Rälla vattentäkt. Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter. Borgholm Energi. Kalmar VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB

Transkript

1 ARBETSMATERIAL Borgholm Energi Rälla vattentäkt Förslag till skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter Kalmar VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB

2

3 1. ALLMÄN ORIENTERING Bakgrund och motiv Rällas vattentäkt Planbestämmelser Särskilda intressen Miljökvalitetsnormer Vattenbehov GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Geologi Geohydrologi Möjligt uttag ur akvifären väster om klinten Möjlig ökning av råvattenuttag Topografi och vegetation Hydrologi och vattenbalans Grundvattennivåer Grundvattnets strömningsförhållanden Kapacitet Grundvattnets kvalitet Grundvattnets värde Föroreningsspridning i grundvatten Sårbarhet RISKER Riskinventering och riskbedömning Vattenverksamhet Sabotagesituationer och klimatförändringar Övrig verksamhet och markanvändning Stor risk Vägtrafik - olyckor Lagring av petroleumprodukter i cisterner Kemiska bekämpningsmedel Djurhållning samt jord- och skogsbruk - växtnäringsämnen Enskilda avlopp Medelstor risk Vägdagvatten Djurhållning samt jord- och skogsbruk -arbetsmaskiner Markarbeten och täktverksamhet Energianläggningar / värmepumpar Transformatorer Uppställning av fordon Fordonstvätt Liten risk Miljöfarlig verksamhet Förorenad mark Användning av hushålls och trädgårdskemikalier Hushållsavfall och annat avfall... 34

4 Bebyggelse Framtida potentiella risker AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE Principer för avgränsning Indelning av vattenskyddsområdet i skyddszoner Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Beräkning av transporttid Föreslagna skyddszoner Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER Praktiska åtgärder Administrativa åtgärder Fastställande av skyddsområde Upprättande av åtgärdsplan och beredskapsplan Övriga åtgärder, se över rutiner SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFT Fastställande av skyddsområde och skyddsföreskrifter Äganderättsförhållande inom föreslaget skyddsområde Bilagor Bilaga 1 Befintliga skyddsföreskrifter Bilaga 2a-c Strömbilder från 1964, 1979 och 1986 Bilaga 3a Analysresultat på råvatten (grundvatten) jämfört SLVFS 2001:30 Bilaga 3b Analysresultat på råvatten (grundvatten) jämfört SGU 2008:2 Bilaga 4a Föreslagna skyddsföreskrifter Bilaga 4b Föreslagna skyddsföreskrifter med motiveringar Bilaga 5 Fastighetsägarförteckning (upprättas i samband med ansökan) Planscher Plansch 1 Strömbild Plansch 2 Strömbild Plansch 3 Strömbild Plansch 4 Föreslaget skyddsområde. Skala 1:10 000

5 1. ALLMÄN ORIENTERING 1.1 Bakgrund och motiv Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge vattentäkten ett tillräckligt skydd för att säkra råvattentillgången i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Vattenskyddsområdet omfattas av både de svenska miljökvalitetsmålen och EU:s vattendirektiv, som säger att alla vattentäkter som försörjer 50 personer eller levererar mer än 10 m 3 vatten per dag ska skyddas. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas: stärks skyddet för vattenförekomsten tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse förtydligas vad som gäller utifrån miljöbalken För att möta det ökade vattenbehovet och ge grundvattentillgången ett bättre skydd har Borgholm Energi uppdragit åt Vatten och Samhällsteknik AB att ge förslag på ett uppdaterat skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Rälla vattentäkt. Rällas befintliga skyddsområde och skyddsföreskrifter fastställdes 1982, se bilaga 1. Utbredningen och skyddsföreskrifterna har nu setts över och anpassats till gällande lagstiftning och Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Befintligt vattenskyddsområde är ca 226 ha och är uppdelat i en yttre skyddszon och två inre skyddszoner, se figur Rälla vattentäkt Rälla inom Borgholms kommun i Kalmar län. Samhället ligger på Ölands västra sida, ca 1,5 mil söder om Borgholm och cirka 3 kilometer norr om kommungränsen. Mellan Rälla och Stora Rör, se figur 2, ligger en av Ölands största isälvsavlagringar vilken benämns Rällafältet. Isälvsavlagringen består främst av sand och finkornigt material och är drygt 4 km 2 stor och breder ut sig både väster och öster om väg 136. Vattentäkten är i den östliga delen av, då det saknas förutsättningar för betydande grundvattenuttag i den västra delen, se vidare i kap 2.2. Rälla tar normalt sitt vatten från Köpingsviks vattenverk utanför Borgholm och vid Rälla vattenverk finns en lågreservoar som fylls på från Köpingsvik. Under sommarmånaderna då vattenproduktionen behöver förstärkas tas även vatten från grundvattentäkten vid Rällafältet. Vattentäkten är övrig tid en reservvattentäkt som ska kunna brukas om något händer med den ordinarie vatten

6 täkten i Köpingsvik. Grundvattentäkten ligger öster om väg 136 och vattenverket ligger på fastigheten Rälla Tall 9:20. Figur 1. Rälla vattenverk och vattenskyddsområdet från Vattenuttaget i Rälla regleras i en vattendom meddelad 1988 (DVA 4/1988) och fastställd av vattenöverdomstolen (DTV 35/88). Tillåtet vattenuttag i Rälla är 350 m 3 i medeltal per dygn under ett år, men högst m 3 under ett och samma dygn. Domen omfattar åtta uttagsbrunnar (FB7826, FB7827, FB7828, FB7829, BB A, BB B, FB8401 och FB8402) och att via dessa brunnar bortleda grundvatten. Domen medger även att på var och en av fastigheterna Rälla Tall 9:8, 9:11, 9:20, 11:6 och 12:1 inom 5 m från befintliga brunnar anlägga ytterligare en brunn med samma djup som intilliggande befintlig brunn. I tabell 1 kan tekniska data för brunnarna ses. Brunnarna har olika benämning, men alla går ner en liten bit i berget och bedöms ha jämförbar utformning. I Rälla vattenverk finns enbart en reservoar om ca 150 m 3 samt pumpar, det vill säga ingen reningsanläggning. Uttag från brunnarna i Rälla går direkt till lågreservoaren och vidare ut på nätet. Vattenkvaliteten i BB B, FB7828 samt FB9001 är så bra att ingen rening behövs för att hålla dricksvattenkvalitet

7 Reservbrunnar kan bli aktuellt att ta i drift, men då måste vattenverket kompletteras med reningssteg för att vattnet ska erhålla dricksvattenkvalitet. Figur 2. Rälla på Öland. Tabell 1. Teknisk data för uttagsbrunnarna i Rälla vattentäkt Anlagd Brunnsdjup berg diameter Djup till Brunns- Brunn Fastighet Kapacitet Kommentar år m m m m 3 /dygn FB7826 Rälla Tall 9: ,6 7,5 0, Reservbrunn FB7827 Rälla Tall 9: ,6 7,0 0,2 720 Reservbrunn FB7828 Rälla Tall 9: ,2 9,9 0,2 864 Normalt i drift FB7829 Rälla Tall 12: ,5 5,1 0,2 282 Reservbrunn BB A Rälla Tall 11: ,0 0, Reservbrunn BB B Rälla Tall 11: ,0 0, Normalt i drift FB8401 Rälla Tall 9: ,0 8,5 0, Reservbrunn FB8402 Rälla Tall 9: ,0 8 0, Reservbrunn FB9001 Rälla Tall 9: ,0 5,8 0,2 144 Normalt i drift - 3 -

8 1.3 Planbestämmelser I En vision av Öland år 2015 står att det finns ett behov av ökad omsorg för vattenresurserna där det vid nyttjande av vatten alltid ska visas stor försiktighet med föroreningar och sparsamhet vid förbrukning. Ett mål för vattenförsörjningen är att vattentillgångar, grund- och ytvatten, av intresse för kommunal och enskild vattenförsörjning ska säkerställas för detta ändamål med högsta prioritet. Målet ska uppnås bland annat genom att: Säkerställa skyddsområden för befintliga och framtida vattentäkter. Normalt prioritera kommunal vattenförsörjningen före alla andra intressen. Inte tillåta verksamheter eller åtgärder som kan inverka negativt på vattenkvaliteten eller tillgångarnas storlek. En fördjupad översiktsplan för Rälla, Stora Rör och Ekerum antogs av kommunfullmäktige Enligt planen är området i dag ett av de viktigaste utvecklingsområdena för kommunen och anses ha stora möjligheter till en positiv befolkningsutveckling. Syftet med planen är främst att klargöra hur orterna kan utvecklas och vara ett underlag vid planering och lokalisering av bostäder och lättare verksamheter. Planen anger att all ny bebyggelse ska kopplas till det allmänna va-nätet och lokalt omhändertagande av dagvatten ordnas i anslutning till varje nytt bebyggelseområde. Det framförs även att i samband med att Rälla vattenskyddsområde uppdateras ska Rällafältets betydelse för framtida vattenuttag klarläggas. För närvarande pågår arbete inom områden markerade på figur 3, enligt intentionerna i den fördjupade översiktsplanen. Framförallt är det möjligheten till nya bostadskvarter som styr dessa detaljplaner men även möjligheten till områden för verksamheter. Det finns några antagna detaljplaner som väl beskriver hur det ser ut i dagsläget, i eller i anslutning till befintligt skyddsområde, 08-HGR-372, antagen Justering enligt detaljplan 0885-P227, Berör såväl inre och den yttre skyddszonen. Denna plan anger såväl vägmark, park och område för bostäder. Det finns även angivet en liten yta för vattentäkt/vattenverk, dock ej aktuell sett till befintlig placering av vattenverket. 08-HGR-515, antagen Gränsar i norr, anger framförallt område för bostäder och park, men det finns även områden för allmänna ändamål (skolan) samt handel P13, antagen Väster om V136 anger detaljplanerna bostad, park och gatumark

9 Figur 3. Detaljplanelagda områden i närheten av Rälla vattentäkt. Gröna är befintliga planer, övriga är från den fördjupade översiktsplanen. 1.4 Särskilda intressen Enligt uppgifter från Länsstyrelsen, Naturvårdsverket samt Skogsstyrelsen finns det inom omgivningarna naturreservat, Natura 2000-område samt riksintresse för naturvården, se figur 4. Inget av dessa hamnar inom föreslaget vattenskyddsområde. I östra kanten av området finns Mittlandsområdet, som är riksintresse för naturvården. Norr om väg 966 ligger naturreservatet Mossberga-Vipetorp. Öster om Rönnerum finns naturreservatet och Natura området Rönnerum-Abbantorp, vilket finns för att skydda ett lövskogsområde. Inom detta område finns Rönnerums fornby (järnåldersby) som är ett riksintresse för kulturmiljövård. Därutöver finns biotopskyddsområden, nyckelbiotoper, sumpskogar, fornlämningar och ett antal rödlistade arter. Länsväg 136 mellan brofästet och Borgholm är ett riksintresse för - 5 -

10 kommunikationer. Riksintressen för obruten kust och rörligt friluftsliv berör hela Öland. Figur 4. Naturreservat och riksintressen i närheten av Rälla vattentäkt. 1.5 Miljökvalitetsnormer EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken och i enlighet med detta har Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser, såväl yt- som grundvatten. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Klassificeringen av den kemiska statusen baseras på riktvärden för grundvatten på nationell nivå 1 som även anger värden då aktuella halter bör uppmärksammas, så kallade vända trend halter. Det finns tre klassade grundvattenförekomster som berör Rälla 2, se tabell 2. Grundvattenförekomsterna i sedimentära berg är stora och sträcker sig längs hela Öland i nord-sydlig riktning. Detta gör att de provtagningar som ligger till grund för 1 SGU-FS 2013:2, bilaga 1 2 VISS (Vatten Informations System Sverige),

11 bedömningen kan ligga långt bort och att förutsättningarna lokalt kan vara annorlunda. Tabell 2: Statusklassificering av grundvatten som berör Rälla Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten Grundinformation Kvantitativ status Kemisk grundvattenstatus EU-ID SE SE SE Vattenförekomst namn Rällaformationen Västra Ölands kalkberg Östra Ölands kalkberg HARO Status 2009 Öland Öland Öland God kvantitativ status God kvantitativ status God kvantitativ status Kvalitetskrav och tidpunkt God kvantitativ status 2015 God kvantitativ status 2015 God kvantitativ status 2015 Status 2009 God kemisk grundvattenstatus God kemisk grundvattenstatus God kemisk grundvattenstatus I vattenmyndighetens arbete med att kartlägga och beskriva vattenförekomsterna ingår även att göra en bedömning huruvida kvalitetskraven kommer att uppfyllas, för närvarande pågår arbete med bedömning till år Avseende grundvattnet i sedimentära berg har vattenmyndigheten konstaterat att ammoniumhalten, kvicksilverhalten, nitrat och konduktivitet ligger över gränsen för vända trend i enstaka provpunkter samt att bekämpningsmedel har detekterats i en provpunkt, men att det inte bedöms utgöra risk för förekomsten som helhet. Avseende Rällaformationen har kvicksilverhalten vid ett tillfälle varit på gränsen för vända trend. Inför 2021 bedöms det i nuläget inte vara någon risk att kvalitetskrav avseende vattenförekomsterna uppfylls. I provtagningar vid Rälla vattenverk har konstaterat att konduktivitet och sulfat vissa tillfällen överstiger utgångspunkten för vända trend. Provtagning av samtliga parametrar enligt det nationella övervakningsprogrammet ingår dock inte. Se mer avseende utförda analyser i Rälla under kapitel 2.8 samt bilaga 3. Kvalitetskrav och tidpunkt God kemisk grundvattenstatus 2015 God kemisk grundvattenstatus 2015 God kemisk grundvattenstatus Vattenbehov Rälla distributionsområde omfattar Rälla, Ekerum-Halltorp och Stora Rör i Borgholms kommun samt Glömminge och Isgärde i Mörbylånga kommun. Vintertid försörjs dessa områden med vatten från Köpingsvik. Antalet boende i området är cirka 750 personer, varav ca 460 personer i Rälla. Enligt den fördjupade översiktsplanen bedöms Rälla och Stora Rör i framtiden kunna öka till runt personer. Inom området är andelen permanentboende förhållandevis stor för Borgholms kommun, omkring 40 % av bostäderna är fritidshus. Sommarturismen ger ändå stora variationer i vattenbehov och sommartid används därför även brunnarna i Rälla. Det kommunala vattennätet är tillgängligt för de flesta i området, se figur 5, men saknas vid Lindtorp

12 Figur 5. Kommunala dricksvattenledningar och föreslaget skyddsområde. Vattenuttag i Rälla sker under från mitten av juni till mitten av augusti. Uttag sker från den bergborrade brunnen BB B och filterbrunnarna FB7828 och FB9001. I BB B sker tidsstyrt uttag mellan klockan 09:00 och 23:00 med ca 19 m 3 /tim. I filterbrunnarna FB7828 och FB9001 styrs uttaget av nivån i lågreservoaren och bedöms ske under 6 12 timmar/dygn. Uttag ur båda brunnarna ger ett tillskott på omkring m 3 /tim. Totalt blir uttaget ca m 3 /dygn. Under juli månad blir det ett tillskott på m 3, vilket innebär att ungefär halva vattenmängden då tas från Rälla. Utifrån driftsdata för åren bedöms stora delar av det ökade vattenbehovet under högsäsong kunna täckas av brunnarna i Rälla

13 2. GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 2.1 Geologi Bergrunden inom Rälla avrinningsområde utgörs av sedimentära bergarter och överst i lagerföljden finns kalksten se figur 6. Under kalkstenen från landborgskanten och västerut återfinns alunskiffer och därunder finns i sin tur skiffrar med siltstenslager. Väster om landborgskanten förekommer inte kalksten utan under jorden finns här lerskiffer och sandsten. Figur 6. Marksektion genom Rällafältet (K-konsult 1986). I figur 7 redovisas en redigerad bild av jordartskartan för området. Mellan Rälla och Stora Rör ligger en isälvsavlagring som benämns Rällafältet. Rällafältet är, vid sidan av Lindby-Solbergafältet, det areellt sett största området med isälvsavlagringar på Öland. Rällaområdet är undersökt i olika omgångar, varav den första genomgripande undersökningen utfördes Enligt denna kan Rällafältet delas in i tre delområden; Kustzonen, Rällafältet väster om klinten (landborgskanten) och Rällafältet öster om klinten. Kustzonen utgörs av moränleror, svallgrus och strandklapper. 3 Geohydrologisk undersökning av Rällafältet (SIB ) - 9 -

14 Figur 7. Jordartskartan (SGU) med uttagsbrunnarna. Öster om kustzonen reser sig Rällafältet som en cirka 25 meter hög brant av isälvssediment. Inom Rällafältet väster om klinten är jordlagren omlagrade mot för vad som normalt förekommer inom isälvsavlagringar, det vill säga att sanden här ligger under gruset. I botten finns morän. I nord-sydlig riktning är materialet i norr siltig sand med enstaka grövre partiklar som övergår i stenigt grus för att i söder återigen bli sand. De lösa avlagringarnas mäktighet är störst i söder (drygt 20 m). I norra delen av Rällafältet öster om klinten består ytlagren i allmänhet av sand och finsand och har en mäktighet på knappt 10 meter. Ytlagren över går sedan i

15 grusig sand eller grus med en mäktighet på meter för att i de centrala delarna bestå av relativt grova jordarter, särskilt i de undre delarna. I den södra delen blir det återigen sand. Sedimentens sammansättning är i allmänhet mycket homogen och enhetlig. Där sedimentens kornstorlek varit gynnsamma för vinderosion har vinden format väl utbildade dyner med en höjd av drygt 10 meter. Tydliga dynlandskap finns bland annat norr om Rönnerum. De östra begränsningarna för Rällafältet öster om klinten är däremot svåra att dra då det ställvis överlagras av källtorv, morän samt flygsand. Öster om isälvsavlagringarna består ytgeologin främst av sand men i de norra och östra delarna övergår sanden i lerig sandig siltig morän med svallat ytskikt. Vattengenomsläppligheten för moränen är relativt låg. Ett försök att fastställa klintens placering har gjorts genom att ta fram tre bergoch jordartsprofiler i stort vinkelrätt emot den förmodade klintens strykning, se figur 8. Figur 8. Sträckning för jordartsprofiler med bedömd placering av klinten

16 Marksektionen i mitten är framtagen tidigare och redovisas i figur 6 övriga redovisas i figur 9 och 10. Berggrundsytans höjdläge har tagits utifrån de nivåer då fast botten nåtts när undersökningsrören drivits ner. Grundvattenytan i figur 6 är troligen från mätningar gjorda hösten Grundvattenytan för rören U10-U28 är också från 1964, medan ytan i U7801 och U7805 är ett medeltal för åren En jämförelse har gjorts och den visar att grundvattennivåerna i stort sett de samma idag som Som framgår av figur 9 har klinten inte hittats i söder. Utifrån sektionerna har en bedömning av klintens sträcknings gjorts, se figur 8. Eftersom klintens ungefärliga läge bara hittats i två av sektionerna och det endast använts information om ett fåtal brunnar är bedömningen av sträckningen osäker. I norr verkar klinten ligga en bit öster om väg 136. Figur 9. Förenklad jordartsprofil i söder med ungefärlig nivå på grundvattenytan. Figur 10. Förenklad jordartsprofil i norr med ungefärlig nivå på grundvattenytan

17 2.2 Geohydrologi Även om det saknas uppgifter om sprickor och sprickzoner vid Rälla kan man anta att grundvattnet i de sedimentära bergarterna förekommer i porsystem, skiktfogar och sprickor som bildar ett relativt stort sammanhängande system. Berggrund och sprickzoner matas med vatten från överliggande jordlager, främst på platser där grovkorniga jordlager överlagrar sprickzoner. Rällafältet är även ur geohydrologisk synpunkt delat i en västlig och en östlig del. Övergången kan observeras som ett stalp i grundvattennivå på cirka 10 meter. Trots att berggrundsytan inom Rällafältets östra del lutar mot öster så är grundvattenströmningen i stort sett västlig i båda delarna. Under naturliga förhållanden utgör klinten således inte någon grundvattendelare mellan östra och västra delen av Rällafältet. Däremot kommer vatten inte tillbaka när det passerat ner för klinten. Grundvattendelaren finns cirka 1-1,5 km öster om klinten. Vid betydande uttag av grundvatten och vid torrperioder med begränsad nybildning av grundvatten är det möjligt att det inte rinner grundvatten väster ut över klinten, och tillrinningsområdet är då sålunda begränsat. Sett till ovanstående resonemang att klinten håller upp en viss grundvattennivå och att det är ett stort stalp i grundvattennivå nedströms klinten så innebär detta också att utströmmande vatten vid källorna i släntfot och ev. dränerande arbete ej påverkar grundvattennivån öster om klinten. Grundvattenytan i Rällafältets östra centrala delar ligger cirka 3-5 meter under markytan. Från de centrala delarna och utåt minskar successivt avståndet mellan mark- och grundvattenyta. Det grundvattenförande lagrets mäktighet är ungefär 5 meter och domineras av grus och sand. Akvifären bedöms vid detta område kunna betraktas som öppen. I berggrunden är kalkstenen genomsatt av vattenförande sprickor och har uppsprucken vattenförande överyta. Jord- och bergarter vid uttagsbrunnarna samt grundvattennivå när brunnen anlades redovisas i tabell 3. Samtliga kommunala brunnar ligger inom Rällafältet öster om klinten. Hela akvifären öster om klinten kan bli aktuell vid större uttag. Vid gjorda undersökningar har det endast utbildats mycket flacka sänktrattar runt uttagsställena, vilket tyder på grovt material och goda uttagsmöjligheter. Väster om Rällafältet finns tre källor vid foten av isälvsavlagringen. Moränleran inom kustzonen är praktiskt taget ogenomtränglig vilket bidrar till att grundvattnet tvingas ut genom de förhållandevis porösa jordarterna i släntfoten av Rällafältets brant. Undersökningar visar att grundvattnet läcker ut på bred front

18 Tabell 2. Jord- och bergarter vid uttagsbrunnarna samt grundvattennivå Djup under Grundvattennivå Brunn markytan när anlades Jordart/bergart Brunn FB7826 FB7827 Djup under markytan Grundvattennivå när anlades m m u my m m u my 0-3 Fin sand 0-3 Sand 3-6,5 Något stenig sand 3-4 Lera 2,7 6,5-7-5 Sandig finmo stenjord 4-8,5 Grus 7,5-12,6 Röd kalksten (hård) 8,5-9,5 Berg, löst 0-6,5 Moig sand FB8401 9,5-17 4,6 Kalkberg 6,5-7,0 Moig stenig dyig 17-19,5 Alunskiffer 7,0-7,7 2,6 Kaolinblandad kalksten (sprucken, krossad) 19,5- Jordart/bergart Lerskiffer, sandsten 7,7-13,8 Kalksten 0-6 Sand, grus 0-6,0 Stenig blockig sand FB ,5 Lera 6,0-8,9 Sandig moig stenjord 8-12 Berg, löst FB7828 8,9-9,9 6,7 Sandig mjällig stenjord 0-1 Grus 9,9-15,0 Röd kalksten 1-3 Sand 15,0-27,2 Sandsten 3-5,8 Grus 0-5,11 Sandig moig stenjord FB9001 5,8-8 5,5 Trasigt kalkberg FB7829 5,11-7,8 4,0 Kalksandsten 8-12 Kalkberg 7,8-13,5 Sandsten 12-14,5 Skiffer 14,5-17 Sandsten Möjligt uttag ur akvifären väster om klinten Inom Rällafältet västra om klinten stupar grundvattenytan mot väster och ligger djupt, i storleksordningen m under markytan. Det grundvattenförande lagrets mäktighet är cirka 5-10 meter och är uppbyggt av finkornigt material och hårt packad morän. Att jordarterna är föga vattengenomträngliga visas av grundvattnets branta stupning vid klinten. Det saknas förutsättningar för uttag av betydande grundvattenmängder ur västra delen eftersom det grundvattenförande lagrets mäktighet är ganska litet och de vattenförande partierna utgörs av hårt packad morän innehållande material från såväl sandsten som urberg 4. Som framgår av ovanstående är hela akvifären öster om klinten aktuell som reservvattentäkt. Däremot är möjligheterna att utvinna grundvatten ur akvifären väster om klinten så ogynnsamma att den i dagsläget inte bedöms vara aktuell som reservvattentäkt Möjlig ökning av råvattenuttag För att ge en bättre säkerhet sett till vattenförsörjningen så har utredningar avseende möjligheten till ökat uttag i Rällafältet påbörjats. Tillåtet vattenuttag i Rälla enligt dom är 350 m 3 i medeltal per dygn under ett år ( m 3 per år), men högst m 3 under ett och samma dygn. Nuvarande uttag under två sommarmånader är ca 500 m 3 /dygn. Inom ramarna för nu gällande vattendom så kan förbättringar göras genom att Komplettera Rälla vattenverk med reningssteg. Idag fungerar Rälla vattenverk enbart som en pumpstation, tack vare att det är så god kvalitet 4 Enligt geohydrologisk undersökning av Rällafältet 1979 av Inge H Bååth AB

19 på grundvattnet i de brunnar som används. Brunnar som ej har tillräckligt god kvalitet används därför inte i dagsläget. Inom befintlig dom och inom föreslaget skyddsområde. Ersätta befintliga brunnar med nya, för att öka uttagskapaciteten. Inom befintlig dom och inom föreslaget skyddsområde. Nya brunnar i nya lägen, kan möjligen vara av intresse. Ny dom kan erfordras, bedömd placering inom föreslaget skyddsområde. Kapaciteten i Rällafältet skulle öka om grundvattenförekomsten förstärks med konstgjord infiltration. Förutsättning för detta är tillgång till ytvatten av tillräckligt god kvalitet och kapacitet att infiltrera. Infiltrationsanläggningen bedöms kunna inrymmas inom föreslaget skyddsområde, men däremot så innebär en sådan åtgärd att ny miljödom måste sökas. Inventering avseende möjligt uttag av infiltrationsvatten har påbörjats. 2.3 Topografi och vegetation Marknivån kring uttagsbrunnarna ligger cirka meter över havet. Området kring brunnarna består i huvudsak av skog, men längre ifrån finns mindre vägar samt hus och gårdar med betes- och jordbruksmark. De sydligaste brunnarna ligger nära några bostadshus och på andra sidan av tomterna ligger väg 136. Utöver väg- och åkerdiken så saknas det bäckar/diken i området. Ytvattendelaren följer nästan isälvsavlagringens östra kant, se figur 12. Delar av Rällafältet och Rällaskogen är utpekat som ett värdefullt naturlandskap. Den speciella geologin i området har skapat en för Öland ovanlig naturmiljö med främst hedartad tallskog med ett par inslag av lövskogsdungar. Terrängen är mjuk i sin kupering i form av kullar och dyner. Öster om Rälla samhälle tar odlingslandskapet vid med åkrar och betesmarker. Norr om Högsrumsvägen finns lövskogar med spår av det gamla kulturlandskapet, skogen används även idag som naturbetesmark. Flera mindre skogsområden är utsedda som nyckelbiotoper. Mellan kusten och länsväg 136, nedanför klinten, ligger Rällaskogen. Det är ett större sammanhängande skogsområde med varierande naturtyper och kuperad terräng med branter och raviner. Rällaskogen har höga naturvärden och det finns ett flertal rödlistade arter och skyddade naturminnen. Vid foten av Rällafältets brant finns torvbildningar som har kunnat uppstå på grund av ett kontinuerligt läckage av grundvatten. 2.4 Hydrologi och vattenbalans Vattenföringen i vattendrag och grundvattenbildningen beror bland annat på nederbörden. Öland är nederbördsfattigt och saknar stora uttagsmöjligheter av

20 grundvatten. Baserat på SMHI:s nederbördsdata ligger den genomsnittliga nederbörden vid Ölands norra udde på 423 mm/år. Årsnederbörden avser hydrologiskt år, oktober till september. Årsnederbörden varierar dock mellan olika år vilket har helt avgörande betydelse för grundvattenbildningen. Figur 11 visar nederbördens fördelning för åren Våtår respektive torrår avser återkomsttiden för årsnederbörden. Figur 11. Fördelning av våtår respektive torrår. En uppskattning av tillrinningsområdets minsta storlek fås genom att förutsätta att grundvattenbildningen ska överstiga det kontinuerliga uttaget. Eftersom marken är så pass genomsläpplig har hela nettonederbörden bedömts bilda grundvatten. I tabell 4 har en sammanställning gjorts av nederbörd under ett normalår samt under torrår med återkomsttid 10 respektive 100 år. Nederbörden är beräknad på ett hydrologiskt år, oktober till september (Ölands norra udde ). Tabell 3. Nederbörd, baserat på hydrologiska år vid SMHI station Ölands norra udde samt enkel vattenbudget baserat på tillåtet råvattenuttag. Enhet Normalår Torrår, återkomsttid (Median) 10 år 100 år Bruttonederbörd mm Avdunstning mm Nettonederbörd mm Nettonederbörd m 0,087 0,063 0,0454 Tillåtet vattenuttag i medeltal per dygn under ett år m 3 /år Area för tillrinningsområdets minsta storlek vid ha uttag av m 3 /år km 2 1,5 2,0 2,8-16 -

21 2.5 Grundvattennivåer För att kontrollera grundvattennivåerna mäts varje månad nivåerna i undersökningsrören U8, U24, U7801, U7802, U7805 och U7810, se figur 12. Figur 12. Undersökningsrör där grundvattennivåer mäts. Mätningar mellan 1994 och 2013 visar på att fluktuationen har varit störst i U8, U7801 och U7802 där den har varierat upp till 2 meter, se figur 13 och 14. Fluktuationerna i U7801 och U8 tyder på att det är betydligt finkornigare jordar där. U8 ligger väster om klinten och har därför ca 10 m lägre grundvattenyta än övriga och har därför redovisats i ett eget diagram

22 möh 45 Grundvattennivå U24 U7801 U7802 U7805 U7810 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 Figur 13. Grundvattennivåer i undersökningsrör under åren 1994 augusti möh 32,0 Grundvattennivå i U8 31,5 31,0 30,5 30,0 29,5 29,0 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 Figur 14. Grundvattennivåer i U8 under åren augusti Grundvattnets strömningsförhållanden Kännedom om grundvattnets strömningsförhållanden är av grundläggande betydelse för bedömning av de geohydrologiska förutsättningarna för grundvattenuttag liksom skyddet av grundvattnet. Strömningsbilder med grund

23 vattennivåer och strömningsriktning har tidigare tagits fram , och , se bilaga 2. Under 2011 och 2013 har nya strömbilder upprättats. De visar strömningsförhållandet före, under och efter högsäsong, se plansch 1-3. Utifrån SMHI:s nederbördsstatistik för Ölands norra udde var perioden januari-april var ganska torr både 2011 och 2013, torrår med cirka 10 års återkomsttid. Maj-juli var våtare än normalt både 2011 och 2013, våtår med minder än 5 års återkomsttid var hade augusti en ganska normal nederbörd. Enligt strömbilderna är den huvudsakliga strömningen i akvifären riktad mot klinten i både maj, juli och september. Skillnaden mellan de olika strömbilderna ligger främst i att grundvattennivån ligger lägre i september jämfört med i april I nordost var dock nivåerna lägst i april 2011, vilket tyder på att detta område inte påverkas i lika stor utsträckning av uttag ur brunnarna. Nivåerna var höga i juli 2013 trots att pumpning då skett under 1,5 månad. Utifrån strömbilderna finns en tydlig övergripande inströmning mot det samlade brunnsområdet. 2.7 Kapacitet Kommunen har tillstånd att ta ut 350 m 3 i medeltal per dygn under ett år (4 l/s eller 0,13 miljoner m 3 /år), men högst m 3 under ett och samma dygn ur brunnarna (13 l/s). Utifrån den vattenbudgeten i tabell 4 krävs cirka 1,7 km 2 för uttag av detta under ett normalår och 2,8 km 2 under ett torrår med 100 års återkomsttid. Bedömt tillrinningsområde för befintliga uttagsbrunnar är cirka 3 km 2. Det bedöms även finnas förutsättningar för konstgjord infiltration. 2.8 Grundvattnets kvalitet Analyser av råvattenprover har tagits vid olika tillfällen i olika brunnar. I tabell 5 visas en sammanställning av analysresultaten från åren i jämförelse med SLFV 2001:30 8. Det bör förtydligas att halterna i SLFV 2001:30 avser vatten ut från ett vattenverk eller hos abonnenten, inte råvatten i uttagsbrunnar. Analyserna visar att det vid några enstaka tillfällen förekommer mikroorganismer vattnet. Analysresultaten finns sammanställda i bilaga 3a, där finns även någon analys från brunnar som inte använts idag. Analyser avseende bekämpningsmedel har inte påvisat några spår. Konduktiveten och halten sulfat i grundvattnet överstiger ibland tröskelvärdet för när åtgärder behöver vidtas för att vända en uppåtgående trend enligt SGU- 5 Preliminärt förslag till vattenfrågans lösning för Öland (K-konsult Kalmar, Ingvar Hörberg) 6 Ingenjörsfirman Inge H Bååt AB 7 K-konsult, Kalmar 8 Svensk livsmedelsförordning

24 FS 2008:2 9, se bilaga 3b. Sulfat är ett av de ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten. Hög konduktivitet kan tyda på lättvittrade jordar, påverkan i form av hög näringshalt eller utsläpp med höga salthalter. Höga halter sulfat kan bland annat komma från vägsalt, sedimentära bergarter och sur nederbörd. Tabell 4. Parametrar i grundvattnet som överskrider gränsvärde för dricksvatten, SLVFS 2001:30 under perioden Tjänligt med anmärkning i utgående vatten eller Otjänligt Brunn hos användaren hos Ett eller två tillfällen Tidvis Alltid användaren FB7828 (3 analyser) Odlingsbara mikroorg 22 C 3 dygn FB9001 (1 analys) BB-B (1 analys) Odlingsbara mikroorg 22 C 3 dygn Råvatten (2 analyser) Koliforma bakterier 35 C Rälla VV brunnar (5 analyser) Odlingsbara mikroorg 22 C 3 dygn Rälla VV (17 analyser) Sulfat 2.9 Grundvattnets värde Bedömning av grundvattnets värde är vansklig och beroende av vilka värderingar man lägger in i ordet värde, som kan täcka in: Ekologiska värden: Grundvattnets värde för växter och djur Naturvärden: bidrag till ytvattenflöden Tekniska värden: vattenförsörjning, bevattning, recipient, energiutvinning, motverka sättningar Ekonomiska värden: kostnad för att ersätta en vattentäkt Grundvattnet har både ett utvinningsvärde som går att omsätta i reda pengar och ett in-situvärde som mer handlar om naturvärde och geohydraulisk funktion. Vid upprättande av vattenskyddsområde är det främst utvinningsvärdet som skyddas. Grundvatten som är värdefullt för naturen kan i svensk lagstiftning skyddas på annat sätt. Med värde menas här därför det rent ekonomiska värdet, det vill säga kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny om den nuvarande vattentäkten skulle bli obrukbar exempelvis genom en förorening eller annan påverkan. Alternativt till att beräkna ersättningsvärden är att göra en kvalitativ indelning i värdeklass enligt handboken 10. En bedömning enligt dessa grunder medför att Rälla grundvattentäkt bör klassas som en vattentäkt med mycket högt skyddsvärde. I denna kategori ingår bland annat allmänna huvudvatten- 9 Sveriges geologiska undersöknings författningssamling SGU_FS 2008:2. 10 Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområde, februari

25 täkter och större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning Föroreningsspridning i grundvatten En förorenings spridningstid i grundvattentäkter i jord beror bland annat på jordlagerföljder samt egenskaper hos grundvattnet och jordlagren samt avstånd till grundvattenytan. I sandiga och grusiga jordlager kan vattenlösliga och flyktiga föroreningskomponenter spridas snabbare och längre än i mindre genomsläppliga eftersom fastläggningen till jordpartiklarna blir mindre. Därutöver är föroreningarnas olika egenskaper viktiga, som fysikaliska, kemiska och toxiska egenskaper, ackumuleringsförmåga och beständighet mot kemisk och biologisk omvandling och nedbrytning. En mängd ämnen transporteras med en hastighet som avviker från vattnets transporthastighet beroende på dess fysikaliska egenskaper. Även hur föroreningens utsläpp skett och utsläppets storlek är faktorer som kan inverka på spridningsförloppet. Hastigheten i vattenmättad jord kan variera från några mm/år till 100 m/h beroende på jordart. Vid omättade markförhållanden är hastigheten lägre. Föroreningskällor och riskabla verksamheter bör grovindelas i till exempel petroleumprodukter, bekämpningsmedel, växtnäringsämnen, oorganiska salter, lösningsmedel, fenoler, köldbärarvätskor och mikroorganismer. En vätska med mycket låg vattenlöslighet, såsom bensin och diesel, kan om den tillförts i tillräcklig stor mängd flyta på en grundvattenyta. Klorerade lösningsmedel har däremot högre densitet än vatten och sjunker i grundvattenmagasinet Sårbarhet Riskbedömning görs utifrån tillrinningsområdets sårbarhet, med begreppet sårbarhet beskrivs motståndskraften inom ett mark- och vattenområde mot föroreningar. Vid sårbarhetsklassificering bör hänsyn även tas till räddningstjänstens möjligheter att göra en insats innan föroreningen når grundvattnet. Grundvattnet skyddas i olika grad av ovanliggande geologiska bildningar. Detta utgör grunden för sårbarhetsbedömningar för grundvatten. En grundvattentäkts sårbarhet beror på var föroreningen kommer, hur mäktig den omättade zonen är där samt dess sammansättning och genomsläpplighet. Sårbarheten beror även på den specifika föroreningens egenskaper, olika fysikalisk-kemiska processer (adsorption, förflyktigande, oxidation, reduktion m.m.) och biologiska förändringar (biologisk nedbrytning, ackumulation). Vissa föroreningar kan ge upphov till långvariga eller irreversibla skador. Sådana kan t.ex. uppkomma som följd av oljeföroreningar eller kemiska bekämpningsmedel. Hur en förorening påverkar en vattentäkt beror på mängden av ämnet samt hur eller var det tillförs vattnet

26 Sårbarheten beror i stor utsträckning var i tillrinningsområdet en eventuell förorening sker och under vilka förhållanden. Sårbarhetsbedömningen baseras på angivna sårbarhetsklasser i Naturvårdsverkets handbok 11, vilka är baserade på hydrogeologiska typmiljöer. Uttagsbrunnarna inom Rälla matas av ett område som består av ett tunt jordlager som vilar på ett upp till 10 meter tjockt lager med relativt grova jordarter, särskilt i de undre delarna. Grundvattenytan ligger cirka 3-5 meter under markytan och där domineras materialet av grus och sand. Detta material har extremt hög sårbarhet i områden där sanden inte överlagras av något tätare lager såsom mylla. Marken vid uttagsbrunnarna har hög genomsläpplighet. Sårbarheten beror i stor utsträckning på var i tillrinningsområdet en eventuell förorening sker och under vilka förhållanden. De bergborrade uttagsbrunnarna matas via berggrund och sprickzoner med vatten från överliggande jordlager. Störst matning sker på platser där grovkorniga jordlager överlagrar sprickzoner, om risk finns att uttagsbrunnarna försörjs via dessa sprickzoner, karakteriseras dessa områden vara av extremt hög sårbarhet. 11 Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområde, februari

27 3. RISKER 3.1 Riskinventering och riskbedömning En riskanalys bör normalt göras för hela försörjningskedjan, från råvatten till kran, och inom hela tillrinningsområdet för att på så sätt omfatta alla riskobjekt, såväl befintliga föroreningskällor och verksamheter som eventuellt framtida riskobjekt. 12 Detta för att kunna urskilja de mest allvarliga riskerna. I detta fall leds råvattnet utan rening till kranen och råvattenkvaliteten är därför avgörande. Riskinventeringen används som ett underlag för avgränsningen av vattenskyddsområdet. Riskobjekten kan delas upp i de olika kategorierna: Vattenverksamhet (se kapitel 3.2) Sabotage, krig och kris (se kapitel 3.3) Klimatförändringar (se kapitel 3.3) Övrig verksamhet och markanvändning (se kapitel 3.4) Framtida potentiella risker (se kapitel 3.5) Risk är ett uttryck för den fara som en oönskad händelse innebär för miljö, människor och materiella värden. Vanligen fås risken för oönskad händelse genom att multiplicera sannolikheten att en viss händelse ska inträffa med storleken av konsekvenserna av detta. Riskinventeringen har gjorts utifrån Livsmedelsverketes handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning 13. Hur stor risk de enskilda identifierade riskerna utgör för vattentäkten bedöms framförallt bero på följande: Sannolikheten för utsläpp Närheten till grundvattnet, hur mäktig den omättade zonen är Jordlager, den omättade zonens sammansättning och genomsläpplighet Utsläppens storlek Utsläppens varaktighet eller frekvens Det totala antalet utsläpp Eftersom detaljerade uppgifter om riskfaktorer och olyckor i området saknas presenteras främst ett resonemang om riskerna. Ett försök görs dock även att genom värdering av sannolikhet och konsekvenser för de olika inventerade riskkällorna rangordna dem i tre klasser, från stor risk till liten risk. 12 Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, Handbok 2010:5 13 Har gjorts enligt Risk- och särbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning", SLV okt

28 3.2 Vattenverksamhet Vattenverksamheten i sig kan bland annat medföra risker genom entreprenadarbeten nära vattentäkt och vattenbrist eller kvalitetsförsämring på grund av överuttag. Denna riskkategori ingår inte i riskanalysen för utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter, dock bör dessa risker hanteras av huvudmannen för vattentäkten. Förebyggande åtgärder och tekniska barriärer är viktiga redskap för riskminskning i dessa avseenden. Arbete pågår inom Borgholm Energi för att utvärdera och påverka rutiner avseende dokumentation och instruktioner för samtliga vattentäkter. 3.3 Sabotagesituationer och klimatförändringar Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Syftet skulle kunna vara att angripa viktiga totalförsvarsfunktioner eller att drabba civilbefolkningen och överbelasta samhället i stort. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i samband med sabotage och krigssituationer rekommenderas och detta bör inarbetas i beredskaps- och saneringsplanen. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. I sydöstra Sverige kan det bli torrare sett till hela året, men med nederbördsrikare perioder. Längre tider av torka kan medföra att grundvattennivån sänks av, vilket kan ha betydelse för vattenkvantiteten. Tänkbara problem som kan komma ifråga vid nederbördsrika perioder är att mer vatten i omlopp innebär att föroreningar lättare (snabbare) kan sprida sig till grundvattnet och markbundna föroreningar kan frigöras i samband med översvämningar. Dagoch spillvattensystem samt enskilda avloppsanläggningar kan bli överbelastade och olika typer av föroreningskällor (cisterner m.m.) kan bli översvämmade. Extrema väderförhållanden kan även leda till en ökad allmän olycksfrekvens på grund av exempelvis mycket regn eller ogynnsamma förhållanden som orsakar halka. En tänkbar åtgärd för att minska riskens omfattning kan vara att se till att räddningstjänsten, direkt vid första olycksinsatsen, har god beredskap och kunskap om vattenmagasinets betydelse för vattentäkten. 3.4 Övrig verksamhet och markanvändning De risker som man kan reglera genom skyddsföreskrifterna, se bilaga 4, är verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet. En inventering baserad kartmaterial, muntliga uppgifter samt studie i fält ger att åtminstone följande verksamheter/anläggningar kan utgöra presumtiva risker: Vägar (trafikdagvatten, vägsaltning, farligt gods, olyckor, släckvatten)

29 Bebyggelse (lagring av petroleumprodukter i cisterner, värmepumpar och energianläggningar, användning av hushålls och trädgårdskemikalier, uppställning av fordon och fordonstvätt, kommunala avloppsledningar, enskilda avlopp, hushållsavfall och annat avfall m.m.). Miljöfarlig verksamhet Djurhållning, jordbruk och skogsbruk (bekämpningsmedel, växtnäringsämnen gödsel, arbetsmaskiner, släckvatten) Markarbeten, täktverksamhet och förorenad mark (schaktning och annan påverkan på markförhållandena så att markens naturliga rening minskar, läckage från fyllnadsmassor, läckage från arbetsmaskiner) I detta sammanhang har inga besök vid exempelvis lantbruk eller dylikt skett varför inventeringen inte kan betraktas som fullständig. Den kan dock utgöra utgångspunkt för framtida kontakter eller genomgång av verksamheterna. Föroreningskällorna som inventerats bedöms med avseende på föroreningens typ, koncentration, varaktighet och möjlighet till sanering. Föroreningens koncentration beror bland annat på utsläppsmängd, uppehållstid, föroreningens egenskaper och avklingningstid, ex. biologisk nedbrytningstid Stor risk Vägtrafik - olyckor Länsväg 136 är den stora transportleden på Öland som sträcker sig från Ottenby i söder, via brofästet vid Färjestaden upp till Byxelkrok i norr, vilket medför att mycket trafik passerar Rälla, inte minst sommartid då antalet turister är mycket stort på hela Öland. Vägdagvattnet från väg 136 avvattnas generellt via diken eller direkt ut på angränsande marker, vilket kan innebära en snabb spridning av förorenat vatten i händelse av olycka med utsläpp av exempelvis bensin. En olycka på fel plats kan ge mycket allvariga konsekvenser för vattenkvalitén. Risken för spridning av kemikalier eller drivmedel i samband med en trafikolycka eller annat läckage bedöms som stor och riskerna för påverkan på vattenet till följd av en olycka behöver regleras med föreskrifter. Konsekvenserna kan bli stora, beroende på var och hur stora mängder som läcker ut. Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor och de kan orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum, vilket gör att risken för negativ påverkan på vattentäkten är stor. Faktorer såsom trafikbelastning, vägstandard och hastighetsbegränsningar liksom växtlighet inom vägområdet har stor betydelse för olycksrisken. Ökad frekvens av skyfall och översvämningar i samband med klimatförändringar innebär att riskerna för påverkan kan komma att öka. Hur stora effekterna blir beror bland annat på närheten till vattentäkten och förekomsten av naturliga barriärer. Enligt den fördjupade översiktsplanen inträffade det 13 polisrapporterade trafikolyckor i

30 området under tioårsperioden 1996 till Närmare 60 procent av dessa skedde under sommaren. I Rälla går länsväg 136 tätt intill bebyggelsen och centrum. Många fastigheter i Rälla har direktutfart mot väg 136. Ett flertal har dålig sikt och svåra passager med brant lutning. De många utfarteren utgör en trafiksäkerhetsrisk och ett framkomlighetsproblem sommartid. Det finns inga bra gång- och cykelmöjligheter utmed vägen. Skyltad hastighet på väg 136 förbi området varierar mellan 40 och 90 km/h och sänks sommartid. I samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen togs det fram en trafikutredning 14, vilken redovisade både dagens trafiksituation och ett antal olika framtidsscenarion med eventuellt behov av åtgärder i vägnätet. Trafikflödet är utmed väg 136, väg 966 till Högsrum och väg 965 till Stora Rör, visas figur 15. Figur 15. Vägar som går i anslutning till vattenskyddsområdet med ÅDT, F=fordon L=lastbilar. 14 Trafikutredning Rälla Stora Rör Kalmar feb Vectura

31 Trafiken på väg 966 mellan Rälla och Högsrum mättes år 2000 och då passerade 840 fordon ett genomsnittligt dygn varav ca 20 var tung trafik. Det kan sommartid innebära cirka fordon per dygn. Årsmedeldygnstrafiken på väg 965 var år 2000 ca 380 fordon per dygn varav ca 20 var tung trafik, vilket sommartid ger ca 925 fordon per dygn. Väg 136 är enligt trafikverket rekommenderad primär väg för transporter med farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras rätt under en transport. Till exempel kan farligt gods ha explosiva, brandfarliga, giftiga eller frätande egenskaper. Som exempel på farligt gods kan nämnas bensin, gasol och svavelsyra. Av det farliga godset som transporteras varje år på våra vägar utgörs ca 75 % av petroleumprodukter (råolja, diesel, bensin, fotogen m.m.). Olyckor med transport av farligt gods kan medföra att stora mängder förorenande ämnen sprids till omgivningen inom en kort tid och som punktutsläpp Lagring av petroleumprodukter i cisterner Riskerna bedöms som stora eftersom ett läckage av att diesel- och eldningsolja kan ha stor påverkan när det gäller lukt och smak. Det finns inga gränsvärden i dricksvattenföreskrifterna avseende olja, men det räcker med en droppe dieselolja för att ge smak åt tusen liter vatten (1 m 3 ) 15. Oljeföroreningar kan bli kvar under lång tid i mark och grundvatten. Det finns starka skäl att reglera lagring av petroleumprodukter för att minska riskerna för spridning till vattentäkten. Även lagring och hantering av andra för vattenkvaliteten skadliga ämnen som lösningsmedel med mera bör regleras. Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Riskerna för läckage är främst relaterade till olyckor vid påfyllning men kan även uppstå till följd av t.ex. trasiga tappventiler och korrosion, men även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå ut till dagvattensystem eller omgivningen. Inom föreslaget skyddsområde finns hos kommunen en anmäld cistern vid Runnermarks åkeri, se kap Miljöfarlig verksamhet. Det finns tre fastigheter i Rönnerum där det är oklart om de tagit bort sina gamla cisterner och det finns tre andra fastigheter i området där det möjligen kan finnas cisterner Kemiska bekämpningsmedel Förekomst av bekämpningsmedel i dricksvatten är ur folkhälsosynpunkt förenat med stora risker, varför det finns skäl att reglera användningen inom vattenskyddsområdet. Hantering, lagring och kvittblivning av bekämpningsmedel regleras normalt i skyddsföreskrifterna. Bedömningen av vilka kemiska bekämpningsmedel som är lämpliga för användning inom vattenskyddsområdet bör ske enligt gällande riktlinjer från Kemikalieinspektionen. Enlighet 15 SGU:s hemsida ,