Utvärderingsrapport. Utvärdering av Hälsoläget. en mottagning för hälsorådgivning på Fyrklöversgatan. Hisingen 1 maj 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsrapport. Utvärdering av Hälsoläget. en mottagning för hälsorådgivning på Fyrklöversgatan. Hisingen 1 maj 2001"

Transkript

1 Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN SOCIALTJÄNSTEN PRIMÄRVÅRDEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN PSYKIATRIN VUXENUTBILDNINGEN Utvärdering av Hälsoläget en mottagning för hälsorådgivning på Fyrklöversgatan Projektledare och distriktssköterska Anna-Nora Zell Socionom Raija Timmerbacka Hisingen 1 maj 2001 Utvärderingsrapport

2 INLEDNING Utvärdering har varit ett centralt och integrerat inslag i DELTA-samverkan som bedrivs på Hisingen i Göteborg sedan Tillsammans med ett drygt tjugotal rapporter utgör denna rapport en del av den lokala utvärderingen av DELTA-samverkan. Uppdraget DELTA-samverkan har sin grund i den så kallade SOCSAM-lagstiftningen. SOCSAM är en försökslagstiftning, som medger att resurser från socialtjänst, försäkringskassa och sjukvård läggs samman för att användas för ökad välfärd, effektivare hushållning med de gemensamma resurserna samt ökad professionalitet hos de samverkande organisationernas medarbetare. Försökslagstiftningen upphör i och med årsskiftet 2002/2003. I sin ansökan om att få bedriva försöksverksamheten preciserade de dåvarande huvudmännen, Göteborgs allmänna försäkringskassa och Göteborgs stad, att man ville bedriva försöket med fokus på grupper i åldrarna 16 till 64 år som inte på effektivt sätt nås av välfärden. Försöket skulle bedrivas i form av avgränsade, gemensamt finansierade delprojekt. I den gemensamma finansieringen skulle sjukvården företrädas av primärvården. I ansökan angavs också att samverkan, utanför den finansiella samordningen, skulle sökas med Länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs- och Bohus län. Organiseringen Försöksverksamheten har bedrivits i enlighet med de givna förutsättningarna. Från och med 1998 har psykiatrin vid länssjukvården inlemmats i samverkan. Vuxenutbildningen har ingått från och med år Dessa båda har deltagit på samma förutsättningar som Länsarbetsnämnden. Regionbildningen i Västsverige ändrade ägarbilden så att från och med 1999 består ägarna av Västra Götalands allmänna försäkringskassa, Västra Götalandsregionen samt Göteborgs stad. Två genomgående strategier för DELTA-samverkan bör noteras. Den ena är att varje aktivitet har föregåtts av ett gemensamt kartläggningsarbete, Kunskaps-DELTA. Syftet har varit tvåfalt, dels att skapa en gemensam utgångspunkt, dels att från start försöka optimera förhållandet behov åtgärd. Den andra strategin är att DELTA-samverkan skall ägas lokalt och stöttas centralt. Med lokalt skall förstås medarbetarna som i sitt dagliga arbete möter Hisingsborna. Det är dessa medarbetare som bäst kan läsa av i vilka avseenden som välfärden fungerar eller inte fungerar och därmed kan vara av intresse för samverkan inom DELTA. Med centralt skall förstås samtliga övriga nivåer inom respektive organisation. Utvärderingen Uppdraget att utvärdera SOCSAM-försöken ligger på Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen. Årliga lägesrapporter har lämnats till regeringen. Senast den 1 december 2001 skall en slutrapport lämnas. I denna skall en sammanfattande rapportering och bedömning lämnas. De förhållanden som inte kan rapporteras vid denna tidpunkt skall rapporteras senast den 1 juli Parallellt med den nationella utvärderingen har DELTA-samverkans politiska ledning, Beställarförbundet, redan i ett tidigt skede avsatt resurser för utvärdering av DELTA s olika aktiviteter och konsekvenser av dessa. Beställarförbundet har därmed betonat vikten av systematik och konsekvens inte bara i identifiering, start och drift av aktiviteter, utan också i uppföljning med avseende på effekter och resultat för varje aktivitet. 2

3 Utvärdering av DELTA s aktiviteter har gjorts i form av självvärdering. Detta har varit ett naturligt val utifrån de två angivna strategierna för DELTA-samverkan. En strävan har även varit att uppföljning och utvärdering skall utvecklas till att bli en naturlig och integrerad del i arbetet. Varje aktivitet har därmed ägt sin egen utvärdering. DELTA s nätverk för utvärdering, sammansatt av representanter för ägarna och från olika institutioner eller motsvarande vid västsvenska högskolor och universitet, har lämnat riktlinjer för utvärderingsarbetet. Två representanter från universitetet har fortlöpande lämnat metodologiskt stöd till varje aktivitet. Varje aktivitet har uppmanats att skaffa en medbedömare som i slutskedet har gjort en så kallad kollegiebedömning av den då nästan färdiga rapporten. Under arbetets gång har en gemensam struktur arbetats fram. Innebörden i denna är att varje aktivitet skall redogöra för sina förutsättningar, sin process och sina effekter/resultat. Dessa tre perspektiv skall anläggas på dels de Hisingsbor som deltagit i aktiviteten, dels aktivitetens medarbetare, dels berörda organisationer. På detta sätt erhålls en matris med nio kombinationer. Olika instrument/redskap har använts för att beskriva och värdera innehållet i respektive kombination. Exempel är dagbok, enkäter, fokusgrupper, loggbok och EuroQol. Såväl individnivå som strukturer har belysts. I respektive rapport beskrivs det tillvägagångssätt som använts. En ambition har varit att inte enbart beskriva vad som åstadkommits och hur detta gjorts, utan även att reflektera över varför olika val och ställningstaganden gjorts Det har varit angeläget att komplettera utvärderingen av varje aktivitet med värderingar av DELTA-samverkans effekter på dels respektive hemmaorganisation, dels samhällsekonomin. Detta har gjorts i särskilda studier. DELTA som lärande organisation har också studerats. Dessa tre studier har genomförts av representanter från högskola/universitet i DELTAsamverkans nätverk för utvärdering. Slutligen har en studie av läkemedelsförskrivningen vid Hisingens vårdcentraler genomförts. Samtliga ovanstående utvärderingar är daterade 1 maj Under perioden fram till 1 augusti 2001 kommer sammanfattande utvärderingar att göras. En är en värdering av utvärderingen av DELTA-samverkan. En annan är en sammanfattande diskussion av de rapporter som lämnas den 1 maj Dessa båda rapporter tas fram av utvärderingsnätverkets medlemmar från universitet och högskola. De av nätverkets medlemmar som representerar huvudmännen, kommer att beskriva och värdera DELTA s arbete med utvärdering ur ett huvudmannaperspektiv. Slutligen kommer en rent beskrivande rapport att tas fram i syfte att redogöra för uppbyggnad, strategier etc för DELTA-samverkan. I enlighet med grundprincipen för DELTA-samverkan ansvarar varje projektledare för sin rapport. Projektledarna har haft fortlöpande avstämningar med sina respektive styrgrupper, inklusive projektansvarig. Hisingen 1 maj 2001 Johan Jonsson Verkställande tjänsteman Beställarförbundet DELTA på Hisingen 3

4 Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Sammanfattning 5 1. Bakgrund Problemområde Målsättning med projektet 7 2. Utvärdering Målsättning med utvärderingen Metoden för utvärderingen 7 3. Projektets förutsättningar Personalen Organisation/stödsystem 8 4. Hur drivs processen Förhållningssätt 9? Salutogent perspektiv 9? Förebyggande arbete med barn- och familjeperspektiv Våra arbetsmetoder 9? Fokusgrupper 10? Områdesarbetet 10? Lösningsfokuserad inriktning och Marte meo-metoden 11? Det individuella arbetet 11? Att arbeta med grupper Resultat, effekter Tillgängligheten, klimatet, bemötandet och tiden Deltagarna 13? Antal besök och anledning till besök 14? Besöksfrekvens 14? Anledning till besök hos distriktssköterskan 14? Anledning till besök hos socionomen 16? Samhällsinformatörens arbete Gruppverksamheten Enkäter, Utvärdering av Hälsolägets mottagningsverksamhet 19 och Hälsoenkät ett Euroqolinstrument? Resultat av enkäten om Hälsoläget 20? Hälsoenkät Euroqol Statistik över besöksfrekvensen till jourmottagningen Samarbete inom arbetsgruppen Samarbete och samverkan utåt Erfarenheter och ny kunskap Reflektioner och Visioner om Hälsoläget Implementering Delta att underlätta samverkan 26 Litteraturlista, referenser 27 Bilaga 1:Hälsoenkät Bilaga 2: Euroqolinstrument 4

5 Sammanfattning Hälsoläget är en mottagning för hälsorådgivning i bostadsområdet Fyrklövern som är beläget i stadsdelen Lundby på Hisingen. I bostadsområdet med ca 1400 inv bor det många stora barnfamiljer och många med utländsk bakgrund. Bland de boende finns sociala problem och ohälsotalet är högre än i Göteborg i genomsnitt. Många av de boende besökte vårdcentralen (VC) i stor utsträckning. Besöken handlade också om omfattande sociala problem. Då det ofta var tidsbrist och inte heller tillräcklig beredskap för att kunna eller orka möta detta väcktes idén om en mottagning för hälsorådgivning som skulle ligga i bostadsområdet. Detta möjliggjordes genom Deltas samfinansiering. Personalen består av en distriktssköterska, en socionom och en samhällsinformatör med kulturkompetens, en distriktsläkare från den närbelägna VC arbetar på mottagningen fyra timmar i veckan. Hälsoläget öppnades i november Målsättningen med projektet är att de boende ska återfå tilltron till sin förmåga, att ta fram sin egen kraft, empowerment, vilket skall leda till en bättre livskvalitét och en stärkt själv-känsla. Mottagningsverksamheten skall också minska besöksfrekvensen på vårdcentralens jourmottagning och utgöra ett komplement till den. Dessutom att ta reda på om det döljer sig sociala problem bakom besöken. Utvärderingens resultat redovisas genom statistik över Fyrklöversbornas besök på Hisingens jourmottagning och till Hälsoläget, enkäter till ett urval av besökarna till Hälsoläget och fallbeskrivningar. Förhållningssättet är salu-togent med familje och barnperspektiv. Arbetsmetoderna är bla psykosocialt behandlings-arbete med lösningsfokuserad inriktning. De boendes behov kartlades med hjälp av fokus-grupper. Arbetet rör sig på individ-, grupp-, och områdesnivå. 849 vuxna och 87 barn besökte Hälsoläget under år Merparten har utländsk bakgrund. Den dominerande orsaken till besöken hos distriktssköterskan och distriktsläkaren är somatiska besvär, som ofta visar sig vara av psykosomatisk karaktär. Anledningarna till besök hos socionomen är relationsproblem, kriser, arbete, ekonomi mm. Samhällsinformatörens arbete sker främst ute i området och då framför allt i tvättstugan. Hon fungerar som en brygga mellan de boende i området och den övriga personalen på Hälsoläget. Dessutom som en vägledare ut i samhället för många av invandrarna. Detta är förebyggande arbete på ett mycket tidigt stadium. Arbetet med grupper blev mer tidskrävande och komplext än förväntat. Fem grupper med varierande teman var igång under året. Tillgänglighet, klimat, bemötande och tid har stor betydelse för arbetet. Två enkäter användes, en där frågor ställs om besökarnas bakgrund, vårdkonsumtion och uppfattningar om vårt arbete. Enkät två, ett Euroqolinstrument, innehöll frågor om upplevelse om hälsa. 35,6% av de vuxna besökarna besvarade enkäterna och både köns- och nationalitetsfördel-ningen stämmer väl överens med de övriga besökarna. 45% är antingen arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionärer. Vårdkonsumtionen är hög. Betyget på Hälsolägets insatser blev 4,8 på en skala 1-5. På Euroqolenkäten blev index på upplevd hälsa 0,542 jämfört med 1 som innebär frånvaro av besvär och sjukdomssymtom. Statistiken över besöksfrekvensen till jourmottagningen visade endast en marginell minskning av antalet besökare från Fyrklövern. Med stor sannolikhet krävs flera års verksamhet på Hälsoläget innan det kan resultera i en minskning av antalet besök till jourmottagningen, detsamma gäller om att förbättra livskvalitén och självkänslan bland de boende. När fyra yrkeskategorier arbetar tätt tillsammans med ett gemensamt synsätt, kan besökarnas behov och möjligheter lättare upptäckas, hela människan blir tydligare. Under året som gått har vi skaffat oss ny kunskap men många frågeställningar har vi ännu inte någon beredskap att svara på. Arbetet på Hälsoläget handlar mer om metodutveckling än behovet av nya resurser. Vår slutsats är, att en finansiell samverkan underlättar samverkan mellan olika professioner vars hemorganisationer är olika. 5

6 Hälsoläget - en mottagning för hälsorådgivning på Fyrklöversgatan 1.Bakgrund 1.1 Problemområde "Fyrklövern" heter ett bostadsområde som är beläget på Hisingen i stadsdelen Lundby. Det består av trevåningshus i grå betong som byggdes 1960 som ett provisorium, då det var stor bostadsbrist. De står fortfarande kvar och det har inte hänt så mycket vad gäller renovering, i gengäld hör nog området till de bostadsområden i Göteborg med de lägsta hyrorna.då lägenheterna har många rum (är dock ytmässigt inte så stora, 5:a 80 kvadratmeter) bor där många stora barnfamiljer och många med utländsk bakgrund.bostadsområdet är känt i Lundby, det är som ett eget samhälle i samhället. Bland de boende finns sociala problem och personal från socialtjänsten har arbetat där under åren i olika projekt. Men det finns också mycket styrka i området och det är en självklarhet att man inom de olika familjerna och släktena ställer upp för varandra. Det är inte ovanligt att man bor där i flera generationer både vad gäller svenskar och de med utländsk bakgrund. Den sociala kontrollen är stor. Ohälsotalet är högre än Göteborg i genomsnitt, då ligger Göteborg ändå över riksgenomsnittet. Några fakta om de boende i Fyrklövern Jämförelseindex Nationaliteter i området % Göteborg (100) Arbetssökande 209 Sverige 47,8 Antal socialbidragsfamiljer 273,1 Iran 6,3 Ohälsotal, samtliga 159,6 Turkiet 6,8 Andelen personer över 75 14,1 Latin,Amerika 6,1 Andelen barn 1-15 år 151,1 Sydostasien 6,4 F.d Jugoslavien 7,5 Afrikanska länderna 5 Övriga 14,1 Källa: Göteborgs Stadskansli 2000 Många av de boende i bostadsområdet besökte vårdcentralen i stor utsträckning, framför allt besökte de läkaren, många gånger var det för s.k. banala besvär, ex hosta, feber eller diarré och kräkningar. Symtom som man med egenvård kan bota eller lindra om kunskapen finns. Besöken handlade också om omfattande sociala problem. Besöken blev på fel nivå och även ibland fel instans. Personerna visste inte vart de ska vända sig, de saknade basinformation om vårt system och tilltro till sina egna förmågor. Personalen på de olika vårdinrättningarna runt om i Lundby reagerade på detta och anade att det kunde ligga annat bakom besöken, att oron över barnets feber eller den egna ryggvärken egentligen rörde sig om djupare allmänmänskliga frågor och sociala problem(1). Dock var det ofta tidsbrist och inte heller tillräcklig beredskap för att kunna eller orka möta detta. Ur detta växte idén fram att en mottagning med socialmedicinsk inriktning skulle startas i "Fyrklövern". Ett ställe som var mer informellt och mer lättåtkomligt än de vanliga mottagningarna inom primärvården och socialtjänsten. Det var i samarbete mellan cheferna för primärvården och socialtjänsten som idén till projektet föddes. De arbetade sedan tidigare med Delta och såg möjligheterna och resurserna som fanns där. Först rekryterades en distriktssköterska som kan göra undersökningar och bedömningar och utföra omvårdnad eller 6

7 ge egenvårdsråd alternativt hänvisa till vårdcentralen (VC) när det behövs. Det anses ju också ofarligt att gå till distriktssköterskan för att "bara" mäta sitt blodtryck. Distriktssköterskan fick också funktionen som projektledare och skrev projektansökan till Delta.Men på grund av de sociala problemen behövdes också en socionom som kan fånga upp behoven på ett tidigt stadium stötta och vägleda barnfamiljer och samarbeta och förmedla kontakter med olika myndigheter. Med det stora antalet invånare med utländsk bakgrund var det nödvändigt med en person med kulturkompetens. Det visade sig att denna person bodde i området och hade dessutom gått en utbildning till samhällsinformatör på Göteborgs folkhögskola som har en filial som heter "Hela Världen" i området. Slutligen var det viktigt att finna en intresserad distriktsläkare från VC som kunde komma och arbeta en halv dag i veckan. När det blev bestämt vilka personer det var som skulle arbeta i projektet var det bara att hyra en lägenhet och inreda och utrusta den, knyta de nödvändiga kontakterna och presentera personalen för alla tänkbara samarbetspartners. "Hälsoläget- en mottagning för hälsorådgivning slog upp sina portar den 23 november Målsättningen med projektet De boende i "Fyrklövern" ska återfå tilltron till sin egen förmåga, att ta fram sin egen kraft, empowerment, som ska leda till att självkänslan stärks och livskvalitén höjs.(2) Mottagningen ska också med sitt arbete, både minska besöksfrekvensen på VC och utgöra ett komplement till den. Dessutom ta reda på om det döljer sig sociala problem bakom besöken och fånga upp dem på ett tidigt stadium för att i slutändan minska kostnaderna och lidandet för den enskilda människan. En av de grundläggande förutsättningarna för verksamheten är att arbeta förebyggande och med hela människan på ett tidigt stadium. För att möjliggöra detta krävs samverkan mellan olika professioner och utgångspunkten var att det då behövdes en finansiell samverkan. Arbetsmetoden är ett lösningsfokuserat arbetssätt där man arbetar med livssituationen här och nu och hur gå vidare med hjälp av stöd och varsam vägledning. Förhållningssättet innebär att se till möjligheterna och inte till problemen. 2.Utvärdering 2.1 Målsättningen med utvärderingen Utifrån Delta s idé ställde vi oss följande frågor: Har vi nått ut till målgruppen, syns vi i området? Upplever de boende i Fyrklövern att de fått någon hjälp, hur är deras syn på oss? Kan vi visa på det unika i vårt arbetssätt och vad det har gett för resultat? Att vi tillhör olika professioner har det något värde? Beskriva de olika nivåerna som vi bedriver arbetet på. Tvättstugan och samhällsinformatörens arbete där, vad det innebär och har för mening och vad det tillför mottagningens arbete. 2.2Metoden för utvärderingen Utvärderingen är en del av uppdraget, tankarna om den fanns med från början. Det är också en självutvärdering men med metodstöd av Knut Lönnroth medicine doktor och doktor i socialmedicin från socialmedicinska institutionen och Cecilia Abrahamsson, resursperson från Delta. Vi har flera olika verktyg till hjälp i vår utvärdering: Statistik över de besökande från "Fyrklövern" till vårdcentralens jourmottagning och genomgång av diagnoserna. Mätningarna görs inte kontinuerligt utan det blir nedslag i januari och oktober månad år Detta för att mäta om vårt arbete har gett resultat på det sätt att besöksfrekvensen till vårdcentralens jourmottagning har minskat och har vi utgjort ett komplement till den, visa på det med konkreta exempel. 7

8 Statistik över besök till Hälsoläget vad gäller antal, orsak, kön och ålder. Djupgående beskrivningar i form av berättelser om en del av de personer som vi har arbetat kontinuerligt med. Dagböckerna som förutom beskrivning av vårt arbete också innehåller egna tankar och reflexioner kring arbetet. Att kunna få inblick i och följa processen, vad vårt arbete innebär och vad effekterna blir för våra besökare och för oss som personal och vårt inflytande på hemmaorganisationerna. Fokusgrupperna som vi arbetade med för att skapa oss en bild av brukarna och deras behov. Feed-back seminarium under två dagar i Lökeberg, tillsammans med de övriga projektledarna i Delta samt utvärderingsnätverket. Medbedömaren Karin Alsén folkhälsoplanerare i Tynnered, som studerat vår utvärderingsrapport ur en utomståendes synvinkel. Enkäter till en del av besökarna, där vi frågar om deras sociala situation och vårdkonsumtion, vad de anser om vårt arbete och om de upplever att de fått någon hjälp. Förutom vår egen enkät har samma besökare också fått svara på en Hälsoenkät (EuroQol ) som alla projekt inom Delta använder, vilken innehåller frågor om upplevd hälsa. Mätningen gjordes under hösten 2000 till ett urval av besökarna (48). Vi förstod att frågorna måste vara så få som möjligt och formulerade på ett enkelt och tydligt språk. Tanken var först att översätta dem på de fem huvudspråk som är representerade i bostadsområdet men det saknades ekonomiska resurser för detta. Vi gjorde en provomgång bland fem utvalda besökande för att testa frågorna och det föll väl ut. Från början hade vi tänkt att gå ut med enkäten till alla hushåll i området men efter diskussioner med andra projektledare valde vi att inrikta oss på de som kom till mottagningen. Detta på grund av det enorma arbete det hade inneburit för oss själva att springa i trappor inte bara en gång utan flera gånger och förmodligen ändå med ganska magert resultat i form av antalet besvarade enkäter. 3. Projektets förutsättningar 3.1 Personalen Mottagningen är öppen för icke tidsbeställda besök fyra förmiddagar i veckan, på eftermiddagar kan tid avtalas för besök. Andra tider bedrivs gruppverksamhet med olika teman, allt efter de besökandes behov. En dag i veckan är reserverad för dokumentation, planering, handledning, studiebesök och utbildning. Personalsammansättningen är: Distriktssköterska 100% Socionom 100% Samhällsinformatör 100% Läkare 10% Personalkostnadens andel av den totala budgeten: 86,7% 3.2 Organisationen/stödsystem En styrgrupp är kopplad till projektet. Den består av primärvårdschefen på Hisingen och chefen för Individ och Familjeomsorg (IFO) i Lundby Stadsdelsförvaltning. Under året som gått har de fungerat som värdefulla diskussionspartners och angett riktningen i projektet. Vi har träffats tre gånger under år

9 För att Hälsoläget inte skall bli ett isolerat projekt i ett bostadsområde krävs att vi bygger upp ett samarbete med huvudorganisationerna dvs primärvården och socialtjänsten. Att vi i personalen kan se moderorganisationerna som en resurs samtidigt som socialsekreterare och vårdpersonal kan se Hälsoläget som ett tillskott till deras arbete. 4. Hur drivs processen 4.1Förhållningssätt Salutogent perspektiv Det salutogena perspektivet har visat sig vara användbart både vid kartläggningen av de besökandes livssituation och i det direkta behandlingsarbetet på Hälsoläget för att se var resurser respektive brister ligger hos dem vi möter. Vi lägger tonvikten vid det hälsobringande, och inte problemskapande i arbetet. Frågan kan bli: Hur kan du må så bra, trots att du utsätts för dessa påfrestningar? Svaren på frågan blir då positiv, i riktning mot en förändring. Teorin bygger på hypotesen: Ju högre känsla av sammanhang,(kasam) en individ har, ju högre beredskap och större tillgång till resurser att hantera stress och svåra livsomständigheter har individen..(4) Det centrala begreppet i salutogenes är alltså känsla av sammanhang dvs om man har en varaktig och dynamisk känsla av tillit till, att det som kommer från ens yttre och inre värld är begripligt, strukturerat och förutsägbart. Om det finns tillgängligt när man behöver det, det handlar om hanterbarhet. Om kraven är utmaningar, värda att engagera sig i, leder till meningsfullhet. (5) En rad olika faktorer har en salutogen roll, alltså är framgångsrika att stödja. På individnivå: god social kapacitet, dvs att vara socialt öppen, beredd till samarbete, ha ett öppet, lugnt och vänligt bemötande, positivt självförtroende, självständighet, framgångsrik coping, dvs om man framgångsrikt handskas med och löser kriser och problem och handskas med stress. Intelligens och kreativitet hjälper också till. Förmågan att utveckla intressen, om man har en känsla av att själv kunna påverka sitt liv, i motsats till att känna att livet styrs av andra. Känslan av inre kontroll bidrar också till ökad hanterbarhet och meningsfullhet i livet. På familjenivå: Att hjälpa andra när de behöver det, att ha tillitsfulla och intima relationer, att ha andra viktiga personer omkring sig, att det finns en positiv föräldra-barn relation, att ha delade värderingar i hemmet.(6) Förebyggande arbete med barnperspektivet och familjeperspektivet Vi är måna om att hålla barnperspektivet levande trots att vi mest besöks av vuxna. Familjen är mycket betydelsefull för de flesta som bor i Fyrklövern och i mångas berättelser om sin livssituation finns bekymmer när det gäller relationen till sina barn. Barnen går ofta förbi sina föräldrar både när det gäller språkutveckling och levnadsvanor. 4.2 Våra arbetsmetoder Arbetsmetoderna i projektet har vuxit fram genom den dagliga dialogen med de boende i området och genom arbetet med fokusgrupper. (7) Genom arbetet i grupp och de individuella samtalen framkommer ständigt nya behov från besökarna, allt i en pågående process. Dessutom har kunskap inhämtats via föreläsningar, kurser, litteratur och studiebesök. Dagligen pågår en diskussion i arbetsgruppen om vilka metoder som är mest lämpliga och om de behöver förändras. Dagboken som skrivs är en källa till reflektioner och för att ej tappa tankegångar som finns. Arbetet rör sig på tre olika nivåer. Områdesarbete, individuellt arbete och arbete med grupper. 9

10 Fokusgrupper Att arbeta med fokusgrupper är en del av det brukarstyrda områdesarbetet. Ett informationsmöte anordnades två månader efter invigningen av projektet. Där informerade vi om projektets målsättning och vad våra olika yrken innebär, då den grundkunskapen saknades. Vi informerade om arbetet med fokusgrupper. Fyrtiofem slumpvis utvalda familjer skulle få en inbjudan att delta i en liten grupp där endast en fråga skulle ställas: Vad är viktigt för att Hälsoläget skall kännas intressant för dig. Sammanlagt kom nio personer som alla var mycket engagerade av frågan. Förslag kom fram om hur informationen, om vad vi kan erbjuda på Hälsoläget skulle se ut, samt att den skulle vara riktad till olika grupper. Rådgivning till olika målgrupper efterfrågades ex tjejgrupper, föräldrarådgivning, uppsökande utåtriktad verksamhet, att ha någon att prata med mm. Dessutom kom förslag om olika gruppverksamheter och friskvård. Utöver detta framkom önskemål om strukturellt arbete, exempelvis att skapa mötesplatser i området, att förbättra utemiljön. Efter samtalet i smågrupperna anordnades ytterligare en informationsträff i området där fokusgruppernas förslag presenterades. Efter detta var det inga svårigheter att påbörja arbetet med grupper. Genom fokusgruppernas förslag såg vi också de individuella behoven. Områdesarbetet Hur kommer de besökande till Hälsoläget? Hittills har de fått kontakt med Hälsoläget bl a genom det arbete som bedrivs ute i bostadsområdet och i tvättstugan. Främst är det via samhällsinformatörens arbete. Hon rör sig varje dag i området och informerar om att Hälsoläget finns och vad vi kan hjälpa till med. I tvättstugan som är en naturlig mötesplats i området informeras de boende om sin närmiljö och vardag såsom sophantering, att inte skräpa ner, att respektera varandras olikheter och vanor dessutom om regler och vanor i det svenska samhället. De boende får också tillfälle till information om hälsa och stödsamtal om olika livsfrågor. Social träning med handfast rådgivning exempelvis hur man använder tvättmaskinerna, förekommer också 10

11 Lösningsfokuserad inriktning och Marte-Meo-metoden I vårt arbete både med grupper och i det individuella arbetet försöker vi fokusera på individens resurser istället för problem och att lyfta fram personens egna idéer till lösningar. Att göra upp realistiska mål, ofta i väldigt korta perspektiv. (8) Det känns som en utmaning eftersom vi arbetar i ett problemområde.i mötet med våra besökare startar vi ifrån här-ochnu situationen, vi utgår från personens egen beskrivning av behovet och frågar Vad är viktigast för dig att ta itu med just nu? Ofta befinner sig personen i ett kaos och har många frågeställningar på en gång. Genom en fokuserad fråga är det lättare att hitta en startpunkt och öka personens känsla av hanterbarhet. Andra sätt kan vara att gå igenom hur en person med stress använder sin tid, genom att kartlägga en dag i dess minsta beståndsdelar och därigenom medvetandegöra, konkretisera och göra prioriteringar. Det handlar om begriplighet. I arbetet med konfliktlösning i familjen, handlar det om att ta fram det som fungerar hos den som alla pekar ut som problemet. Hemläxor för att öva på det som fungerar och därefter analysera framstegen, brukar vara fruktbart för att lösa upp den låsta situationen. För den som har en hög ångestnivå handlar det om att bryta ner kaoset och strukturera och tänka i små beståndsdelar, att inte blicka över hela fältet på en gång. Att på detta sätt hjälpa personen att hitta strategier för att hantera vardagen bättre. Kompismassage dvs att lära sig att ge massage till en annan peson minskar experttänkandet, och ökar självförtroendet genom att kunna göra det själv och dessutom hjälpa andra. Ordet Marte-meo betyder Av egen kraft. Den bärande idén i Marte-meo-metoden är att livskvalitén i resurssvaga familjer är möjlig att förbättra genom att samspelet mellan föräldrar och barn förbättras i positiv riktning. Den kan bli bestående om denna förändring påbörjas så tidigt som möjligt. Marte-meo-metoden är en pedgogisk metod där man kan arbeta med videokamerans hjälp för att förstärka och lyfta fram det som fungerar och att hitta det som är förändringsbart. (9,10) Bilden är ett kraftfullt instrument som hjälper föräldern att själv hitta sin styrka och att fortsätta med det som fungerar och att inte upprepa det som inte fungerar, utan göra det annorlunda. Att de hittar nya handlingsmönster i mötet med sitt barn. Man kan också arbeta utan kamera och lyfta fram det som fungerar i en relation, exempelvis ge hemläxor som man återkopplar till och arbetar vidare med. Det individuella arbetet De personer som fångas upp via områdesarbetet kommer ofta till den öppna mottagningen, utan att behöva beställa tid. Det första motivationsarbetet har samhällsinformatören gjort. Lättillgängligheten, att vi finns i området gör att besöket blir avdramatiserat, besökaren behöver inte alltid vara välformulerad och helt fokuserad på ett enda problem. Distriktssköterskans arbete: Är mångfacetterat och det innehåller såväl somatiskt som psykosocialt arbete. Stor tyngdpunkt ligger också på det förebyggande som hälsorådgivning och råd om egenvård. Arbetet är av tradition pedagogiskt hälsoupplysare och i mottagningens arbete har det tagit en stor plats då det ofta är viktigt att förklara hur kroppen fungerar och skillnaden mellan virus och bakterier för att på så sätt motivera personerna till att det inte krävs någon medicinering eller läkarkontakt. Nästan alla söker för somatiska åkommor som rör sig om allt mellan snuva och hosta till yrsel och värk och smärta. Arbetet pendlar också mellan undersökningar såsom auskultation, inspektion, palpation, utredande samtal, receptförskrivning, injektionsgivning, förskrivning av olika sorters hjälpmedel och stödsamtal vars mening är att vara lyssnande, stöttande och hjälpa personen till att nå en insikt om besvärens egentliga orsak och hur hantera detta, att finna copingstrategier. Läkarens arbete De personer som söker till läkaren har framför allt kommit för kroppsliga symtom. Vid konsultationen har det dock framkommit många psykiska orsaker till besvären. 11

12 Om det har krävts utredning har läkaren remitterat till sig själv på vårdcentralen då sjukskrivningar, intyg och remisser inte görs på Hälsoläget. Många besökare har varit barn och det har då framför allt rört sig om infektioner och hudproblem. De allra flesta har efter undersökningen kunnat gå hem och tillfrisknat utan några mediciner. Ofta leker de en stund i vänt/vardagsrummet innan de går, vilket gör det möjligt med observation för att säkerställa att det inte behövdes någon medicin. För läkaren har Hälsoläget också inneburet en förlängd arm till och från vårdcentralen. Enkelt att ta kontakt med personalen på VC för uppföljning av en patient eller att hänvisa patienter till Hälsoläget. Socionomens arbete är både förebyggande och psykosocialt behandlingsarbete. Det individuella arbete sker i en process mellan samtal i mellanrummet dvs. öppna samtal kring teman och att fånga upp behov när de besökande sitter i väntrummet. Därefter sker motivationssamtal för att stödja personen att ta tag i sitt problem. Ibland handlar det om kartläggningssamtal för att bringa ordning i ett kaos i livssituationen, där det kan ingå hälsa, arbete, ekonomi, familje/relationsproblem, psykiska problem mm. Därefter följer stödsamtal, här handlar det att avgöra på vilken nivå samtalen skall ske. Alltså hur praktiskt eller teoretiskt inriktade samtalen skall vara. Och att utgå ifrån det som personen anger som sitt viktigaste behov just nu. Krissamtal förekommer när det gäller relationsproblem. Ibland handlar om rådgivning eller praktisk handfast hjälp kring ekonomi, familjesituationen eller arbete med relationen i familjen. En lösningsfokuserad ansats är ofta fruktbar. Där kommer Marte-meo metoden in med eller utan videofilmning för att främja kommunikationen i familjen. För familjens vidare stöd behövs föräldrasamtal och familjesamtal.det individuella arbetet är alltså en blandning av olika tekniker i en ständig process för att vägleda och stödja personen vidare. Att arbeta med grupper resursbesparande och ett sätt att skapa stödjande strukturer i området Under året som gått har fem olika gruppverksamheter startats i projektet på eftermiddagstid. Redan från början var vi mycket entusiastiska inför arbetet med grupper. Det var ett sätt att starta stödjande strukturer i bostadsområdet som förhoppningsvis skulle leva kvar över tid. Vilket innehåll grupperna skulle ha, kom fram bl.a. genom de förslag som fokusgrupperna presenterat. Flera nyckelpersoner i området lämnade också förslag på vilka teman grupperna kunde samlas kring. Vi själva tror att arbetet med grupper med olika teman kan vara ett sätt för människor att mötas över kulturgränserna, att skapa nätverk och att det är resursbesparande både när det gäller tid och pengar. 5. Resultat, effekter 5.1Tillgängligheten, klimatet, bemötandet, och tiden Tillgängligheten, dvs utlokaliseringen till bostadsområdet där målgruppen finns, är en viktig orsak till att Hälsoläget har blivit accepterat. De boende har lätt att göra spontana besök utan att beställa tid eftersom mottagningen finns i en lägenhet mitt i bostadsområdet. Då kan man komma för enkla frågeställningar eller sådant som man länge har tänkt att ta tag i. Besöken är kostnadsfria vilket gör det lättare att förutsättningslöst komma till mottagningen och ställa frågor eller diskutera sitt problem. Detta är en viktig aspekt eftersom många av besökarna är arbetslösa, har försörjningsstöd eller har låg inkomst. Förutsättningen för att det skall ske ett möte mellan oss och dem som kommer hit är att det finns ett klimat som möjliggör möten. Detta har vi åstadkommit praktiskt, genom att iordningsställa lägenheten på ett så hemlikt sätt som möjligt. Väntrummet ser ut som ett 12

13 vardagsrum med TV, soffgrupp och vackra tavlor på väggarna. Det finns också en liten lekhörna med sagoböcker och leksaker för barn i skiftande åldrar. I väntrummet kan man läsa tidningar, samtala med andra besökare, lyssna till rofylld musik. Ibland sitter vi i personalen ner och samtalar om det mesta med besökare och försöker sammanföra dem och skapa nätverk. Vi eftersträvar en hög grad av omhändertagande på olika sätt dvs att vi bryr oss om och lyssnar till människors berättelser (11) och på så sätt skapar tillit och trygghet. Då är tillgången till tid avgörande. Dels att ha tid för långa besök om så behövs och att ha ställtid mellan besöken d v s att ha tid för reflektion och planering. Då blir det lättare att ha ett respektfullt och lyssnande bemötande med ett öppet förhållningssätt som gör det lättare att tänka i helheter. 5.2 Deltagarna Antal besök av vuxna till mottagningen fördelat på nationaliteter Antal Antal 50 0 Sverige Iran Turkiet Latin-Amerika Sydostasien F.d. Jugoslavien Utvärderingsperioden Det totala antalet besök av vuxna är 849 och 87 besök av barn. Statistiken över antal besök och antal personer som kommit till mottagningen gäller för hela år 2000 under 42 veckor på förmiddagstid på den öppna mottagningen och på förbokade besökstider på eftermiddagarna. Den övriga tiden har mestadels upptagits av gruppverksamhet och områdesarbete på strukturell nivå. Under året har det varit stor variation i besöksantalet pga att många reser till sina hemländer under sommarmånaderna och under de stora helgerna. Längden på besöken varierar från femton minuter till en och en halv timma. Vissa av besökarna har behövt mycket stöd och vägledning tex att följa med till socialbyrå, försäkringskassa mm, då kan kontakten ha varat upp till en halv dag. I och med att vi avsätter mycket tid vid de första besöken blir besökstillfällena färre och därmed effektivare. 13

14 Antal besök och anledning till besök Socionom Distriktssköterska Läkare vuxna barn vuxna barn vuxna barn Somatiska besvär Hälsorådgivning Ekonomiska problem, bostadsfrågor 39 1 Arbete/sysselsättning 40 Relations och familjeproblem Psykiska tillstånd och depression Kriser 15 Multiproblem (minst tre komponenter) 24 Totalt Totalt antal besök: 849 vuxna och 87 barn. Antalet personer som besökt mottagningen: 849 besök utgörs av118 vuxna fördelat på 94 kvinnor (79,6%) och 24 män (20,4%). Alltså har endast drygt 8% av de boende i området besökt Hälsoläget. 80% av besökarna har besökt mottagningen 1-5 gånger. En person har besökt mottagningen 36 gånger. Merparten av de besökande har utländsk bakgrund Besöksfrekvens 36 besök Antal personer 0 1 besök 2-5 besök 6-12 besök besök 36 personer Anledning till besök hos distriktssköterskan Både till distriktssköterskan och läkaren är den dominerande orsaken till besöken, somatiska besvär. För det mesta rör det sig om övre luftvägsinfektioner, värk och smärta i muskler, huvud, bröst, leder och skelett. Magkatarr och yrsel är också vanliga orsaker. Det är sällsynt att den egentliga orsaken till besvären är rent somatisk. Mycket vanligt är, att det efter en undersökning och ett utredande samtal, döljer sig ångest och depression på grund av en pressad livssituation. Tragiska människoöden, krigets grymma konsekvenser, relationsproblem, kvinnomisshandel, arbetslöshet, att inte finna sin plats i tillvaron, rotlöshet i det nya landet är några av förklaringarna till den pressade livssituationen.den vanligaste orsaken till besök hos distriktssköterskan är massage (25%), vilket beror på värk och smärta framför allt i 14

15 muskler i nacke, axlar och rygg. Med tanke på vad som ofta orsakar värken medför det också stödsamtal. Mycket vanligt är också blodtryckskontroller (14%) p.g.a. yrsel och en allmän oro över det egna hälsotillståndet liksom rådfrågning om mediciner och sjukdomar och hudutslag (14%). Den därnäst vanligaste anledningen till besöken är övre luftvägsinfektioner (10%), vilket ofta innebär att avdramatisera symtomen och förklara hur kroppen ( immunförsvaret) fungerar och ge egenvårdsråd, alternativt boka en tid till vår läkare på mottagningen eller en akuttid till vårdcentralen. Sårvård är också nästan lika ofta förekommande(9%). Övriga anledningar till besök (28%) är, injektioner, behov av inkontinenshjälpmedel, hälsorådgivning angående kost och motion, hjälp med att kontakta vårdcentral, sjukhus eller barnmedicin, stödsamtal samt provtagning. Följande två fallbeskrivningar får illustrera bredden bland de som söker med somatiska besvär. Fall 1. Bakgrund: Kvinna 60 år analfabet med invandrarbakgrund. Kom till Sverige på 60-talet och arbetade på Volvo. Fick inte för sin make gå på SFI och har därför endast lärt sig mycket lite svenska. Lever i dag ensam då maken ligger på sjukhem. Kvinnan började komma till Hälsoläget pga värk och smärta och fick massage, ofta kom hon också för att få hjälp med att läsa meddelanden från olika myndigheter och boka olika besök till t ex läkare, mammografi mm. Efter ett besök på VC hos vår läkare framkom det att hon var orolig för begynnande demens och hade också en vilja att sluta röka. Åtgärder: Kvinnan fick göra ett demenstest och tillsammans med läkaren planerades en strategi för rökstopp. Vi gjorde en samtalsserie tillsammans med en och samma tolk, vilken kvinnan kände sen tidigare och hyste förtroende för samtidigt som medicinsk behandling sattes in. Förutom den sedvanliga informationen om tobaken och dess skadeverkningar och motivationsstärkande argument kom samtalen mycket att röra sig om kvinnans livssituation och hur hon skulle klara av den. Många gånger fungerade samtalen som en ventil för kvinnan och blev därför närmast terapeutiska. Resultat: 13 besök hos dsk, 2 till läkare på Hälsoläget, 2 till VC. Kvinnan har klarat av att inte röka under drygt tre månader. Hon säger själv att hon aldrig skulle klarat av det utan samtalen, tolken har naturligtvis spelat en viktig roll. Kvinnan behöver också dessa samtal för att få kraft att gå vidare i livet. Samtal har också förts om vikten att söka sig ut i samhället men det är svårt p.g.a. läs -och språksvårigheter. Fall 2. Bakgrund: Flicka svensk född 94 kom tillsammans med mamman p.g.a. av hosta. Det framkom att hon hade varit sjuk i feber och förkylning under en vecka, tillfrisknat för att sedan ånyo fått en temptopp. Flickan var vid besöket tempfri men besvärades fortfarande av hosta, mamman undrade om hon ändå kunde gå till skolan. Åtgärd: Vid undersökningen hördes ett knastrande ljud på lungorna. VC kontaktades och flickan fick en akuttid samma dag. Resultat: 1 besök till dsk, 1 till VC, 1 till läkaren på Hälsoläget. Det visade sig att flickan hade en lunginflammation och penicillinbehandling sattes in. Det bokades ett återbesök till läkaren på Hälsoläget för att följa upp behandlingsresultatet. Flickan blev frisk utan några fler komplikationer och mamman var glad och tacksam över att det hela gick så enkelt och smidigt till väga. 15

16 Anledning till besök hos socionomen Socionomens arbete är förebyggande arbete som går tvärsöver olika sektioner inom socialtjänsten. En fjärdedel, (25%) av besöken handlar om relationsproblem, det kan handla om problem mellan mannen och kvinnan, behov av stöd i föräldraskapet, syskonrivalitet, våld i nära relationer och konflikter mellan grannar. En stor del av arbetet är kvinnomisshandelsärenden. Frågan är, vart har dessa kvinnor vänt sig tidigare? En femtedel (20%) av besöken handlar om arbete och sysselsättning. Exempel på ärenden kan vara att stödja personen att ta kontakt med, reda upp konflikter och missförstånd med försäkringskassa, arbetsmarknadstorget, fackföreningen, arbetsgivaren. Anordna sommarjobb åt ungdomar i området, stöttning i att komma ut på arbetsmarknaden och att starta eget mm. Samarbeta med Sophie-projektet och försäkringskassan kring arbetsrehabilitering. En femtedel (20%) handlar om ekonomiska problem och bostadsfrågor. Båda dessa frågor kan handla om att stödja i känslor av utsatthet i kontakten med myndigheter. Bostadsfrågorna kan handla om problem i förhållande till bostadsföretaget i området, hot om vräkning, problem med kontakten med socialbyrån i samband med skilsmässa (ekonomi,bostad), rådgivning om vart man skall vända sig för att få lägenhet. När det gäller ekonomi handlar det om att förklara beslut om försörjningsstöd, ibland har personen ej ens förstått om de fått ek bistånd eller ej! Det har också handlat om hjälp med skrivelser till kronofogdemyndigheten, inkasso, CSN mm. Också om förstahjälpen i en ekonomiskt kaotisk situation, hur prioritera mm. Drygt en fjärdedel (27%) handlar om kriser, psykiska tillstånd och multiproblem En del av dessa ärenden är mer eller mindre akuta, något som nyss hänt där personen inte ser någon väg ut, eller något gammalt obearbetat som aktualiserats igen. En stor del av dessa handlar om situationer där många problem är sammanflätade i varandra. Många av dessa har hänvisats vidare till andra myndigheter. Andra har löst sig genom några samtal när kaoset har lagt sig. De flesta barnen kom tillsammans med sina föräldrar, endast några tonåringar kom själva. Barnbesöken ( 42st) handlar till övervägande delen om relationsproblem i familjen. I något fall handlade det om konflikter i området och i ett annat fall om att reda upp missförstånd och kontakta en myndighet. Ett exempel på ekonomisk rådgivning: Fall 3. Bakgrund: Kvinna med invandrarbakgrund, ca 50 år, tre vuxna barn, yrkesarbetande, men med långa sjukdomsperioder. Anledning till besök: Kaos i ekonomin, problem på arbetsplatsen, depression, uppgivenhet, värkproblematik och andra hälsoproblem. Kvinnan fick kontakt med Hälsoläget via folkhögskolan Hela Världen som finns i området. Hon hade sökt hjälp hos flera myndigheter men tappat tron på att någon kunde hjälpa henne. Tack vare att Hälsoläget fanns i området vågade hon be om hjälp. Åtgärder: Socionomen påbörjade ett arbete med den ekonomiska situationen parallellt med hälsoproblematiken. 1. Stödsamtal och information på basplanet om det svenska låne- och bidragssystemet för att minska okunskapen och för att undanröja många missförstånd, ett vanligt fenomen bland många av Hälsolägets besökare. 2. Hjälp till att mycket konkret strukturera sin ekonomiska situation i mycket små steg och att upprätthålla strukturen, allt för att minska kaoset. 3. Att uppsöka budgetrådgivaren, trots tidigare misslyckanden, det krävdes att soc. sekr följde med som en stödperson eftersom tilliten saknades.4. Att arbeta med insikten om att kvinnan ej saknade förmåga utan at t det handlade om avsaknad av baskunskap., därmed stärktes självkänslan. 5. En realistisk bedömning av nuläget och vad 16

17 som går att förändra, ett sätt att minska kaos vilket gjorde kvinnan lugnare och mer kompetent. 6. Samtidigt fick kvinnan en läkarkontakt för att gå igenom sin hälsosituation och för att sanera bland sina kontakter. 7. Parallellt fick hon hälsorådgivning av distriktssköterskan.8. dessutom deltar kvinnan i gruppverksamhet som rör värkproblematik.9.resultat: : Sex besök hos socialsekreteraren varav två besök tillsammans med henne hos budgetrådgivaren, två besök hos distriktssköterskan och tre besök hos läkaren varav två av dessa på vårdcentralen. Ett minskat kaos i sin livssituation och mer kontroll över sin ekonomi. Och större förmåga att ta itu med sina svårigheter. Och insikt om att det tillsynes omöjliga går att lösa! Följande får exemplifiera hur komplext ett ärende kan vara och hur vi samarbetar mellan yrkeskategorierna. Fall 4. Bakgrund: Kvinna ca 50 år med invandrarbakgrund med tre vuxna barn, bott i Sverige 16 år. Varit yrkesarbetande med tunga slitsamma arbeten. Var kontorist i hemlandet. Kom till Hälsoläget genom rekommendationer från Vårdcentralen. Anledning till besök: Varit föremål för arbetsmarknadsåtgärder men hamnat i rundgång, arbetsgivaren har inte tagit sitt rehabiliteringsansvar, facket har ej hjälpt till. Ekonomiska problem. Svårigheter med tillit till samhällets stödsystem. Vill få hjälp med en meningsfull sysselsättning för att orka gå vidare i livet pga sin smärtproblemtik.vill få hjälp med att få vitamin B12 injektioner. Åtgärder: Deltagit i två grupper. När distriktssköterskan vid första besöket frågade efter vilka symtom som B12 bristen gett upphov till framkom det att kvinnan sedan flera år tillbaka lidit av värk och smärta. Hon hade varit sjukskriven i flera månader och kände sig uppgiven. Vid första besöket fördes ett långt samtal om värk och smärta och vad det innebär och hur det påverkar livet och att kvinnans upplevelse av den är sann. Hon kände sig sedd och därigenom bekräftad. Vid flera besök fördes samtal vidare omkring smärtan och förhållningssättet till den, hur orka leva vidare här och nu trots värken. Kvinnan fick information om Värkstaden och uppsökte också den ett flertal gånger. Så småningom började samtalen att försiktigt röra sig om orsakerna till värken, tidigare upplevelser och det blev allt tydligare att kvinnan var mycket deprimerad och varit med om svåra upplevelser i sitt hemland. Kontakt förmedlades med socionomen för vidare samtal och kartläggning av den skiftande problematiken. Personalens roller tillsammans var att vara stödjande, lyssnande, hälsorådgivare, vara container, försiktigt konfronterande, hitta coping-strategier, vara pedagog, krisstödjare, ombud och ledsagare i kontakten med facket, arbetsgivaren, försäkringskassan, socialkontoret Remiss till vuxenpsykiatrin. Resultat: 16 besök hos distriktssköterskan, tre besök hos läkaren på Hälsoläget, åtta besök på Vårdcentralen hos läkaren och 10 besök hos socionomen. Efter nästan ett år har kvinnan fått kontakt med vuxenpsykiatrin något som var ett mycket stort steg för henne. Hon ville vara kompetent i alla avseenden, men insåg med Hälsolägets hjälp att delar av hennes liv måste bearbetas på ett djupare plan. Hälsolägets arbete har, åtminstone periodvis, gett henne hopp att gå vidare, att orka hålla ut. Hon har fått hjälp att hitta sina resurser både när det gäller att hantera sin värk och med livet i övrigt. Hon inser att hon är en kompetent person men har ej ännu hittat en meningsfull sysselsättning på deltid pga att facket, arbetsgivaren och försäkringskassan ej är överens. Hon håller hoppet uppe med hjälp av stödjande samtal. 17

18 Samhällsinformatörens arbete Samhällsinformatörens arbete i tvättstugan har pågått under ett helt år med besök två till tre gånger per dag. En sittgrupp med gardiner, blommor och en anslagstavla har iordningsställts, detta i samarbete med bostadsföretaget Drott. Allt för att öka trivseln mellan de boende. Där kan också samhällsinformatören sitta ner och informera om hälsa och där finns också tillfälle till stödsamtal. Samhällsinformatören informerar eller samtalar med fem till femton personer per dag. De som tvättar i tvättstugan idag ser klara skillnader på för hur det var för ett år sedan, trivseln har ökat genom att man tar ett större ansvar för varandra och miljön. En del har kommit in med fler växter och andra städar efter sig. Samhällsinformatören är bryggan mellan oss andra på Hälsoläget och många av invandrarna i området, hon är också bryggan mellan dem och samhället. Vägen in till den övriga personalen på Hälsoläget blir okomplicerad och naturlig, eftersom samhällsinformatören arbetar både inne och ute. Förarbetet har gjorts av henne, hon har tagit reda på och vet vilka behov de boende har. Hon har också lätt att förmedla detta till oss andra. Genom att de har tillit till henne får de det också till oss och den första kontakten går lätt och en öppenhet råder redan från början. Det blir tidsbesparande och effektivt. Ofta behöver inte heller tolk anlitas eftersom hon är flerspråkig. Detta är förebyggande arbete på ett mycket tidigt stadium. Samhällsinformatörens arbete underlättas genom att hon har en tillhörighet till Hälsoläget jämfört med om hon arbetade ensam i området. Men samtidigt som närheten till de boende är en fördel är det också en nackdel eftersom många har svårt att förstå var gränsen går mellan yrkesarbetet och att hon är en av invånarna i området. Sekretessfrågan är ingen av de boende van att hantera Resultatet blir att kvällar ibland upptas av jourverksamhet inte minst när det gäller kvinnomisshandelsärenden. Det är just till samhällsinformatören många vågar vända sig med sin första fråga. Andra insatser har varit att ordna en träff för invandrarföräldrar till barn som skall börja första klass. Temat var: Hur kan jag som förälder göra det bra för mitt barn som går i första klass? Anledningen var att invandrarföräldrar inte förstår vilket ansvar de har när det gäller kontakten med skolan. I sitt hemland har de ofta överlämnat ansvaret till den mer auktoritära skolan. Femton föräldrar var inbjudna, tio kom, mest från den turkiska folkgruppen. Rektorn och hemspråksläraren i turkiska var med och informerade. Samhällsinformatören visade en film om hur det svenska skolsystemet fungerar. Föräldrarna fick låna hem filmen som var på flera språk. Språkförskolan startade i Lundby under hösten Samhällsinformatören fångade upp behovet i området och visste att föräldrar var svårmotiverade att skriva in sina barn där, trots att behovet fanns. Personalen från språkförskolan bjöds in där de fick presentera sig. De föräldrar som kom anmälde sina barn redan vid första mötet. Idag går fem barn från Fyrklöversgatan i verksamheten. Alla fungerar bra och föräldrarna har en tät kontakt med Språkförskolan och är nöjda över insatsen. 5.3 Gruppverksamheten Föräldragrupp, 4 tillfällen varannan vecka, fyra vuxna med sex barn Soppa med samtal, fyra tillfällen,vid två av tillfällena kom ingen och vid de andra två kom tre personer Avkoppling och inspiration, elva tillfällen, fem deltagare varje gång Kvinnor och Hälsa, åtta tillfällen,tre till tio besökare varje gång Träffar för tonårsföräldrar, tre tillfällen, 18 besök en gång, tre besök en gång och ett inställt tillfälle 18

19 Kommentarer: Formandet av grupperna blev mer komplex, och tidskrävande än vad vi hade trott. Trots att många hade antecknat sig på listor vid första informationstillfället fick vi påminna flera gånger via personliga informationsblad och anslag i trappuppgångar och på områdets anslagstavla. Metoden fick också bli informell, dvs strikta regler om deltagarantal och om gruppen skulle vara mångkulturell eller mer homogen fick diskuteras igenom varje gång. Ju mer flexibla vi lyckades vara desto bättre lyckades vi genomföra arbetet. Timing, dvs att befinna sig på plats vid rätt tillfälle, när ett behov uttalades, blev också viktigt. Idag är vi mer av den uppfattningen att homogena grupper ibland fungerar bättre, än att integrera olika språkgrupper till varje pris. Invandrare är ju ingen homogen grupp i sig.andra svårigheter blev att vi har olika sätt att tänka när det gäller tid, tex att komma i tid och att komma varje gång. Om man har åtagit sig något, så förhåller vi oss olika till det. Vi tänker olika om kontinuitet och hur vi prioriterar vad vi gör under vår dag. Ytterligare en reflektion är att det kan vara svårare för utsatta människor, att upptäcka fördelarna med att träffas i grupp, för att basbehoven prioriterar sig själva. Detta ger en förklaring till varför det varit så energikrävande att få ihop fungerande grupper. När det gäller gruppen för tonårsföräldrar blev det antagligen så få deltagare dels pga att bostadsområdet är så litet och att det är stor social kontroll. Att en del kände sig utpekade som problemföräldrar och kunde därför inte gå. En annan tydlig anledning var att vår information inte nådde ut när exempelvis ungdomsmottagningen skulle presentera sig. Det visade sig senare att människor inte ens visste vad en ungdomsmottagning var! Till gruppen soppa med samtal kom endast ett fåtal, och de som kom var bekanta med varandra. Då föll meningen med den gruppen, att den skulle ge möjlighet för dem som inte kände varandra att samtala på enkel svenska. Troligtvis var vi inte tillräckligt kända i området vid detta tillfälle. Vi tror fortfarande på idén och kommer att ta upp den vid ett senare tillfälle. För övrigt har gruppverksamheten fungerat bra och alla har varit nöjda med både innehållet och att få träffa varandra. Flera personer kommer på gamla grupptider och frågar varför vi inte kan träffas igen. Att få tillfälle att överhuvudtaget träffas, blev viktigare för en del, än vad innehållet var i gruppen. Flera människor har breddat sitt sociala nätverk genom att ha lärt känna nya människor genom gruppträffarna. 5.4 Enkäterna : Utvärdering av Hälsolägets mottagningsverksamhet Urval Det visade sig vara trögt för oss i början att komma ihåg enkäten vid besöken. Emellanåt gjorde vi ett medvetet val att inte dela ut den, det kunde bero på språksvårigheter ( var inte ens möjligt att på ett enkelt sätt förklara vad det var för papper vi gav till dem) eller också kunde det röra sig om en besökande som endast fått hjälp genom hänvisning till någon annan person eller institution och då kändes det övermäktigt att be personen att besvara en enkät. Många av dem som fick enkäten blev alltså medvetet utvalda och de flesta av dem hade besökt oss flera gånger. Vi höll på med enkätarbetet från 1 oktober till 15 december, då det avslutades hade 42 av 48 möjliga besvarat enkäten. Det är 35,6% av våra vuxna besökare, vilka var 118 under år När det gäller andelen svenskar och människor med utländsk bakgrund som besvarat enkäten stämmer det ganska väl överens med andelen som besökt mottagningen, urvalet är ganska representativt. 16,5% av dem som besvarat enkäten är svenskar och 22% av dem som besökt mottagningen är svenskar. De andra nationaliteterna som besvarat enkäten står i ganska god överensstämmelse med andelen som besökt mottagningen. 19

20 Genomförande Målet var att åtminstone nå fram till 50 besvarade enkäter under oktober månad, men det visade sig vara mycket svårare än vad vi hade tänkt oss p g a flera orsaker. En del tog med sig enkäten för att besvara frågorna hemma antingen för att de inte hade tid för det i samband med besöket eller också för att de behövde hjälp med tolkning av frågorna. Vi skrev påminnelsebrev som vi delade ut i brevlådorna, ringde i telefon, haffade dem i affären, tvättstugan eller vid busshållplatsen. Många fick vi sitta bredvid och förklara frågorna för, andra fick hjälp av vår samhällinformatör med tolkning på arabiska. Objektiviteten, när det gäller frågorna om betygsättningen av vår verksamhet, blev därför inte vad vi hade hoppats. Men vi fick en fördjupad kunskap om våra besökare på bekostnad av anonymiteten. Många efterfrågade vår hjälp och förstod inte varför det var så viktigt att de skulle klara detta själva, det var ju vi som bad dem om hjälp att fylla i! Vi är ganska nöjda med resultatet trots att vi inte fick in alla 50 svaren och vi har genom enkätarbetet lärt oss att traditionellt enkätförfarande är svårt att genomföra i ett bostadsområde som Fyrklövern. Resultat av enkäten om Hälsoläget De olika nationaliteternas andel av de som besvarat enkäten överensstämmer ganska väl med fördelningen av de olika nationaliteterna som besöker mottagningen, (jfr avsnitt 5.2)De stora befolkningsgrupperna från Latinamerika, Sydost-asien och Turkiet, var representerade. Ur innehållet väljer vi att redovisa några intressanta fakta kvinnor och 3 män besvarade enkäten - De var i åldrarna år - 35 personer var födda utomlands (83%) - Endast 24 % anger att de är förvärvsarbetande! - 45% av de som besvarat enkäten är antingen arbetslösa, sjukskrivna eller förtidspensionärer. Enkätsvaren angående anledningen till besök på Hälsoläget stämmer väl överens med vår statistik. En del har inte besvarat frågan, andra har inte ens själv formulerat sitt problem eller besvarat den oklart. De har istället t ex svarat För min hälsa, Dålig situation, Träffa läkare, Sjuk. När det gäller de vuxnas vårdkomsumtionen under de tre senaste månaderna har 86 % någon gång vänt sig till hälso- och sjukvården och så många som 53% av dessa har besökt hälso-och sjukvården mellan 3-12 gånger. Svaren på frågan visar på en hög vårdkonsumtion. Under samma period har 38% vänt sig till hälso- och sjukvården med sitt/sina barn. Övervägande delen av besöken skedde mellan 2-7 gånger. Även här handlar det om en hög vårdkonsumtion. Lika många vände sig till Hälsoläget som till Brämaregårdens vårdcentral. 20

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

frukter av samverkan

frukter av samverkan frukter av samverkan resumé av en utvärdering Finansiell samordning på Hisingen i Göteborg Försäkringskassan Socialtjänsten Primärvården i samarbete med Länsarbetsnämnden Psykiatrin Vuxenutbildningen 1

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen. (Mottagandets policy och praktik rekommendationer och åtgärdsområden, red Henry Ascher, Lotta Melander, Mirzet

Läs mer

FÖRSTEGET. Delrapport

FÖRSTEGET. Delrapport FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 1 Omsorgsnämnden 2008-04-23 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN Hälsa Etablering - Arbete Samordningsförbundet Välfärd i Nacka 1 Innehållsförteckning 2 Inledning och bakgrund... 3 3 Mål och delmål... 4 4 Förväntat resultat... 5

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN 1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Protokoll Dnr 0005/07 SAMMANTRÄDETS Sammanträde med Samordningsförbundet

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15. Laxå kommuns förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2014-15 Laxå kommuns förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-28, 97, dnr BUN 2015057 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen 2010: medel från socialstyrelsen Stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn 2011: projektledare med uppdrag att utveckla rutiner och samverkan, samt kompetenshöjande åtgärder 2014: Våld i nära relationer

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Unga Vuxna. Ungdomsmottagningen Hisingen. Utvärderingsrapport. vid. Hisingen 1 maj 2001. Thomas Carlsson Ingrid Johnson Barbro Strandberg Yakup Toper

Unga Vuxna. Ungdomsmottagningen Hisingen. Utvärderingsrapport. vid. Hisingen 1 maj 2001. Thomas Carlsson Ingrid Johnson Barbro Strandberg Yakup Toper Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN SOCIALTJÄNSTEN PRIMÄRVÅRDEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN PSYKIATRIN VUXENUTBILDNINGEN Unga Vuxna vid Ungdomsmottagningen Hisingen Thomas Carlsson Ingrid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer