dalgången. Det aktuella avsnittet av Johannishusåsen har bildats under Högsta kustlinjen. Finkorniga jordlager i form av leriga och siltiga issjöavlagringar, förekommer längs dalgångens lägre belägna delar och täcker stora delar av åsen. I figur 14 redovisas en gologisk modell över åsens uppbyggnad. Figur 14. Geologisk modell över Johannishusåsens uppbyggnad. 10 I figur 15 redovisas jordartskarta 11 redovisas i bilaga 1. för aktuellt område, större område 10 Bild från Teknisk beskrivning av vattenverksamhet vid Johannishusåsen. SWECO Malmö Utdrag jordartskarta från SGU, förenklad redovisning av jordarter

23 Figur 15. Jordartskartan för aktuell del av åsen. Inom infiltrationsområdena har det tidigare förekommit grustäkter. Inom Vång bedrevs täkten fram till 1978 och inom Hillerslätt brukades den någon gång under talen. Troligen har Hillerslätts infiltrationsområde utgjorts av en ryggform som knutit samman kullen i söder med åsryggen. Inom Vång togs den kullformade avlagringen i princip bort helt under täktverksamheten

24 2.3 Geohydrologi I bilaga 2 redovisas grundvattenkartan för området. Grundvatten uppträder i alla de ovan nämnda lagerenheterna i jord och berg. De olika enheterna uppvisar emellertid väsentligt olika hydrauliska egenskaper. De övre och undre grovkorniga jordlagren, samt delar av berggrunden med hög sprickighet, har hög vattengenomsläpplighet Övriga jordlagerenheter, samt delar av berggrunden med låg sprickighet, har låg till mycket låg vattengenomsläpplighet. Hydrogeologiska undersökningar vid Johannishusåsen utfördes av VBB VIAK 12 Enheter i jord och berg vilka uppvisar hög vattengenomsläpplighet, och vilka kan magasinera större mängder vatten, brukar benämnas akviferer. Det övre grovkorniga jordlagret utgör en öppen porakvifer och det undre grovkorniga jordlagret är delvis öppen och delvis sluten porakvifer. De undre grovkorniga jordlagren utgör genom sin omfattning, sitt läge och sin höga vattengenomsläpplighet, områdets huvudakvifer. I delar av berggrunden med hög sprickighet förekommer en sluten sprickakvifer. De finkorniga jordlagren kan betraktas som en svårgenomtränglig men inte helt tät barriär vid grundvattnets passage ned till porakviferen i de undre grovkorniga jordlagren. De blandkorniga jordlagren utgör en barriär med låg genomsläpplighet, vilken minskar transporten av vatten mellan sprickakviferen i berggrunden och porakviferen i de undre grovkorniga jordlagren som inte vilar direkt på berggrunden. I de öppna akvifererna i en rullstensås karakteriseras normalt av att grundvattennivån ligger relativt djupt och att nivåerna normalt sjunker under sommarhalvåret och stiger under vinterhalvåret. Högst nivå är det oftast kring april och lägst nivå i oktober. Enstaka nederbördstillfällen ger normalt ingen reaktion i akviferen utan blandas med andra episoder, magasinet reagerar långsamt. Ett sådant magasin är inte så känsligt för tillfälliga nederbörds- eller torrperioder. En liten variation i grundvattenstånd under året antyder en hög effektiv porositet, vilket kan medge stora uttag av grundvatten Grundvattennivåer Grundvattennivåerna mäts kontinuerligt i undersöknings-, uttags- och enskilda brunnar. Mätningar har skett både före (sedan 1997), under och efter den försöksverksamhet som bedrivits. Ungefärlig naturlig grundvattennivå samt högsta och lägsta uppmätta grundvattennivå under perioden i uttagsbrunnarna finns redovisade i bilaga Hydrogeologiska undersökningar vid Johannishusåsen VBB VIAK, Malmö, Hebrand M & Jeppson H, SGU Ah nr Beskrivning och bilagor till hydrogeologiska kartan över Blekinge län

