Utvärderingsrapport. Ungdomsteamet. Gunilla Holtz. Hisingen 1 maj Projektledare

Transkript

1 Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN. SOCIALTJÄNSTEN. PRIMÄRVÅRDEN I samverkan med LÄNSARBETSNÄMNDEN. PSYKIATRIN. VUXENUTBILDNINGEN Ungdomsteamet Gunilla Holtz Projektledare Hisingen 1 maj 2001 Utvärderingsrapport

2 INLEDNING Utvärdering har varit ett centralt och integrerat inslag i DELTA-samverkan som bedrivs på Hisingen i Göteborg sedan Tillsammans med ett drygt tjugotal rapporter utgör denna rapport en del av den lokala utvärderingen av DELTA-samverkan. Uppdraget DELTA-samverkan har sin grund i den så kallade SOCSAM-lagstiftningen. SOCSAM är en försökslagstiftning, som medger att resurser från socialtjänst, försäkringskassa och sjukvård läggs samman för att användas för ökad välfärd, effektivare hushållning med de gemensamma resurserna samt ökad professionalitet hos de samverkande organisationernas medarbetare. Försökslagstiftningen upphör i och med årsskiftet 2002/2003. I sin ansökan om att få bedriva försöksverksamheten preciserade de dåvarande huvudmännen, Göteborgs allmänna försäkringskassa och Göteborgs stad, att man ville bedriva försöket med fokus på grupper i åldrarna 16 till 64 år som inte på effektivt sätt nås av välfärden. Försöket skulle bedrivas i form av avgränsade, gemensamt finansierade delprojekt. I den gemensamma finansieringen skulle sjukvården företrädas av primärvården. I ansökan angavs också att samverkan, utanför den finansiella samordningen, skulle sökas med Länsarbetsnämnden i dåvarande Göteborgs- och Bohus län. Organiseringen Försöksverksamheten har bedrivits i enlighet med de givna förutsättningarna. Från och med 1998 har psykiatrin vid länssjukvården inlemmats i samverkan. Vuxenutbildningen har ingått från och med år Dessa båda har deltagit på samma förutsättningar som Länsarbetsnämnden. Regionbildningen i Västsverige ändrade ägarbilden så att från och med 1999 består ägarna av Västra Götalands allmänna försäkringskassa, Västra Götalandsregionen samt Göteborgs stad. Två genomgående strategier för DELTA-samverkan bör noteras. Den ena är att varje aktivitet har föregåtts av ett gemensamt kartläggningsarbete, Kunskaps-DELTA. Syftet har varit tvåfalt, dels att skapa en gemensam utgångspunkt, dels att från start försöka optimera förhållandet behov åtgärd. Den andra strategin är att DELTA-samverkan skall ägas lokalt och stöttas centralt. Med lokalt skall förstås medarbetarna som i sitt dagliga arbete möter Hisingsborna. Det är dessa medarbetare som bäst kan läsa av i vilka avseenden som välfärden fungerar eller inte fungerar och därmed kan vara av intresse för samverkan inom DELTA. Med centralt skall förstås samtliga övriga nivåer inom respektive organisation. Utvärderingen Uppdraget att utvärdera SOCSAM-försöken ligger på Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen. Årliga lägesrapporter har lämnats till regeringen. Senast den 1 december 2001 skall en slutrapport lämnas. I denna skall en sammanfattande rapportering och bedömning lämnas. De förhållanden som inte kan rapporteras vid denna tidpunkt skall rapporteras senast den 1 juli Parallellt med den nationella utvärderingen har DELTA-samverkans politiska ledning, Beställarförbundet, redan i ett tidigt skede avsatt resurser för utvärdering av DELTA s olika aktiviteter och konsekvenser av dessa. Beställarförbundet har därmed betonat vikten av systematik och konsekvens inte bara i identifiering, start och drift av aktiviteter, utan också i uppföljning med avseende på effekter och resultat för varje aktivitet. 2

