APRIL 2013 SKÖVDE KOMMUN IGELSTORP RESERVVATTENTÄKT- VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 APRIL 2013 SKÖVDE KOMMUN IGELSTORP RESERVVATTENTÄKT- VATTENSKYDDSOMRÅDE

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg Sverige TEL FAX WWW cowi.se APRIL 2013 IGELSTORP RESERVVATTENTÄKT VATTENSKYDDSOMRÅDE PM TEKNISKT UNDERLAG SAMT FÖRSLAG TILL SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER PROJEKTNR DOKUMENTNR VERSION 1.0 UTGIVNINGSDATUM REVIDERATDATUM UTARBETAD Johanna Larsson GRANSKAD Niklas Blomquist GODKÄND Ulf Clevfors

4

5 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 5 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Utredningens omfattning och genomförande Underlagsmaterial 8 2 IGELSTORP RESERVVATTENTÄKT Utformning och försörjningsområde Vattenbehandling Vattenkvalitet Vattenförbrukning Kapacitet Framtida uttagsbehov Vattentäktens värde Vattendom Äganderätt/servitutavtal Befintligt vattenskyddsområde Planbestämmelser Motstående intressen 12 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING Områdesbeskrivning Ytvatten Markanvändning Geologi Hydrogeologi Grundvattnets sårbarhet 18 4 RISKINVENTERING Riskkällor Övriga riskkällor 21 VERSION Igesltorp VSO_ docx

6 6 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 5 RISKBEDÖMNING Riskbedömningens resultat Skyddsbehov 23 6 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE Utgångspunkt Avgränsning av skyddsområde Platsspecifika motiv 28 BILAGA 1- Karta vattenskyddsområde 30 BILAGA 2- Förslag skyddsföreskrifter 32 Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

7 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 7 1 INLEDNING COWI har på uppdrag av Skövde kommun upprättat föreliggande tekniska underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Igelstorp reservvattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Skövde kommun baserar till stora delar sin vattenförsörjning på vatten från Vättern, via Borgunda vattenverk. Flertalet reservvattentäkter finns i olika delar av kommunen, däribland Igelstorp reservvattentäkt. Igelstorp reservvattentäkt, är viktig då den i dagsläget tillsammans med vattentäkten i Nybo utgör reserv för 1400 personer. Vattentäkten bedöms som prioriterad i Vattenförsörjningsplan för Skövde kommun (2010). Krav på inrättande av vattenskyddsområden återfinns både i miljöbalken (7 kap) och vattenförvaltningsförordningen (2004:660, 6 kap) liksom i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Reservvattentäkten i Igelstorp har i nuläget inget vattenskyddsområde. Skövde kommun har därför sett över behovet av skydd av vattentäkten för att utforma ett lämpligt skyddsområde och skyddsföreskrifternas som uppfyller sina syften. Enligt miljöbalken är det övergripande syftet med ett vattenskyddsområde att skydda vattenresursen i ett flergenerationsperspektiv. Ett motiv med att inrätta ett skyddsområde är att kommunen ska få ett verktyg för att aktivt kunna motarbeta riskkällor och verka för en säkrare dricksvattenförsörjning. Ett annat viktigt motiv är att genom information om vattentäktens/vattenresursens existens öka allmänhetens medvetenhet om dess sårbarhet och därmed öka skyddet. 1.2 Utredningens omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag samt förslag till skyddsområde och föreskrifter för Igelstorp reservvattentäkt. Arbetet genomfördes under juni-oktober 2012 och inkluderade fältbesök Nedanstående moment har genomförts: Beskrivning av vattentäkten, sammanställning och analys av befintligt underlag samt kompletterande fältundersökning. Kompletterande riskinventering av potentiella föroreningskällor. Riskbedömning av inventerade föroreningskällor för vattentäkten. Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter. VERSION Igesltorp VSO_ docx

8 8 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Skövde kommun. Nedan följer en sammanställning över underlagsmaterialet: Digital berggrundskarta Digital hydrogeologisk karta Berggrunds karta över Skaraborgs län, ser Ah nr 9, SGU, 1991 Karta över grundvattnet i Skaraborgs län, ser. Ah nr 9, SGU, 1991 Karta över känslighet för infiltration av föroreningar i Skaraborgs län, ser Ah nr 9, SGU, 1991 Beskrivning och bilagor till kartan över grundvattnet i Skaraborgs län, ser. Ah nr 9, SGU, 1991 SGU brunnsarkiv, september 2012 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16, Naturvårdsverket, 2003 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2010:5, Naturvårdsverket, 2011 Vattenförsörjningsplan för Skövde kommun 2010, Sweco, 2010 Översiktsplan Skövde kommun 2025, Skövde kommun, 2012 Vatteninformationssystem Sverige, september Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

9 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 9 2 IGELSTORP RESERVVATTENTÄKT 2.1 Utformning och försörjningsområde Igelstorp reservvattentäkt ska vid leveransavbrott från Borgunda vattenverk kunna försörja ca 660 människor 1 i Igelstorp samhälle med nöd- eller reservvatten. Den del av Skövde kommun som försörjs med vatten från Borgunda vattenverk delas in fyra olika försörjningsområden. Försörjningsområdet för Igelstorp inkluderar även Värsås samhälle, som tillsammans omfattar ca 1400 personer. I dagsläget har Igeltorps reservvattentäkt, tillsammans med Nybo reservvattentäkt, en täckningsgrad för det gemensamma försörjningsområdet som bedömts motsvara ca 90 % 2. Vattentäkten består av en borrad brunn som är 91 m djup och nedförd i urberget. Övriga uppgifter om brunnens utformning saknas. 2.2 Vattenbehandling Möjlighet till stödklorering finns. Brunnen har driftinstruktioner och underhållkörs regelbundet. 2.3 Vattenkvalitet Vattenprov tas 1 gg/år både bakteriologiskt och kemiskt. Resultat från kemiska vattenanalyser mellan år (vattenprov togs ej år 2011) och mikrobiologiska vattenanalyser mellan år (vattenprov togs ej år 2011) sammanställs i tabell 1. I tabell 1 redovisas som jämförelse gränsvärden enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Tabell 1. Sammanställning av urval av parametrar analyserade i råvatten vid Igelstorp reservvattentäkt. Som jämförelse visas gränsvärden för tjänligt med anmärkning (utgående dricksvatten alt dricksvatten hos användaren) enligt SLVFS 2001:3. Parameter Igelstorp reservvattentäkt SLVFS 2001:30 Turbiditet (FNU) 1,7-3,6 0,5-1,5 ph 7,8-8,3 7,5-9 Hårdhet (dh) 7,9-8,3 Järn (mg/l) 0,34-0,37 0,1-0,2 Mangan (mg/l) 0,31-0,34 0,05 Sulfat (mg/l) Flourid (mg/l) 1,7-1,8 1,5* Klorid (mg/l) Ant mikroorg 22 C 3 dygn < Koliforma bakt 35 C (cfu/100 ml) <1 Påvisad/10* 1 Antalet invånare i Igelstorp år 2011, uppgift från kommunen. 2 Sweco 2010, Vattenförsörjningsplan för Skövde kommun VERSION Igesltorp VSO_ docx

10 10 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT E Coli (cfu/100 ml) <1 Påvisad* *avser gränsvärden för otjänligt vid provtagningspunkt för utgående dricksvatten och dricksvatten hos användaren. Resultat från råvattenanalyserna visar på att vattnet vid Igelstorps reservvattentäkt har otjänligt vatten med avseende på flouridhalt och uppnår tjänligt med anmärkning avseende parametrarna järn, turbiditet och mangan. I områden där berggrunden innehåller fluorid får vattnet från bergborrade brunnar alltid ett visst innehåll av detta ämne. Flourid i dricksvatten skyddar mot karies men kan även ge fläckar på tandemalj. Små barn bör skyddas från högt intag avflourid. 2.4 Vattenförbrukning Vattentäkten används inte till ordinarie dricksvattenförsörjning. 2.5 Kapacitet Under 2006 provades kapaciteten på brunnen och uppgick till 250 m 3 /dygn. 2.6 Framtida uttagsbehov Vattentäkten utgör en reservvattentäkt för Igelstorp samhälle som består av ca 660 personer. Täckningen på vattentäkten uppnår nästan 90 % täckning vid bortfall av ordinarie dricksvattenförsörjning från Borgunda vattenverk om man räknar ihop med Nybo samhälle och dess reservvattentäkt 3. Uttagsbehovet för invånare i Igelstorpsamhälle beräknas utifrån ett behov om 200 l/dygn och person, vilket då motsvarar 132 m 3 /dygn. Enligt Vattenförsörjningsplanen, 2010, uppskattas uttaget motsvara 4 l/s (346 m 3 /dygn). Det är mer än brunnens kapacitet, se avsnitt Vattentäktens värde Faktaruta 1: Värderingsgrund enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5 Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressanta) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. 3 Sweco 2010, Vattenförsörjningsplan Skövde kommun Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

11 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 11 Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. Enligt ovanstående värderas Igelstorps reservvattentäkt till ett högt skyddsvärde. 2.8 Vattendom Finns ej för uttag i vattentäkten. 2.9 Äganderätt/servitutavtal Skövde kommun äger fastighet Sventorp 2:14 på vilken vattentäkten är placerad Befintligt vattenskyddsområde Vattentäkten har inget fastställt vattenskyddsområde i nuläget Planbestämmelser Översiktsplan Skövde kommuns översiktplan vann laga kraft och sträcker sig fram till år I översiktplanen är Igelstrop samhälle angivet som planlagt område. Två områden för ny bebyggelse föreslås, norr om samhället och ett i öster, se figur 4-1. Området kring Igelstorp är även utmarkerat som riksintresse för naturvård (NRO 14088), som ändmoräner i det mellansvenska ändmoränstråket. VERSION Igesltorp VSO_ docx

12 12 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT Figur 2-1. Utdrag ur Översiktplan Skövde kommun Figuren visar föreslagen framtida användning av mark och vatten vid Igelstorp samhälle. Naturskyddade område Det finns inga naturreservat eller riksintresse för naturvård inom området Motstående intressen Några fler motstående intressen inom Igelstorp än vad som redovisas i avsnitt 4 har inte påträffats. Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

13 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 13 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Igelstorp samhälle ligger ungefär 7 km öster om Skövde tätort. Riksväg 49 löper i väst-östlig riktning norr om samhället. Reservvattentäkt ligger i utkanten av den sydvästra delen av samhället. Vattentäktens omgivning utgörs i huvudsak av bebyggelse i ostlig riktning. Norr om vattentäkten finns åkermark och öster samt söderut skogsmark. En nedlagd tågbanan löper ca 150 m söder om vattentäkten. Figur 3-1. Översiktskarta över Igelstorp samhälle med omgivning. Vattentäkten är utmarkerad med blå cirkel. 3.2 Ytvatten Lillån rinner ca 400 m söder om vattentäkten i västlig riktning och mynnar så småningom i Östan, ca 3 km sydväst om Igelstorp samhälle. Lillån (SE VERSION Igesltorp VSO_ docx

14 14 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT ) har en måttlig ekologisk status, god kemisk status och det bedöms som risk att ekologisk status ej uppnås till år IGELSTORP Figur 3-2. Lillån markerad med blå linje, utdrag ur Markanvändning Vattentäktens närområde i öster utgörs av bostadsbebyggelse. Skogsmark breder ut sig i väster och söderut. Norr om samhället och riksväg 49 dominerar jordbruksmark. Söder om vattentäkten finns en nedlagd järnvägssträcka. 3.4 Geologi Berggrunden vid Igelstorp består av gnejs, röd till gråröd, vilken angränsar till Billingens sedimentära avlagringar i väster. En sprickzon i urberget löper enligt SGU 4 ca 400 m öster om vattentäkten, genom Igelstorp samhälle, i nord-sydvästlig riktning. Sprickzonen anges börja ca 5 km norr om Igelstorp och fortsätter någon mil söderut. Vattentäkten är placerad på en moränrygg, som sträcker sig i öst-västlig riktning igenom samhället. Ytterligare en moränrygg i samma riktning återfinns norr om riksväg 49, ca 500 m nordost om vattentäkten. Dessa moränryggar tillhör det mellansvenska ändmoränstråket. Jordarterna norr och söder om vattentäkten domineras av silt-lera. I figur 3-3 redovisas en förenklad jordartskarta, men det kan påpekas att siltområden dominerar precis vid Igelstorp samhälle. 4 SGU, Kartgeneratorn Regional berggrundskarta skala 1: Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

15 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 15 Jorddjupet i området torde vara omkring m. 5 Figur 3-3. Jordartskarta. Sveriges Geologiska Undersökning. 3.5 Hydrogeologi Det förekommer i princip två typer av grundvattenmagasin i området kring Igelstorp, grundvattenmagasin i berggrunden och grundvattenmagasin under de dominerande finkorniga jordarna vid markytan (se figur 3-3). I Igelstorp antas berggrunden utgöra det primära grundvattenmagasinet vad avser möjlighet till grundvattenuttag för exempelvis dricksvattenförsörjning. Enligt SGU har berggrunden tämligen god uttagskapaciteten motsvarande l/h 6. Det andra grundvattenmagasinet förekommer i friktionsjord som överlagras av de dominerande ytjordarna, silt och lera. Uttagskapaciteten i detta grundvattenmagasin är förhållandevis begränsade för större grundvattenuttag (<1-5 l/s) 6. I figur 3-4 framgår en förenklad principskiss av de två ovan beskrivna typer av grundvattenmagasin som förekommer i området. Grundvattenmagasinen i berggrunden och i jordlagret kan förutsättas ha hydraulisk kontakt med varandra, vilket innebär att ett grundvattenutbyte mellan magasinen kan antas förekomma. 5 SGU, Brunnsarkivet. Bedömning utifrån uppgifter från registrerade brunnar i Igelstorp. 6 SGU 1991, Karta över grundvattnet i Skaraborgs län VERSION Igesltorp VSO_ docx

16 16 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT Figur 3-4. Principskiss över förekommande grundvattenmagasin i området, moränryggens kontakt med underliggande grundvattenmagasin i friktionsjord samt placeringen av Igelstorp reservvattentäkt. Inströmning av grundvatten till det underliggande grundvattenmagasinet i jord sker till största delen i de moränområden som förekommer i området, se figur 3-3 i avsnitt 3.4. Moränen går här i dagen och kan direkt nås av infiltrerande nederbörd som kan nybilda och tillföra grundvatten till de underliggande magsinen i jord. Nybildning av grundvatten sker även i områden med silt och lera men i mindre omfattning än i moränområden. Kontakten mellan moränrygg och underliggande grundvattenmagasin illustreras principiellt i figur 3-4. Genom och väster om Igelstorp löper ett område i nord-sydlig riktning där områden med salt grundvatten kan förekomma 7. Ungefär 7 km nordväst om samhället förekommer även riskområde för höga halter av flourid. 8 Råvattenanalyser vid vattentäkten har dock påvisat att höga flouridhalter även förekommer i Igelstorp. Grundvattentransporten i berg styrs till stor del av den hydrauliska kapaciteten, vilken vanligtvis är låg. Den kan dock vid förekomst av större sprickor och spricksystem bli betydande. Vanliga flödeshastigheter är upp till någon decimeter per dygn men kan vid större sprickor öka till flera meter per dygn. Det saknas i regel detaljerad information om berggrunden och spricksystem, de hydrogeologiska egenskaperna hos berggrunden får därför baseras på generell kunskap Nederbörd och avrinning Årsmedelnederbörden uppgår till 652 mm/år vid SMHI:s nederbördsstation 8323 Skövde ( som referensnormal). Den verkliga nederbörden som når 7 Risken för salt grundvatten anges öka med brunnsdjup och stigande uttag. 8 SGU 1991, Kartan över grundvattnet i Skaraborgs län Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

17 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 17 markytan är större än den nederbörd som uppmäts i nederbördsmätare på grund av vind-, vätnings- och avdunstningsförluster, varför nederbördsdata behöver korrigeras, i området kring Igelstorp med uppåt %. Enligt SGU 9 uppgår den korrigerade årsmedelnederbörden för aktuellt område under perioden till ca mm. Nettonederbörden är den andel av nederbörden som finns tillgängligt för yt- och grundvattenbildning efter avdunstning och transpiration från mark och växtlighet. Den totala avdunstningen (E) kan beräknas enligt Tamms formel baserat på årsmedeltemperaturen (T). E = 221, T Årsmedeltemperaturen vid SMHI:s station i Skövde har uppmätts till 6,5ᵒC ( som referensnormal) vilket ger en total avdunstning på 410 mm. Sammantaget betyder det att ungefär mm/år och ytenhet kan bilda yt- och grundvattenavrinning Grundvattenbildning - vattenbalans Grundvattenbildningens storlek inom ett tillrinningsområde beräknas utifrån hur stor del av nettonederbörden som kan infiltrera marken och bilda grundvatten samt tillrinningsområdets area. Tillrinningsområde är benämningen på det område från vilket vattentäkten tillgodogör sig grundvatten vid uttag. Utgångspunkter Enligt Vattenförsörjningsplanen 10 är grundvattenbildningen till urberget 20 mm/år. Det bör påpekas att uppskattningar av grundvattenbildning i berg är mycket osäker. En viktig påverkansfaktor är uttag av grundvatten vilket medför att förutsättningarna för grundvattenbildning förändras och pågående uttag kan öka grundvattenbildningstalen väsentligt. Beräknad grundvattenbildning och grundvattenbildningsområde Summan av grund- och ytvattenavrinningen utgör ca mm/år. Hur stora delar av nettonederbörden som rinner av som ytvatten och hur mycket som infiltrerar och kan bilda grundvatten beror på det geologiska materialets genomsläpplighet, vegetationsförhållanden, terrängens lutning etc. Grundvattenbildningsområdet för Igelstorps reservvattentäkt består mestadels av finkorniga jordarter som silt och lera samt mindre områden med morän. Med ett uttag som motsvarar brunnens kapacitet om 250 m 3 /dygn och en uppskattad grundvattenbildning om 20 mm/år motsvarar det ett tillrinningsområde som omfattar 4,6 km 2. Området kan illustreras av en cirkel med radie på ca 1200 m. Det är en konservativ skattning med de osäkerheter som beskrivits tidigare i avsnittet. 9 SGU 1991, Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skaraborgs län Sweco, Vattenförsörjningsplan VERSION Igesltorp VSO_ docx

18 18 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT Vattenbehovet beräknat enbart för antalet invånare i Igelstorp bedöms vara 132 m 3 /dygn, vilket motsvarar ett tillrinningsområde på 2,4 km 2 eller en cirkel med radie om ca 870 m. Grundvattenströmning Grundvattnets flödesmönster i berggrunden är i regel svår att bedöma i detalj då det krävs mycket detaljerad kunskap, till exempel om lokala spricksystem och utbredning. För att erhålla sådan information krävs omfattande och kostsamma undersökningar. Platsspecifik information om berggrundens spricksystem och grundvattentransport i berg saknas vid Igelstorps reservvattentäkt. 11 Under naturliga förhållanden följer grundvattenströmning generellt topografin. För Igelstorp reservvattentäkt innebär det att strömningsriktningen under naturliga förhållanden generellt bedöms vara riktad från norr och söderut mot Lillån. 3.6 Grundvattnets sårbarhet Grundvattnets sårbarhet betecknar vattnets känslighet att påverkas av en förorening från markytan. Transporten och infiltrationshastigheten i marken beror dels på föroreningens egenskaper, dels på marklagrens genomsläpplighet. Där blottad berggrund förekommer kan sårbarheten antas vara betydande men i övriga områden med lera och silt antas sårbarheten vara tämligen låg. Enligt SGU 12 bedöms den underliggande grundvattenförekomsten ha liten risk för infiltration av föroreningar tack vare de finkorniga jordarna ovanpå. I samband med den riskbedömning som gjordes vid upprättande av Skövde kommuns vattenförsörjningsplan (Sweco, 2010) bedömdes det geologiska skyddet vara måttligt. Grundvattnets sårbarhet i berggrunden bedöms sammantaget vara tämligen låg, baserat på de dominerande ytjordarnas begränsade genomsläpplighet. Sårbarheten förutsätts emellertid vara måttlig i stråken med moränjordar, som antas vara mer genomsläppliga och ha betydelse för tillrinning till grundvattenmagasinen i jordlager under de täta ytjordarna. 11 En nedmätning i brunnen är utförd i juni Grundvattennivån var då i brunnen 115,28 m.ö.h (RH2000). Ingen pumpning i samband med nedmätning. 12 SGU 1991, Karta över känslighet för infiltration av föroreningar i Skaraborgs län Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

19 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 19 4 RISKINVENTERING Generellt förekommer en stor mängd miljörisker av olika farlighetsgrad inom ett tillrinningsområde. Så är dock inte fallet i Igelstorp, där förekomst av risker är tämligen begränsade. I stycke 5.1 och 5.2 beskrivs och kommenteras vanliga riskkällor, varav några av dem har kunnat identifieras inom aktuellt område. Underlaget till riskinvetering har erhållits från Skövde kommun vilket har kompletterats med översiktlig inventering vid genomfört fältbesök. 4.1 Riskkällor Vägar, järnväg och transporter Vägtrafik innebär dels en punktrisk genom olyckor, dels en diffus risk genom bl.a. saltning och vägdagvatten. De risktyper som är generellt är relaterade till vägar och transporter är: Olyckor Farligt gods transporter Slitage på vägar och fordon Beläggningsarbete Vägsalt Parkerings-/uppställningsplatser för bilar Norr om samhället löper riksväg 49 mellan Skövde och Tibro för att fortsätta åt nordost. Trafikmängden på vägen överstiger 1000 fordon per dygn och sträcker sig genom vattentäktens närområde. Riksväg 49 är en rekommenderad sekundär transportled (ej genomfart) för farligt gods. En nedlagd järnvägssträcka ligger ca 160 m söder om vattentäkten. Risker förknippade med järnväg är bland annat förekomst av bekämpningsmedel, kreosot och tungmetaller. Jordbruk De riskkällor som generellt kan identifieras i samband med jordbruk är användning och hantering av gödsel och bekämpningsmedel. VERSION Igesltorp VSO_ docx

20 20 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT Aktiv jordbruksmark bedöms finnas huvudsakligen norr om Igelstorp, ungefär 200 m norr om vattentäkten. Djurhållning, flytgödsel- och urinbrunnar Djurhållning kan innebära påverkan på grundvatten dels genom mikrobiella föroreningar (bakterier, virus och parasiter), dels genom näringsämnen (fosfor och kväve). Emissioner i form av bakterier, virus och parasiter från djurgödsel, spillning, slam etc. utgör generellt en risk för vattentäkter eftersom mycket små mängder kan förorsaka ett vattenburet sjukdomsutbrott och då ingen reningsteknik idag kan garantera ett vatten helt fritt från sådana patogener. Förekomst av jordbruksmarker i huvudsak norr om vattentäkten utesluter inte att dessa används/kan användas för djurhållning. Det finns ingen jordbruksfastighet med flytgödsel-/urinbrunn i området. Skogsbruk Vattenskyddsområdet utgörs i huvudsak av skog. De riskkällor som generellt kan identifieras i samband med skogsbruk är spridning av gödning, hantering av bekämpningsmedel eller bekämpningsmedelsbehandlade plantor samt upplag och träskyddsbehandling av bark, flis, spån, timmer och liknande. Skogsområden förekommer söder och sydväst om vattentäkten. Materialtäkt, deponi och upplag Ingen känd täkt- eller deponiverksamhet förekommer i tillrinningsområdet. Spillvatten Läckande spillvattenledningar utgör en diffus föroreningskälla medan ledningsbrott utgör en risk för ett punkt utsläpp. Inom tillrinningsområdet finns allmänt avloppsledningsnät. Energianläggningar Under borrning av energianläggning i berggrunden kan läckage av oljor medföra ökad föroreningsrisk vid platsen. Borrning i nära anslutning till vattentäkten medför risk för hydraulisk kontakt med vattentäkten under borrning, vilket kan medföra att vattnet blir grumligt i vattentäkten. Energibrunnen (borrhålet) kan även utgöra en kontakt och transportväg för föroreningar mellan grundvattentillgången i bergoch jordlager. Energianläggningar i jord kan utgöra en risk om exempelvis köldbärarvätskor läcker ut till jordlagren och på så vis kan transportera med grundvattnet till vattentäkten. Inom tillrinningsområdet finns ett flertal energianläggningar i berggrunden enligt SGUs brunnsarkiv. Generellt kan nämnas att enstaka energianläggningar för enskilda fastigheter utgör en relativt liten risk så länge de inte är placerade i uttagsområdets direkta närhet. Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

21 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 21 Oljecisterner Det finns inga uppgifter om oljecisterner i samhället. 4.2 Övriga riskkällor Vattenverksamhet Risker inom denna kategori rör bl.a. hantering av processkemikalier nödvändiga för vattenverksamheten, arbeten nära vattentäkt och infiltration av förorenat ytvatten. Brunnen är låst. Klimatförändring En utveckling mot mer extrema väderförhållanden innebär ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder med torka. Ökande nederbördsmängder och mer extrema vädersituationer kan i framtiden göra att följande scenarier blir aktuella för Igelstorp vattentäkt. Underminering av väg kan medföra olyckor Ökad allmän olycksfrekvens pga. extrema väderförhållanden. Ökad flödeshastighet, vilket kan medföra större risk för föroreningsspridning. Tänkbara åtgärder för att minska ovanstående risker omfattar bland annat: God beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattentäktens tillrinningsområde och sårbarhet vid olycksinsatser. Sabotage, kris och krig Risker med sabotage rör bl.a. påverkan på fasta installationer, vilket delvis motverkas genom fysiskt skydd. Kommunen bör vara restriktiv med att sprida information om vattentäktens utformning och sårbarhet. VERSION Igesltorp VSO_ docx

22 22 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT Figur 4-1. Riskobjekt i anslutning till Igelstorps reservvattentäkt. Vattentäkten är utmarkerad med blå cirkel. Riskobjekt som bedöms ha betydelse för vattenförsörjningen kan sammanfattas till Riksväg 49 Skogsmark Jordbruksmark Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

23 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 23 5 RISKBEDÖMNING Som utgångspunkt för riskbedömningen av identifierade risker redovisade i avsnitt 5 genomförs en kvalitativ uppskattning av förekommande risker som bedöms som allvarliga för vattentäkten. 5.1 Riskbedömningens resultat Den mest betydande risken för vattentäktens bedöms vara riksväg 49. Vägen har en betydande utsträckning uppströms vattentäkten och är relativt vältrafikerad. Riskfaktorer förknippade med vägen framgår i avsnitt 5.1. Även jordbruket norr om vattentäkten och skogsbruket i söder och sydväst kan utgöra risker, förknippat med de riskfaktorer som anges i avsnitt 5.1. Skogsbruket, belägen i huvudsak väster och nedströms vattentäkt medan jordbruk förekommer uppströms, norr om riksväg Skyddsbehov Skyddsbehovet för vattentäkten säkerställs för redovisade risker genom föreslaget skyddsområdet och restriktioner i form av skyddsföreskrifter. VERSION Igesltorp VSO_ docx

24 24 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 6 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden och förekommande risker föreslås ett skyddsområde enligt bilaga Utgångspunkt Skydd av grundvattentäkter styrs av Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (NFS 2003:16) och handbok (2010:5) för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vidare anger de Nationella miljökvalitetsmålen målsättningar för skydd av grundvattenförande geologiska formationer. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer är grundprincipen att vattenskyddsområdet för grundvattentäkter, liksom ytvattentäkter, ska omfatta hela tillrinningsområdet, vilket för grundvattentäkter innebär att skyddsområdesgränsen helst bör sammanfalla med grundvattendelaren. Om de naturliga förutsättningarna innebär ett bra skydd genom lång uppehållstid eller om det inte är miljömässigt motiverat att införa restriktioner på stora områden kan dock denna princip frångås. Utgångspunkten bör dock vara att allt som sker inom tillrinningsområdet är av betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet ur ett långtidsperspektiv. Vidare säger riktlinjerna att det vid avgränsning av vattenskyddsområde för grundvatten bör tas hänsyn till den långsamma omsättningen i grundvattenmagasinet och svårigheten med att rena förorenat grundvatten. Detta kräver en strategi som i händelse av en akut förorening skapar rådrum för att i första hand att upptäcka och sanera skadan innan den når grundvattnet, i andra hand innan den hinner transporteras till uttagsbrunnarna. Genom att dela upp skyddsområdet i olika skyddszoner kan föreskrifterna nyanseras så att mer sårbara områden beläggs med hårdare restriktioner. I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och skyddsområdet för en vattentäkt, oavsett om yt- eller grundvatten nyttjas, bör resultera i följande fyra zoner med olika restriktionsnivåer: Vattentäktszon för att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

25 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 25 Primär skyddszon (inre skyddszon) för att skapa rådrum i händelse av akut förorening Sekundär skyddszon (yttre skyddszon) för att förbättra eller bibehålla en hög yt- eller grundvattenkvalitet Tertiär skyddszon (vid behov) för att även skydda vattentäkten i ett långtidsperspektiv Figur 6-1. Principskiss för avgränsning av vattenskyddsområde för grundvattentäkter i hårt berg och indelning i skyddszoner (Ur Naturvårdsverkets handbok 2010:5) Indelning i skyddszoner för grundvattentäkter För grundvattentäkter baseras indelningen generellt på uppehållstid i marken, d.v.s. transporttid för grundvatten fram till vattentäkten, men även på lokalisering av de mest sårbara inströmningsområdena. Vattentäktszonen bör enligt Naturvårdsverket omfatta en uttagsbrunn eller grupp av uttagsbrunnar. Enbart vattentäktsverksamhet får bedrivas inom zonen. Det bör säkerställas, ev. genom tätning eller dränering, att förorenat ytligt vatten inte kan tränga ner till grundvattnet intill en uttagsbrunn. Den primära skyddszonen bör för grundvattenmagasin utformas så att uppehållstiden mellan zonens yttre gräns och vattentäktszonen beräknas vara minst 100 dygn. VERSION Igesltorp VSO_ docx

26 26 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT Zonen bör även inkludera särskilt känsliga (sårbara) inströmningsområden, varför det är möjligt att primär zon förekommer på flera ställen inom ett skyddsområde för att täcka in viktiga nybildningsområden. Den sekundära skyddszonen bör för grundvattenmagasin i hårt berg utformas så att den sekundära zonen omfattar de identifierade sprickor och sprickzoner vid bergöverytan med förmodad inströmning av vatten som når uttagsbrunnen (som ej omfattas av primär skyddszon). Den sekundära skyddszonen kan utgöra hela den resterande delen av vattenskyddsområdet. Den tertiära skyddszonen kan omfatta områden med ytlig avrinning mot eller över identifierade sprickor och sprickzoner vid bergöverytan med förmodad inströmning av vatten som når uttagsbrunnen, där markanvändning och verksamheter främst bedöms ha betydelse för vattenkvaliteten i ett långt tidsperspektiv. 6.2 Avgränsning av skyddsområde Enligt Naturvårdverkets rekommendationer (NFS 2003:16 13 ) ska vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt omfatta hela dess tillrinningsområde, d.v.s. grundvattenbildningsområdet. Skyddsområde för Igelstorp reservvattentäkt utformas i huvudsak enligt Naturvårdsverkets anvisningar. Följande metodik har använts för avgränsning av skyddsområde för Igelstorp reservvattentäkt: Metodik 1 Hela grundvattenresursen beaktas. 2 Nödvändiga skyddsavstånd beräknas utifrån strömningstidsberäkningar. 3 Hänsyn tas till vattentäktens sårbarhet utifrån de naturliga geologiska förutsättningarna. 4 Förekommande risker beaktas vid gränsdragning av primär, sekundär och tertiär skyddszon Vattentäktszon Vattentäktszonen utgör brunnens närområde och utformas som ett område med ungefärlig radie om ca 10 m. 13 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 samt handbok 2010:5 Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

27 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT Primär skyddszon Enligt handboken (2010:5) ska, för en vattentäkt i berg, den primära skyddszonen minst omfatta ett område på 100 m från brunnen. Strömningstidsberäkningar kan baseras på konvektiva transporttider 14, enligt följande samband: Q*t=πr 2 bn e Där den uttagna mängden (Q), grundvattnets effektiva porositet n e och mäktighet b erhålls vid radiell strömning mot en brunn följande samband mellan transport t och avstånd r. Enligt handboken (2010:5) ska den primära skyddszonen beräknas utifrån 100 dygn uppehålls för grundvatten och porositeten ansätts till 0,001. Med en uttagen mängd om 250 m 3 /dygn (motsvarande brunnens kapacitet) och en mäktighet på grundvattenmagasinet på 70 m blir avståndet r=337 m. Det ska påpekas att beräkningen av strömningstid avser grundvatten i berg och bedöms som konservativ för vattentäkten då tillförseln av grundvatten till berggrunden i området till stor del kan antas ske via det grundvattenmagasin i jord som beskrivits i avsnitt Sekundär skyddszon Den sekundära zonen bör omfatta de identifierade sprickor och sprickzoner vid bergöverytan med förmodad inströmning av vatten som når uttagsbrunnen som ej omfattas av primär skyddszon. Vid Igelstorp har exakt placering av eventuella sprickor och sprickzoner inte undersökts men hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasin i jord och berg förutsätts förekomma Tertiär zon En tertiär skyddzon kan behövas om det sker ytlig avrinning mot eller över identifierade sprickor och sprickzoner vid bergytan med förmodad inströmning av vatten. En tertiär skyddszon bedöms även som motiverat i de områden som utgör tillrinningsområden för underliggande grundvattenmagasin i jord, vilka förutsätts ha en hydraulisk kontakt med berggrundens grundvattenmagasin. 14 Naturvårdsverkets handbok 2010:5 VERSION Igesltorp VSO_ docx

28 28 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 6.3 Platsspecifika motiv Primär skyddszon Utifrån Naturvårdsverkets anvisningar ska den primära skyddszonen för en vattentäkt i berg minst omfatta ett område av 100 m närmast brunnen men kan även beräknas för 100 dygns uppehållstid enligt redovisat i avsnitt För Igelstorps reservvattentäkt bedöms det som erforderligt med en primär skyddszon som omfattar ett område som begränsas av det rekommenderade minsta avstånd om 100 m från vattentäkten. Gränsdragningen motiveras med att jordlagrens mäktighet ger ett visst naturligt skydd samt avsaknad av betydande riskobjekt i vattentäktens direkta närhet. Försiktighetsprincipen har beaktats i fall där gränsen för 100 m avstånd från vattentäkten har gått rakt igenom en fastighet, då har hela fastigheten inkluderats i primär skyddszon. Sekundär skyddszon Vid gränsdragning av den sekundära skyddszonen har den första utgångspunkten varit avståndet från vattentäkten (r=337 m) som erhållits vid beräkningen för 100 dygns uppehållstid av grundvatten i berg som redovisats i avsnitt Avståndet har bedömts som konservativt. Som ytterligare utgångspunkt har förekomst av morän (moränryggarna) bedömts som mer sårbara för föroreningar än de områden som domineras av silt/lera. Vidare har bebyggelsen strax nord-nordost om vattentäkten samt riksväg 49 bedömts vara belägna uppströms vattentäkten. Riksväg 49 har identifierats som ett riskobjekt för vattentäkten och bostadsbebyggelse i allmänhet kan förknippas med vissa risker som exempelvis borrning i berg eller schaktning av de skyddande jordlagren. I de områden som kan identifieras, utifrån ovan angivna utgångspunkter, bedöms som särskilt allvarligt olika typer av föroreningar som på lång sikt kan försämra grundvattenkvaliteten. Tertiär skyddszon Norr om vattentäkten omfattar en tertiär skyddszon den del av moränområdet som bedöms i huvudsak vara belägen direkt uppströms vattentäkten. Behovet av tertiär skyddszon motiveras med att området bedöms som viktigt inströmningsområde av grundvatten till jordmagasinet och därmed indirekt till berggrunden. Det bedöms som viktigt att områdets betydelse för reservvattentäkten uppmärksammas i form av en tertiär skyddszon samt att föroreningar som på lång sikt riskerar att försämra vattenkvaliteten undviks. Sammanfattning Den sammantagna bedömningen är att vattentäkten har en relativt låg sårbarhet i de områden som domineras av finkorniga jordar och måttlig sårbarhet i moränområdena. Det innebär att området mellan den avgränsade sekundära skyddszonen och den tertiära skyddszonen, som utgörs av silt/lera inte bedöms behöva omfattas av skyddsområdet. Den bedömningen grundar sig på att de ytliga jordlagren utgör ett naturligt skydd men förutsätter även att de behålls intakta. Områdets sårbarhet, sett ur vattentäktens perspektiv, kan därmed öka exempelvis om ytlagren skulle schaktas bort. Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

29 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 29 Moränområdenas indirekta betydelse för tillrinningen av grundvatten till berggrunden har beaktats. Riskbedömningen har inte visat på ytterligare betydande risker som motiverar att skyddsområdet bör omfatta större områden. VERSION Igesltorp VSO_ docx

30 30 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT BILAGA 1- Karta vattenskyddsområde Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1

31 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT 31 VERSION Igesltorp VSO_ docx

32 32 TEKNISKT UNDERLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR IGELSTORPS RESERVVATTENTÄKT BILAGA 2- Förslag skyddsföreskrifter Igesltorp VSO_ docx VERSION 1.1