25 Figur 16. Uppmätta trycknivåer under opåverkade förhållanden, flödesriktningar och grundvattendelare (violett punkterad linje) De högsta iakttagna grundvattennivåerna, cirka +44 meter, återfinns i den mellersta delen av området vid Vång. Från detta område faller grundvattennivån mot cirka +35 meter i norr och mot cirka +39 meter i söder. I norr ansluter grundvattennivån i stort sett till vattenytorna i de grunda dräneringsdikena inom de stora mossmarkerna mellan Hillerslätt och Tving. I söder ansluter grundvattennivån på motsvarande vis till vattenytan i Listerbyån. 14 Miljökonsekvensbeskrivning av vattenverksamhet vid Johannishusåsen. SWECO Malmö

26 Den omättade eller luftade zonens mäktighet varierar mellan cirka 2 och 15 meter. Den vattenmättade zonens mäktighet är cirka 15 meter. Mer detaljerad strömbild för området inom åsen redovisas i figur 17 och plansch 1. Figur 17. Strömbild Inför tillståndsansökan om vattenverksamhet byggdes det upp en hydraulisk modell av Johannishusåsen. Via modellen har driften av infiltrationsanläggningen och dess påverkan på grundvattennivåerna simulerats, se figur Efter att modellen upprättats har två uttagsbrunnar tillkommit, en ny längst i norr (Rb0320) och en söder om Hillerslätts infiltrationsområde (Rb0316). 15 Modellen presenteras i rapporten Numerisk grundvattenmodell (Hebrand & Karlsson 2009)

27 Det vatten som infiltreras i åsen kommer inte att blanda sig helt med det naturliga grundvattnet utan en viss skiktning kommer att ske. De olika produktionsbrunnarna kan således generera vatten med olika andel infiltrerat vatten respektive naturligt grundvatten. Driftsimuleringarna tyder på att grundvattnets trycknivå som mest kan komma att höjas med cirka 1-2 meter inom infiltrationsområdena vid Vång och Hillerslätt. Motsvarande trycksänkning vid produktionsbrunnarna bedöms uppgå till cirka 1-4 meter söder om Vång, cirka 1-4 meter mellan Vång och Hillerslätt och cirka 0,5-2 meter norr om Hillerslätt. Figur 18. Simulerad förändring av grundvattennivåer vid infiltrationsområden respektive produktionsbrunnsområden

28 Påverkansområdet har i plan definierats som det område inom vilket grundvattnets trycknivå ökar eller minskar med mer än 0,3 meter. Det maximala påverkansområdet följer tydligt åsens sträckning från norr till söder och har en ungefärlig bredd av meter. Påverkansområdet sträcker sig cirka 800 meter söder om infiltrationsområdet vid Vång och cirka 900 meter norr om infiltrationsområdet vid Hillerslätt. Påverkansområdets utbredning i plan i stor utsträckning beror på vattenuttagets och infiltrationens fördelning mellan produktionsbrunnar och infiltrationsområden. De enskilda brunnar som i samband med försöksverksamheten påverkats negativt eller bedömts kunna påverkas negativt har ersatts Högsta grundvattenstånd Vid vattentäkter i jord begränsas regelmässigt täktverksamheten antingen så att schakt förbjuds eller så att betydande skyddstäcke sparas över högsta grundvattennivån. Efter en kraftig nederbörd kan grundvattennivån stå högre än tidigare dokumenterat. I enlighet med tillståndet för vattentäkten finns kontroll- och referensbrunnar/observationsrör för mätning av grundvattennivå. 2.5 Grundvattnets strömningsförhållanden Strömbilder för grundvattnet vid fullskaleförsök En strömbild har upprättats för själva åsen vid de förhållanden som råder under normala förhållanden, det vill säga infiltration och samtidigt uttag av cirka m 3 per dygn, se figur 19 och plansch 2. Vid fullskaleförsöket vid Vång och Hillerslätt under december 2008 användes inte uttagsbrunn Rb0320 längst i norr. För att uppskatta effekterna på grundvattennivån längst i norr av användandet av denna brunn har strömbild för fullskaleförsök under december 2008 sammanvägts med en strömbild för området runt uttagsbrunn Rb0320 när den brunnen användes i november

29 Figur 19. Strömbild vid fullskaleförsök under 2008 och Uppehållstider för grundvattnet Flera infiltrationsförsök har genomförts. Syftet med försöken var att under förhållanden som i möjligaste mån efterliknar en verklig driftsituation verifiera att anläggningen fungerar kapacitetsmässigt, att uppehållstiden är tillräcklig för att behandlingseffekten sannolikt ska bli god samt att påverkan på omgivningen är acceptabel. I samband med försöken gjordes spårämnesförsök för att utreda hur det infiltrerade vattnet sprider sig i åsen och i vilken mån det fångas upp i produktionsbrunnarna. De resultat av försöken som erhölls var att uppehållstiderna bedöms tillräckliga för att uppnå en temperaturutjämnande effekt samt även en viss positiv inverkan på vattenkvaliteten. För att räknas som ett konstgjort grundvatten ska uppehållstiden vara minst 14 dygn och är uppehållstiden mindre kallas det ytpåverkat grundvatten

30 Figur 20. Hillerslätt, infiltrationsområde och brunnar. Spårämnesförsöket vid infiltration av cirka m 3 per dygn vid Hillerslätt se figur 23, visar på en genomsnittlig uppehållstid vid Hillerslätt på cirka 32 dygn för brunnarna i söder. Kortast uppehållstid var cirka 15 dygn. Genomsnittlig uppehållstid var cirka 17 dygn för brunnarna i norr, till närmsta brunn var det cirka 5 dygn. Försöken visar att uttagen i det norra brunnsområdet måste styras genom ökning/ omfördelning av uttag under perioder med långvarigt höga grundvattennivåer för att undvika utläckage till diket nordväst om infiltrationsområdet. Ur hydraulisk aspekt ansågs det finnas möjligheter att sänka grundvattennivåerna i området genom ökat uttag. Spårämnesförsöket vid infiltration av cirka m 3 per dygn vid Vång visar på en genomsnittlig uppehållstid på cirka 85 dygn för brunnarna söder om infiltrationsområdet och ännu längre uppehållstider för brunnarna i norr därom. Den kortaste uppehållstiden var 48 dygn. Figur 21. Vång, infiltrationsområde och brunnar

31 2.5.3 Bortledning ytvatten Sydväst om infiltrationsområdet vid Vång finns en ängsmark som tidvis är översvämmad, se figur Det fuktiga partiet skapades genom att kulvert under vägen anlades med motlut i början av 1970-talet. Dessförinnan odlades marken. Figur 22. Placering av pumpstation och ledning. Grundvattennivån i området kommer till följd av pumpningen att avsänkas, vilket kan medföra inläckage av ytvatten från ängsmarken ner i åsen. För att undvika detta kommer överskottsvatten bortledas från områdets östra dike via en cirka 450 meter lång överföringsledning till områdets västra dike utanför skyddsområdet för vattentäkten, se figur 22. Dessa båda diken flödar samman 1 km nedströms och rinner ut i Listerbyån. Pumpstationen är utformad så att ängsmarken inte dräneras utan endast överskottsvatten pumpas bort

32 Figur 23. Placering av pumpstation vid som tidvis är översvämmad ängsmark. 2.6 Vattenbalans En uppskattning av tillrinningsområdets minsta storlek fås genom att förutsätta att grundvattenbildningen vid kontinuerliga uttag ska överstiga uttaget. Noteras bör att allt vatten som bildar grundvatten i praktiken inte är tillgängligt för uttag. I tabell 1 har en sammanställning gjorts av nettonederbörden utifrån nederbörd under ett normalår samt under torrår med återkomsttid 10 respektive 100 år. Bruttonederbörden är beräknad på ett hydrologiskt år från oktober till september (Johannishusåsen ). En stor del av nederbörden avdunstar eller transpireras av växter och en del av nederbörden bildar avrinning. Infiltrationsflödet är detsamma som flödet som tas ut ur produktionsbrunnarna. Det innebär att infiltrerat vatten som inte kan hämtas upp ur produktionsbrunnarna, det vill säga infiltrationsvatten som går förlorat, ersätts med naturligt grundvatten för att uttagsflödet ska bli lika stort som infiltrationsflödet. På motsvarande sätt ersätter det förlorade infiltrationsvattnet det naturliga grundvatten som hämtas upp. Utnyttjande av Johannishusåsen som reservvattentäkt vid normal vattenproduktion, m 3 per dygn, bedöms kunna ske under i storleksordningen minst två veckor. Grundvattenmagasinet kommer sedan att fyllas på igen när infiltrationen åter är i drift. Föreslaget vattenskyddsområde har en total area av 4,9 km 2 varav 1,5 km 2 är primär zon, 1,2 km 2 är sekundär zon och 2,2 km 2 är tertiär zon

33 Tabell 1. Nederbörd vid olika förhållande samt enkel vattenbudget baserat på hur stor yta som skulle behövas för att ta ut m 3 vatten per år eller när den används som reservvattentäkt. Enhet Normalår Torrår, återkomsttid (Median) 10 år 100 år Bruttonederbörd mm Avdunstning mm Nettonederbörd mm Grundvattenbildning 70% av nettonederbörden mm meter 0,20 0,16 0,13 Tillståndsgivet grundvattenuttag ur brunnarna m Area för tillrinningsområdets minsta storlek vid hektar uttag av 7,2 miljoner m 3 per år km Råvattenuttag vid använding som reservvattentäkt i 2 veckor Area för tillrinningsområdets minsta storlek vid uttag av m 3 per år m hektar km 2 0,9 1,2 1,4 Den normala variationen av nederbörd och temperatur är stor och hanteras inom den normala driften. Det som dock kan påtalas som framtida risker till följd av en eventuell klimatförändring är följande: Periodvis ökad nederbörd, vilket innebär ökad risk för läckage till omgivande grundvattenmagasin. Längre tider av torka kan medföra att grundvattennivån sänks av, vilket kan ha betydelse för vattenkvantiteten. 2.7 Grundvattnets och infiltrationsvattnets kvalitet Det naturliga grundvattnets kvalité Det naturliga grundvattnet i Johannishusåsen har varierande kvalitet, i den norra delen, vid Hillerslätt, har det ganska homogena och goda kvalitetsegenskaper, men är surt och har höga nitrathalter. Grundvattnet vid Vång är i huvudsak surt, rikt på järn och mangan, samt rikt på organiskt material. Kvoten mellan sulfat och klorid tyder på att vattnet omsätts tämligen långsamt. Ingen av analyserna i grundvattenrören överskrider någon halt i Sveriges geologiska undersöknings föreskrift om riktvärden för grundvatten och utgångspunkter för att vända trender (SGU 2008:2). I tabell 2 visas en sammanställning av analyserna jämfört med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) och i bilaga 3A-B redovisas samtliga analysresultat av grundvattnet från grundvattenrör utförda okt 2005 maj

34 Tabell 2. Parametrar i grundvattnet före drift som överskrider gränsvärde för dricksvatten, SLVFS 2001:30 Brunnsområde Tjänligt med anmärkning / otjänligt Ett eller två tillfällen Tidvis Alltid Hillerslätt norra Turbiditet och järn ph Hillerslätt södra Mikroorganismer 22 C 3 dygn, lukt och mangan Turbiditet och järn ph Vång norra Färg, COD Mn (kemisk ph, lukt, järn syreförbrukning) och NH 4 -N Turbiditet och mangan (ammoniumkväve) Vång södra Mikroorganismer 22 C 3 dygn och färg Turbiditet, lukt, COD Mn, järn och mangan Inom Hillerslätt finns det lukt ibland, inom Vång visar nästan samtliga analyser på en svag eller tydlig lukt som i de flesta fall beskrivs som metallisk vilket antagligen har att göra med höga järnhalter. Ibland uppges en lukt av svavelväte, vilket indikerar syrefattiga förhållanden. Järnhalten är generellt låg inom Hillerslätt, inom Vång är den mestadels hög. Gjorda undersökningar visar på att inom Vång är 50-70% av det lösta järnet i grundvatten omöjligt att fälla genom enkel luftning, vilket betyder att detta järn är komplexbundet. Under försöksverksamheten har järnhalten i grundvattnet dock minskat långsamt med tiden. Manganhalten är också förhöjd inom Vång men den är även tidvis lite hög inom delar av Hillerslätt. Grundvattnets färg är mestadels bra, i någenstaka fall inom södra Vång är den hög. Turbiditeten i grundvattnet förhöjd vid enstaka tillfällen. Inom Vång är halten COD Mn (kemisk syreförbrukning) ofta något hög. Klorid, sulfat, kalcium, natrium och magnesium ligger klart under gränsvärdet för tjänligt med anmärkning. I tabell 3 redovisas halter i grundvattnet för Hillerslätt och Vång, innan infiltration av behandlat råvatten från Lyckebyån. Tabell 3. Halter i grundvatten för Hillerslätt och Vång. ph Turbiditet FNU Kalcium mg/l Alkalinitet mg/l Järn mg/l Färg mg/l PT Mangan mg/l TOC mg/l Nitrat mg/l Temp C Naturligt gv 5,3-6,2 0,1-0, <0,01-1,3 <5-10 <0,005-0,1 0,6-2, Hillerslätt Naturligt gv Vång 5,6-6,2 0,1-1, , ,04-0,3 0,7-9 0,4-2,2 7-8 Analyser av bekämpningsmedel, Glyfosat och AMPA gjordes under sommarn och hösten 2005 i fyra brunnar (Rb0302, Rb0308 och Rb0311 inom Vång samt Rb0318 inom Hillerslätt), ingen av analyserna påvisar bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel har analyserats utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Analyser har även gjorts på PFAS i det naturliga grundvattnet. Halterna är låga/under detektionsgräns. ph

35 2.7.2 Infiltrationsvattnets kvalité Råvattnet från Lyckebyån förbehandlas med kemisk fällning, alkalisering och ph-justering innan det pumpas till Johannishusåsen. Sammantaget är infiltrationsvattnet av betydligt bättre kvalitet än råvattnet från Lyckebyån, se tabell 4. Analyser av miljögifter i Lyckebyån har visat på låga eller inte detekterbara halter av bland annat PFAS och bekämpningsmedel. Analys av bekämpningsmedel (29 stycken plus summa kvantifierade bekämpningsmedel) har skett utifrån vad som rekommenderas för utvidgad kemisk undersökning hos användare utifrån SLVFS 2001:30 plus Glyfosat och AMPA Grundvattnets vattenkvalité efter infiltration 2014 startade bytet av grundvatten mot förbehandlat vatten från Lyckebyån. Vid tidigare infiltrationsförsök har vattnet bara cirkulerats i åsen, d.v.s. grundvatten som pumpats upp i uttagsbrunnarna i Johannishusåsen har använts för infiltration. Det går därför inte att använda gjorda analyser under försöken för att bedöma påverkan på grundvattnets kvalité vid infiltration av det vatten som förbehandlats i vattenverket. Kvalitén på råvattnet och infiltrationsvattnet under samt konstgjort grundvatten vid driftstart, redovisas i tabell 4 se även bilaga 4. Grundvattnets kvalitet kommer att förändras med tiden, inför driftstarten har ca m 3 av det naturliga grundvattnet i åsen bytts ut. En bedömning av den grundvattenkvalitet som kommer att uppnås efter lång tids drift har gjorts. Denna grundar sig på infiltrerad vattenkvalitet samt erfarenheter från liknande anläggningar, se tabell 4. Tabell 4. Medelhalter i råvatten, infiltrationsvatten och konstgjort grundvatten samt bedömning av slutkvalité. ph Turb. FNU Kalcium mg/l Alkalinitet mg/l Järn mg/l Färg mg/l PT Mangan mg/l TOC mg/l Råvatten Lyckebyån 6,2-7,2 1,8-4, ,04-0, Infiltrationsvattnet 5,8-6,6 0,1-2, ,03-0, Konstgjort gv vid 5,8-6,0 0, ,6-1,2 0, driftstart Konstgjort gv bedömd slutkvalité 6,5 0, <0,2 <5 0,05 2,5 Analyser av miljögifter i Lyckebyån har visat på låga eller inte detekterbara halter av bland annat PFAS och bekämpningsmedel. Analys av bekämpningsmedel (29 stycken plus summa kvantifierade bekämpningsmedel) har skett utifrån vad som rekommenderas för utvidgad kemisk undersökning hos användare utifrån SLVFS 2001:30 plus Glyfosat och AMPA

