Entreprenörskap och företagsamhet i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörskap och företagsamhet i skolan"

Transkript

1 Entreprenörskap och företagsamhet i skolan Text: Eva Leffler Traditionellt är det framför allt inom företagarsektorn som vikten av entreprenörskap och företagsamhet betonats, men sedan några år lyfts begreppen fram i skolans värld. Detta gäller från grundskolans lägre skolår fram till gymnasiet. Fredag morgon. Jag befinner mig i köket tillsammans med åtta elever i år 5 och en lärare som ska driva skolans café under dagen. På anslagstavlan finns en arbetsordning för de uppgifter som eleverna har att genomföra innan gästerna anländer. Eleverna är klädda i vita skjortor eller t-tröjor och svarta byxor eller kjolar för att likna riktig serveringspersonal. Tillsammans hjälps lärare och elever åt med att ställa i ordning en lokal som för dagen förvandlas till ett café. Eleverna skriver upp sig under olika arbetsuppgifter, det handlar om allt från att diska till att ta upp beställningar från gästerna. Läraren förbereder genom att skära upp tårtbitar och komma med goda råd och förmaningar. Det ligger en förväntan i luften. Snart kommer de första gästerna Vad handlar det här egentligen om? Ska eleverna inom skolans ram driva företag? Kan det här kallas undervisning? Och varför ska elever i år 5 hålla på med den här typen av verksamhet? Det här är frågor som är nära kopplade till entreprenörskap och företagsamhet i skolan och det är det min avhandling Företagsamma elever handlar om. Situationen ovan är hämtad från en av de observationer som gjordes i en skola som arbetade med entreprenörskap och företagsamhet i skolan med syftet att öka elevernas kreativitet och företagsamhet. Aktörer utanför skolan Entreprenörskap och företagsamhet är begrepp som det talas alltmer om även när det gäller grundskolans lägre åldrar. Traditionellt är det framför allt inom företagarsektorn som vikten av entreprenörskap betonats. Det är inte så konstigt för det är ju inom den ekonomiska sektorn som entreprenörskapet har sina rötter. Begreppet entreprenörskap har i ett europeiskt perspektiv funnits på OECD:s agenda sedan år 1989 med innebörden att skolan bör gå mot en företagsam kultur som samtidigt innebär en utmaning för undervisningen. Även Europeiska unionen förordar en starkare koppling mellan skola och näringsliv och en utveckling av företagsamhetsandan när det gäller hela undervisningsväsendet. Det är alltså inte något nytt fenomen. Några frågor som man kan ställa sig i detta sammanhang är: Vari ligger utmaningen? Vad innebär en företagsam kultur? Vad är det som gör att skolan allt tydligare föreslås arbeta med företagsamhet och 1

2 entreprenörskap? Vilka är det som förespråkar att entreprenörskap ska få en tydligare plats i skolan? Skolan har alltid varit av intresse för utomstående aktörer som inte bara haft åsikter om skolan utan också kommit med förslag på förändringar. LO, SAF och näringslivet har haft synpunkter på att skolan inte använt sig av arbetssätt som ligger i tiden och kritiken har emellanåt varit väldigt stark. Det finns en otålighet från näringslivets sida att skolan generellt inte utvecklas i tillräckligt snabbt takt och att kvaliteten på elevers prestationer är för låg. Och det finns till och med röster som hävdar att om skolan inte gör något självmant för att höja kvaliteten blir det snart dags för näringslivet att gå in och ta över det ansvaret. Olika satsningar som ska göras i och för skolan kommer och går. Det gör också att de som arbetar inom skolans verksamhet förhåller sig på olika sätt till de förslag på förändringar som föreslås. Två olika ytterligheter är att antingen avskärma sig och vänta på att det ska gå över eller att kasta sig över förslagen med hull och hår utan att ha tänkt igenom vad det egentligen handlar om. De flesta som arbetar i skolan befinner sig oftast mittemellan dessa ytterligheter. Begreppen entreprenörskap och företagsamhet har börjat synas alltmer i olika skolors lokala policydokument och framställs som en form av skolutveckling. Skolan ska ligga i tiden och entreprenörskapet ses som en väg för skolan att gå. Sätta prägel på skolan Satsningar på entreprenörskap i skolan sker runt om i Europa och västvärlden med varierande innehåll och resultat. Det gemensamma är att de innehåller både en företagsam utbildningsinriktning, som inriktar sig mot att utveckla elevers inre förmågor, och en företagande utbildningsinriktning, som inriktar sig mot business. Fokus mot den företagande inriktningen är större i exempelvis USA. I Sverige finns ännu inga nationella riktlinjer om entreprenörskap och företagsamhet i skolan annat än att regeringen gav Nutek (Verket för näringslivsutveckling) uppdraget att utarbeta ett entreprenörskapsprogram för åren I Västerbottens län initierades entreprenörskap och företagsamhet genom landshövdingsuppdraget som regeringen gav landets landshövdingar år Det fortsatte sedan med projektet PRIO 1, Prioritet Företagsamhet i Västerbotten som bedrevs under åren Det projektet är nu avslutat och det empiriska materialet i min avhandling utgår från det. Ytterligare en satsning som genomfördes i Västerbotten gick under rubriken PRIO POL, Pilotlänet Västerbotten. Detta projekt riktade sig inte bara till lärare utan även till företagare och studie- och yrkesvägledare. Huvudmålet med projektet var att utveckla ett företagsamt lärande där samverkan mellan skola och näringsliv/arbetsliv var en viktig del. Viktiga aspekter som framhävs i det företagsamma lärandet är att utveckla elevers initiativförmåga, samarbetsförmåga, ansvar, kreativitet och självförtroende. Liknande satsningar under skiftande rubriker går att finna på olika platser runt om i Sverige. 2

3 I min avhandling har jag studerat och problematiserat entreprenörskap och företagsamhet som det bedrivits i grundskolan, i det här fallet år 4 6. De skolor som ingår i studien uttryckte att de på något sätt ville att entreprenörskap och företagsamhet skulle sätta sin prägel på skolans verksamhet. Samtliga skolor deltog eller hade deltagit med projekt inom PRIO 1. Min utgångspunkt var att först ringa in hur entreprenörskap och företagsamhet i skolan är framställt, för att sedan bege mig ut i skolpraktiken och studera vad de enskilda skolorna hade som mål att utveckla genom att delta i projekt där eleverna skulle bli mer entreprenöriella. Vem är entreprenören? Till att börja med blev jag nyfiken på entreprenören. Jag ville veta vem entreprenören var och vad det var hos denne som kunde få betydelse för skolan. Överlag beskrivs entreprenören som en individ som företar sig något i bred bemärkelse. Det handlar om en handlingskraftig, kreativ, samarbetsvillig, nyskapande och möjlighetssökande person som inte är rädd för att ta risker. I många fall är beskrivningarna i det närmaste att betrakta som om entreprenören vore en övermänniska. Allt som är positivt tillskrivs denne och definitionerna blir så breda att det blir svårt att ringa in vem entreprenören egentligen är. Hur ska vi då tolka de här begreppen när det gäller utbildningssammanhang? Vad innebär exempelvis risktagande när det gäller skolan? Vad är det för nyskapande det handlar om? Det här ska vi återkomma till men först ska jag redogöra för hur entreprenörskap och skola har sammanförts. Yttre och inre Entreprenörskap i skolsammanhang innehåller som tidigare nämnts två inriktningar, en företagande och en företagsam del. En uppdelning som ibland görs är att indela entreprenörskapet i inre och yttre företagsamhet. Det görs alltså en skillnad mellan en företagsam undervisning och en företagande undervisning. Den inre företagsamheten syftar till att utveckla elevers inre kvaliteter som exempelvis kreativt tänkande, initiativrikedom, kommunikativa förmåga, frimodighet och ansvarstagande. Den yttre företagsamheten handlar om att hos eleven skapa beredskap för en framtid som företagare/entreprenör. Generellt kan man säga att den inre företagsamheten riktar sig framför allt till yngre elever medan den yttre riktar sig till äldre elever. Hur har då detta preciserats när det gäller undervisning? Jo, i vissa fall framställs den entreprenöriella undervisningen som en stor utmaning, i andra som ett sätt att förstärka läroplanen och/eller som ett sätt att uppfylla skolans mål. Läroplanens mål är i detta fall inte ett hinder för att arbeta entreprenöriellt, tvärtom görs det på flera sätt hänvisningar till läroplanen. Vi ska nu gå vidare för att se vad det ges för förklaring till detta. 3

4 Aktiv och konkret Vad är då det specifika med den entreprenöriella undervisningen? I flera sammanhang används begreppen traditionell skolning och entreprenöriell skolning för att tydliggöra vari skillnaden består. Den traditionella skolningen skildras som bakåtsträvande och konservativ och den entreprenöriella som framåtblickande och nytänkande. Sammantaget framställs den entreprenöriella undervisningen som att den innefattar elevers aktiva och konkreta handlande. Elever ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Vidare poängteras ämnesövergripande och grupporienterat arbete. Det som framhålls här är förhållningssättet mellan lärare och elever vilket innebär en maktförskjutning dem emellan. Läraren ska inte längre ha huvudrollen i klassrummet, utan det är eleven som ska känna makten över sitt eget lärande. Samverkan med närsamhället och näringslivet är en förutsättning för att undervisningen ska betraktas som entreprenöriell. Sammantaget kännetecknas entreprenörskap i skolan av samtliga arbetsformer som stimulerar elevens självtillit, självkännedom, kreativitet, handlingskraft, samarbets- och kommunikationsförmåga. Det handlar om ett förhållningssätt till lärande och inte om ett speciellt läromedel eller speciella lektioner. Språket är väsentligt i detta sammanhang, vad som får sägas och inte. Det finns vissa begrepp som är tydligt sammankopplade med entreprenöriell undervisning. Dessa är överlag positiva medan skolans undervisning generellt beskrivs i negativa termer. Katederundervisning är ett exempel på ett begrepp som inte får sammankopplas med entreprenörskap i skolan. Språket är dessutom väsentligt när det gäller samverkan mellan skola och närsamhälle. Vad står begreppen för i skolrespektive näringslivssammanhang? I sättet att prata om och beskriva varandras verksamheter finns föreställningar om varandra som kan behöva ett gemensamt språkbruk för att överbryggas. Dessutom är begreppen från början ekonomiska och om de ska användas i skolsammanhang bör de också definieras. Det krävs mod Det sätts ofta likhetstecken mellan mönsterbrytande lärare, eldsjälar och entreprenörer. Den entreprenöriella läraren ska ha mod att bryta gamla och invanda mönster och vara en drivkraft i detta förändringsarbete. Läraren ska dessutom agera vägledande och ha mod att ge eleverna den frihet som behövs för att de ska kunna utveckla sina företagsamma färdigheter. Det handlar om att släppa på kontrollen om en maktförskjutning ska kunna ske. Kort sagt ska läraren själv verka som entreprenör i klassrummet. Det betonas att det därmed är en utmaning att vara lärare i en entreprenöriell skola. Utgångspunkten är att barn är födda till entreprenörer och det är genom leken som barn får utlopp för sina entreprenöriella förmågor. Skolans uppgift blir då att ta tillvara på den naturliga företagsamhet som eleven besitter och låta eleven växa och utvecklas. Eleven ska ges frihet att 4

5 komma med egna idéer och utveckla dem till konkret handlande. Makten över det egna lärandet är av betydelse. Sammantaget framställs en idealbild av en elev som har stor tilltro till sin egen förmåga och som kan söka kunskap och lära nya saker. Det ska finnas en vilja hos eleven att ta ansvar och att kunna samarbeta med både elever och aktörer utanför skolan. Eleven ska dessutom vara kreativ, viljestark och självständig och se möjligheter snarare än problem samt hitta lösningar på olika problem. Det här var alltså den bild jag fick av entreprenörskap i skolsammanhang och som jag bar med mig när jag gick ut i skolpraktiken. Skolornas praktik I min studie av skolornas praktiska verksamhet hade jag två fokus. Först ville jag ta reda på vilken typ av skola jag studerade, alltså vilken skolkultur som rådde på skolan. Jag var då intresserad av att studera hur skolan på olika sätt samverkade både mellan lärare och elever och elever sinsemellan samt vilken typ av samverkan som fanns med närsamhället. Dessutom var jag intresserad av vilken syn som fanns om kunskap och lärande, elevinflytande, kreativitet och kommunikation. Under mina observationer kunde jag studera vilka arbetssätt och arbetsformer som var rådande på skolorna. Jag har här valt att lyfta fram några aspekter som kan betraktas som en grundläggande del i en skolas kultur, det vill säga synen på kunskap och lärande samt elevers inflytande. Elevinflytande är omdiskuterat och bristen på elevinflytande är ett ständigt dilemma i skolans verksamhet. Så här säger en lärare när jag ber honom berätta om sin syn på elevinflytande: Ja, men alltså hur ska man tillsammans med barnen lägga upp en undervisning? Då måste man liksom stipulera mål. Det här ska du ha gjort i veckan. Det här ska du ha uppnått i månaden. Det kräver ju kunskaper både från oss pedagoger och från barn, det arbetssättet. Ytterligare en lärare säger så här: Det här är ju svårt / / traditionellt har vi ju styrt väldigt mycket. Jag tror att vi kanske skulle behöva kompetensutveckling här också. Även om vilja finns är det svårt att omsätta det i praktiken. Dessa lärare visar att det saknas både diskussioner och strategier för hur de ska gå tillväga för att ge elever mer inflytande i undervisningen. Eleverna å sin sida hade heller inte så lätt att se vad de skulle kunna ha inflytande över. I mina intervjuer med eleverna försökte jag få dem att byta perspektiv för att de lättare skulle kunna sätta sig in i vad de skulle kunna ha inflytande över. Jag bad dem försöka tänka att de skulle vara lärare och jag elev och när vi kom in på delaktighet och inflytande när det gällde olika ämnen i undervisningen kunde en dialog se ut så här: Eva: Skulle de få bestämma vad de skulle göra på matten till exempel? 5

6 Elev: Nää, man ska ju hinna med böckerna. Eva: Skulle de få vara med och bestämma någonting på svenskan? Elev: (suckar) Vad finns det att bestämma om?... Hmm nää. Eva: Engelskan då? Elev: Hmm, vad finns det att bestämma om på engelskan? Ingenting, ja men de skulle inte få vara med där heller. I den här elevens föreställningsvärld existerar inte tanken på inflytande när det gäller skolans olika ämnen. Han har därför inga idéer om vad det skulle innebära. Svaret speglar däremot den kultur som råder på skolan. Eleverna hade ingen påverkan på innehållet i undervisningen. Däremot kunde de få vara delaktiga när det gäller arbetsformer och arbetssätt. När det gällde kunskap och lärande var jag intresserad av att få veta hur eleverna såg på kunskap, vad som är viktigt att lära sig i skolan. Följande utdrag från mina intervjuer speglar elevernas bild av kunskap och lärande när jag bad dem berätta vad de skulle säga i en klass om de själva var lärare: Det vet jag inte. Det är väl ämnena. Att sitta stilla och räcka upp handen Jobba. Matte tror jag nää, jag vet inte. Det är jätteviktigt att lära sig matte och sen engelska och sen att man är tyst. Hmm (tänker länge). Träna på läxan annars lär ni er ingenting. Elevernas svar på den här frågan återger den verklighet som de befinner sig i. Vissa av dem har inte reflekterat över eller förstått vad som är viktigt att lära sig i skolan, eller också är skolans fostrande del så påtaglig att den blir övergripande när det gäller elevers bild av vad kunskaper i skolan innebär. Många av eleverna hade också svårt att uttrycka hur de lärde sig bäst, vilka strategier de byggt upp för sitt lärande. Jag bad eleverna berätta för mig hur de lärde sig bäst och då fick jag följande svar: (Tänker länge) Tränar tränar flera gånger Om jag koncentrerar mig lär jag väl mig bäst, för jaa, jag har lite svårt för det. Hmm, jag vet inte, jag kanske ja, om det är någon läxa då tränar jag tills jag kan det. När jag är avslappnad och lyssnar och det är tyst i klassrummet 6

