Värt att veta om vatten. Ett studiematerial anpassat till skolan från Vatten Östersund

Transkript

1 Värt att veta om vatten Ett studiematerial anpassat till skolan från Vatten Östersund

2 2

3 Vatten en självklarhet? Att ha tillgång till rent vatten är en självklarhet för oss som bor i Sverige. Vi tänker sällan på vad som krävs i kunskap, teknik och pengar för att det alltid ska finnas rent dricksvatten i kökskranen och att smutsvattnet ska försvinna ner i avloppet. Förr grävde var och en sin egen vattenbrunn och slaskhinken slog man ut på marken. Fortfarande har många på landsbygden egen dricksvattenbrunn och egen avloppsbrunn för avloppsvattnet*, men 90 procent av Sveriges befolkning är idag anslutna till ett allmänt vatten och avloppssystem - VA-system*. Östersunds kommuns VA-system består av sex vattenverk*, åtta avloppsreningsverk* samt 97 mil ledningar nedgrävda i marken. För att få bra dricksvatten behövs en vattentäkt* som inte är förgiftad eller förorenad. Innan dricksvattnet kommer ut till hushållen måste det renas i ett vattenverk. Även avloppsvattnet måste renas innan vi kan släppa tillbaka det i sjön eller älven. Dricksvatten och avloppsvatten transporteras i ledningar i marken. I det här studiematerialet kan du läsa mer om hur Östersunds kommuns vatten- och avloppssystem fungerar, hur Vatten Östersund arbetar och hur viktigt det är att vi alla är rädd om denna livsviktiga naturresurs. *Se Ordförklaringar på sidan 15 3

4 Vatten... Det vatten som finns idag är det som bildades för flera miljarder år sedan vid jordens födelse. Det är alltså samma vatten vi dricker idag som dinosaurierna drack! 97 procent av allt vatten på jorden är saltvatten. Bara tre procent av vattnet är sötvatten. Det mesta av sötvattnet finns som snö och is, därefter kommer grundvatten*. Den minsta mängden sötvatten finns i sjöar och vattendrag.... som ger liv Vatten räknas som livsmedel och är livsviktigt. Människan behöver dricka cirka 0,5-1 liter rent vatten varje dag. Vattenförbrukningen i världen har ökat 2,5 gånger snabbare än befolkningsökningen. Hur mycket vatten vi använder beror på var i världen vi bor. I Sverige har förbrukningen ökat från 80 liter i början av 1900-talet till dagens cirka 180 liter vatten per person och dygn. I vissa länder använder en hel familj liter vatten per dygn. Och man kan vara tvungen att gå flera kilometer varje dag för att hämta vattnet. I Sverige finns det gott om vatten men redan i Danmark har tillgången minskat betydligt och som dödar Av jordens befolkning på närmare sju miljarder människor saknar en miljard tillgång till rent vatten. Det vanligaste är att dricksvattnet förorenas av bakterier från avlopp. Det leder till farliga sjukdomar. Varje timma året runt dör cirka 200 barn av sjukdomar som beror på förorenat vatten. Fler barn dör av smutsigt vatten än i krig.

5 Jordbruket, industrin och hushållen I Norden har vi det renaste vattnet i Europa. Ute i vår vildmark kan vi oftast dricka vattnet i bäckar och sjöar och det är unikt. Även i Sverige kan dock vattnet bli ohälsosamt. Jordbruket sprider näringsämnen* på åkrarna. Överskottet rinner ut i vattendragen och göder växtligheten och det kan leda till så kallade algblomningar. Då sker en explosionsartad tillväxt av alger som i sin tur kan producera gifter. Sådant vatten ska man undvika att dricka eller bada i. Det är inte nyttigt vare sig för människor eller djur. För femtio år sedan släppte de flesta svenska industrier ut sitt förorenade avloppsvatten direkt ut i sjöar och hav där det ställde till stor skada. Nu vet vi bättre och nu renar vi istället det industriella avloppet. Men fortfarande har vi problem med gifter och kemikalier i vattnet. Ett exempel är vissa textilier som tillverkas främst i Asien. Vid tillverkningen av dessa hemtextilier, handdukar och kläder används många olika kemikalier som följer med avloppsvattnet och förgiftar vattendragen. När de färdiga textilierna kommer till Sverige finns mycket kemikalier kvar och när vi tvättar dessa handdukar och kläder sköljs gifterna ut i avloppet. Avlopp från hushåll är hälsovådligt eftersom det innehåller bakterier som ger upphov till farliga sjukdomar. Men det är också mycket näringsrikt och bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag. Det är inte mer än drygt femtio år sedan man började rena avloppsvatten i Sverige. Och det görs ständiga förbättringar som leder till renare utsläpp och mindre mängd näringsämnen i våra vattendrag. 97 procent av allt vatten på jorden är saltvatten och bara tre procent av vattnet är sötvatten. 5