36 2.8 Grundvattentäktens värde Bakgrund Bedömning av grundvattnets värde är beroende av vilka värderingar man lägger in i ordet värde, som kan täcka in: Ekologiska värden: Grundvattnets värde för växter och djur. Naturvärden: Bidrag till ytvattenflöden. Tekniska värden: Vattenförsörjning, bevattning, recipient, energiutvinning, motverka sättningar. Vid upprättande av vattenskyddsområde är det främst utvinningsvärdet som skyddas. Grundvatten som är värdefullt för naturen kan i svensk lagstiftning skyddas på annat sätt. Med värde menas här därför det rent ekonomiska värdet, det vill säga kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny om den nuvarande vattentäkten skulle bli obrukbar exempelvis genom en förorening eller annan påverkan. Alternativt till att beräkna ersättningsvärden är att göra en kvalitativ indelning i värdeklass enligt Naturvårdsverkets handbok Johannishusåsens värde En bedömning enligt Naturvårdsverkets handbok medför att Johannishusåsen bör klassas som en vattentäkt med Extremt högt skyddsvärde. I denna kategori ingår bland annat viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt, vilket motsvarar Johannishusåsens vattentäkt. 2.9 Sårbarhet Bakgrund Med begreppet sårbarhet beskrivs motståndskraften inom ett mark- och vattenområde mot föroreningar. Grundvattnet skyddas i olika grad av ovanliggande geologiska bildningar. En grundvattentäkts sårbarhet beror på var i tillrinningsområdet föroreningen kommer, under vilka förhållanden, hur mäktig den omättade zonen är samt dess sammansättning och genomsläpplighet. Sårbarheten beror även på den specifika föroreningens egenskaper, olika fysikalisk-kemiska processer (adsorption, förflyktigande, oxidation, reduktion med mera) och biologiska förändringar (biologisk nedbrytning, ackumulation). Vissa föroreningar kan ge upphov till långvariga eller irreversibla skador. Sådana kan t.ex. uppkomma som följd av oljeföroreningar eller kemiska bekämpningsmedel. Hur en förorening påverkar en vattentäkt beror på mängden av ämnet samt hur eller var det tillförs vattnet. Vid sårbarhetsklassificering bör hänsyn även tas till räddningstjänstens möjligheter att göra en insats innan föroreningen når grundvattnet. 16 Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområde, februari

37 Sårbarhetsbedömningen nedan baseras på angivna sårbarhetsklasser i Naturvårdsverkets handbok Johannishusåsens sårbarhet Utifrån ovan bedöms sårbarheten för Johannishusåsens grundvattentäkt på åsen som hög till extremt hög. I figur 24 visas en översiktlig sårbarhetskarta Sårbara inströmningsområden finns främst inom de delar åskrönet och åsfoten där det är sand eller isälvsavlagringar närmast markytan. Öster och väster om åsen är det huvudsakligen morän, vilket bedöms vara måttligt sårbart. Då grundvattenmagasinet även bedöms kunna stå i kontakt med ytvatten måste även föroreningar av dessa beaktas, det gäller framförallt ytvatten som rinner mot uttagsområden och kan stå i direktkontakt med grundvattnet. 17 Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområde, februari

38 Figur 24. Sårbarhetskarta för Johannishusåsen

39 3 AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDS- OMRÅDET 3.1 Principer för Johannishusåsens avgränsning Avgränsningen av skyddsområdet har baserats på en kombination av flera principer såsom: Mark- och vattenförhållanden (topografi, geologi, hydrogeologi, ytvattendelare etcetera.), se kapitel 2.1, 2.2 och 2.3 Grundvattendelaren, se kapitel 2.5 och 2.6 Avstånd från grundvattentäkten Uppehållstider i grundvattnet, se kapitel 2.5 Sårbarhetsbedömningar och klassificeringar, se kapitel 2.9 Empiriska erfarenheter Buffertzoner kring vattendrag Riskobjekt, risker/riskacceptans, se bilaga 7 Naturliga gränser har använts där så har ansetts lämpligt. Det rimligt att anta att grundvattendelaren överensstämmer relativt väl med gränsen för tillrinningsområdet. Ytvattendragen har beaktats där de rinner mot uttagsområde. Av utförd riskinventering, se bilaga 7, framgår att de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna utgörs i huvudsak av väg 669, lagring petroleumprodukter, enskilda avlopp samt bekämpningsmedel och växtnäringsmedel från jord- och lantbruk. I tabell 6 nedan visas en sammanställning över utförd riksinventering. Tabell 5. Sammanställning av identifierade risker inom föreslaget vattenskyddsområde samt bedömning av riskklass

40 3.2 Beräkning av transporttider och zonindelning En grov beräkning av grundvattnets transport- och uppehållstid inom Johannishusåsen har gjorts baserad på Darcy s lag för bedömning av primär respektive sekundär gräns. Beräkning av transporttider har gjorts baserat på hydraulisk konduktivitet enligt tabell 6 utmed sträckor redovisade på figur 25. Detta finns utförligare beskrivet i bilaga 6. Tabell 6. Hydraulisk konduktivitet i de mest genomsläppliga materialen inom tillrinningsområdet. 18 För att få en uppfattning om vattnets uppehållstid runt brunn så har även beräkning av den konvektiva transporttiden som en radiell strömning mot brunnen utförts. Detta används som stöd för gränsdragning i norra respektive södra delen av åsen. 18 Karlskrona kommun, numerisk grundvattenmodell, Sweco Environment

41 Figur 25. Sträckor för beräkning av transporttid enligt Darcy s lag

42 3.2.1 Primär zon För att uppnå en uppehållstid om 100 dygn inkluderas såväl åskärna som åsmantel. Generellt är transporttiden kortare än 100 dagar, vilket innebär att den primära zonen även innefattar en del av omgivande tätare jordar, se tabell 7. Generellt bedöms det lämpligt att innefatta ca m av moränjordarna i den primära zonen. Tabell 7. Transportsträcka utmed redovisade profiler, beräknade med Darcy s. Tid Sträcka i omgivande jord dygn Resterande sträcka i primär zon m Hillerslätt norra (Rb9701, Rb0319 och Rb0318) Brunn åskant Åt väster 300 m Åskärna Omgivande moränjordar 3-30 Brunn åskant Åt öster 70 m Åskärna 3-23 Omgivande moränjordar 6-60 Hillerslätt södra (Rb9703, Rb resp. Rb0335) Brunn åskant Åt väster 170 m Åskärna 7-51 Omgivande moränjordar Brunn åskant Åt öster 50 m Åskärna 3-19 Omgivande moränjordar 5-50 Vång södra (Rb0326, Rb0325 resp. Rb0324, Rb0303 och Rb0323) Brunn åskant Åt väster 280 m Åskärna Omgivande moränjordar 3-30 Brunn åskant Åt öster 230m Åskärna Omgivande moränjordar 2-15 I norra Hillerslätt föreslås primär gräns ca 150 m norr om nordligaste brunnsområdet. I söder föreslås primär zon ligga ca 120 m söder om sydligaste brunnsområdet

43 3.2.2 Sekundär zon Från vattentäkterna till den yttre gränsen av den sekundära skyddszonen ska transporttiden vara ett år, vilket innebär en transporttid om ytterligare ca 265 dagar från primär gräns, se tabell 8. Generellt bedöms det lämpligt att lägga gränsen för sekundär zon m från primär zon. Tabell 8. Avstånd från primär zon till sekundär zon, beräknade med Darcy s. Omgivande bland- och finkorniga jordarter Konduktivitet Gradient Transporttid 265 dagar m/s m/m avstånd (m) Hillerslätt norra (Rb9701, Rb0319 och Rb0318) Åt väster Omgivande jordarter 1, ,05 70 Omgivande jordarter 1, ,05 7 Åt öster Omgivande jordarter 1, , Omgivande jordarter 1, ,11 17 Hillerslätt södra (Rb9703, Rb resp. Rb0335) Åt väster Omgivande jordarter 1, , Omgivande jordarter 1, ,18 27 Åt öster Omgivande jordarter 1, , Omgivande jordarter 1, ,09 14 Vång södra (Rb0326, Rb0325 resp. Rb0324, Rb0303 och Rb0323) Åt väster Omgivande jordarter 1, ,06 80 Omgivande jordarter 1, ,06 8 Åt öster Omgivande jordarter 1, ,03 40 Omgivande jordarter 1, ,03 4 I norr och i söder baseras avgränsningen på kontinuitetsbetraktelse vid kontinuerligt uttag utan påfyllning. Normalt så fylls magasinen på, vilket innebär att detta förhållningssätt är på säkra sidan. I norra Hillerslätt föreslås sekundär gräns ca 300 m norr om nordligaste brunnsområdet. I söder föreslås sekundär zon ligga ca 200 m söder om sydligaste brunnsområdet