7 De strategier dessa elever tar till är att lyssna, träna och koncentrera sig. Deras beskrivning är kännetecknande för många av eleverna. På en av skolorna arbetade tre klasser tillsammans med matematik en gång i veckan och detta arbete utvärderades efter varje lektion. I mina intervjuer med eleverna ställde jag frågor kring just utvärdering eftersom jag upptäckte när jag tog del av resultaten att elevernas kortfattade svar inte sa någonting om deras lärande. De skrev bland annat att de inte lärt sig något. Jag blev lite fundersam och ställde frågan på nytt under intervjutillfället och då svarade en elev så här: Elev: Det kanske jag har gjort. Eva: Har du skrivit det i din utvärdering också? Elev: Jaa, fast men det är som svårt att lära sig någonting Eva: Är det svårt att lära sig något? Elev: Jaa, men alltså man måste ju när man är där, så är det ju. Man lär sig ju hela tiden nya saker men inte som nya saker utan mer saker, det blir vad svaret är och alltså inte vad man lär sig. Den här eleven uttrycker en osäkerhet om hur han lär sig och hur han ska veta att han lär sig. Att skriva det rätta svaret är inte detsamma som att lära sig något. En intressant fråga för mig var också att ta reda på varifrån eleverna fick sin kunskap. Det visade sig att böcker och lärarna var viktiga kunskapskällor vilket dessa elever uttrycker: Från en bok att läsa ur och svara på frågor. Jag försöker lära in vad läraren säger. Jag lyssnar bra på läraren. Det här var alltså en del av min utgångspunkt när jag gick vidare för att ta reda på, på vilka sätt de projekt i entreprenörskap och företagsamhet som skolorna valt att arbeta med skulle göra eleverna mer företagsamma. Jag ville till att börja med ta reda på hur skolorna definierade begreppen entreprenörskap och företagsamhet och vilka innebörder begreppen fick i verksamheten. Dessutom var jag intresserad av att utifrån de mål som stipulerats studera hur de förhöll sig till den praktiska verksamheten, det vill säga i vilken mån retorik och praktik överensstämde. Lärares definition Om vi går tillbaka till den första frågan hur skolorna definierade entreprenörskap och företagsamhet i skolan så hade lärarna flera förslag på vad de menade. De utgick från att det handlade om elevaktiviteter av olika slag. Eleverna skulle få lära genom att göra och själva hitta lösningar på problem. De skulle också uppmuntras att ta för sig mera och ta större initiativ. Kreativitet var också ett begrepp som lärarna lyfte fram. Entreprenörskapet handlar om kreativitet och det innebar att lärarna 7

8 ansåg att de måste ha en tillåtande attityd till de idéer och förslag som eleverna kommer med. Några lärare betonade också att entreprenörskapet handlar om försäljning av olika slag. Flera projekt som de bedrivit innehöll något som eleverna kunde tjäna pengar på som sedan kunde användas till att förstärka klasskassan. I resultatet framgår således att det är aktivitet av olika slag som kännetecknar entreprenörskapet i skolan. Men även lärares förhållningssätt mot eleverna påverkar, det vill säga den företagsamma delen betonas men att även den företagande delen finns med. Lärares mål När jag bad lärarna precisera vilka mål de hade med entreprenörskapet i skolan blev svaren att det handlade främst om att ge eleverna möjlighet att praktiskt utöva det teoretiska i skolan. De möjligheter som lärarna här lyfte fram var att de ville göra undervisningen mer verklighetsförankrad och låta eleverna arbeta mer undersökande. Det fanns också lärare som hade som mål att förändra innehållet i undervisningen till att bli mer ämnesövergripande och tematiskt. Projektens utformning och innehåll varierade mellan skolorna. En skola valde att låta eleverna arbeta i ett miniföretag genom att starta en caférörelse. En annan skola såg en möjlighet att stärka NOundervisningen och satsade på ett läromedel i teknik där framför allt flickorna skulle uppmärksammas. Ytterligare en, som var en liten byskola, arbetade på olika sätt med byns överlevnad och med att utveckla nätverk både i sin egen by och med andra byskolor. Hur såg då lärarna på de projekt som bedrevs? Jo, samtliga var positiva. Några betraktade projektet som ett behövligt och trevligt avbrott i vardagslunken och ansåg att det var stärkande för eleverna att de fick ta ansvar och blev uppmärksammade för sitt arbete. De lärare som arbetade med teknik i skolan menade att tack vare projektet blev undervisningen mer undersökande och experimenterande. Lärarna på byskolan lyfte fram att kontakten med övriga i byn och föräldrarna hade ökat. Men resultaten visar att förankringen till den vanliga undervisningen var i det närmaste obefintlig. Projekten bedrevs vid sidan om ordinarie undervisning och det fanns inga tankar eller strategier för att överföra de lärdomar och erfarenheter som projekten gav in i skolvardagen. Elevers arbete i projekten Projekten var organiserade olika vid de olika skolorna. På den skola där eleverna drev ett café var de i år 5 organiserade i grupper om fem och fem som enligt ett rullande schema under en veckas tid var engagerade i allt från planering och bakning till servering. Eleverna lämnade då ordinarie skolarbete och tillsammans med en lärare inledde de med att planera för att sedan under veckan baka de kakor och tårtor som skulle finnas i caféet. Varje fredag öppnades sedan caféet för skolans personal och för allmänheten. För teknikprojektet var en timma i veckan avsatt och ingick i skolans ordinarie schema. Eleverna arbetade i grupper om tre och tre, flickor för 8

9 sig och pojkar för sig. Huvudmålet var att eleverna skulle lära sig lösa problem tillsammans där ansvar och samverkan var ledord. Lärarna förväntades inta en tillbakadragen roll och skulle bara ingripa och svara på frågor om det verkligen behövdes. Eleverna arbetade efter en särskild studiegång och förväntades föra kontinuerliga anteckningar på vad de gjort och vad de kommit fram till för resultat. För Byskolans del handlade projektet både om att arbeta med skolans överlevnad och att få nya impulser genom kontakter med andra skolor. Skolan ingick tillsammans med några andra byskolor i Västerbotten i ett nätverksuppbyggande skolor emellan. Med hjälp av IKT byggdes en särskild konferens upp där eleverna från de olika skolorna kunde ha kontakt med varandra genom att chatta, skriva brev, få mottagare för arbeten de hade gjort, föreslå lästips med mera. Elevers bilder av projekten Eleverna var liksom lärarna överlag positiva till att arbeta med projekten, men även de hade svårt att se någon koppling till ordinarie verksamhet. De elever som var engagerade i caféet såg en möjlighet att slippa lektionerna. Det var mycket roligare att vara i caféet. På min fråga vad de lärde sig av att vara där lyfte de fram att de lärde sig baka och diska men framför allt hade de kul och fick in pengar till klasskassan. Några elever sa att de lärde sig nog matematik också, men en annan typ av matematik där de fick springa runt och ta betalt och räkna pengar. Den matematik de hade i klassrummet innebar att de fick sitta stilla och räkna i sina böcker. Eftersom teknikprojektet utgick från ett läromedel var det relativt styrt. Eleverna berättade att de läste en instruktion och genomförde det som stod där, men de hade svårt att uttrycka vad de lärde sig. I arbetet ingick dokumentation där eleverna beskrev vad de gjorde och vilka resultat de fick. Anledningen till att noga anteckna vad de gjorde under dessa lektioner förknippade de med det prov som de skulle ha i slutet av terminen. Eleverna vid den lilla byskolan framhöll skolans förträfflighet ur flera aspekter. De var medvetna om att de gick i en nedläggningshotad skola och såg därigenom möjligheter att marknadsföra den. Bland annat visade de med stolthet upp den gröna flagga som de erhållit tack vare ett medvetet miljöarbete. De flesta elever var också överens om att det var kul och spännande att ha kontakt med elever vid andra skolor. Om de inte hade något att göra kunde de sätta sig vid datorn och läsa vad andra skrivit eller själv skriva något. Samverkan med närsamhället I projekten ingick att skolorna på något sätt skulle etablera olika samarbeten med närsamhället. På den skola där caféverksamheten bedrevs inbjöds familjen, släktingar och övriga boende att delta. Elever från kommunala musikskolan passade samtidigt på att underhålla cafégästerna. Skolan fick därigenom naturlig kontakt med närsamhället och vise versa. I byskolan arbetades det hårt för skolans överlevnad och skolans lokaler användes till kursverksamhet under eftermiddagar och 9

10 kvällar. Lärarna menade att kontakten med närsamhället utökats tack vare projektet samt att de med hjälp av projektpengarna kunnat resa och träffa andra byskolor i närheten. Teknikprojektet vid den tredje skolan hade utmynnat i ett samarbete där skolan blivit sponsrad med teknikmaterial. Skolorna var ganska överens om problemen kring företagarkontakter. Flera lärare uttryckte svårigheter att hitta utrymmen när företagare skulle kunna komma till skolan eller att eleverna skulle kunna göra studiebesök. Tid uppgavs som en faktor som saknades för att en långsiktig samverkan skulle kunna komma till stånd. Vad blev då resultatet? Begreppsproblematiken var tydlig. Den vida definitionen av entreprenörskap och företagsamhet i skolan medförde svårigheter för lärarna att både tala om vad det var och vad det inte var, vilket i sin tur skapade osäkerhet kring hur de skulle arbeta för att göra eleverna mer entreprenöriella. Det framgår också att hela konceptet är omgärdat av begrepp som ligger i tiden, nämligen initiativförmåga, samarbetsförmåga, ansvar, kreativitet och självförtroende, vilka även benämns med inre företagsamhet. En intressant aspekt för mig i min studie blev då att se i vilken mån retorik och praktik överensstämde. Blev det som lärarna önskade, att de här projekten hade hjälpt skolorna att utveckla sin verksamhet till att bli mer entreprenöriell och i och med detta också fått fler kreativa elever? Kunde lärarna säga att eleverna nu tog mer initiativ, var mer aktiva under lektionerna, hade ökat sin förmåga att se möjligheterna och inte svårigheterna och var mer delaktiga i undervisningen? Gick det att urskilja något nyskapande och vilken betydelse hade samverkan med närsamhället? Det kan konstateras att det saknades tydliga strategier för en realisering av begreppen i den faktiska skolverksamheten. Språket har här betydelse. För att exempelvis arbeta kreativt i klassrummet bör lärare kunna beskriva vad de menar med kreativitet. Både elever och lärare saknade de språkliga verktyg som behövs för att utveckla lärandet. Avsaknaden av pedagogiska diskussioner medförde att begreppen aldrig diskuterades och definierades. Ett tydligt exempel på detta var att de båda utbildningsinriktningarna företagsamhet och företagande inte problematiserades och diskuterades. Trots att huvudmålet med entreprenörskap i grundskolan är att utveckla den företagsamma delen har den varit svår för skolorna att lyfta fram och synliggöra. Den företagande delen fick däremot en framträdande plats genom att den var tydligt definierad, avgränsad och utvärderingsbar. Den företagsamma delen blev svårare för lärare och elever att synliggöra och sätta upp mål för och därmed blev resultatet inte tydligt och utvärderingsbart. Vad som var företagsamt och vad som utgjorde läroplanens mål var inte heller klargjort. Om målen var desamma eller om det handlade om olika mål. 10

11 Mycket uppskattat När jag pratade med lärarna hade de svårt att komma med några konkreta och synliga tecken på hur undervisningen hade förändrats. De kände sig osäkra på vad som egentligen kännetecknade en entreprenöriell undervisning. Det fanns dock förhoppningar om att skolan skulle utvecklas med hjälp av projekten och bli mer undersökande och experimenterande. I de utvärderingar som skolorna gjorde i samband med sina resultatredovisningar så fanns det en samstämmighet kring att eleverna tack vare projekten blivit bättre på att ta ansvar och fått lättare att samarbeta både med sina kamrater och det omgivande samhället. Men det var ju egentligen inte huvudmålet med projekten utan det var ju en förändring av arbetssätt och arbetsformer. Projekten var dock mycket uppskattade av både elever och lärare. Den kraftsamling som gjordes i projekten skapade en gemenskap och en samhörighetskänsla med en riktning mot ett bestämt mål. Den uppmärksamhet som eleverna fick för det arbete de gjorde i projekten både från media och från föräldrar bidrog till känslan av att vara viktiga. De praktiska inslagen skapade en variation i vardagen och blev på så sätt något att se fram emot. Ledarskapet är av stor betydelse. Vid mina besök på skolorna upplevde jag att det saknades pedagogiska diskussioner. De personalmöten som rektor ledde och deltog i tog inte upp entreprenörskap och företagsamhet någon gång under min studie. Rektorerna berömde sin personal och sina elever och var stolta över den uppmärksamhet skolorna fick tack vara projekten, men de drev inte utvecklingen framåt. Samverkan med närsamhället är ett definierat mål och även ett önskvärt mål. Närsamhället fick i dessa sammanhang en otydlig roll när det gällde vad deras bidrag till skolan egentligen gick ut på. Handlade det om sponsring, studiebesök, prao eller om att direkt bidra till undervisningens kvalitet? Det fanns också ett motstånd från skolans sida att utveckla ett varaktigt samarbete med närsamhället eftersom lärarna ansåg att det tog en massa tid i anspråk och avstånden mellan skola och företag gjorde också att kostnaderna för denna samverkan blev för hög. Ytterligare ett problem som skolorna ställs inför är att deras elever inte är en direkt målgrupp som företagarna vänder sig till. Dessa elever är relativt unga och har ingen tydlig ambition mot något specifikt yrke. Vad är då den stora utmaningen med att arbeta med entreprenörskap och företagsamhet i skolan? Det som framkommit i min studie är att det nya förhållandet lärare elev som entreprenörskapet lyfter fram är en stor utmaning för skolan. Hur ska maktförskjutningen ske utan att lärarna känner att de måste abdikera både som pedagoger och vuxna? Vilka krav ställer det på skolan, på lärarna, på eleverna? Vilket förändringsarbete som än ska genomföras, oavsett om det är den företagande eller den företagsamma inriktningen som är målet, är det av betydelse att pedagogiska diskussioner förs på skolan, att det ställs upp delmål för att nå målen och att det finns ett väl fungerande ledarskap som kan vägleda skolan mot det önskade målet. 11

12 Presentation: Eva Leffler är filosofie doktor i pedagogiskt arbete och arbetar som lektor vid lärarutbildningen i Umeå. Hon är knuten till Forskningscentrum företagsamt lärande vid lärarutbildningen och till utvecklingsavdelning vid För- och grundskoleförvaltningen i Umeå. Hennes kompetensområde innefattar skolutvecklingsfrågor både inom ramen för entreprenörskap i skolan och inom ett mer allmänt fält när det gäller kompetensutveckling av lärare på fältet. För närvarande är hennes forskning inriktad mot frågor som behandlar entreprenörskapets betydelse för jämställdhetsarbete i skolan. Våren 2006 disputerade hon på avhandlingen Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Kan hämtas via se forskning och avhandlingar 2006, kvartal 2. 12

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet Du kan om du vill Lärares tankar om fostran till företagsamhet Bettina Backström-Widjeskog, PeD Novia, University of Applied Sciences / Yrkeshögskolan Novia Vasa, Finland bettinabw@novia.fi www.novia.fi

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Analys Steg 3 Intervjuer. av: Christoffer Ahlgren

Analys Steg 3 Intervjuer. av: Christoffer Ahlgren Analys Steg 3 Intervjuer av: Christoffer Ahlgren Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Analys... 4 Slutsatser... 20 2 Sammanfattning Analysen grundar sig på 24 intervjuer utförda under november och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Sommarlovsentreprenör 2008

Sommarlovsentreprenör 2008 Sommarlovsentreprenör 2008 Sommarlovsentreprenör 2008 i Söderhamns kommun För andra året i rad genomfördes projektet Sommarlovsentreprenör i Söderhamns kommun. Syftet med projektet är att öka ungas intresse

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

FÖR SKOLAN. Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan

FÖR SKOLAN. Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan F O R S K N I N G FÖR SKOLAN Skapa och våga Om entreprenörskap i skolan Skapa och våga Om entreprenörskap i skolan Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Genomförande av bedömning som främjar inkludering

Genomförande av bedömning som främjar inkludering Genomförande av bedömning som främjar inkludering Den första fasen i the Agency s projekt Assessment in Inclusive Settings (Bedömning och inkludering) avslutades med en diskussion som resulterade i ett

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen Om socialt entreprenörskap i skolan Solen skiner och min gamla kollega Thor-Björn Schiller är på gott humör. De har lyckats vända en negativ utveckling

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 VARFÖR ANVÄNDA EXTERNA FÖRELÄSARE? Praktisk tillämpning av teoretiska begrepp Synliggöra kopplingen till arbetsmarkanden Medvetengöra olika yrkesytgångar

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer