Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten"

Ida Lundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Jordens vatten Vattenförsörjning Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3 97% saltvatten 3% sötvatten Sötvatten Ytvatten och atmosfäriska vatten 71% grundvatten 28,5% polarisar, glaciärer 0,5 % ytvatten och atmosfäriskt vatten 95% 0,5% 4,5% sjövatten flodvatten atmosfäriskt vatten Vattnets kretslopp Grundvatten Vatten som helt fyller hålrum och sprickor i jord eller berg och vars hydrostatiska tryck är lika med eller större än atmosfärstrycket

4,5% sjövatten flodvatten atmosfäriskt vatten 2012-06-04 3 2012-06-04 4 Vattnets kretslopp Grundvatten Vatten som helt fyller

2 Öppna eller slutna magasin Grundvattennivåernas variation Behov av sötvatten i Sverige 60% hushållen 10% industrin 10% allmänna ändamål ex. sjukhus och skolor 20% vattenverkens egen förbrukning samt ledningsförluster Umeås dricksvatten Vindelälvsåsen m 3 /dag Omräknat till specifika förbrukningen 280 l/dygn och person Råvatten (RV) Ytvatten eller grundvatten som används vid framställning av dricksvatten

sjukhus och skolor 20% vattenverkens egen förbrukning samt ledningsförluster Umeås dricksvatten Vindelälvsåsen 20 000 m 3

3 Krav på dricksvatten Skillnad mellan grundvatten och ytvatten Fritt från mikroorganismer Tempertur på 12 grader eller lägre Klart och färglöst Lukt- och smakfritt Låga halter av Mangan och Järn Lågt hårdhetstal PH-värde på ca 8, detta för att minska korrosion i ledningarna Ej för hög kolsyrehalt Grundvatten Jämn kvalitet under året Låg temperatur Låg organiskt innehåll Hög mikrobiologisk säkerhet Enkel reningsprocess Oftast små volymer Dyrt och svårt att rena om grundvattnet förorenas Ytvatten Jämn kvalitet under året Hög temperatur under sommaren Högt organiskt innehåll Osäkerhet inom mikrobiologin Avancerad reningsprocess Oftast stora volymer Förhållandevis lätt att rena vid ev. förorening Behandling rening av ytvatten Behandling rening av grundvatten Vattenförsörjning Vattenförsörjning Tillhandahållandet av vatten för olika ändamål Vattenförsörjningsanläggningar Avser anläggning för vattenförsörjning omfattande vattenreningsverk och anordningar för insamling och distribution av vatten Kommunala ledningsnätet Kommunala vattenledningarna är ca km långa Motsvarar ca 8,8 m per person Med privata ledingar är ledningsnätet dubbelt så stort

säkerhet Enkel reningsprocess Oftast små volymer Dyrt och svårt att rena om grundvattnet förorenas Ytvatten Jämn kvalitet under året Hög temperatur under sommaren Högt organiskt innehåll Osäkerhet

4 Ledningsnät för vattenförsörjning Vattenförsörjningsanläggning Ledningssystem kan delas in i: Intagsledning Transportledning Distributionsledningar Serviser Intagsledning Ledningen mellan vattentäkt och råvattenpumpstationen Trasportledning Regel den mest raka ledningen i ett vattenförsörjningssystem. Ledningens ofta stora längd och relativt sett stora dimension gör att den utgör en stor kostnadspost i det totala försörjningssystemet. Av säkerhetsskäl väljs ofta dubbla ledningar Distributionsledningar leder vattnet till anslutningspunkterna Distributionsledningar Cirkulationssystem Kan byggas som: förgreningssystem cirkulationssystem kombination av båda Förgreningssystem

Ledningens ofta stora längd och relativt sett stora dimension gör att den utgör en stor kostnadspost i det totala försörjningssystemet. Av säkerhetsskäl väljs ofta dubbla ledningar.

5 Förgreningssystem Varje punkt i ledningssystemet matas från endast ett håll. Lämpligt i ytterområden, småhusområden Hydrauliskt bestämt Ojämnare tryck Känsligt för driftstörningar Billigare Cirkulationssystem Matning från två håll. Lämplig i centrala stadsdelar, industriområden Hydraulisk obestämt Pålitligare nät Jämnare tryck Serviser Trycknivå Erforderlig trycknivå bestäms: ledning som anluster fastigheter till ledning i gatan Topografi Bebyggelsetyp Dimensionering av ledningsnät Högsta tryck ej får överstiga 700 kpa (70 mvp) Tryckzoner Tryckzoner Stark kuperad terräng måste nätet zonindelas Högzoner anordnas i högt belägna områden där trycket höjs i en tryckstegringsstation Lågzoner är områden med lägre trycknivå än omgivande zoner där anordans tryckreducering

Lämplig i centrala stadsdelar, industriområden Hydraulisk obestämt Pålitligare nät Jämnare tryck 2012-06-04 25 2012-06-04 26 Serviser Trycknivå Erforderlig trycknivå bestäms: ledning som anluster

6 Vilket hydrostatiskt tryck ska ledningarna i distributionssystemet klara? Tryckgränser Högsta trycknivån bör i förbindelsepunkt inte överstiga 70 mvp (700 kpa) Lägsta trycknivån bör inte understiga I förbindelsepunkt: 15 mvp över högsta tappstället i ansluten fastighet I brandpost: 15 mvp över markplan Tryckgränser Rörmaterial Gjutjärn 55 % PVC 19 % Polyeten 14 % Övrigt 12 % Reservoar utjämna skillnader mellan produktion och efterfrågan reserv vid driftstopp och vid plötsligt ökad förbrukning, t.ex. brandsläckning, industriella behov filterspolning i vattenverken Placering och funktion Lågreservoarer ligger vid vattenverket och från vilka vattnet pumpas Högreservoarer högt liggande reservoarer som används för att reglera trycket,från vilka vattnet rinner med självtryck Högreservoarer placeras helst så att distributionsnätet ligger mellan reservoaren och vattenverket för att tryckfördelningen skall bli så jämn som möjligt

brandpost: 15 mvp över markplan 2012-06-04 31 2012-06-04 32 Tryckgränser Rörmaterial Gjutjärn 55 % PVC 19 % Polyeten 14 % Övrigt 12 % 2012-06-04 33 2012-06-04 34 Reservoar utjämna skillnader mellan

7 Dimensionering av reservoar Vattenförbrukning Bör dimensioneras för att tillgodose följande behov: Flödes- och tyckutjämning Säkerhet för kritiska driftförhållanden Vid dimensionering måste avvägning göras mellan behov av reservvolym och en tillfredsställande vattenomsättning Vattenbehov vid dimensionering Hushållsförbrukning Enbostads- och flerbostadshus Dimensionerande flöde Normala driftförhållanden Allmän förbrukning sjukhus, vårdcentraler, daghem, skolor, motions- och turistanläggningar Förbrukning för handel och övrig tjänsteservice, kontor och industrier Rörnätsläckage Släckvattenförbrukning Q dim1 =(q hushåll1 +q allmän1 +q handel/industri )+q rörnätsläckage Kritiska driftförhållanden Q dim2 =(q hushåll2 +q allmän2 +q handel/industri2 )+q rörnätsläckage +q släckvatten Dimensionerande flödet är största flödet av Q dim1 och Q dim å å Begrepp Medeldygnsförbrukningen = totalförbrukning m 3 /365 Maximidygnsförbrukning = förbrukning under det dygn på året då förbrukningen är högst m 3 /d q hushåll p q dmedel C dmax C tmax =maximal timförbrukning (l/s) = antal brukare = specifik hushållsförbrukning l/p,dygn = maxdygnfaktor = maxtimfaktor Maxdygnfaktor, C dmax Maxtimfaktor, C tmax ö ö å ö ö

Dimensionerande flöde Normala driftförhållanden Allmän förbrukning sjukhus, vårdcentraler, daghem, skolor, motions- och turistanläggningar Förbrukning för handel och övrig tjänsteservice, kontor och

8 Maxdygnfaktor c dmax Maxtimfaktor c tmax Dimensionering av vattenflödet Maxdygnfaktor c dmax Nytt bostadsområde 2000 personer Specifika förbrukningen 200/l p Förskola 20 barn med specifika förbrukningen 50/l p Inga industrier 10% rörläckage Maxtimfaktor c tmax

förbrukningen 200/l p Förskola 20 barn med specifika förbrukningen 50/l p Inga

Relevanta dokument

1. Ett samhälle har en dygnsförbrukning av vatten enligt följande tabell:

ÖVNINGAR VA-TEKNIK Magasinering 1. Ett samhälle har en dygnsförbrukning av vatten enligt följande tabell: Tid på dygnet Förbrukning, m 3 /h Kl. 00 06 40 Kl. 06 12 220 Kl. 12 18 150 Kl. 18 24 90 Total 3000