Det ljusa sjukhuset. Nya Karolinska Solna i ord och bild. sjukhuset. Det ljusa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det ljusa sjukhuset. Nya Karolinska Solna i ord och bild. sjukhuset. Det ljusa"

Transkript

1 Det ljusa sjukhuset Det ljusa sjukhuset Nya Karolinska Solna i ord och bild

2 Välkommen in i Nya Karolinska Solna! Det återstår sex år av intensivt arbete innan Nya Karolinska Solna står helt klart Nu, årsskiftet , har de flesta ritningarna över byggnader och lokaler godkänts och signerats av landstingets NKS-förvaltning. Det betyder att det är bestämt hur den nya sjukhusanläggningen kommer att bli, utvändigt och invändigt. Därför publicerar vi nu designboken Det ljusa sjukhuset Nya Karolinska Solna i ord och bild. I designboken beskrivs utformning och lösningar av den kliniska och tekniska designen i ord och bild. Vi börjar dock med att beskriva de pågående förändringar inom sjukvården och de vårdkoncept som ligger till grund för byggnadernas utformning. Det har sagts många gånger. Nya Karolinska Solna universitetssjukhus är ett, på flera sätt, unikt projekt. Det är det första universitetssjukhuset som uppförs på över 40 år i Sverige. Det är det största enskilda projektet någonsin för Stockholms läns landsting, och även för byggaren Skanska. Det är också det allra första sjukhusprojektet i landet som handlas upp i så kallad offentlig-privat samverkan, OPS. Det får en förändrad roll i sjukvårdssystemet, som centrum för den avancerade vården och som motor i Stockholmsregionens framväxande Life Science-kluster. Det är, i samklang med omgivande projekt på Karolinska Institutet, en av de största framtidssatsningarna som gjorts i svensk sjukvård någonsin. Dessutom. Med största sannolikhet har aldrig tidigare så många människor bidragit till att skapa ett nytt sjukhus i Sverige. Arbetet med NKS-projektet startade 2005, och sedan dess har över personer arbetat med planeringen på beställarsidan. Olika yrkesgrupper från de flesta sjukhus och förvaltningar i landstinget, personal- och patientorganisationer, liksom från helt andra branschområden, har på olika sätt ingått i projektets många arbetsgrupper. I sanning ett samverkande och mångprofessionellt projekt. Mycket kunskap och inspiration har hämtats från andra länder där man byggt nya sjukhus och moderniserat vården, till exempel Norge, Danmark, Storbritannien, Holland och USA. Samtliga politiska partier har från början stått bakom NKS-projektet och har också godkänt upphandlingen. Den upphandlingsform som landstingsfullmäktige valt, offentlig-privat samverkan, bygger på ett nära samarbete med den privata partnern, projektbolaget Swedish Hospital Partners och byggaren Skanska. I Nya Karolinska Solna kan de bästa medicinska resultaten, den högsta patientsäkerheten och det bästa omhändertagandet bli verklighet alla tre kvalitetsparametrar som förutsätter varandra i strävan efter visionen: ett ledande universitetssjukhus i världen. Allt i Nya Karolinska Solna skapas utifrån mottot patienten först. Vi vet att enbäddsrummen kommer att sätta en ny standard för vårdlokaler. Vi vet att trygga patientmiljöer, närhet, smidiga flöden och stimulerande forsknings- och studiemiljöer kommer att bli föregångare för många andra sjukhusprojekt. Nya Karolinska Solna blir modernt och högteknologiskt. Men också mänskligt och vackert. Det blir landets modernaste sjukhus, på en gång effektivt och patientvänligt i enlighet med kraven från de professioner och patienter som kommer att vårda och vårdas i framtidens universitetssjukvård. Vi hoppas denna designbok ger en rättvisande försmak av det som komma skall. Välkommen in i Det ljusa sjukhuset! TACK! Tack alla ni, över personer, som mellan 2005 och 2011 bidragit med er kunskap till Nya Karolinska Solna-projektet. Ingen nämnd ingen glömd. De flesta arbetar vid Karolinska Universitets sjukhuset, Locum, i övriga Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, eller något av de konsultföretag som anlitats i projektet. Totalt har ett 100 tal organisationer och företag bidragit. Idag arbetar cirka 800 personer med projektering och byggnation vid Skanska Healthcare, White Tengbom Team och underentreprenörer, en siffra som stiger till som mest över personer. Ledningsgrupp och projektledare vid NKS-förvaltningen

3 Innehållsförteckning Inledning 10 Kapitel 1 Bakgrund 18 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet 34 Kapitel 3 Klinisk design 56 Kapitel 4 Forskning, utbildning och utveckling 66 Kapitel 5 Utformning och gestaltning 74 Kapitel 6 Logistik och försörjning 82 Kapitel 7 Teknik, miljö och energi 88 Kapitel 8 Avtal, upphandlingar och processer 100 Referenser Det ljusa sjukhuset Nya Karolinska Solna i ord och bild har producerats av NKS-förvaltningen vid Stockholms läns landsting. Redaktör: Tomas Philipp Text: Charlotte Schröder, medicinjournalist Formgivning, projektledning, produktionsledning, original: Rewir 3D-bilder: WhiteTengbomTeam Foto: Medicinsk Bild, Christoffer Edling, Ahrenbergs flyg/stockholms läns museum, okänd/arkitekturmuseets samlingar, Animech, Kentaroo Tryman/ Johnér, Juliana Wiklund/Johnér, Ivar Hagren/Johnér, Alexander Crispin/ Johnér, Susanne Walström/Johnér, Ulf Huett Nilsson/Johnér, Anna Molander, Pierre Zoetterman, Pär Sundling, Dennis Elfström, Holger Staffansson, Bergslagsbild och Alexander Ruas. Papper: MultiDesign Original White och MultiDesign Smooth White Tryckeri: Elanders Copyright: Stockholms läns landsting, 2011 Omslagsbilden visar den cirkelformade och inglasade aulan med plats för 300 personer i NKS student- och konferenscenter.

4 Nya Karolinska Solna är skapat för att möta morgondagens utmaningar och möjligheter Ett språng mot framtidens sjukvård Morgondagens patienter kommer att ställa nya krav på sjukvården. Gruppen äldre kommer att vara betydligt större och fler människor kommer att leva med kroniska och vårdkrävande sjukdomar. Samtidigt kommer nya avancerade medicinska behandlingar att finnas tillgänglig för fler. Mot den bakgrunden byggs Nya Karolinska Solna. Ett modernt universitetssjukhus där vården i minsta detalj är uppbyggd kring patientens behov, och där klinisk verksamhet, utbildning och forskning finns under samma tak. Lennart Persson professor och förvaltningschef NKS-förvaltningen Inledning Inledning 3

5 OOm tio år, när många av oss är pensionärer och när barnbarnen bildar familj, kommer sjukvården inte se ut som den gör idag. Framtiden är inte längre bort än så. Vi talar om en nära förestående framtid när andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt och personer med kroniska sjukdomar har blivit fler, i Stockholm, Sverige och världen. Det är också en tid när ny bioteknik och medicinteknik skapat nya diagnostiska metoder och där nästa generations läkemedel har gjort Om tio år kommer sjukvården inte se ut som den gör idag det möjligt att behandla sjukdomar och tillstånd som idag står helt eller delvis utan effektiv behandling. Nya tekniker, digital bildbehandling och videoteknik kommer att ersätta tidigare mer komplicerade och kostsamma diagnostiska metoder. Allt fler ingrepp kommer att ske i öppen vård och avancerade operationer utföras i dagkirurgi. Och skräddarsydd läkemedelsbehandling baserad på individens genetiska karta har kanske hunnit bli verklighet. På så sätt är morgondagens högspecialiserade medicinska vård av allt att döma effektivare än idag men samtidigt mer avancerad och teknikkrävande. Detta sammanfaller med att den framtida patienten kommer att ställa högre krav på delaktighet, valfrihet och integritet i sitt möte med sjukvården jämfört med idag. I ljuset av den framtidsvisionen kan man konstatera att hälso- och sjukvården står inför ett paradigmskifte. Det finns en tydlig strategi från de politiska beslutsfattarna i Stockholms läns landsting som innebär att hälso- och sjukvården i länet kommer att omstruktureras. Närsjukvården kommer att byggas ut och tilldelas huvudansvaret för bassjukvården, medan de stora sjukhusen kommer att fokusera sin verksamhet på akut resurskrävande specialistvård. Den avancerade och högspecialiserade vården kommer att koncentreras ett sammanhang där Nya Karolinska Solna kommer att spela huvudrollen. I och med byggandet av NKS har nu det första viktiga steget, eller språnget, tagits mot en ny sjukvård i regionen. NKS-förvaltningens uppdrag har varit att planera och genomföra uppförandet av ett nytt universitetssjukhus i Solna. Arbetet har bestått i att ta fram förslag på hur ett sjukhus bör vara utformat, men också hur det bör vara organiserat för att möta framtidens nya vårdbehov och utmaningar. För att göra detta har förvaltningen skärskådat de mest innovativa vårdkoncepten och sjukvårdslösningarna som idag står till buds. Kunskapen från kliniker och sjukhus runt om i världen har sedan bearbetats av ett stort antal referensarbetsgrupper bestående av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, ingenjörer, biomedicinska analytiker, tekniker, administratörer, forskare med flera, verksamma vid dagens Karolinska Universitetssjukhuset och andra sjukhus i Stockholms län samt från Karolinska Institutet. Resultatet av deras arbete är det sjukhus som nu växer fram samtidigt som Norra stationsområdet förvandlas till den nya Hagastaden på gränsen mellan Solna och Stockholm. Mottot patienten först har genomsyrat allt planeringsarbete av NKS. I detta sammanhang är ordet närhet viktigt. Det kommer att vara nära mellan patient och vårdgivare, mellan olika medicinska discipliner, mellan operation och laboratorium och mellan forskning och vårdvdelning. Målet är en verksamhet där alla delar fysisk miljö, vårdorganisation och arbetsprocesser från grunden har utformats utifrån vad som är bäst för patienten. Arkitekturen ger på så vis de fysiska förutsättningarna för att modernisera sjukvårdens struktur och arbetssätt. Dagens organisation av sjukvården är i princip densamma som för år sedan. Nu gäller att anpassa universitetssjukhuset till rätt tids - ålder och därför föreslås en uppdelning av verksamheten i sex olika teman: barn, cancer, hjärta-kärl, neuro, inflammation och reparativ medicin. En tematisering som ger vårdpersonal med olika yrken och medicinska specialiteter bättre möjligheter att arbeta i team, bokstavligt talat sida vid sida runt patienten. Allt för att kunna erbjuda rätt vård till rätt patient i rätt tid. Denna strukturförändring kommer även att innebära nya utvecklingsmöjligheter för sjukvårdens personal. Att arbeta i multidisciplinära och multiprofessionella team kommer att leda till bättre vårdresultat, större kunskapsutbyte, effektivare vårdprocesser, god samverkan och logistik mellan olika enheter, bättre kapacitet på mottagningar, i operationssalar och laboratorier. Det är framgångsfaktorer som kommer att kunna leda till yrkesstolthet och tillfredsställelse för alla som är verksamma på det nya sjukhuset. För att locka till sig den mest kompetenta personalen har miljöer för vårdpersonal, forskare och studenter på NKS skapats med stor omsorg. Det gäller allt från genomtänkta och effektiva vårdflöden och logistiska lösningar, till ljusa och attraktiva personalutrymmen, mötesplatser och konferenslokaler. En annan unik aspekt av det nya universitetssjukhuset är satsningen på forskning och utbildning. NKS och Karolinska Institutet ingår i en och samma struktur vilket främjar kvaliteten på såväl vård som forskning och utbildning. På NKS kommer klinisk verksamhet, utbildning och forskning att kunna korsbefrukta varandra på ett sätt som aldrig tidigare har ägt rum i Sverige. Under de kommande tio åren inväntas en rad forskningsgenombrott med stor betydelse för sjukvården. Utformandet av NKS, ifråga om design och arkitektur, logistik och teknik, och den koppling som finns mellan grundforskning och patientnära forskning kommer att främja den medicinska utvecklingen. För patienten kommer det konkret att innebära att nya forskningsresultat och behandlingar snabbare kan komma till praktisk användning i vården. NKS unika struktur kommer med all sannolikhet att få nationella och internationella återverkningar. En ny tematisk indelning av vården med patienten i centrum kommer tveklöst att få efterföljare på andra håll i landet eftersom fördelarna av denna organisationsmodell kommer att bli stora. Det handlar om vinster för patienterna och vårdpersonalen men också för samhällsekonomin. Den unika kopplingen mellan sjukvård och forskning som nu byggs upp på NKS kommer även att skapa förutsättningar för att återinsätta den svenska kliniska forskningen högt upp på rankingen för världsledande forskning. När Nya Karolinska Solna slår upp sina portar år 2016 kommer sjukvården ha uppdaterats till den senaste versionen. I Hagastaden kommer ett av världens mest moderna och miljövänliga universitetssjukhus att erbjuda högspecialiserad vård till regionens svårt sjuka patienter. Det nya universitetssjukhuset kommer att vara en kreativ arbetsplats för tusentals människor verksamma inom sjukvård och forskning. Framtiden är inte längre bort än så och jag ser med glädje fram emot den. Lennart Persson Professor och förvaltningschef NKS-förvaltningen Stockholms läns landsting 4 Inledning Inledning 5

6 En del av en större plan Hagastaden byggs upp och närsjukvården byggs ut Nya Karolinska Solna är en central pusselbit i den stora omstruktureringen av hälso- och sjukvården i Stockholm som beslutats av landstingsfullmäktige. Sjukhusens uppdrag ses nu över. I april 2011 presenterades den så kallade Framtidsplanen. Samtidigt byggs den nya Hagastaden framför det nya sjukhuset på gränsen mellan Stockholm och Solna. Målet är att skapa ett av världens ledande områden för Life Science. Framtidsplanen är framtagen av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting. Ett dokument som kommer att fungera som färdplan när den nya strukturen inom sjukvården byggs upp de kommande tio åren. Planen pekar ut de satsningar som beslutats av landstingsfullmäktige och ska genomföras inom närsjukvården, med bland annat cirka 700 fler vårdplatser på närsjukhusen: Löwenströmska sjukhuset, Jakobsbergs sjukhus, Sollentuna sjukhus, Bromma sjukhus, Sabbatsbergs sjukhus, Dalens sjukhus, Nacka sjukhus och Handens sjukhus. Nyinvesteringar i bland annat operationsbyggnader ska också göras på akutsjukhusen: Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, Södertälje sjukhus och Norrtälje sjukhus. Andra viktiga uppgifter som nämns i framtidsplanen är utvecklingen av informationstjänster på Vårdguiden och e-hälsotjänster. NKS som regionsjukhus På sikt kan NKS få samma roll som andra svenska universitetssjukhus har, det vill säga som regionsjukhus. När en patient inte längre är i behov av universitetssjukhusets högspecialiserade och avancerade vård återremitteras hon hem till sitt akut- eller närsjukhus. För att hushålla med sjukvårdens resurser arbetar man inom svensk sjukvård efter den så kallade LEON-principen Lägsta effektiva omhändertagande nivå. För verksamheterna inom ett universitetssjukhus/ regionsjukhus innebär det att när en patient är färdigbehandlad ska hon återremitteras till det hemmasjukhus hon hör till, för att avsluta behandlingen där om så behövs. En effektivitetsprinicip vars syfte är att säkerställa att den högspecialiserade och resurskrävande vården i första hand tillfaller dem som bäst behöver den de svårast sjuka och skadade. På sikt kan NKS fungera som ett regionsjukhus i hela Mälardalen. I ett sådant scenario skulle fler patienter få del av NKS kompetens och resurser. Ibland används i Stockholm termen delad vårdkedja för att beskriva en vårdtid som delas mellan två eller flera sjukhus, enligt nämnda regionvårdsmodell i enlighet med LEON-principen. Ett arbetssätt som innebär att en gemensam vårdkedja organiseras för hela behandlingscykeln så att patienten på ett förberett och säkert sätt kan överföras till en bättre anpassad vårdnivå. Denna princip tillämpas redan idag för de utomläns- och utlandspatienter som vårdas vid Karolinska Universitetssjukhuset och som tidigt återförs till hemortslandstinget eller motsvarande, samt för de patienter som återförs till Stockholm efter vård inom ramen för rikssjukvård vid universitetssjukhusen i Uppsala, Lund eller Göteborg. Det nya sjukhuset blir en del av den nya stadsdelen Hagastaden med kvarter som följer gatornas sträckningar och med närhet till både bostäder och arbetsplatser. Inledning 7

7 Fakta om Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna (NKS) kommer att bedriva högspecialiserad och specialiserad vård med fokus på effektiva patient - flöden, hög patientsäkerhet bland annat med enkelrum till inneliggande patienter och en ökad samverkan mellan vård, forskning och utbildning NKS kapacitet är cirka 600 vårdplatser, varav 400 vårdrum, 137 IVA/IMA och 75 pre/postop, 100 dagvårdsplatser samt 100 rum i patienthotellet. NKS rymmer 36 operationssalar, inklusive hybrid- och interventionssalar, åtta behandlingsrum för strålbehandling och 180 mottagningsrum samt goda utrymmen för avancerad bildoch funktionsdiagnostik. På NKS kommer cirka medarbetare samt ett tal forskare och studenter att vara verksamma. NKS byggs för att bli extremt energisnålt. Tack vare ett bra klimatskal, energieffektiva installationer och hög återvinning, kan det nya sjukhuset nästan halvera sin energianvändning mot dagens Karolinska i Solna. Bruttoarean (BTA) är cirka kvm inkl patienthotell våningsplan plus helikopter platta och 2 källarplan med personalparkering och godsmottagning. Byggkostnaden är 14,5 miljarder kronor. I summan ingår inte verksamhetens utrustning. Sjukhuset öppnar för den första sjukvårdsverksamheten under 2016 och ska vara färdigbyggt hösten Patienten först! Allt som skapas, byggs och organiseras på NKS utgår från mottot: Patienten först. Patientens säkerhet, integritet och komfort står i centrum för all verksamhet och logistik. Ett led i det arbetet är införandet av enkelrum som standard för alla inneliggande patienter. NKS sätter ny standard NKS ska vara ett av de ledande universitetssjukhusen i världen. Med utgångspunkt i patientens perspektiv sätts en ny standard för vården i fråga om säkerhet, kvalitet, effektivitet och patientupplevelse. NKS ska också vara världens mest miljövänliga universitetssjukhus. Sjukvård version 2.0 Arkitekturen och designen på NKS ger de fysiska förutsättningarna för närhet och fördjupad samverkan mellan sjukvård, forskning och utbildning. Det stödjer den modernisering av sjukvårdens struktur, organisation och arbetssätt som framtiden kommer att kräva. Vård i tema NKS skapas för att vården ska organiseras i teman, där multiprofessionella team kommer att kunna ge patienten avancerad och högspecialiserad behandling. Sex medicinska teman föreslås: barn, cancer, hjärtakärl, inflammation, neuro och reparativ medicin.

8 Kapitel 1 Bakgrund Ny sjukvård i en föränderlig tid Stärkt ställning för patienten Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft i januari En ny lag där vårdgarantin har lagfästs. Även införandet av reformen Vårdval är tänkt att stärka patientens rätt och ställning och förväntas leda till en ökad patientrörlighet, både inom landet och till utlandet. Morgondagens patient kommer att vara påläst och ställa nya krav på sjukvården. Såväl den medicinska behandlingen som omvårdnaden och medbestämmandet kommer att ligga under luppen när patienten väljer vårdgivare. Rätt patient till rätt vårdgivare Flera utredningar har kommit till slutsatsen att tillgången på bas - sjuk vård i Stockholm måste öka och komma närmare patienten. Bassjukvården ska främst tas om hand av vårdcentraler och när sjuk hus. I dagsläget hamnar allt för många okomplicerade sjukdomsfall på sjukhusens akutmottagningar. Det finns många vinster, både ur ett patientoch samhällsekonomiskt perspektiv, att också koncentrera den högspecialiserade vården. Många studier visar att centraliserad specialist vård ger bättre behandlingsresultat och effektivare resursanvändning. Huvudstaden växer År 2030 förväntas befolkningen i Stockholms län att ha ökat med drygt 20 procent i förhållande till 2009 till följd av en betydande inflyttning. Detta sammantaget med att antalet äldre medborgare och antalet personer med kroniska och allvarliga sjukdomar kommer att öka i regionen, ger en tydlig bild av hur trycket ökar på sjukvårdssystemet. Fram till år 2025 beräknas andelen invånare i Stockholms län i åldrarna 65 år och äldre öka från cirka till drygt Patientsäkerheten främst Varje år drabbas svenskar av vårdskador orsakade av brister inom sjukvårdens organisation eller rutiner, och för cirka patienter kan vårdskadan till och med vara en bidragande dödsorsak. År 2005 kom Socialstyrelsens särskilda föreskrifter om hur landets sjukvårdsaktörer måste utveckla bättre ledningssystem för kvalitet och säkerhet, och att en nollvision ska prägla sjukvårdsledningars arbete. På Nya Karolinska Solna har patientsäkerheten varit styrande i utformandet av alla miljöer och processer. 10 Kapitel 1 Bakgrund

9 Resan mot ett nytt universitetssjukhus På 1990-talet fördes de första politiska diskussionerna om vilka strukturella utmaningar som väntar för Stockholms hälso- och sjukvård när patienterna blir fler, äldre och sjukare. Sedan dess har ett stort antal analyser och utredningar genomförts alla med samma slutsats. Ett nytt universitetssjukhus i Solna är ett måste för att klara av kraven på god och jämlik sjukvård. D e planer som nu verkställs i och med byggandet av Nya Karolinska Solna är resultatet av år av förberedelser. Ett stort antal analyser och utredningar som gjorts under en tioårsperiod har pekat ut fördelarna med att koncentrera avancerad och högspecialiserad vård till det nya universitetssjukhuset, parallellt med satsningar på bassjukvården vid andra vårdgivande enheter i länet. Dessa förarbeten har lett fram till de politiska beslut som ligger till grund för sjukhusbygget. NKS uppdrag Nya Karolinska Solna ska bedriva vård, forskning och utbildning av betydande omfattning och yppersta kvalitet. Det nya universitetssjukhuset ska vara centrum i ett nationellt och internationellt konkurrenskraftigt akademiskt sjukvårdssystem. Sjukhuset ska vara ett specialsjukhus för regionen med inriktning på hög - specialiserad och specialiserad vård. NKS ska inta en central roll vid utvecklingen av Stockholmsregionen som världsledande inom Life Science. Universitetsutredningen SNUS 2001 Stockholms läns landstings Universitetsutredning, 3S-utredningen om Stockholms läns sjukvårdsstruktur samt särskilda utredningar om till exempel barnsjukvården, laboratoriemedicin och om fastighetsbeståndet på Karolinska sjukhusområdet i Solna är några av de utredningar som gjorts den senaste tioårsperioden. Alla har kommit till samma slutsats: för att klara framtidens utmaningar måste ett nytt universitetssjukhus byggas i Solna. Historiskt sett har de flesta sjukhus i Stockholm, Karolinska i Solna inkluderat, byggts ut med jämna mellanrum. Ungefär vart tionde år görs nya ut- eller tillbyggnader. Byggnader som ofta står färdiga först många år efter att ett behov har uppstått. Problemet med denna stegvisa utbyggnad är att sjukhusens lokaler och byggnader ständigt ligger steget efter behovsbilden. Utspridda sjukhus När man har byggt ut ett sjukhus innebär den nya delen ofta en utmaning. Många gånger är det svårt att infoga den nya byggnaden och verksamheten med det befintliga sjukhusets struktur. Det leder till att patienter ofta måste röra sig över ett stort sjukhusområde, där kanske öppenvårdsmottagningen ligger i ett hus, provtagningen i ett annat och röntgen i ett tredje. Man kan kalla det en verksamhetsutspridning som ofta har konsekvenser även för personalen, vars dagliga arbete påverkas negativt när avstånden mellan olika enheter är lång och logistiken kärvar. Sjukhusets olika avdelningar löper på så vis risk att bli isolerade öar ute i verksamheten. I maj 2005 fattades beslutet i Stockholms läns landstingsfullmäktige om att uppdra åt landstingsstyrelsen att fortsätta planeringen för ett nytt universitetssjukhus i Solna och bjuda in till formgivningstävling. Nytt från grunden Fullmäktiges beslut skapade en unik situation. För första gången på 40 år gavs möjligheten att bygga ett nytt universitetssjukhus helt från grunden. Kravlistan till arkitekterna kunde grundas på noggranna behovsanalyser av dagens, men framförallt morgondagens, vårdbehov i regionen. Alla byggnader, lokaler och miljöer kunde anpassas till den kliniska verksamheten och logistiken. Och framför allt, patientens perspektiv av vården kunde vara ledstjärnan i utformningen. I augusti 2006 offentliggjordes resultatet i formgivningstävlingen. Av en enhällig jury utsågs förslaget Forum Karolinska till vinnare, skapat av White arkitekter i Stockholm. Planeringsarbetet fortsatte direkt med utgångspunkt i det vinnande förslaget. Två år senare, 2008, fattades det historiska beslutet av landstingsfullmäktige att bygga NKS, och drygt 14 miljarder kronor anslogs till jätteprojektet. Strax därefter beslutade samma församling att projektet skulle upphandlas i så kallad offentlig-privat samverkan, OPS. Två år senare, sommaren 2010, skrevs avtal och bygget startade Idén om ett nytt universitetssjukhus lanseras i landstingsstyrelsen SNUSutredningen 3Sutredningen Formgivningstävling avgjord, White vinnare Beslut om nytt universitetssjukhus Formgivningstävling Projektprogram Start förberedande arbeten Beslut att bygga NKS (april) Beslut om OPS-upphandling (juni) Start OPS-upphandling (oktober) Byggstart, tilldelningsbeslut OPS, beslut om koncept för verksamhetsinnehåll Start ICT-upphandling Parkeringshus klart Teknikbyggnad klar Sjukhuset helt färdigbyggt Sjukhusbyggnad, hotell, forskningsbyggnad klara Start verksamhet 12 Kapitel 1 Bakgrund Bakgrund Kapitel 1 13

10 Skräddarsydd behandling Idag behandlas patienter lika trots att de i många avseenden är olika. De senaste decennierna har så kallad skräddarsydd behandling eller individualiserad medicin utvecklats där farmakogenetiska tester kan visa hur en person reagerar på medicinsk behandling utifrån sin genetiska profil. Testerna krävde till en början stora lab och komplexa datorer för att ge svar, men kan idag göras med vanliga datorer och enklare lab. Skräddarsydd behandling kommer i framtiden att bli ny standard. På NKS är lokaler och processer anpassade för detta. Den nya demografin Fler äldre och färre arbetsföra medborgare är på intet sätt en unik demografisk förändring för Sverige. Ett stort antal framtidsanalyser och -utredningar från WHO, Världshälso organisationen, pekar ut denna stora utmaning som knackar på dörren hos de flesta regeringar i världen. Samtidigt som intäkter till statskassorna krymper ökar kostnader för pensioner och sjukvård. Prognoser från Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen visar att antalet individer som får cancer i Sverige kommer att fördubblas fram till Stockholm Centrum för Life Science Stockholms läns landsting har genom be - slutet att bygga ett helt nytt universitetssjukhus i Solna precis intill Karolinska Institutets campusområde tagit ett avgörande steg för att långsiktigt stärka Stockholms ledande roll inom sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i Sverige och i världen. En satsning som kan liknas vid en frösådd där plantan kan växa upp och bli en ny form av svensk spjutspetsforskning, i den högsta internationella ligan. Detta kan generera ökad företagsetablering och ge många arbetstillfällen inom Life Science-industrin i regionen. 14 Kapitel 1 Bakgrund Bakgrund Kapitel 1 15

11 Fördjupning: Bakgrund NKS Karolinska sjukhuset i Solna invigdes Besluten bakom NKS Planeringen och byggnationen av det nya universitetssjukhuset med sitt förändrade uppdrag är resultatet av en lång och omfattande process. I förarbetet ligger en rad utredningar. Om 20 år kommer befolkningen i såväl Stockholm som Sverige att ha vuxit och åldersfördelningen inom befolkningen har förändrats avsevärt. De äldre blir allt fler. Fram till år 2025 beräknas andelen invånare i Stockholms län i åldrarna 65 år och äldre öka från cirka till drygt Den allra mest vårdkrävande gruppen, 80+, kommer också att öka men först efter Befolkningen kommer också i större utsträckning att leva med kroniska och allvarliga sjukdomar. Enligt prognoser som Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen tagit fram kommer antalet personer som får cancer att fördubblas fram till Samtidigt som den framtida medicinska vården kommer att innebära att fler patienter kan erbjudas behandling. Morgondagens diagnostik och be - handling beräknas dock bli kostsammare än dagens. Fler äldre och färre förvärvsarbetande resulterar i mindre skatteintäkter vilket kommer att få konsekvenser för finansieringen av hälso- och sjukvården och andra stora samhällsekonomiska ansvarsområden. I skenet av en sådan framtidsvision har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms län tagit fram en långtidsutredning om sjukvården i Stockholm mellan åren 2008 och 2025: Framtidens hälso- och sjukvård. Där utgångspunkten har varit att det finns tre huvudsakliga sätt att balansera efterfrågad vård och resurser: Mer pengar till vården Styrning av efterfrågan Mer vård för pengarna Framtidsrapporten skissar på en ny sjukvård inom länet där bland annat bassjukvården byggs ut och flyttas ut till närsjukvården och där den avancerade och högspecialiserade sjukvården koncentreras vid NKS och i viss mån vid andra sjukhus i länet. Fastighetsutvecklingsplanen År 2001 tillsatte landstingsstyrelsen en utredning som påvisade att dåvarande Karolinska sjukhuset i Solna (KS) var i ett fastighetsmässigt dåligt skick och att renovering av sjukhuset skulle vara mycket kostsam och medföra omfattande störningar av sjukvårdsverksamheten under en lång renoveringsperiod. Landstingsstyrelsen beslöt därför samma år att tillsätta en utredning med syfte att undersöka möjligheterna att bygga ett nytt universitetssjukhus. Redan 2001 poängterades vikten av att Stockholmsområdets världsledande högspecialiserade vård och forskning måste säkerställas långsiktigt genom en attraktiv, modern och funktionell sjukhusmiljö. Vid sidan av sjukvårdsuppdraget, betonades nödvändigheten av en samverkan med Karolinska Institutet men också med andra universitet och högskolor i Stockholmsregionen tillsattes den så kallad SNUSutredningen (Stockholms Nya Universitetssjukhus). I rapportens sammanfattning 2002 sägs att det nya sjukhuset måste vara väl anpassat till de krav som den medicinska och medicintekniska ut vecklingen ställer och att universitetssjukhusets verksamhetsuppdrag och ramar är av stor vikt för hela regionens sjukvårdsstruktur. Ett framgångsrikt universitetssjukhus kan stärka och utveckla Sveriges konkurrens- och attraktionskraft inom främst de biomedicinska och biotekniska områdena. I utredningen föreslogs att länets högspecialiserade vård ska koncentreras till det nya universitetssjukhuset, dels för att den har ett nära samband med forskning och utbildning, dels för att den måste samlas till ett fåtal enheter av kompetens- och effektivitetsskäl. Det föreslogs att det nya universitetssjukhuset inte ska innehålla stora volymer bassjukvård eftersom omfattande investeringar i avancerad dyr utrustning och personal med särskild kompetens och nödvändig subspecialisering är svårt att kombinera med kostnads- effektiva vårdprocesser inom bassjukvården. 3S-utredningen Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2003 i enlighet med SNUSutredningens förslag att fortsätta utredningsarbetet. Den nya så kalllade 3S-utredningen (utredningen om Stockholms sjukvårdsstruktur) lade i september 2004 fram en rapport med förslag till ny hälsooch sjukvårdsstruktur för Stockholms läns landsting samt uppförande av ett nytt universitetssjukhus. Landstingsfullmäktige godkände i maj 2005 de av 3S-utredningen föreslagna principerna för utveckling av landstingets sjukvårdsstruktur. Man beslutade också att planeringen för ett nytt universitetssjukhus skulle fortsätta. Inga beslut om detaljer i verksamhetsinnehållet fattades, förutom att den högspecialiserade och specialiserade vården vid Astrid Lindgrens barnsjukhus ska förläggas till det nya sjukhuset samt att den handkirurgiska verksamheten vid Södersjukhuset samt delar av ögonsjukvården från S:t Eriks ögonsjukhus borde flyttas till det nya sjukhuset. Formgivningstävlingen Landstinget beslutade 2005 att initiera en formgivningstävling avseende det nya universitetssjukhuset och landstingsstyrelsen fastställde ett tävlingsprogram där sjukhusets storlek, uppdrag, omfattning och inriktning beskrevs. Även här framgick att sjukhuset skulle byggas med fokus på högspecialiserad och specialiserad vård och med en mindre andel bassjukvård. Vinnaren, som utsågs 2006, blev White arkitekter med sitt förslag Forum Karolinska och detta förslag låg till grund för det projektprogram som utarbetades 2007 och som 2008 beslutades skulle vara utgångspunkt för upphandlingen av det nya sjukhuset. Beslut att bygga NKS Landstingsfullmäktige beslutade den 8 april 2008 att genomföra byggandet av NKS. Samtidigt beslutades om ramar för sjukhuset. Det skulle få bli maximalt kvm (BTA) och kosta 14,1 miljarder (i aktuellt penningvärde). Den 10 juni samma år beslutades att NKS skulle upphandlas genom offentlig-privat samverkan, OPS. Landstingsfullmäktige beslutade den 8 juni 2010 att tilldela anbudsgivaren Skanska Infrastructure Development AB/Innisfree Limited, som bildade projektbolaget Swedish Hospital Partners AB, kontraktet att projektera, finansiera, bygga, förvalta och bedriva servicetjänster i den nya sjukhusanläggningen i Solna, NKS. Beslut om verksamhetsinnehåll Landstingets beslutade också om universitetssjukhusets uppdrag och övergripande verksamhetsinnehåll i juni Sammanfattningsvis beslutades då att NKS verksamhetsinnehåll planeras så att sjukhusets roll stärks i ett regionalt och akademiskt sjukvårdssystem, och att verksamheten blir internationellt konkurrenskraftig, med patientperspektiv och patientsäkerhet som utgångspunkter för all verksamhet. Samverkan mellan NKS och i första hand Karolinska Institutet, men också med övriga universitet och högskolor i Stockholmsregionen, betonades eftersom ett av målen för NKS och den nya sjukvårdsstrukturen är att uppnå en stark integration och samverkan mellan sjukvård, utbildning, klinisk forskning och grundforskning. Landstingsfullmäktige beslutade också att utgångspunkten för den fortsatta planeringen av verksamhetsinnehållet ska vara en tematisk indelning av patientvården med utgångspunkt i de föreslagna temana: Tema barn, Tema cancer, Tema hjärta/kärl, Tema inflammation, Tema neuro och Tema reparativ medicin. Forum Karolinska var White arkitekters vinnande förslag i formgivningstävlingen År 2008 beslutade landstingsfullmäktige att bygga Nya Karolinska Solna. 16 Kapitel 1 Bakgrund Bakgrund Kapitel 1 17

12 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet På morgonen kommer en kvinna in med en misstänkt knöl i bröstet. På eftermiddagen samma dag är alla undersökningar klara och hon har fått diagnos, första genomgång av behandlingsplanen och operationstid inbokad. Så ser framtidens vård ut på NKS Annelie Liljegren chefläkare NKS-förvaltningen och överläkare Samarbete över alla gränser Vi har höjt blicken från dagens sjukvård och frågat oss: Hur skulle det optimala universitetssjukhuset vara organiserat? Ett visionärt arbete där arbetsgrupper från olika Stockholmssjukhus har deltagit. Deras svar har tillsammans med erfarenheter från några av världens bästa sjukhus lett fram till utformningen av NKS Erland Löfberg chefläkare NKS-förvaltningen och överläkare 18 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet

13 Nya arbetssätt i nya lokaler Byggnaderna på Nya Karolinska Solna lägger bokstavligen grunden för en ny arbetsmodell inom länets sjukvård, i enlighet med de politiska beslut som fattats för att möta framtidens förändrade vårdbehov. På NKS kommer sjuksköterskor, läkare, forskare, undersköterskor och annan personal att arbeta tillsammans i lag nära patienten. Den högspecialiserade vården planeras i medicinska teman, i lokaler som är ut - formade för att enkelt kunna ställas om allt eftersom nya behov uppträder. Mycket av svensk sjukhusvård bedrivs i gamla byggnader och lokaler. Många sjukhus i Sverige uppfördes i mitten eller senare hälften av förra seklet med lokaler som är anpassade för de vårdbehov och den klinikstruktur som då var gällande. Det finns idag flera goda exempel på nytänkande inom svensk sjukhusvård, på Karolinska i Huddinge och Solna inte minst, där personalen ofta är drivande i utvecklingsarbetet. På flera kliniker arbetar man redan i multidisciplinära team, men strävan efter att utveckla vården och omhändertagandet av patienten begränsas ofta just av sjukhusets byggnader och lokaler. Patientsäkerhet Mottot Patienten först är det centrala begreppet i utformandet av Nya Karolinska Solna, och en av grundstenarna för det multidisciplinära omhändertagandet. I alla delar av sjukhusets verksamhet finns strategier för att stärka patientsäkerheten. Enkelrummet är en av dem. Risken för vårdrelaterade infektioner förväntas minska, delvis tack vare att vården kommer till patienten istället för tvärtom. Vetenskapliga studier visar att risken får vårdinfektioner kan minskas med upp till 50 procent med hjälp av enkelrumsprincipen. Skilda flöden mellan olika patientgrupper: vuxen/barn, öppenvård/slutenvård, akut/elektiv vård och professionella/publika områden är en annan bärande princip. Högt ställda krav på läkemedelshantering, teknisk drift och informationssystem är ytterligare exempel. Internationell utblick På flera håll i världen där man har kommit långt i utvecklingen av universitetssjukvården använder man sig av en organisationsmodell där vården delas upp i medicinska teman för att uppnå en säkrare och effektivare vård, men som också kopplas till motsvarande områden inom forskning och utbildning. Det gäller bland annat Cleveland Clinic i Cleveland, Ohio, Johns Hopkins i Baltimore Maryland USA, Imperial Collage Healthcare NHS Trust i London och Leiden universitetssjukhus i Holland. Det är framstående universitets sjukhus som har fungerat som referenser i utformandet av Nya Karolinska Solna. NKS blir ett sjukhus som är mycket mer än bara en ny byggnad. Det är en ny universitetssjukhusanläggning där den fysiska utformningen av byggnader och lokaler utgör grunden för nya arbetssätt där stommen utgörs av medicinska teman. Tematiserad vård innebär en organisationsform där vårdpersonal med olika yrken och specialiteter arbetar i team, sida vid sida, runt patienten. En vård som oftare kan bedrivas direkt i vårdrummet. Att bedriva vård i teman på detta sätt leder till ökad trygghet för patienten, men också till ett effektivare vårdarbete. Inga långa transporter behövs runt om i sjukhuset för besök på olika enheter. Avgörande samarbeten Multidisciplinära team är en organisationsform som vinner allt mer mark till följd av den nya kunskap vi har fått om många av de stora folksjukdomarna, där forskning har visat att många typer av symtom, inom olika medicin- ska områden, ofta har ett samband. Ett sådant område är till exempel diabetes typ 2, där endokrinologer, kardiologer, nefrologer och ögonläkare/oftalmologer med fördel kan samarbeta kring en patient, och på så vis få ett bättre utgångsläge i valet av behandling. Den tematiska vården bäddar för möjligheten att få in ett tvärvetenskapligt och multidisciplinärt synsätt i den kliniska vardagen. Vinsten av ett kunskapsutbyte mellan olika professioner och experter kan på sikt leda till nya forskningsspår och behandlingsalternativ. Nära forskningen Tematisk vård ger goda förutsättningar för att så kallad translationell forskning ska kunna stärkas. Det är en av de forskningsinriktningar som ingår i forskningsstrategin på det nya universitetssjukhuset. Forskning som integrerar medicinsk grundforskning med kliniska frågeställningar kallas translationell. Det handlar om att förstå kliniska fenomen och Högspecialiserad vård översätta dem till molekylära mekanismer. Syftet är att kunna ge svar på frågeställningar i den kliniska vardagen, men också att finna nya spår inom grundforskningen som på längre sikt kan leda till nya behandlingar. Translationell forskning utgår från patienten, där iakttagelser kring patientens hälsotillstånd snabbt ska kunna vidarebefordras till forskningen som med hjälp av olika typer av tester ska få fram ny information, diagnostik eller behandling som i sin tur återkopplas till den kliniska verksamheten. Morgondagens sjukvård kommer att kräva större tillgång till avancerad diagnostik och ett tätare samarbete mellan klinik och forskning. Två faktorer som får anses som avgörande för att sjukvården ska kunna tillgodose de krav som väntar. I båda avseenden är NKS väl förberett. Det finns flera definitioner av begreppet hög specialiserad vård. En sammanfattning av dem ger en bild av sjukvård som är särskilt avancerad och kompetenskrävande både ifråga om medicinsk personal och medicinteknisk utrustning. Därför är den högspecialiserade vården generellt sett också resurskrävande. Högspecialiserad vård är tätt sammankopplad med forskning och utbildning och är koncentrerad till större enheter där upptagningsområdet sträcker sig över en eller flera regioner. Ett högspecialiserat sjukhus ska även kunna fungera som ett nationellt och internationellt centrum när det gäller särskilda fall eller sjukdomar. 20 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2 21

14 NKS kapacitet i korthet Smidigare provtagning På NKS kommer vård och forskning att knytas samman. I dagsläget måste en patient som har godkänt sitt deltagande i en forskningsstudie uppsöka provtagningsmottagning minst en gång extra för att lämna forskningsprover. På NKS kommer både kliniska prover och prover för forskningsändamål att tas vid ett och samma tillfälle. Teamarbete runt patienten På NKS kommer vården till patienten istället för tvärtom. Alla vårdrum är enkelrum där patienten kan omhändertas av multidisciplinära vårdteam som i möjligaste mån arbetar på plats runt patienten, i vårdrummet. Överallt i sjukhuset där verksamheten har behov av avancerad medicinteknisk utrustning och diagnostik kommer funktionerna att finnas. Cirka vårdtillfällen. En siffra svår att bedöma men där hänsyn har tagits till antaganden om vårdtider, patientmix, samverkan mellan vårdgivare, samt hur öppenvård, dagverksamhet och slutenvård används för vård av en enskild patient. Cirka operationer. Cirka öppenvårds besök. Ny kunskap möblerar om specialiteterna De senaste 15 åren har forskning påvisat nya sjukdomsmekanismer och orsakssamband bakom flera folksjukdomar vilket har lett fram till nya behandlingar. Psoriasis betraktades tidigare som en hudsjukdom men sorterar idag under autoimmun inflammatorisk systemsjukdom. En kronisk sjukdom som kan ge skador i hud men också i leder och kärl. Psoriasis är exempel på hur en diagnos med tiden kan förflyttas från en medicinsk specialitet till en annan, eller rent av till flera. Sex teman Tema barn Barnsjukvård är ett givet tema på ett högspecialiserat universitetssjukhus eftersom det finns många svåra och ovanliga sjukdomar hos barn. Tema cancer Cancer är en komplex och livshotande sjukdom som ställer särskilda krav på ett multiprofessionellt angreppssätt. Tema hjärta-kärl Hjärta-kärltemat domineras av akut diagnostik och behandling, där behovet av intensivvård och avancerade behandlingsmetoder är stort. Tema inflammation Temat innefattar sjukdomar i hud, njurar, leder, lungor med mera. Behandlingen är ofta likartad, därför är det är viktigt att främja ett kliniköverskridande angreppssätt. Tema neuro Neurofysiologi, neurokirurgi, neurologi och neuroradiologi utgör viktiga delar av temat, där avancerad behandling av stroke ingår. Tema reparativ medicin Ett tema som innehåller vård som syftar till att reparera eller ersätta skadade organ och vävnader. NKS kan fungera som referenscenter för stora trauman i hela Mälardalen. 22 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2 23

15 Flöde planerad cancervård 1. Lena, 58 år kommer till NKS tillsammans med sin man och med en remiss från sin husläkare på Handens vårdcentral i Haninge. Hennes symtom är ont i magen, blod i avföringen, viktnedgång, illamående och trötthet, vilket kan vara tecken på tarmcancer. 2. I entréhallen knappar Lena in sitt personnummer i en incheckningsautomat och betalar, och får en karta med hänvisning om vart hon ska gå. 3. På mottagningen på plan 5 träffar Lena ett team med en cancerläkare och en sjuksköterska. De ställer frågor om hennes hälsotillstånd och berättar om dagens provtagningar och undersökningar. 4. Sjuksköterskan tar blodprover. Lena samtycker till att dessa lagras i en biobank och blir forskningsunderlag. Proverna skickas därefter till Karolinska Universitetslaboratoriet för analys, till biobanken och till en forskargrupp i forskningsbyggnaden. 5. Lena genomgår skiktröntgen (datortomografi/ct) på bild- och funktion på samma våningsplan. Samtidigt görs punktion (cellprovtagning) av en misstänkt tumörförändring. Cellprovet skickas till patologen med rörpost för analys. 6. Efter lunch på entréplanet åker Lena upp till klinisk fysiologi på plan 8 och genomgår en hjärtundersökning. 7. Lena återvänder senare samma dag till mottagningen och sitt vårdteam som nu har utökats med kirurg, forskningssjuksköterska och kurator. Hon får besked om sin diagnos: tarmcancer och levermetastaser. Hon får direkt en behandlingsplan och ny mötestid inbokad. 8. Teamet berättar om behandlingens olika steg och att cytostatikabehandlingen kan påbörjas inom några dagar. Lena får träffa kurator och forskningssjuksköterska, eftersom hon tackat ja till att delta i en forskningsstudie kring ett nytt cancerläkemedel. 9. Fyra dagar senare återvänder Lena till NKS. 10. På Dagoperation på plan 7 träffar Lena och hennes man en sjuksköterska och en kirurg som berättar om operationen där en kateter ska operaras in under huden på bröstkorgsväggen, där cytostatikaläkemedlet några timmar senare ska föras in. 11. Efter ingreppet som utförts med lokalbedövning flyttas Lena till Post-op på andra sidan förbindelsegången där hon vilar ett par timmar. 12. Efter lunch träffar Lena forskningssjuksköterskan och en läkare (klinisk prövare) på Kliniska prövningar på plan 8. Lena ställer frågor och fyller i blanketter och kompletterande blodprover tas. 13. Därefter får Lena den första cytostatikabehandlingen. Blodprover tas cirka en gång i timmen för att analysera hur läkemedlet tas emot av kroppen. 14. På kvällen checkar Lena in på patienthotellet för att ligga kvar över natten. Efter frukosten och en sista provtagning åker Lena hem. 15. Lena är hemma i 2 3 veckor. Med hjälp av webbformulär svarar hon på frågor om hur hon mår, till exempel grad av illamående och smärta. Hon har också kontakt med sin sjuksköterska via webbchatt. 16. Cytostatikabehandlingen upprepas sex gånger, med 2 3 veckors mellanrum. Därefter kan operation av tumören bli aktuell. 24 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2 25

16 Flöde akutvård trauma 1. En trafikolycka med två personbilar har inträffat på E4/E20 norr om Rotebro. En man i 40- årsåldern, Johan, är medvetslös och sitter fastklämd i den ena bilen. 2. Ambulanspersonal och brand - män får loss Johan. Han flyttas försiktigt till en bår med vacuumkudde för att stabilisera rygg och nacke. Johan intuberas och ventileras med syre och ett blödande sår i huvudet förbinds. 3. Ambulanspersonalen kontaktar NKS och informerar att de är på väg med ett stort trauma. De berättar om vilka skador Johan har så att teamet som möter upp på NKS består av rätt kompetenser. 4. I ambulansen kontrolleras Johans blodtryck, puls, syrgasmättnad och medvetandegrad. Han får vätskebehandling och smärtstillande läkemedel. 5. En sjuksköterska på akuten skickar ut grupplarm till ett traumateam bestående av jourhavande kirurg, operationssjuksköterska, narkosläkare, narkossjuksköterska, ortoped, röntgenläkare, röntgensjuksköterska, undersköterska samt neurokirurg. 6. Ambulansen anländer till ambulanshallen, Johan rullas snabbt in i en av IVA-hissarna via Akuten. På plan 5, en våning upp, förs Johan in i ett traumarum på traumamottagningen. 7. Traumateamet tar emot, narkos läkaren säkrar Johans andningsvägar och kopplar honom till en respirator. Under tiden av - rapporterar ambulanspersonalen om olyckan och Johans status. Efter en kort undersökning beslutas det om skiktröntgen (datortomografi/ct). 8. I det intilliggande rummet genomgår Johan CT-undersökning som visar att han har små blödningar i hjärnan, en kotfraktur och en lårbensfraktur samt vätska i buken, vilket indikerar brusten mjälte. 9. Johan rullas tillbaka till en operationssal på akut- och traumaoperation, en så kallad hybridsal med fast angiografiutrustning. Efter en timmes operation har operationsteamet reparerat den trasiga mjälten och några perforerade tarmar. 10. Trots operation blir Johans värden inte stabila. Beslut fattas om angiografi. Kontrastvätska sprutas in i blodet genom en liten kateter i ljumsken och därefter röntgas kroppens inre. Angiografin visar att Johan har blödningar i bäckenet. Läkaren går in direkt via katetern och stoppar blödningen med hjälp av embolisering. 11. Direkt efter operation rullas Johan in i en MR-kamera (magnetröntgen) för att säkerställa att ingen ryggmärgsskada föreligger. Undersökningen visar att ryggmärgen är oskadd. 12. Johans värden förbättras, blodtrycket stiger och syresättningen ökar. Lårbensbrotten fixeras för att kunna opereras påföljande dag. 13. Johan flyttas till IVA-avdelningen på samma våningsplan, i direkt anslutning till MR-kameran. Han ligger i ett enbäddsrum och bevakas av IVA-sköterska dygnet runt. Hans andning, cirkulation, leverfunktion, njurfunktion med mera övervakas via olika övervakningssystem. Noggrann kontroll görs av trycket från blödningarna i hjärnan. Om trycket blir för högt måste åtgärder vidtas. 14. Nästa dag opererar en ortoped Johans lårbensfraktur i en vanlig operationssal på akut- och traumaoperation. Därefter åker han tillbaka till sitt rum på IVA, där han regelbundet undersöks. 15. Under hela Johans vistelse på IVA finns hans familj vid hans sida, under större delen av dagen. Läget stabiliseras successivt och efter en vecka på IVA flyttas han till vård - avdelning några våningar upp. I samma rum kan en anhörig bo kvar över natten. 16. Efter tre dagar på vårdavdelningen flyttas Johan över till sitt hemsjukhus Nacka närsjukhus. Här ligger han på rehabiliteringsavdelning i två veckor. Därefter mår han tillräckligt bra för att få åka hem. 26 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2 27

17 Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet PRIMÄRVÅRD NÄRSJUKHUS SPECIALISTVÅRD AKUTSJUKHUS UNIVERSITETSSJUKHUS NKS anpassat till morgondagens krav Nya Karolinska Solna kommer att vara ett universitetssjukhus med fokus på högspecialiserad vård, och i viss mån på bassjukvård. Exakt hur kapaciteten kommer att fördelas är omöjligt att fastställa idag eftersom den medicinska utvecklingen går så snabbt framåt. Därför är byggnader och lokaler på NKS utformade så att de enkelt kan ställas om till nya verksamheter. I NKS-projektet är begreppet högspecialiserad vård av stor betydelse, eftersom landstinget beslutat att det nya universitetssjukhuset företrädesvis ska bedriva hög - specialiserad och specialiserad vård. Det finns ingen entydig definition av begreppet högspecialiserad vård. I allmänna ordalag brukar man med begreppet avse: en allmän benämning på sjukvård som är forskningsnära, nyskapande, modern, investeringstung eller på annat sätt intar en framskjutande position... och vanligtvis med ett behov av resurskoncentration. (SoS Ds., 2003:56). Man kan på så vis konstatera att högspecialiserad vård är sådan vård som är särskilt avancerad, forskningsnära och kompetens- och resurskrävande. Högspecialiserad/avancerad vård är enligt Socialdepartementets definition: vård som samordnas till en enhet med en sjukvårdsregion (regionsjukvård) eller riket (rikssjukvård) som upptagningsområde, så att hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet kan säkerställas. Med den definitionen uppgår den högspecialiserade vården till ungefär 10 procent av vårdkostnaderna i ett landsting. Landstingets databaser ger begränsad information om omfattningen av den mest avancerade vården i länet, där den högspecialiserade vården ingår. Den kartläggning och analys som NKS-förvaltningen gjort tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och med hjälp av bland annat konsultföretaget McKinsey, kunde dock visa att cirka 17 procent av landstingets totala antal vårdtillfällen omfattar avancerad vård inklusive högspecialiserad vård. NKS-förvaltningen har även tagit del av Stockholms medicinska råds (SMR) resonemang om att högspecialiserad vård bör centraliseras till en vårdgivare i länet. Koncentration av hög specialiserad vård De genomförda analyserna påvisar att landstingets högspecialiserade och avancerade sjukvård kan beredas plats på NKS oavsett vilken definition som används. Även den riks- och regionvård som idag bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge för utomläns- och utlandspatienter kommer att kunna rymmas på NKS. Högspecialiserad vård bedrivs idag vid alla stora sjukhus i landstinget och därmed är NKS en angelägenhet för hela landstinget. Utöver den högspecialiserade vården i länet kommer det att finnas kapacitet på NKS även för vanlig specialistvård/bassjukvård, som bereds plats på det nya universitetssjukhuset av forsknings- och/ eller undervisningsskäl, liksom för att utnyttja sjukhusets samlade kapacitet så effektivt som möjligt. Det finns otvetydiga bevis för att en koncentration av vården för sällan förekommande och komplicerade sjukdomstillstånd leder till bättre resultat och överlevnad för de drabbade patienterna. Allvarliga sjukdomstillstånd och skador kräver i allt större omfattning multidisciplinär och multiprofessionell kompetens och specifika resurser. Det är inte ekonomiskt försvarbart att bedriva stora volymer bassjukvård på ett sjukhus som är anpassat för högspecialiserad och avancerad specialistvård. Det finns därmed starka ekonomiska skäl att koncentrera den kostsam ma högspecialiserade vården. Genom koncentration kan avancerad medicinteknisk utrustning, andra avancerade behandlingsformer och stödfunktioner utnyttjas bättre. Det är också viktigt att det i länet finns en sista instans för patienter med särskilt komplicerade och oklara tillstånd, där diagnos och terapi inte är givna och där det är viktigt att den samlade kliniska och akademiska expertisen ges möjlighet att tillsammans försöka finna bot och lindring för patienten. Framtidens verktyg för värdemätning Det är komplicerat att idag kvantifiera vårdkapacitet, dels för att begreppet i sig är svårt att definiera, men också för att den snabba utvecklingen inom sjukvården innebär att diagnostik och be handling kan bli både enklare och mer komplex i framtiden. Traditionellt beskrivs vårdkapacitet främst i termer av vårdtillfällen, vårddagar, öppenvårdsbesök eller liknande. Specifika aktiviteter som till exempel antal operationer brukar också användas. Det är begrepp som är användbara vid statiska jämförelser men som lätt blir missvisande när man ska bedöma framtiden eftersom arbetssätt kontinuerligt utvecklas och vård av en viss sjukdom eller en viss medicinsk aktivitet eller åtgärd kan utföras på många olika sätt. Just nu pågår ett intressant utvecklingsarbete på många håll i världen, för att kunna värdera och mäta patientnyttan av olika hälsooch sjukvårdsinterventioner (valuebased health care). Detta för att man ska kunna sätta värdet för patienten i relation till resursåtgång, arbetsmetodik med mera. I sådana värdebaserade system relateras uppnått hälsoresultat till kostnaderna för hela be handlingscykeln (vårdkedjan), inte bara för enstaka vårdepisoder. Mycket talar för att när NKS tas i bruk har nya arbetssätt utvecklats och nya metoder tagits fram just för att mäta vårdresultat och vårdproduktion. Det har i hög grad påverkat utformningen av det nya universitetssjukhuset som har fått en flexibel struktur, för att det ska vara enkelt att använda lokalerna på det sätt som tiden kräver. Utvecklingen inom sjukvården går mot kortare vårdtider, också när det gäller högspecialiserad kirurgi. Därför bedöms antalet operationer på NKS kunna öka något, medan antalet slutenvårdstillfällen kan minska jämfört med dagens sjukvård. I USA bedrivs allt mer avancerad sjukvård som dagverksamhet, där man för diskussionen om dagkirurgi till och med skulle kunna vara normen för hur kirurgi ska organiseras och bedrivas, eventuellt med en efterföljande natt på patienthotell. NKS kommer att ha en väl utbyggd dagverksamhet och kommer dessutom att relativt enkelt kunna ställa om slutenvården till dagverksamhet i takt med att sådan vård utvecklas. Dagens underbeläggning 5-dagarsvård vård på sjukhus måndag till fredag inklusive fyra nätter är ett vanligt förekommande arbetssätt vid svenska sjukhus. Ett problem med 5-dagarsvården är att vårdplatserna ofta är tomma tre av veckans sju dagar, vilket leder till en låg medelbeläggning av slutenvården, sett över längre tidsperioder. Tillgänglig vårdstatistik tillåter inte någon närmare analys av vad som är orsak till dagens ibland långa vårdtider, men en orsak kan vara väntan på en vårdplats inom geriatrik, rehabilitering, palliativ vård eller kommunal vård, eller på ASIH avancerad sjukvård i hemmet. På NKS kommer den utbyggda dagvården och Patienthotellet delvis att kunna ersätta 5-dagarsvården. Enkelrum kortar vårdtiden Vårdrelaterade infektioner är en välkänd anledning till långa vårdtider. I flera internationella vetenskapliga artiklar som publicerats de senaste åren rapporteras att antalet vårdrelaterade infektioner hos intensivvårdsbehandlade patienter minskat med cirka 50 procent om vården skett i enkelrum. På NKS kommer alla vårdrum vara enkelrum, vilket skulle kunna minska vårdtiderna så att cirka vårdplatser kan frigöras för andra patienter. Rätt akutfall till NKS NKS akutmottagning är utformad för akuta flöden av svårt sjuka eller skadade patienter och har en beräknad kapacitet för att kunna ta emot akutbesök per år (barn och vuxna). Akutmottagningarna på Karolinska Solna tar för närvarande emot cirka vuxna och cirka barn per år. Av dessa läggs cirka 20 procent av de vuxna respektive cirka 17 procent av barnen in på sjukhuset. Av detta kan man dra slutsatsen att många patienter som idag söker till Karolinskas akutmottagning har medicinska tillstånd som sorterar under den så kallade bassjukvården, vilket innebär att de kan tas om hand inom primärvårdens akutmottagningar eller liknande. Med en utbyggnad av bassjukvården inom länet finns förutsättningar att lotsa länets patienter rätt inom akutvården så att de patienter som verkligen behöver avancerade resurser och högspecialiserad kompetens blir de som bereds plats på NKS. Dock är det viktigt att NKS akutmottagning har ett så högt kapacitetsutnyttjande att även vissa volymer av bassjukvård kan omhändertas. 28 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2 29

18 Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet Vård i teman för patientens bästa På Nya Karolinska Solna kommer multiprofessionella arbetslag att kunna ge patienterna den senaste och bästa behandlingen. Det sker i en miljö där resurskrävande medicinteknisk utrustning, forskningsplattformar och slutenvårdsplatser alltid finns nära. Med patientens behov som utgångspunkt har sjukhuset planerats utifrån sex medicinska tema: barn, cancer, hjärtakärl, inflammation, neuro och reparativ medicin. NKS-byggnaderna ger alla förutsättningar för att framgångsrikt introducera en multidisciplinär arbetsmodell. Samarbetet mellan discipliner och professioner kommer att kunna leda till effektivare diagnostik och behandlingsbeslut, och därigenom bättre behandlingsresultat. I enlighet med fullmäktiges beslut har följande teman definierats som utgångspunkt för den fortsatta planeringen av Nya Karolinska Solna: Tema barn, Tema cancer, Tema hjärta/kärl, Tema inflammation, Tema neuro och Tema reparativ medicin. Anestesi, intensivvård, operationsverksamhet, bildoch funktionsmedicin och samtliga laboratoriespecialiteter kommer att finnas representerade inom alla teman. Tema barn Trenden de senaste decennierna, både i Sverige och internationellt, har varit att samla all barnsjukvård till större enheter barnsjukhus där specialiteter och subspecialiteter som omhändertar barn samverkar. Barnsjukhusidén är en förebild för NKS tematiska organisation av patientvården. I enlighet med de politiska besluten kommer NKS barnsjukvård att styras om mot en mer avancerad vård. De enklare sjukdomsfallen kommer i större utsträckning än idag bedrivas vid andra sjukhus, närakuter och specialistvård inom primärvården. I Sverige finns idag fyra större barnsjukhus, förutom Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) i Stockholm även i Göteborg, Lund och Uppsala. Det råder en ökad nationell konkurrens inom den högspecialiserade barnsjukvården och ett troligt framtidsscenario är en ökad nationell koncentration. I det perspektivet är det viktigt att Stockholm har en samlad och konkurrenskraftig barnsjukvård med stark forskningsanknytning för att kunna hävda sig. Barn med svåra sjukdomar och handikapp når nu för tiden ofta vuxen ålder. Övergången till vuxensjukvården är ofta svår och samarbetet mellan barn- och vuxenspecialister blir allt viktigare. Dessutom krävs ofta vuxentraumatologisk kompetens när svårt skadade barn behöver kirurgiska åtgärder. På NKS lokaliseras den avancerade barnsjukvården nära vuxenvården. NKS kommer, liksom Karolinska Solna idag, även fortsättningsvis att vara ett regionalt center för neonatal intensivvård samt ett nationellt center för högspecialiserad vård av nyfödda med komplicerade sjukdomar, som till exempel ovanliga missbildningar där behov av neonatal kirurgi finns. Tema cancer I många länder väljer man numera att koncentrera cancervården i ett heltäckande cancercentrum Comprehensive Cancer Center, vilket har varit ursprungstanken bakom NKS cancertema. En koncentration av cancervården ger uppenbara fördelar i form av ökad patientsäkerhet och överlevnad samtidigt som kostnaderna kan hållas på en rimlig nivå. Utvecklingen av nya läkemedel har lett till att allt fler patienter lever lång tid med sin cancersjukdom, som går att jämföra med andra kroniska sjukdomar som till exempel diabetes eller dialysberoende njursjukdom. Idag får cirka svenskar cancer varje år, en siffra som kommer att fördubblas de närmaste 20 åren. Antal cancerfall inom Stockholms läns landsting är cirka per år. De vanligaste cancerformerna är prostatacancer, bröstcancer, tjocktarmscancer och lungcancer som utgör cirka hälften av alla cancerfall. Cancer är en komplex sjukdom som kräver ett nära samarbete mellan många olika yrkesgrupper och specialiteter. Cancervårdens organisation har varit föremål för ett stort antal utredningar både i Sverige och utomlands. I utredningen om den nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) framhävs behovet av att vidareutveckla metoder för prevention och tidig upptäckt av cancer. Utredningen påtalar också betydelsen av att centralisera cancervården och att stärka banden mellan forskning och klinik. Vid NKS kommer unika förutsättningar finnas för att nå dessa mål. Ett mycket viktigt uppdrag för Tema cancer är att ansvara för insamling av tumörmaterial och blodprover vid all primärdiagnostik. Informationen som dessa material ger kommer att ligga till grund för valet av behandling, där målet är att finna den mest optimala behandlingen för varje enskild patient. På NKS kommer detta arbete att bli enklare. Tack vare en noga genomtänkt lokalplanering och ett nytt transportssystem kommer patienter som deltar i vetenskapliga studier inte längre att behöva genomgå flera provtagningar. På NKS kan alla prover tas vid ett och samma tillfälle, såväl tester som behandlande läkare har beställt, men även tester och vävnadsprov som ska skickas vidare till forskare eller biobank. Tema hjärta-kärl Hjärta-kärltemat omfattar främst patienter med sjukdomar i bröstkorgen och kroppens större blodkärl. Temat domineras av akut diagnostik samt avancerad medicinsk och kirurgisk behandling av hjärt-kärlsjukdomar. Behovet av intensivvård och intermediärvård samt bild- och funktionsmedicinska laboratorier med interventionell kapacitet växer. Ökat samarbete mellan den kirurgiska och interventionella radiologiska verksamheten liksom den prehospitala intensivvården kommer att bli allt viktigare i morgondagens omhändertagande av hjärtpatienter. Högspecialiserad vård inom detta tema omfattar thoraxkirurgi, kärlkirurgi samt den avancerade kardiologin som innefattar avancerad hjärtsviktsbehandling och annan behandling som kräver komplicerade elektrofysiologiska och elektromekaniska hjälpmedel liksom avancerad bild- och funktionsteknologi som till exempel hjärtscintigrafi, CT, PET och MR. Vi ser idag en stark utveckling av perkutana interventioner, det vill säga kirurgiska ingrepp via ett blodkärl, som till exempel byte av hjärtklaff. Kärlkirurgin blir allt mer högspecialiserad på grund av den ökade användningen av avancerad interventionell radiologisk behandling (endovaskulär kirurgi) ofta i kombination med öppen kärlkirurgi (hybridingrepp). NKS-anläggningen är utformad för att på ett effektivt sätt skapa goda förutsättningar för en patientvård av högsta kvalitet när det gäller hjärtkärlpatienter, bland annat till följd av den samlade miljön för avancerad kirurgi, interventionell behandling och bild- och funktionsmedicinsk diagnostik som kommer att finnas på NKS. 30 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2 31

19 Fördjupning: Vårdkoncept och kapacitet Tema inflammation Tema inflammation tar sin utgångspunkt i en gemensam sjukdomsmekanism som kan drabba ett eller flera organ eller vävnader i kroppen. Exempel på inflammatoriska sjukdomar är folksjukdomar som till exempel ledgångsreumatism och vissa kroniska tarmoch hudsjukdomar. Även andra sjuk domar som MS och mer sällan förekommande sjukdomar som njurinflammation, inflammatoriska kärlsjukdomar och vissa lungsjukdomar går in under Tema inflammation. Traditionellt behandlas patienter med dessa sjukdomar inom en rad olika specialiteter, trots att patienterna ofta har symtom från flera organ och både diagnostik och behandling många gånger sammanfaller. Senare års forskning har lett till att diagnostik och behandling blivit allt mer förfinad och komplicerad vilket har ökat behovet av att kunna samla multidisciplinär kompetens runt den enskilda individen, inte minst gäller det den laboratoriemedicinska kompetensen. Inflammationsområdet bedöms vara ett fortsatt starkt forskningsområde. Flera sjukdomar inom Tema inflammation är, trots att de är folksjukdomar, att betrakta som högspecialiserade. Karolinska Institutet i Solna har idag en världsledande position inom inflammationsforskningen. Genom NKS Tema inflammation skapas goda betingelser för en fortsatt stark sjukvård och forskning inom inflammationsområdet. Tema neuro Många av sjukdomstillstånden inom Tema neuro utgörs av högspecialiserad vård. Detta gäller neurokirurgi och neurofysiologi i sin helhet, liksom neuroradiologi både den diagnostiska och den interventionella samt delar av neurologin. Inom neurologin sker en snabb utveckling med allt mer avancerade behandlingsmetoder för sjukdomar som till exempel slaganfall (stroke), multipel skleros, MS, myastenia gravis, Parkinsons sjukdom och kirurgisk behandling vid epilepsi. MS är ett exempel på hur en sjukdom kan behandlas inom flera teman, där NKS multidisciplinära arbetsmodell ger förutsättningar att finna den bästa behandlingen för patienten. Redan idag sker stora förändringar inom strokesjukvården till följd av den snabba utvecklingen inom diagnostik och behandling, där behandling i vissa fall kan vara botande om läkemedels- och/eller interventionell behandling påbörjas senast några timmar efter insjuknandet. Baserat på dagens kunskapsläge bör behandlingsbara patienter med misstänkt stroke föras till NKS för primär diagnostik och behandling, samt neurointensiv vårdövervakning under cirka timmar, för att sedan föras till annan vårdgivare för vidare vård, inklusive sekundärpreventiva åtgärder. Den avancerade neurovården sker alltmer inom ramen för specialiserad neurointensivvård. På sikt skulle länets neurointensivvård i sin helhet, med sin nära koppling till neurokirurgin, kunna samlas på det nya universitetssjukhuset. Neurovård kommer att bedrivas även inom andra teman, till exempel barn, cancer och inflammation. Även om landstingets kvalificerade rehabilitering skulle förläggas utanför NKS går det inte att nog under- BARN CANCER HJÄRTA / KÄRL INFLAMMATION NEURO REPARATIV MEDICIN GEMENSAMMA STÖDJANDE FUNKTIONER Immunologi Bild och Funktion stryka vikten av fungerande vårdkedjor i sammanhanget. Inte minst när det gäller rehabilitering av medicinska och traumatiska hjärn- och ryggmärgsskador men även andra svåra sjukdomstillstånd. Tema reparativ medicin Reparativ medicin är samlingsnamnet för en rad specialiteter och aktiviteter där syftet är att reparera eller ersätta skadade organ eller vävnader.till detta tillkommer en stor verksamhet i öppenvård eller dagvård, eventuellt kombinerat med vistelse på patienthotell. Temat ska inte förväxlas med Regenerativt medicinskt centrum som Karolinska Institutet och landstinget nu tillsammans planerar att etablera vid Karolinska i Huddinge. Proteomik/genomik Laboratorier Inom Tema reparativ medicin ryms en rad verksamheter. Allvarliga olycksfall, så kallad stort trauma, omhändertas redan idag på Karolinska Solna där cirka stora traumafall omhändertas årligen. Mer än 40 procent av dessa kräver omedelbar operation, vilket har legat till grund för NKS vårdlogistik ifråga om trauma. På NKS traumaavdelning kommer det att finnas angiografi (vaskulär radiologi) och endovaskulär be - handling av inre blödningar, och avstånden är korta mellan akutmottagning, helikopterplatta och lokaler för avancerad diagnostik och operation. Utvecklingen inom traumatologi går mot ökad centralisering av svåra olycksfall och NKS är byggt för att kunna möta ökad efterfrågan på traumakompetens. På sikt kan NKS fungera som referenscenter för stort trauma i hela Mälardalen och kanske även delar av Sverige. Avancerad telemedicinsk kommunikation är en viktig del i detta arbete. Mycket talar för att dagens centralisering av svensk transplantationsverksamhet kommer att fortsätta. Om ett fördjupat samarbete mellan landstingen i Uppsala och Operation /Anestesi Intensivvård Stockholm kommer att ske i framtiden, kan ett gemensamt transplantationscentrum stärka möjligheterna att bibehålla och utveckla transplantationsverksamheten i Mälardalen. Viss ögonsjukvård, öron-näsahalssjukvård, handkirurgi och rekonstruktiv plastikkirurgi liksom viss högspecialiserad ortopedi har också sin plats inom temat reparativ medicin på NKS. En betydande operationsverksamhet, en stor del som dagkirurgi, kommer att ske inom temat. En stor del av dessa specialiteters vård kommer att ske i andra teman, inte minst inom Tema barn och Tema cancer. Stödfunktionerna anestesi, intensivvård, operation, bild- och funktion samt samtliga laboratoriespecialiteter finns representerade inom alla teman. 32 Kapitel 2 Vårdkoncept och kapacitet Vårdkoncept och kapacitet Kapitel 2 33

20 Kapitel 3 Klinisk design NKS ska inte betraktas som nya lokaler för Karolinska Solna. Det är ett nytt universitetssjukhus skapat för ett helt nytt uppdrag i en tid av stora förändringar i fråga om vårdbehov och medicinsk utveckling. Sjukhuset blir det första i sitt slag i Sverige Anna-Karin Oscarsson vårddirektör NKS-förvaltningen och sjuksköterska Principen är att alla enheter ska vara precis lagom stora, eller små, och att stödfunktioner alltid finns nära. Till exempel har alla IVA-avdelningar egen bild- och funktionsenhet så att patienter snabbt kan undersökas om komplikationer tillstöter Claes-Roland Martling medicinsk chef NKS-förvaltningen och över läkare Nya byggnader för ny sjukvård Det har varit en fantastisk resa att tillsammans med många medarbetare från nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset fått vara med i planeringen av ett nytt modernt sjukhus som utgått från patientperspektivet Christina Genschou projektledare nks och BARNMORSKA Något av det mest lättillgängliga och välkomnande på det nya sjukhuset blir cykelparkeringen inomhus Olle Nyquist projektledare nks och överläkare Patientrummen är planerade så att vi kan garantera integriteten. Tack vare välplan erade logistiska lösningar kan vi minska antalet förflyttningar av patienterna Lise-Lotte Olofsson projektledare nks och sjuksköterska En stor utmaning har varit att standardisera alla vårdrum så att de fyller olika verksamheters behov och klarar den framtida utvecklingen utan alltför stora ombyggnader Inger Norrby projektledare nks och sjuksköterska 34 Kapitel 3 Klinisk design

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

VI BYGGER ETT UNIVERSITETSSJUKHUS I VÄRLDSKLASS NYA KAROLINSKA SOLNA

VI BYGGER ETT UNIVERSITETSSJUKHUS I VÄRLDSKLASS NYA KAROLINSKA SOLNA VI BYGGER ETT UNIVERSITETSSJUKHUS I VÄRLDSKLASS NYA KAROLINSKA SOLNA NYA KAROLINSKA SOLNA NYA KAROLINSKA skräddarsys för patienten Nya Karolinska Solna (NKS) är ett helt unikt projekt. Den nya sjukhusbyggnaden

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Varför bygga en ny sjukhusanläggning?

Varför bygga en ny sjukhusanläggning? 1 Varför bygga en ny sjukhusanläggning? Dagens Karolinska Solna är utspritt på ett 40-tal byggnader med svag logistik och samordning Därför byggs en ny anläggning är flera det utspritt är på ett fastigheter

Läs mer

Därför. skapas Nya Karolinska Solna

Därför. skapas Nya Karolinska Solna Därför skapas Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt genom tiderna. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas med beräknad invigning 2015/2016.

Läs mer

Nya Karolinska Solna (NKS)

Nya Karolinska Solna (NKS) Nya Karolinska Solna (NKS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av sterilteknik till Nya Karolinska Solna 2013-01-14 År 2008 beslutades att Nya Karolinska Solna (NKS) skulle byggas

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

NKS upphandling i Offentlig-Privat Samverkan. 23 september, 2010

NKS upphandling i Offentlig-Privat Samverkan. 23 september, 2010 NKS upphandling i Offentlig-Privat Samverkan 23 september, 2010 1 Agenda 1. NKS-projektet 2. OPS-upphandlingen 3. Frågan 2 7 å r Historien 2001: första rapporten som identifierade behovet av ett nytt universitetssjukhus

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Faktablad Nya Karolinska Solna

Faktablad Nya Karolinska Solna Faktablad Nya Karolinska Solna Januari 01 Nya Karolinska Solna (NKS) blir ett helt nytt och toppmodernt universitetssjukhus med uppgift att bedriva högspecialiserad och specialiserad sjukvård samt forskning

Läs mer

Nya Karolinska Solna (NKS)

Nya Karolinska Solna (NKS) Nya Karolinska Solna (NKS) Inbjudan att besvara frågeenkät Marknadsundersökning Innovationsupphandling för optimering av vårdflöden med stöd av bild- och funktionsutrustning 2013-01-28 År 2008 beslutades

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

NYA KAROLINSKA SOLNA

NYA KAROLINSKA SOLNA NYA KAROLINSKA SOLNA Ulf Norehn 2012-09-06 1 Agenda Introduktion och bakgrund Parter i projektet och korta fakta Vision NKS-projektet FM-tjänster LCC Varför OPS? 2 Fakta Skanskas största byggprojekt någonsin

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Framtidens sjukhus Malmö

Framtidens sjukhus Malmö Framtidens sjukhus Malmö ETT universitetssjukhus I Skånes Universitetssjukhus är Skånes största arbetsplats nu ska det dessutom bli ett av Europas modernaste sjukhus. Drygt sex miljarder kronor investeras

Läs mer

Välkommen till. Fakta NKS-projektet

Välkommen till. Fakta NKS-projektet Välkommen till Nya Karolinska Solna Ett nytt sjukhus håller på att växa fram mellan Stockholm och Solna, under projektnamnet Nya Karolinska Solna (NKS). Projektet kommer att resultera i ett modernt universitetssjukhus

Läs mer

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS)

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av medicinteknisk utrustning till strålbehandlingen på FAS 28 maj 2015 Landstinget i Uppsala län har initierat

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus. September 2009 www.nyakarolinskasolna.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus. September 2009 www.nyakarolinskasolna.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus September 2009 www.nyakarolinskasolna.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Vision 2015: ett ledande universitetssjukhus i världen Ett språng in i framtidens

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja

Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Dnr 2012/0448 2014-05-12 Rev 2014-05-17 2014-05-21 Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja Till landstingsstyrelsen Angående återremitterat ärende investeringar de kommande 10 åren Bakgrund

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:44 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Reviderad budget 2006 Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsrådsberedningen lämnar förslag på reviderad budget

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Faktablad Nya Karolinska Solna

Faktablad Nya Karolinska Solna Faktablad Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna (NKS) blir ett helt nytt och toppmodernt universitetssjukhus med uppgift att bedriva högspecialiserad och specialiserad sjukvård samt forskning och utbildning

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Några inspel Räcker det med en läkare för att framgångsrikt behandla en patient? Utnyttjar vi den

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv

Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Måltider på sjukhus i Stockholms läns landsting Ett strategiskt perspektiv Lena Halvardson Rensfelt Samordnare, Landstingsdirektörens stab Lena.Halvardson-rensfelt@sll.se Stockholms läns landsting, SLL

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Agenda. Inledning Uppdraget Information om förstudie för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund Fortsatt arbete Övrigt Nästa möte

Agenda. Inledning Uppdraget Information om förstudie för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund Fortsatt arbete Övrigt Nästa möte 1 Agenda Inledning Uppdraget Information om förstudie för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund Fortsatt arbete Övrigt Nästa möte 2 Referensgrupp Kunder Staffan Banke, Centralsjukhuset i Kristianstad Eva

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Minnesanteckningar Samverkansråd nr 4 LS och Handikapporganisationerna

Minnesanteckningar Samverkansråd nr 4 LS och Handikapporganisationerna 1 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Personalstrategiska avdelningen Mats Sternhag Minnesanteckningar 1 2012-04-23 Minnesanteckningar Samverkansråd nr 4 LS och Handikapporganisationerna

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Sjukhusbyggnader i framtiden

Sjukhusbyggnader i framtiden Sjukhusbyggnader i framtiden Hur ser vården ut idag? Hur kommer vården att förändras? Vilka organisatoriska trender ser vi ur ett internationellt perspektiv? Vad innebär detta för planering och logistik

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Framtidens Hälso- och sjukvård

Framtidens Hälso- och sjukvård Framtidens Hälso- och sjukvård slutrapport FRÅN PROJEKTET Framtidens Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning www.sll.se Rapporten framtagen av projektet Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

PUSH. Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård. Har du en idé? Vi förverkligar den!

PUSH. Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård. Har du en idé? Vi förverkligar den! PUSH Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård Har du en idé? Vi förverkligar den! PUSH, produktutvecklingsstöd i vården. PUSH din utvecklingspartner i vårdmiljö Varje dag föds goda idéer i

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj

Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj Specialistrådsmöte Sandviks Gård 14-15 maj Sammanfattning lägesrapport Dalarna Har vi vårdavdelningar, dagvårdsavdelning och specialistmottagning Barn- och ungdomsmedicin Dalarna. Verksamheterna har en

Läs mer

3S-utredningen. - Ekonomiska frågeställningar

3S-utredningen. - Ekonomiska frågeställningar 3S-utredningen - Tjänsteutlåtande - Den framtida närsjukvården - Det nya universitetssjukhuset och den framtida akutsjukvårdsstrukturen - Byggnation av nytt universitetssjukhus - Patienternas vårdkontakt

Läs mer

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. REMEO är Linde Healthcares

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB.

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB. 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning 2008-06-03 LS 0707-0741 LS 0801-0011 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsens allmänna utskott Utmaningar av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen

Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen Tromsö 6 mars 2014 Anna Palminger Region Skåne Region Skåne Region Skåne Fyra övergripande miljömål Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer