Framtida vattenförsörjning Örebro

Transkript

1 Framtida vattenförsörjning Örebro Hjälmaredagen

2 Bakgrund 1998 Principutredning över alternativa råvattentäkter 1999 Ombyggnadsförslag för utveckling av Skråmsta vattenverk (Idétävling) Allvarliga kapacitetsproblem i beredningen och i infiltrationsområdena på Skråmsta vattenverk.

3 Situationen 2001 Svartån enda täkt, dålig råvattenkvalite Beredningen kapacitetsbrist, funktion Infiltrationen 100% utnyttjas, allvarlig riskbild (Bista) Skråmsta flaskhalsar, enkelsystem

4 Målsättning 2001 Långsiktig hållbar och uthållig dricksvattenförsörjning för Örebro kommun Mål öka kapaciteten i beredningen med 15% öka leveranssäkerheten, genom att - skapa alternativ/reserv råvatten - förbättra/utöka infiltration, ledningar, pumpning, reservkraft bibehålla och säkerställa kvalitén

5 Alternativ råvattentäkter (utredningen -98) - Ässön (inducerat/infiltrerat Hjälmarvatten) - Lerbäck/Vissbodamon med Vättern - Mogetorp med Järleån - Hjälmaren (storhjälmaren) - Tisaren - Skagern - Unden

6 Bedömning av alt. Ässön infiltration ej möjlig Vissbodamon/Lerbäck med Vättern infiltration möjlig, långa avstånd Mogetorp med Järleån infiltration möjlig Hjälmaren enbart råvatten, temp och algproblematik Tisarn enbart råvatten, försämrad kvalité, tveksam kapacitet, ev Vissbodamon för infiltration Skagern/Unden enbart råvatten, långa avstånd, begränsande vattentillgångar ev. Vissbodamon

7 Valda utredningsalternativ Mogetorp (Järleån) Vissbodamon (Vättern) SGU får 2004 uppdraget att utreda förutsättningarna för konstgjord grundvattenbildning i Mogetorp och Vissbodamon

8

9 Framtida vattenförsörjning Örebro

10 Uppdragen Uppdrag Mogetorp 2005 ( 2010) Med SGU:s underlag utreda förutsättningarna för att infiltrera Järleå-vatten på åsen i Mogetorp. Uppdrag Vättern 2009 Gemensamt med närkekommunerna genomföra en förstudie kring möjligheterna att ta vatten ur Vättern för länets dricksvattenförsörjning

11 Sången Mogetorp Rastälven Usken Järleån Fåsjön Norasjön Järleån Väringen Vikern Mogetorp Dyltaån Arbogaån

12 Mogetorp Intag Ledning (Etapp 1) Nytt vattenverk Utbyggt Ledningssystem Infiltrationsområden Vattenverk vid intag tillkommer Reservoar och poleringssteg tillkommer Ledningar till Skråmsta tillkommer Kompletterande ledningar (Etapp2) Uttagsbrunnar, 250 L/s Ledning (Etapp 1)

13 Vätternvattenprojektet Syftet med projektet: Att utreda möjligheten att gemensamt ta dricksvatten från Vättern för sju kommuner i Örebro län. Målet är att uppnå en långsiktig, gemensam och säker helhetslösning för den kommunala vattenförsörjningen. Vättern (foto: Kjell Store)

14 Vättern förstudie

15 Karakteristika Vättern Avrinningsområde 6400 km2 Sjöyta 1900 km2 Sjöprocent 35 % Max djup 120 m Medel djup 40 m Utbytestid ca 60 år

16 Karakteristiska vattenföringar Högsta vattenföring m3/sek 110 Årsmedelvattenföring m3/sek 38 Lägsta vattenföring m3/sek 0,4

17 Vattentillgång/vattenbehov Projektets behov Vattenbehovet 0,9 m3/s eller 27 Mm3/år Tillgång Medelvattenföringen i Vättern är 38 m3/s eller 1200 Mm3/år Exempel Antag att tillrinningen är 0 under ett torrår. Aktuellt uttag 27 Mm3 utslaget på Vätterns yta ger en avsänkning av (1900 km2 är Vätterns yta) = 0,014 m eller 1,4 cm

18 Vättern - Förstudiens innehåll Vattenkvalitet Vättern Provtagning och MRA (Mikrobiologisk Riskanalys) Intagspunkter Placering (djup o avstånd) och Tillstånd uttag Distributionssystem Stråkbeskrivning ledningar och bergbedömning Nationella och regionala intressen Infrastrukturprojekt Jvg - Vattenbehandling Beredningsmetoder ( fällning, filtrering osv) Risker Säkerhet, Reservvattenförsörjning Kostnadsberäkning Kalkylmetod (nuvärdesjämförelse) Känslighetsanalys energikostnad (avgörande driftparameter) Kostnadsfördelningsanalys Intressenternas andelar

19 Sammanfattning råvattenkvalitet Förutsättningarna att producera ett dricksvatten med råvatten från Vättern bedöms som mycket goda. Vissa av parametrarna ligger i området för en färdig dricksvattenkvalitet. Den goda råvattenkvaliteten verifieras av att många vattenverk runt Vättern har mycket enkel rening. Sommartid uppträder språngskikt med temperaturvariationer som påverkar vattenkvaliteten.

20 Sammanfattning råvattenkvalitet Analyser av parasitära protozoer (Giardia, Cryptosporidium), måste tas. Vid lokalisering av intaget måste hänsyn tas till språngskiktets variationer. Bottenundersökningar, temperaturregistrering, provtagningar och analyser under flera års tid måste föregå bestämning av intagspunkt.

21 Förslag till vattenbehandlingsprocesser A. Råvatten, innebärande transport av Vätterns vatten i princip utan behandling B. Renvatten, innebärande transport av Vätterns vatten fysiskt-kemiskt behandlat C. Dricksvatten, innebärande ett renvatten som även är mikrobiologiskt säkrat.

22 Formulering av alternativ Alternativ 1, Renvatten, ledningstransport Alternativ 2, Råvatten, ledningstransport Alternativ 3, Renvatten, konstgjord infiltration Alternativ 4, Renvatten, tunnel Alternativ 5, Råvatten, tunnel

23 Ledningsalternativet

24 Bergtunnel - Ledningsstråk

25 Alternativa sträckningar Riksintresse mineralutvinning

26 Markprofil Vättern - Hallsbergsförkastningen Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern

27 Tunnelborrning?

28 Säkerhet, redundans Vattentäkten, intaget. Vattenverket Transportledningar Högreservoar Reservvattenförsörjning

29 Tillstånd Vatten överförs till ett annat avrinningsområde Tillåtlighet - regeringsprövning

30 Ersättning för kraftbortfall Berörda kraftverk i Motala Ström

31 Kostnadssammanställning totalt inkl. åtgärder i mottagarnas anläggningar - kr/m3 Alternativ 1, Renvatten, ledning 2, Råvatten, ledning 3. Renvatten, konstgjort grundvatten 4. Renvatten, tunnel 5. Råvatten, tunnel Askersund Hallsberg Kommun Kumla 5,7 -* 5,0 5,6 2,6 4,9 5,7 3,3 5,0 7,3 5,2 6,6 5,1 3,3 4,4 -* -* 6,7 3,3 6,6 3,9 8,2 5,9 6,1 4,0 Lekeberg Örebro

32 Marknivåjämförelse vid ett bergtunnelalternativ

33 Var är vi nu? Utreda förutsättningarna för en bergtunnel Göra en jämförelse mellan Mogetorpsalt. och Vätternalt. Teknik, Kvalite, Ekonomi, Miljö, Risker.

34 Tack!