6 Från slaskhink och utedass till ledningar och verk Under 1800-talet var barnadödligheten mycket hög i Europa och i Sverige. Orsaken var främst förorenat vatten och värst var det i städerna. Slaskhinkar tömdes ut på gatan där det blandades med urin och avloppsvatten från bakgårdens utedass och gödselstack. Vid snösmältning och regn rann det ner i dricksvattenbrunnarna eller ut i vattendragen. För att lösa problemet anlades avloppsledningar i städerna för att leda bort avloppsvattnet till närmaste vattendrag. Tyvärr var det ofta samma vattendrag som användes som vattentäkt. Under första halvan av 1900-talet byttes utedassen till vattentoaletter. I och med det ökade problemet med försämrad vattenkvalité snabbt. Då började man bygga vattenverk som skulle rena dricksvattnet. n Under 1900-talets början fanns det cirka 59 vattenverk i Sverige. Antalet ökade i och med att städernas befolkning växte. Vattenverken kunde också förse städerna med de stora mängder vatten som behövdes för att släcka bränder. 6 Vattenverken förser städerna även med vatten till brandbekämpning

7 Här grävs det för vattenledning längs Residensgränd på 1890-talet. Bildkälla: Jamtli bildbyrå Vattenverket i Östersund kom till under 1800-talets sista år och tog redan då sitt vatten från Storsjön. Som reningsteknik på vattenverket användes bland annat ett filter av sand som vattnet långsamt fick rinna igenom. En ångmaskin pumpade vattnet vidare från vattenverket i nedgrävda ledningar till stadens invånare. När Storsjöns vattenkvalité blev allt mer påverkad av avloppsvatten började man tillsätta klor till dricksvattnet. Klor är bakteriedödande. Det var inte förrän efter andra världskriget som byggandet av avloppsreningsverk satte fart på allvar i Sverige. I slutet av 1950-talet bildade kommunerna Brunflo, Frösö köping och Östersunds stad ett samarbete för utveckling av vatten och avlopp. Resultatet blev ett gemensamt avloppsreningsverk som 1966 stod färdigt vid Göviken. Avloppsreningsverket har stor betydelse för Storsjöns goda vattenkvalitet. Vattenverken började byggas under 1800-talet och avloppsreningsverken byggdes under första hälften av 1900-talet. 7

8 Dricksvatten ett livsmedel Den största delen av Östersunds kommuns dricksvatten kommer från Storsjön. Vattnet pumpas till vattenverket i Minnesgärdet som försörjer Östersund, Brunflo, Lockne, Frösön och Orrviken med dricksvatten. Lit, Häggenås, Lillsjöhögen och Tandsbyn får sitt vatten från grundvattentäkter och Fåker från sjön Näkten. I vattenverket genomgår vattnet olika reningssteg för att bland annat ta död på bakterier innan det når våra kranar. För grundvatten räcker det oftast med enkla reningssteg. Däremot krävs det oftast fler reningssteg för ytvatten*. Ett reningssteg kan exempelvis vara filtrering för att ta bort partiklar. Ett sätt att ta död på bakterier är att tillsätta klor i vattnet. 8 Ytvatten från en sjö innehåller normalt låga halter av kalcium och magnesium, vilket innebär så kallad låg hårdhet*. Grundvattnets innehåll av kalcium och magne-

9 sium varierar. Om vattnet är hårt kan det bildas kalkavlagringar i exempelvis ledningar och varmvattenberedare. I Östersunds kommun har Lit, Tandsbyn och Lillsjöhögen medelhög hårdhet (medelhårt vatten), medan de andra vattenverken har låg hårdhet (mjukt vatten). Det tas regelbundet prover på dricksvattnet vid vattenverken och på ledningsnätet för att kontrollera att det inte innehåller för mycket bakterier och skadliga ämnen. Livsmedelsverket ställer krav på vad dricksvattnet får innehålla och hur många prov som skall tas. Det som släpps ut i vattendragen riskerar att förorena vattentäkter, förgifta fisken eller förstöra badvattnet. Använd miljömärka tvättmedel. 9

10 Avloppsrening Gövikens avloppsreningsverk Foto: Lennart Jonasson Smutsigt vatten transporteras i ledningar till avloppsreningsverk där det renas från organiska ämnen* och näringsämnen innan det släpps ut i vattendragen igen. I Östersunds kommun finns det avloppsreningsverk i Östersund, Häggenås, Lit, Lillsjöhögen, Lockne, Tandsbyn, Fåker och Orrviken. Reningen består av olika steg. Stegen varierar beroende på hur mycket vatten avloppsreningsverken tar emot. Avloppssvatten från Östersund, Brunflo, Frösön och Ås går till vårt största avloppsreningsverk i Göviken. Där renas avloppsvattnet i de tre vanligaste stegen: grovrening, kemisk rening och biologisk rening. Grovreningen silar avloppsvattnet för att ta bort bland annat tops, dambindor och apelsinskal. I den kemiska reningen tillsätts kemikalier som gör att fosfor* i urinen fälls ut och sjunker till botten. I den biologiska reningen används mikroorganismer* som äter upp organiska ämnen. Vattnet passerar ytterligare två bassänger där slam* och mikroorganismer får sjunka till botten. Det rena vattnet släpps sedan ut i Storsjön igen, och kvar blir en massa slam. 10 Slammet blir bilbränsle och värme Vid Gövikens avloppsreningsverk tas slammet tillvara och omvandlas till energi. Slammet från den kemiska och den biologiska reningen pumpas till slambehandlingen där det förtjockas. Därifrån fortsätter slammet till rötkammarna* där bakterier bryter ner slammet så att slammängden minskar samtidigt som biogas* bildas. Biogasen förädlas i fordonsgasanlägg-

11 ningen och fortsätter till tankstationen vid Lugnviksvägen där cirka 350 miljövänliga bilar kan tanka biogas. Den gas som blir över går till förbränning och värmen leds ut via Jämtkrafts fjärrvärmenät till våra element. Det slam som blir kvar centrifugeras så att det mesta av vattnet kramas ur. Slammet komposteras sedan på Gräfsåsen avfallsanläggning där det så småningom blir jord. Spola inte ned vad som helst! Reningen av avloppsvattnet är en känslig process. Om vi till exempel spolar ned dambindor eller kattsand i toaletten kan det bli stopp i ledningarna och häller vi ut målarfärg eller starka rengöringsmedel i avloppet åker det med till avloppsreningsverket, där reningsprocesserna störs. Sådana föroreningar kan sedan följa med ut i vattnets kretslopp. Vi på Vatten Östersund gör vårt bästa för att avloppsreningsverken ska lämna ifrån sig så rent vatten som möjligt. Naturvårdsverket sätter gränser för vad vatten och slam från avloppsreningsverk får innehålla. Det kontrolleras genom regelbunden provtagning. Toaletten är endast till för kiss, bajs, toalettpapper, vatten samt miljömärkta rengöringsmedel. 11

12 Ledningsnätet Rören - vattnets transportväg Det finns ett helt system av rör nedgrävda i marken under Östersund. Varje dygn flyter det omkring 37 miljoner liter dricksvatten och avloppsvatten under dina fötter genom ett snillrikt ledningssystem. Det motsvarar ungefär tankbilar varje dag. Hela 97 mil ledning ringlar sig genom marken i Östersund. Inget vatten? När det inte kommer vatten ur kranen är det oftast problem i ledningsnätet. Tjäle och sättningar i marken kan bryta sönder rören. Ett vanligt problem är korrosionsskador på rörmaterial, det vill säga rören rostar sönder. Då läcker vatten ut och dricksvattenförsörjningen hotas. Dricksvattenförsörjningen är olika känslig på olika ställen i kommunen. I tätorterna blir effekterna av problem på ledningsnätet mindre än på små orter och i ytterområdena. Detta beror bland annat på att nätet är mer omfattande i tätorter och om det blir problem på ett ställe kan vattnet ledas en annan väg. Stopp i avloppet? Det kan också bli stopp i avloppsledningarna. Det kan till exempel bero på att ett träds rötter har växt in i röret, eller att nån har spolat ned en cykelsadel! Det kan kännas lite bakvänt att använda rent vatten för att transportera exempelvis bajs; vatten som sedan måste renas igen innan det går tillbaka till sjöar och vattendrag. Samtidigt så är det ändå en smidig och hygienisk transportlösning. Det rör sig om olika rör 12 Det finns två olika ledningsnät som avloppsvattnet leds i. Ett ledningsnät transporterar avloppsvatten från hushåll och företag till avloppsreningsverket för rening. Det kallas spillvatten. Ett annat ledningsnät leder bort regn- och smältvatten som fångas upp av tak och asfalterade ytor. Sådant avloppsvatten kallas för dagvatten.

13 Rörande kostnader Det kostar att ligga i marken! Det är sällan själva rören som är dyra, utan grävningen. För att inte behöva gräva så mycket används ibland en metod som kallas re-lining. Det innebär att nya rör dras inuti de gamla. Vatten Östersund utvecklar också egna metoder och verktyg för att underlätta arbetet. På så sätt sparas både pengar och ryggar. Vad rör sig egentligen i avloppsrören? Ledningsnätet behöver ständigt ses över och renoveras för att ge oss en trygg vattenförsörjning och för att vi ska slippa obehagliga översvämningar. Men hur vet man vilka rör som behöver renoveras och hur inspekteras rörledningar som ligger flera meter ner i marken? Vatten Östersund har ritningar på de flesta ledningarna. Den äldsta ritningen i arkivet är från början av 1920-talet. Renovering av vattennätet görs där ledningarna är gamla eller där det varit mycket läckor. Avloppsledningar inspekteras med hjälp av en filmkamera placerad på en liten radiostyrd bandvagn som kan köra in i röret. Det renoveras och förnyas cirka fyra kilometer ledningar varje år. På så sätt säkerhetsställs leveransen av ett rent och gott dricksvatten och risken minskar för stopp i avloppet och översvämningar även i framtiden. Så får vi fart i rören För att dricksvattnet ska nå ända fram, exempelvis på högsta våningen i ett höghus, är ledningsnätet utrustat med ett antal tryckstegringsstationer och reservoarer. I tryckstegringsstationerna finns pumpar som ger vattnet det tryck som behövs. Reservoarerna kan liknas vid stora underjordiska bassänger. Eftersom reservoarerna ligger högre upp än ledningarna skapas ett naturligt tryck när vattnet rinner från reservoaren ner i ledningen. Om det saknas höga höjder för att ha en reservoar i marken bygger man i stället ett vattentorn. Här i Östersund finns gott om höga höjder för reservoarer. En reservoar rymmer cirka kubikmeter vatten. Det räcker till drygt badkar! När man sedan ska transportera bort avloppsvatten till avloppsreningsverket får vattnet oftast rinna i egen fart genom lutande ledningar. Det kallas självfall. Ibland får man dock använda en pump för att pumpa iväg avloppsvattnet. 13

14 Dagvatten I mitten av 1960-talet började man bygga ut ett dagvattennät som samlade upp regn- och smältvatten och ledde det direkt ut till sjöar och vattendrag. Detta skedde samtidigt som man byggde det första avloppsreningsverket i Östersund. Genom att leda dagvattnet direkt ut till sjöarna så skulle avloppsreningsverket belastas mindre. Eftersom dagvatten inte renas är det viktigt att vi inte smutsar ner det genom att till exempel tvätta bilen på gatan eller på en asfalterad parkering. Bilschampo, asfalt-, olje- och bensinrester rinner ner i en dagvattenbrunn och åker rakt ut i vattendragen. Då är det bättre att tvätta bilen i en tvätthall eller åtminstone på en gräsmatta eller en grusplan. Dagvattennätet kan bli hårt belastat om det regnar extremt mycket eller vi får en kraftig vårflod då mycket snö smälter på kort tid. För att minska belastningen har man byggt dagvattendammar på flera ställen. Dagvattendammarna kan ta emot mycket vatten på en gång. På så sätt dämpas flödet så vattnet rinner långsammare och leds vidare utan risk för översvämningar och skador på ledningarna. Miljödamm Dagvatten kan förorenas av trafik och av utsläpp från industrier. I industriområden finns förstås extra stor risk för att dagvattnet förorenas. I Odenskog har kommunen därför byggt om en dagvattendamm till miljödamm. Där bromsas flödet upp och vattnet renas i flera steg. Från miljödammen leds vattnet den naturliga vägen tillbaka till Lillsjön. Tidigare gick allt dagvatten direkt ut i Storsjön. Miljödammen återställer den naturliga balansen så mycket som möjligt. Det är värdefullt för både fiskar, fåglar, växter och övriga djur. 14 Läs mer om vatten på

15 Miljödammen i Odenskog Ordförklaringar Avloppsreningsverk Renar avloppsvatten så det kan släppas tillbaka till naturen Avloppsvatten Smutsigt vatten från hushåll och företag eller från stuprännor och dagvattenbrunnar Biogas Gas som till största delen består av metangas. Används bland annat som fordonsbränsle Grundvatten Vatten som finns under markytan. För att använda grundvatten måste man borra eller gräva en brunn Hårdhet Anger hur mycket kalcium och magnesium vattnet inne håller. Mäts i tyska hårdhetsgrader dhº Mikroorganismer Mycket små livsformer som endast kan ses med mikroskop Näringsämnen Det som behövs för att växter skall växa; till exempel fosfor och kväve Organiska ämnen Allt från växt- och djurriket; till exempel maten vi äter Rötkammare En syrefri miljö där slam bryts ned av bakterier och bildar biogas. En process som kallas rötning Slam Restprodukten som bildas vid rening av avloppsvatten VA Förkortning för Vatten och Avlopp Vattentäkt Där vattenverket tar sitt vatten ifrån. Kan vara grundvatten* eller ytvatten* Vattenverk Renar vatten till dricksvatten Ytvatten Vatten som finns i sjöar och åar 15

16 Producerad av Vatten Östersund. Layout: Catrine Edlund Illustrationer: Anders Suneson/tantiloop.se Vatten Östersund Östersunds kommun, Östersund tel