3 Utvärdering av DELTA s aktiviteter har gjorts i form av självvärdering. Detta har varit ett naturligt val utifrån de två angivna strategierna för DELTA-samverkan. En strävan har även varit att uppföljning och utvärdering skall utvecklas till att bli en naturlig och integrerad del i arbetet. Varje aktivitet har därmed ägt sin egen utvärdering. DELTA s nätverk för utvärdering, sammansatt av representanter för ägarna och från olika institutioner eller motsvarande vid västsvenska högskolor och universitet, har lämnat riktlinjer för utvärderingsarbetet. Två representanter från universitetet har fortlöpande lämnat metodologiskt stöd till varje aktivitet. Varje aktivitet har uppmanats att skaffa en medbedömare som i slutskedet har gjort en så kallad kollegiebedömning av den då nästan färdiga rapporten. Under arbetets gång har en gemensam struktur arbetats fram. Innebörden i denna är att varje aktivitet skall redogöra för sina förutsättningar, sin process och sina effekter/resultat. Dessa tre perspektiv skall anläggas på dels de Hisingsbor som deltagit i aktiviteten, dels aktivitetens medarbetare, dels berörda organisationer. På detta sätt erhålls en matris med nio kombinationer. Olika instrument/redskap har använts för att beskriva och värdera innehållet i respektive kombination. Exempel är dagbok, enkäter, fokusgrupper, loggbok och EuroQol. Såväl individnivå som strukturer har belysts. I respektive rapport beskrivs det tillvägagångssätt som använts. En ambition har varit att inte enbart beskriva vad som åstadkommits och hur detta gjorts, utan även att reflektera över varför olika val och ställningstaganden gjorts Det har varit angeläget att komplettera utvärderingen av varje aktivitet med värderingar av DELTA-samverkans effekter på dels respektive hemmaorganisation, dels samhällsekonomin. Detta har gjorts i särskilda studier. DELTA som lärande organisation har också studerats. Dessa tre studier har genomförts av representanter från högskola/universitet i DELTAsamverkans nätverk för utvärdering. Slutligen har en studie av läkemedelsförskrivningen vid Hisingens vårdcentraler genomförts. Samtliga ovanstående utvärderingar är daterade 1 maj Under perioden fram till 1 augusti 2001 kommer sammanfattande utvärderingar att göras. En är en värdering av utvärderingen av DELTA-samverkan. En annan är en sammanfattande diskussion av de rapporter som lämnas den 1 maj Dessa båda rapporter tas fram av utvärderingsnätverkets medlemmar från universitet och högskola. De av nätverkets medlemmar som representerar huvudmännen, kommer att beskriva och värdera DELTA s arbete med utvärdering ur ett huvudmannaperspektiv. Slutligen kommer en rent beskrivande rapport att tas fram i syfte att redogöra för uppbyggnad, strategier etc för DELTA-samverkan. I enlighet med grundprincipen för DELTA-samverkan ansvarar varje projektledare för sin rapport. Projektledarna har haft fortlöpande avstämningar med sina respektive styrgrupper, inklusive projektansvarig. Hisingen 1 maj 2001 Johan Jonsson Verkställande tjänsteman Beställarförbundet DELTA på Hisingen 3

4 Innehåll Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Problemområde 1.2 Målsättning med projektet 1.3 Målsättning med utvärderingen 1.4 Metod för utvärderingen 2. Deltagarna 2.1 Förutsättningar 2.2 Process 2.3 Resultat/effekter 3. Personalen 3.1 Förutsättningar 3.2 Process 3.3 Resultat/effekter 4. Organisation och stödsystem 4.1 Förutsättningar 4.2 Process 4.3 Resultat/effekter 5. Reflexioner och slutsatser 4

5 Sammanfattning Ungdomsteamet är en del av projekt Arbetsmarknadstorget och består av socialsekreterare som samverkar med arbetsförmedlare på AF Industri Transport. Målgrupp är arbetslösa ungdomar år boende på Hisingen som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Arbetslösa Hisingsungdomar har kontakt med både socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Samverkan mellan handläggarna sker vid behov men den arbetslöse unge tenderar att gå emellan socialkontoret och Arbetsförmedlingen och får inget samlat bemötande. Möjligheten att ge intensivt stöd i arbetssökandet är mindre när socialsekreteraren sitter ute på stadsdelsförvaltningen. Målsättningen är att de arbetslösa ungdomarna snabbt skall komma ut i arbete och egen försörjning. Detta innebär ökad livskvalitet för ungdomarna. Det är särskilt viktigt att ungdomar inte behöver vända sig till socialkontoret när de är arbetslösa utan får sitt bistånd i nära anslutning till arbetsförmedlingen.. Våra erfarenheter visar att de flesta ungdomar som behöver söka försörjningsstöd har behov av extra stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. Den goda arbetsmarknaden gör att de mera resursstarka ungdomarna klarar sig helt utan socialtjänsten. Vi har totalt arbetat med 884 ungdomar under projekttiden. 691 personer har avslutat kontakten med teamet. Av dessa har 400 fått arbete och 118 studerar med studielån. 518 ungdomar (75%) är inte längre i behov av försörjning från offentliga medel vid avslutningen. 10% av ungdomarna har återremitterats till socialtjänsten i hemmastadsdelen för att få hjälp med andra problem. Våra goda resultat beror på vår samlokalisering med Arbetsförmedlingen och den nära samverkan som detta möjliggör. Vår kartläggning av de ungdomar som kommer till Ungdomsteamet visar att de behöver både arbetsförmedlar- och socialsekreterarstöd för att hitta sin väg ut i arbetslivet. Arbetsmetoden där socialsekreterare och arbetsförmedlare arbetar tillsammans skapar förutsättningar att ge Hisingsungdomarna bättre service och därmed förkorta perioden av försörjningsstöd. Samverkan mellan handläggarna i Ungdomsteamet och Arbetsförmedlingen har inneburit ökad kunskap och kompetens i båda grupperna samt förändrat arbetssätt. Socialsekreterarna har gått från ett nästan uteslutande individinriktat arbetssätt mot ett mer grupporienterat. Arbetsmetoderna har fått ett mycket tydligare fokus på arbete och mindre på försörjningsstöd. Vi kan konstatera att vi kommit långt när det gäller uppbyggandet av samverkan mellan olika myndigheter men att det finns mer kvar att utveckla och förbättra. Finansiell samverkan också beträffande ungdomarna skulle förstärka samverkan genom att vi får ett tydligt gemensamt uppdrag. 5

6 1. Bakgrund 1.2 Problemområde Arbetslösa Hisingsungdomar har kontakt med både socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Samverkan mellan handläggarna sker vid behov men den arbetslöse unge tenderar att gå mellan socialkontoret och Arbetsförmedlingen och får inget samlat bemötande. Möjligheten att ge intensivt stöd i arbetssökandet är mindre när socialsekreteraren sitter ute på stadsdelsförvaltningen. 1.2 Målsättningen med projektet De arbetslösa ungdomarna skall snabbt komma ut i arbete och egen försörjning. Detta innebär ökad livskvalitet för ungdomarna. Det är särskilt viktigt att ungdomar som står till arbetsmarknadens förfogande inte behöver vända sig till socialkontoret när de är arbetslösa utan får sitt bistånd i nära anslutning till arbetsförmedlingen. Vi vill uppnå detta mål genom att ge bättre service till ungdomarna och samverka på ett nytt sätt med arbetsförmedlingen. 1.3 Målsättning med utvärderingen Utvärderingen skall beskriva projektets förutsättningar, process och resultat/effekt för deltagarna, personalen och de samverkande organisationerna. Vi har valt att fokusera på hur många ungdomar har nått målet arbete och egen försörjning? har projektet bidragit till att minska rundgången? erbjuder vi bättre service till ungdomarna? 1.4 Metod för utvärderingen DELTA-projektet har valt självutvärdering som metod för samtliga projekt. Projektet har haft metodstöd från DELTA:s utvärderingsnätverk. Planen för utvärdering har utformats av projektet med stöd av metodstödjarna Cecilia Abrahamsson, DELTA och professor Jan Holmer. Vid utformandet av utvärderingsrapporten har Torbjörn Johansson, chef för individ- och familjeomsorg i SDF Centrum fungerat som medbedömare. Uppföljning och utvärdering av ett stort projekt som Arbetsmarknadstorget har rest många problem. Det vi behöver redovisa löpande och utvärdera när vi arbetar i samverkan går inte att få ut från våra tre befintliga datasystem. Därför har vi lagt upp ett eget system för uppföljning och utvärdering. Cirka 1200 sökande har varit inne samtidigt (ungdomar och vuxna) varför det har varit en arbetskrävande uppgift att bara löpande redovisa läget i projektet. På grund av detta har vi fått extraresurser motsvarande 0,25 årsarbetare från DELTA för arbetet med uppföljnings- och utvärderingsarbete. Robert Alfjord har haft detta uppdrag i projektet Vi har valt att göra en separat rapport för Ungdomsteamet inom Arbetsmarknadstorget eftersom förutsättningarna skiljer sig från vuxenteamens. Ungdomsteamet och projektledaren har tillsammans skrivit rapporten. För att mäta deltagarnas upplevelser av projektet har vi valt att göra två brukarenkäter. I utvärderingsplanen angavs att vi skulle använda oss av dagböcker för att beskriva samverkansprocessens utveckling. Dessa har inte fungerat fullt ut på grund av två skäl: 1) att 6

7 vi inte från början hade en klar metod för bearbetning av dem 2) att det har varit svårt att beskriva problem och hinder tydligt så att inte skrivandet i sig förstorar upp problemen och därmed hindrar samverkansprocessens utveckling. Istället har samverkansprocessens utveckling fångats upp genom enkäter till personalen i juni och december Deltagarna 2.1 Förutsättningar Teamets målgrupp är arbetslösa ungdomar boende på Hisingen som uppbär socialbidrag. De bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. Statistik, baserad på de ungdomar som Ungdomsteamet haft kontakt med från januari 1999 till och med september 2000, visar bl. a följande: 57% är män och 43% kvinnor 90% är över 20 år Drygt 60% är födda i Sverige men nästan en tredjedel är andra generationens invandrare 55% har genomgått 3-årigt gymnasium (innebär inte att alla har gymnasiekompetens) 27% har endast grundskolekompetens Vi har genom den centrala SOCSAM- enkäten kartlagt huvudorsak till insats för varje sökande. Bedömningen innefattar ohälsa, missbruk och annat arbetshinder. Annat arbetshinder är språksvårigheter, bristande utbildning och yrkeserfarenhet samt kulturella och sociala faktorer. Under vecka 34 och vecka 48 år 2000 har Ungdomsteamet bedömt samtliga sökande utifrån huvudorsak till insats. De båda undersökningarna visar ingen skillnad och vi bedömer resultatet som generellt för de arbetslösa ungdomar som söker försörjningsstöd på Hisingen. 27% bedöms som job-ready eller i behov av kompletterade utbildning och stöd för att kunna gå vidare ut mot arbete 48% har både brister i utbildning, yrkeserfarenheter och språk och behöver längre tid stöd innan de kan få arbete 25% har hinder i form av ohälsa och missbruk samt brister i utbildning, språk och/eller yrkeserfarenhet vilket gör att de behöver andra insatser än de projektet kan erbjuda. Detta visar att de flesta ungdomar som söker försörjningsstöd har behov av extra stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. Den goda arbetsmarknaden gör att de mera resursstarka ungdomarna klarar sig helt utan socialtjänsten. 2.2 Process Hisings-ungdomarna kommer på två vägar till projektet: dels som nybesök vilket bokas av socialkontoret i hemma-stadsdelen och dels överflyttad då han/hon bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. Ungdomarna deltar först i en gruppinformation om arbetssökeri och om förutsättningarna till försörjningsstöd. Därefter träffar de sökande sin socialsekreterare för enskilt samtal. Socialsekreterarna utreder då behovet av bistånd och fattar beslut om ekonomiskt bistånd. Sökande får sedan stöd i sitt arbetssökande genom att varje vecka komma på Öppet Hus. Här möter socialsekreterarna och arbetsförmedlarna tillsammans de sökande på ett Torg där de 7

8 lediga jobben och aktuella utbildningarna exponeras i datorer och via annonser. Här finns också ofta möjligheten att träffa arbetsgivare som behöver rekrytera arbetskraft. Vid behov har man trepart-samtal med förmedlaren för att göra en gemensam handlingsplan. Initialt är det arbete som gäller. Jobb-sökar-aktiviteter och kurser i att skriva ansökningshandlingar erbjuds de ungdomar som behöver det. Då många ungdomar har flera misslyckanden med arbete och studier bakom sig krävs mycket motivationsarbete. Ungdomarna som har kontakt med teamet har sin AF-tillhörighet antingen på AF Industri Transport eller på annan förmedling. Mellan % har haft sin AFtillhörighet på AF Industri Transport. Fr.o.m. mars 2001 då AF omorganiserat har alla Hisings-ungdomar sin förmedlare på Ungdomsenheten. Under projekttiden har andelen ungdomar med hinder som försvårar för dem att komma ut i arbetslivet ökat. Att motivera dem till andra insatser än arbete eller studier har tagit allt större utrymme. En del sökande har återremitterats till socialkontoren då detta varit nödvändigt utifrån den sökandes behov. Ibland har det hänt att socialkontoren haft väntetider på 3-4 månader innan de kunnat ta emot den sökande. Ungdomsteamet har då fått arbeta med helt andra arbetsuppgifter än vad som var tänkt inom ramen för projektet. Försörjningsstödet har administrativt handlagts av Försörjningsteamet på Arbetsmarknadstorget. Vi har utvecklat samarbetet under projekttiden och socialsekreterarna har kunnat avlastas för att kunna arbeta med stöd i arbetssökandet och gruppaktiviteter. 2.3 Resultat/Effekter Arbete och egen försörjning Vi har totalt arbetat med 884 ungdomar under projekttiden. 691 personer har avslutat kontakten med teamet. Av dessa har 400 fått arbete och 118 studerar på egen bekostnad. 518 ungdomar (75%) är inte längre i behov av försörjning från offentliga medel vid avslutningen. Ungdomar som avslutat kontakten med teamet Sysselsättning vid 1999 % % Totalt % avslut 2001 Arbete % % % Studier 60 20% 58 15% % Behov av andra 40 13% 48 12% 88 13% insatser Okänd 40 13% 45 11% 85 12% Totalt % % % Kommentarer till tabellen Arbete: sökande har fått arbete och är inte behov av fortsatt service från Arbetsmarknadstorget/Ungdomsteamet Studier: sökande har påbörjat studier på gymnasienivå eller högskola. Försörjning med studiemedel. Behov av andra insatser: Under denna rubrik döljer sig flera olika sysselsättningar. Sökande var i regel i behov av offentlig försörjning vid avslutningstillfället. Vanligaste posterna är: flyttning, återförd till hemmastadsdelen pga. sjukdom eller annat behov. Andra alternativ är föräldraledig eller militärtjänstgöring. Okänd: Sökande har avslutats i projektet utan att handläggaren har fått kännedom om sökandes sysselsättning. I regel finns uppgift om att sökande ej hade offentlig försörjning vid avslutningstillfället. 8

9 Backa Kärra Totalt % Rödbo Ungdomarnas stadsdelstillhörighet under år 2000 Sysselsättning vid avslut Torslanda Biskops- Lundby Tuve Säve gården Arbete % Studier % Behov av andra insatser % Okänd % Totalt % Tid i projektet De ungdomar som avslutade sin kontakt med teamet fick i genomsnitt försörjningsstöd på Arbetsmarknadstorget i 4,7 månader. Minskad rundgång Under perioden avslutade 145 ungdomar kontakten med projektet. I januari 2001 hade endast 20 ungdomar åter kontakt med socialtjänsten på grund av arbetslöshet. Erbjuder vi bra service till ungdomarna? Vid två tillfällen under projektet har brukarenkäter genomfört för att ta reda vad ungdomarna ansåg om kontakten med Ungdomsteamet. Enkäten har framställts genom en så kallad fokusgrupps-metod. Detta innebar att slumpvis utvalda ungdomar fick formulera det som de upplevde som allra viktigast i kontakten med Ungdomsteamet. Utifrån deras synpunkter skapades brukarenkäten. Det viktigaste för Hisingsungdomarna var att bli bemött på ett respektfullt sätt. På en 4-gradig skala fick Ungdomsteamet år och år i medelbetyg. Det näst viktigaste var att socialsekreteraren skulle vara bra att prata med. Medelbetyget blev år och år Kommentarer till resultaten Våra goda resultat beror på vår samlokalisering med Arbetsförmedlingen och den nära samverkan som detta möjliggör. Vår kartläggning av de ungdomar som kommer till Ungdomsteamet visar att de behöver både arbetsförmedlar- och socialsekreterarkompetens för att hitta sin väg ut i arbetslivet. Arbetsmetoden där socialsekreterare och arbetsförmedlare arbetar tillsammans skapar förutsättningar att ge Hisingsungdomarna bättre service och därmed förkorta perioden av försörjningsstöd. Med hänvisning till vår bedömning om huvudorsak till insats kan vi konstatera att de personer som har bristande utbildning och yrkeserfarenhet och kulturella och social faktorer tillhör den målgrupp som kan få den hjälp och det stöd de behöver på Arbetsmarknadstorget. De sökande som har kombinerat annat arbetshinder är oftast i behov av mer omfattande stöd än enbart arbetsinriktade insatser. När det gäller den grupp sökande som har ohälsa och missbruk i kombination med annat arbetshinder är behovet av andra insatser stort. För den gruppen har socialsekreterarnas förhållningssätt förskjutits från arbetsfokus till att enbart innebära motivation till andra insatser. För att dessa ungdomar skall få rätt insats gör vi en kartläggning och motiverar till andra verksamheter, tex SOPHIE, Riggen, Unga Vuxna eller utredningsgrupp på socialkontoren. 9

10 3. Personalen 3.1 Förutsättningar Ungdomsteamet är organisatoriskt en del av Arbetsmarknadstorget. Fem socialsekreterare rekryterades av socialkontoren i Backa, Biskopsgården och Lundby SDF i samråd med projektledaren. De krav som ställdes på dem som sökte tjänsterna var; erfaren i yrkesrollen, självständighet, erfarenhet från och intresse av att arbeta i samverkansprojekt samt flexibilitet. Urvalet av personal och sammansättningen av teamen skedde i samråd mellan projektledaren och ansvarig chef. De utsåg också teamsamordnaren. Hur rollen som teamsamordnare skulle utformas diskuterades i styrgruppen. Funktionen samordnare valdes för att betona alla medarbetares egna självständiga ansvar för uppbyggnaden och genomförandet av projektet. Socialsekreterarna som fått de utannonserade tjänsterna i Ungdomsteamet flyttade in på AF Industri Transport. Handläggarna på AF fanns redan som färdig arbetsgrupp och hade inte efterfrågat eller sökt sig till denna samverkan. Arbetsförmedlarna är sex personer (tidigare åtta) och socialsekreterarna är fem personer. Detta gör att den sammanlagda arbetsgruppen blir stor. Ungdomsteamet tillhör organisatoriskt Arbetsmarknadstorget medan arbetsförmedlarna är en del av AF. Ungdomsteamet flyttade in på Arbetsförmedlingen 18 januari Personalen deltog i Arbetsmarknadstorgets introduktionsutbildning och planering. Tillsammans med arbetsförmedlingens ungdomsenhet hade socialsekreterarna två dagars team-building på internat, vilket blev en bra grund för det framtida samarbetet. Socialsekreterarna i Ungdomsteamet var fram till slutet av år 2000 anställda av tre olika arbetsgivare, vilka hade personal- och miljöansvar. Fr o m januari 2001 tillhör hela teamet SDF Lundby. 3.2 Process På Arbetsförmedlingen finns en vana att samverka med socialsekreterare eftersom det under flera år har funnits socialsekreterare placerade där. Samtidigt är uppdraget att samverka endast en del av förmedlarnas uppdrag. Grunduppdraget att tillsätta de lediga jobben och i övrigt följa linjeorganisationens olika, och ibland snabbt föränderliga mål, överskuggar uppdraget att samverka. Två olika arbetsgrupper med inte identiska uppdrag skall alltså arbeta tillsammans. Detta till trots har ett positivt samarbete utvecklats med kontinuerliga gemensamma gruppaktiviteter och en samverkan i de enskilda ärendena. Denna process skulle kunna förenklats och kommit längre om förutsättningarna varit annorlunda avseende organisation och uppdrag. Då flera av de ungdomar som tillhör ungdomsteamet har sin arbetsförmedlare på annan förmedling än AF Industri Transport har vi samverkat med dessa förmedlare. Även denna samverkan har utvecklats positivt. Detta beror dels på att socialsekreterarna fått mer arbetsmarknadskunskap och dels på att arbetsförmedlarna fått mer kunskap om vad socialtjänsten kan vara behjälplig med. 10

11 3.3.Resultat/Effekter I juni 2000 gjorde vi en utvärdering av hur samverkan utvecklats. Handläggarna i teamet och på AF:s ungdomsenhet fick svara på om/hur arbetet förändrats under projekttiden. Där framkom följande: Kontakten med den sökande Socialsekreterarna har gått från ett nästan uteslutande individinriktat arbetssätt mot ett mer grupporienterat. Arbetsmetoderna har fått ett mycket tydligare fokus på arbete och mindre på försörjningsstöd. Arbetsförmedlarna ser nu mer individen i gruppen och har fått en större helhetssyn på individen dvs. den sökande upplevs inte enbart som arbetssökande. Både handläggarna på Arbetsförmedlingen och socialsekreterarna anser att de samråder i sitt myndighetsutövande och beslutsfattande. Samverkan Samverkan är självklar i gemensamma ärenden vilket det inte var tidigare. Samverkan har gett en form av samsyn och socialsekreterarens och arbetsförmedlarens bedömning av den sökande överensstämmer ofta. Arbetsförmedlarna anser inte att det är så med socialsekreterare på socialkontoren. Både arbetsförmedlarna och socialsekreterarna tycker att de har fått kunskaper som de även har nytta av i arbetet med de icke-gemensamma sökandena. Af-handläggarna ser nu socialsekreterarna mer som en resurs i arbetet att hjälpa ungdomarna att hitta sin väg ut i arbetslivet. Samverkan underlättar kontakten med andra socialsekreterare och arbetsförmedlare utanför ungdomsteamet och arbetsförmedlingen eftersom båda professionerna har lärt sig att tala samma språk. Arbetsförmedlarna ser behov av socialsekreterare som arbetar riktat mot andra stadsdelar. Både socialsekreterare och arbetsförmedlare anser att de gör ett bättre arbete när de sitter tillsammans. Organisation För arbetsförmedlarna har det inneburit att de öppna hus som de tidigare hade ensamma numera är en gemensam aktivitet med socialsekreterarna. För socialsekreterarna är förändringen stor: mindre försörjningsstöd färre inbokade besök utan istället mer spontanbesök arbeta gruppinriktat För alla gäller att samverkan ingår som en naturlig del av arbetet och i mycket större utsträckning än tidigare. Arbetsmetoder För socialsekreteraren har arbetsuppgifterna förändrats mer än för arbetsförmedlarna. Bland annat arbetar de nu aktivt med att göra de sökande uppmärksamma på de lediga jobb som finns samt hjälpa den enskilde att skriva sin personliga ansökan. Det går på ett helt annat sätt vara med ungdomarna i arbetssökarprocessen och motivera till olika arbetsmarknadsåtgärder. Detta sammansatta arbetssätt ger ungdomarna en bra service och skapar förutsättningar att snabbare se när den sökande inte står till arbetsmarknadens förfogande. 11

12 Handläggningen av ekonomiskt bistånd sker på ett nytt sätt. Se ovan. En ny arbetsmetod är de öppna husen där samtliga arbetslösa får service i sitt arbetssökande under en förmiddag i veckan. Detta arbetssätt skiljer sig från traditionellt socialsekreterararbete. 4. Organisation/stödsystem 4.1 Förutsättningar Varför har vi inte ett ungdomsteam bestående av socialsekreterare och arbetsförmedlare som i vuxenteamen? När projektet planerades hösten 1998 uttalades från Arbetsförmedlingens sida att den pågående högkonjunkturen redan gett en minskande arbetslöshet bland unga och att samverkan därför inte var så angelägen. Antalet ungdomshandläggare med Hisingsungdomar på arbetsförmedlingen var dessutom för litet för att vi skulle kunna bygga ett team. Socialtjänstens erfarenhet från tidigare högkonjunktur visar att det trots god arbetsmarknad finns ungdomar som behöver stöd i sitt arbetssökande för att inte fastna i socialbidragsberoende. Därför skapades ett ungdomsteam bestående av bara socialsekreterare som skulle samverka med ungdomsenheten på AF IndustriTransport. Ungdomsteamet finansieras till c:a 25 % av DELTA-medel, Detta gör projektet till en blandning av projekt och reguljär verksamhet med starkt inflytande för ägarna/finansiärerna. Man betraktar från hemmamyndigheten periodvis verksamheten som en förlängning av den egna verksamheten vilket innebär krav på produktivitet och följsamhet till egna myndighetens uppdrag. Detta har ibland kommit i konflikt med projektets uppdrag. Såväl projektledaren som medarbetarna har stundtals fått bära denna konflikt på sin axlar. Projektet Arbetsmarknadstorget har en egen budget för löpande drift, utbildning och handledning vilket inneburit möjlighet att vi självständigt kunnat besluta den kompetensutvecklig som vi bedömt vara nödvändig för projektet. Projektägare/ansvarig är chefen för Arbetsförmedlingen och styrgruppen består av cheferna för Försäkringskassan och AMI Hisingen, IOF-chefen i Torslanda samt enhetscheferna på socialkontoren i Backa, Lundby och Biskopsgården. De linjechefer som har personalansvar för projektets personal finns alltså företrädda i styrgruppen vilket har varit av avgörande betydelse. I det fall då det inte varit så blev samverkan och kontakten mycket sämre. Styrgruppen har träffats regelbundet ungefär var 6:e vecka. Kopplingen till och samverkan med hemmaorganisationen sker i två linjer. Personalen har en naturlig koppling genom de personalmöten man har med sin linjechef. Samverkan med hemma-organisationen sker dessutom när det gäller sökande. Ansvaret för att bygga upp denna samverkan i ärenden har medvetet lagts ut på teamen. Ungdomsteamet servar samtliga stadsdelar på Hisingen och kontakten med stadsdelarna ser olika ut eftersom de har olika behov. Avståndet till övriga Arbetsmarknadstorget har dock ibland skapat problem då det inneburit andra förutsättningar för ungdomsteamet som ibland känt att de saknar en riktig tillhörighet. 12

13 4.2 Process Det finns fyra viktiga aspekter när det gäller att beskriva ungdomsteamets utveckling Hisingsbon i centrum, medarbetarnas egna ansvar att utveckla arbetsmetoder, förhållandet till hemmaorganisationen och ledningen av projektet. För att sätta våra sökande i centrum har vi betonat att det skall vara lätt att nå oss för spontana besök och på telefon och vi skall ha en hög servicenivå. Vi har haft den öppna dörrens politik och detta har fungerat mycket bra. Ungdomsteamet består av ett team som servar samtliga stadsdelar på Hisingen. Inom detta team har vi i stor utsträckning utarbetat egna rutiner med arbetsförmedlingen, försörjningsteamet, hemma-stadsdelarna och andra samarbetspartners. Processen har ibland varit mödosam men idag finns en modell för att arbeta med ett arbetsmarknadsinriktat förhållningssätt som metod i det sociala arbetet. Som ett team förväntas vi kunna samverka med samtliga stadsdelar som berörs av projektet. Detta innebär i praktiken att stort ansvar lagts på enskilda handläggare för att få samverkan att fungera. Det krävs två parter för att utveckla samverkan och periodvis har vi upplevs oss ensamma med detta ansvar. Få regler har utformats av projektledningen och en hög servicenivå till hemma organisationerna har eftersträvats. Därför har socialsekreterarna oftast ställt upp på de extra insatser som en del stadsdelarna haft önskemål om. En svårighet har varit att få en förståelse för vilka kriterier som skall gälla för de sökande och i vissa fall har vi fått sökande som inte tillhör målgruppen. Vi har också haft svårigheter att flytta tillbaka ärenden som vi i samråd med Arbetsförmedlingen bedömt inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vi arbetar i stor utsträckning ensamma i det vardagliga arbetet med stadsdelen och har upplevt svårigheter i att vara anställd i en organisation men att arbeta i ett projekt. Bland annat finns risk för lönediskriminering då lönen fastställs av någon som inte finns i projektet. Ungdomsteamet har sedan hösten 1999 haft processhandledning. Det har varit ett stort stöd för socialsekreterarna för att kunna hantera olika situationer som uppkommit som ett resultat av den valda organisationsmodellen. Likaså har det varit ett stort stöd i handläggningen av ärenden. Under projekttiden har teamet alltmera fått en självständig roll. Vi har arbetat på att tydliggöra skillnaden i uppdrag, målgrupp och inriktning i förhållande till vuxenteamen. Bland annat har en del av projektledarens uppgifter lagts på samordnaren i teamet som självständigt ansvarat för samverkan med Arbetsförmedlingen och metodutveckling. Ungdomsteamet har blivit ett eget projekt i projektet och därför skrivs också en särskild utvärderingsrapport. Skillnaden mellan ungdomsteam och vuxenteam har periodvis skapat förvirring i hemma-organisationen eftersom olika regler gällt. Ledningen av projektet har legat på projektansvarig, styrgrupp och projektledaren. Under första året var teamsamordnarnas och teamsamordnargruppens roll oklar men idag fungerar teamsamordnargruppen tillsammans med projektledaren som projektets ledningsgrupp. Många frågor läggs ut i teamen för diskussion innan beslut för att säkerställa delaktigheten. Detta sker i större omfattning än i en reguljär verksamhet. De frågor som lyfts till styrgruppen handlar oftast om förändringar av inriktning eller frågor där de olika myndigheternas intressen 13

14 kommer i konflikt med varandra. Till exempel prioriteringar. Styrgruppens ansvar är att i vissa lägen prioritera projektets långsiktiga mål framför den egna organisationens behov. Så har inte alltid varit fallet. 4.3 Resultat/Effekter Genom de erfarenheter vi fått under projekttiden kan vi skissa på en optimal organisation för vidare samverkan mellan olika myndigheter. De viktigaste punkterna är: 1. Gemensamt uppdrag 2. Samlokalisering 3. Tydligt uppdrag att samverka för samtliga medarbetare och mandat att koncentrerar sig på detta 4. Gemensamt ansvar för den sökande 5. Ett gott och ömsesidigt samarbete med stadsdelsförvaltningarna 6. Snabbt kunna flytta tillbaka ärenden som inte tillhör målgruppen till stadsdelarna 7. Lika support och personalpolicy från de olika linjeorganisationerna 8. Tydlig ledning 5. Reflektioner/slutsatser Det är vår absoluta övertygelse att vi socialsekreterare som sitter på arbetsförmedlingen bättre kan tillmötesgå Hisingsungdomarnas behov av stöd för att hitta sin väg ut i arbetslivet. Det är dock viktigt att beakta vad det inneburit för personalen att arbeta på detta sätt. Vi planerar att återkomma med tankar kring detta. Att arbeta i projekt kan innebära att man kan hamna i lojalitetskonflikt mellan projektets intentioner och linjechefens önskemål. Det finns också risk för att man halkar efter i löneutvecklingen då linjecheferna, som inte deltar i projektet, beslutar om lönen. Dessutom har det för oss i ungdomsteamet blivit tydligt hur personalpolitiken varierar på de olika stadsdelarna, avseende bland annat löner och kompetensutveckling. Kanske det ändå är bättre med ett generellt lönetillägg när man arbetar i projekt för att man tar det extra ansvar arbetet innebär? Vi har känt oss splittrade då vi varit anställda i 3 olika stadsdelar. Detta har påverkat oss negativt. För att komma tillrätta med detta är hela ungdomsteamet nu anställda av Lundby SDF. Ett gemensamt uppdrag med arbetsförmedlingens ungdomsenhet som varit väl förankrat hos alla berörda skulle ha underlättat uppbyggnaden av samverkan. Ungdomsteamet flyttade in på arbetsförmedlingen och personalen där hade inte efterfrågat eller sökt sig till denna samverkan med socialtjänsten. Detta har försvårat samverkansprocessen. Vi tror att det är av stor betydelse att personal aktivt söker sig till att arbeta i denna typ av samverkan. Samverkan mellan arbetsmarknadstorgets ungdomsteam och arbetsförmedlingens ungdomsenhet har ingen grund i en organisatorisk överbyggnad (gemensam arbetsledning) eller finansiell samordning. Det är genom vår samlokalisering och gemensamma sökanden som vårt positiva samarbete har utvecklats. Om finansiell samordning innebär ett gemensamt uppdrag med mandat att arbeta med detta uppdrag, tror vi att detta skulle ha underlättat vårt arbete. Finansiell samordning innebär att det blir ett styrinstrument för ledningarna i de olika myndigheterna att prioritera samverkan. 14

15 Vi ser vikten av att ha vår placering på arbetsförmedlingen. Samtidigt finns en risk när man flyttar personal från en myndighet till en annan myndighet att det utvecklas ett inneboendeförhållande i stället för ett samboskap. Att sitta i samma lokaler har ändå varit positivt på flera olika sätt. Bland annat har det för socialsekreterarna inneburit en mer öppen miljö att arbeta i och ett mer serviceinriktat förhållningssätt. För de sökande har det inneburit att socialsekreterarna varit mer tillgängliga och de har fått mer hjälp att hitta sin väg ut i arbetslivet. Den nya arbetsmetoden har varit stimulerande. Organisationen med ett Försörjningsteam har inneburit avlastning för socialsekreterarna och möjliggjort ett utvecklande av ett arbetsmarknadsinriktat förhållningssätt som metod i vårt sociala arbete. Utan detta stöd hade vi inte kunnat utveckla vårt arbete som vi gjort. Vi kan konstatera att vi kommit långt när det gäller uppbyggandet av samverkan mellan olika myndigheter men att det finns mer kvar att utveckla och förbättra. Finansiell samverkan också beträffande ungdomarna skulle underlätta arbetet och förstärka samverkan genom att vi får ett tydligt gemensamt uppdrag. 15