Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet STORSTADSPOLITIK 8:2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet STORSTADSPOLITIK 8:2003"

Transkript

1 STORSTADSPOLITIK 8:2003 Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet En del i Regionplane- och trafikkontorets serie om storstadspolitik

2 Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet

3 Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm Tel: ax E-post: Storstadspolitik Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Mediablocket Tryck: Katarina Tryck, Stockholm 2003 RTN ISSN

4 örord Stockholmsregionen har länge varit centrum för tillväxten i Sverige. Här, liksom i andra stora urbana regioner, finns god tillgång på högutbildad arbetskraft, FoU, kvalificerade tjänsteföretag och kunder med stor köpkraft. Med dessa förutsättningar är det ganska naturligt att ny verksamhet ofta initieras i, lokaliseras till och växer i storstadsregioner; innovativ verksamhet är ju beroende av en starkt diversifierad ekonomisk miljö med möjlighet till täta kontakter mellan forskare, konsulter, specialiserade underleverantörer, kunder m.fl. Den funktionella Stockholmsregionen är med sina drygt 2 miljoner invånare i särklass störst i Sverige. Tack vare denna storlek möter många produkter och tjänster här en efterfrågan som saknar motsvarighet i andra regioner i landet. Sannolikheten att finna kunder som vill betala för nya produkter och tjänster är generellt större i stora, täta regioner än i små och medelstora regioner. Företagen i Stockholmsregionen får därmed marknadsmässiga förutsättningar att hela tiden introducera nya varor och tjänster, liksom andra slag av ekonomiska nyheter. Detta gör att Stockholm med omnejd ständigt har många verksamheter som saknas i andra regioner. Detta visades tydligt i Regioner, handel och tillväxt (Regionplane- och trafikkontoret 1998:6). Vad som däremot inte tidigare varit belagt är att näringslivsförnyelsen i Stockholmsregionen påverkar förnyelsen av näringslivet i hela landet. Verksamheter som vuxit sig starka i Stockholmsregionen har en stark tendens att senare växa även i övriga landet. Detta innebär att tillväxten i resten av Sverige stimuleras av utvecklingen i Stockholmsregionen. Hur mycket och vad som växer i andra regioner beror på deras klimat för innovationer och entreprenörskap och på hur näringslivet där förmår att anpassa sig. Hur näringarna sprids och vart de sprids är huvudtemat i denna rapport. Tillsammans med huvudrapporten finns en fördjupning som handlar om spridningen av IKT-näringar (näringar inom informations- och kommunikationsteknik). Rapporterna har utarbetats av en projektgrupp vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping med professor Charlie Karlsson som projektledare. Anneli Kamlin, Kamlin Kommunikation AB har stått för den redaktionella bearbetningen av materialet. Projektledare på Regionplane- och trafikkontoret har varit Ann-Christin Rudström och Susanna Lindvall. Kontaktperson på Regionplane- och trafikkontoret är Roland Engkvist, telefon Stockholm i november 2003 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 3

5 Innehåll Förord 3 Del 1 Stockholmsregionens expansiva branscher 7 Sammanfattning 8 1. Stockholm som ekonomisk motor en introduktion 10 Verkligheten under 1990-talet Aspekter på spridningen Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens analyser 14 Den stora urbana regionen som innovativt centrum Spridningens drivkrafter Spridningens geografiska mönster Spridningens mekanismer Vilka branscher som sprids Stockholms samspel med övriga landet regionernas förutsättningar Betydelsen av specialisering Så fungerar specialiseringen Regionbegreppet Stockholmsbranscherna och deras spridning till övriga landet 29 Specialiseringen i Stockholm Specialiseringen och spridningen Långsam förändring av specialiseringsmönstret Stockholmsföretagen växte snabbast bilden förstärks Regioner där tillväxten skedde de små hängde med Regionstorlekens betydelse en fördjupning Stockholmsbranscher växer snabbare än andra Branscher som sprids Tillväxtsamband mellan Stockholm och övriga Sverige Slutsatser om spridningen av alla Stockholmsbranscher Så skapas snabbväxarna 66 En grundläggande analysmodell En översikt av förändringar utanför Stockholm Snabbväxarna i slutet av 1990-talet slutresultatet Snabbväxarnas spridning under 1990-talet Tillverkning eller tjänster Spridningsmönstret för tillverkning och tjänster Slutsatser om de expansiva branscherna

6 5. Så kan regioner locka nya verksamheter 111 Regional mottagningskapacitet i teorin Slutsatser för framtiden Referenser 118 Bilaga 1 Övergångar mellan specialiseringsklasser mätt i sysselsättning Bilaga 2 Procentuell tillväxt i landets LA-regioner, klass 1 3, , , Bilaga 3 Absolut tillväxt i landets LA-regioner, klass 1 3, Bilaga 4 Relativ tillväxt i de tre specialiseringsklasserna Bilaga 5 Näringar i den högspecialiserade och snabbväxande branschgruppen Bilaga 6 Regressionsanalyser Bilaga 7 Tabeller och diagram till kapitel 3 och Preface 175 Sweden Grows alongside the Stockholm Region 176 Summary Vorwort 179 Ganz Schweden wächst mit der Region Stockholm 180 Zusammenfassung Del 2 Lokalisering och spridning av IKT-företag 183 Lokalisering och spridning av IKT-företag 184 Sammanfattning 184 Spridning av IKT-sektorn i Sverige 185 Vad är speciellt med IKT-sektorn? 187 Starka klustertendenser Hög specialisering i Stockholm Explosion för mjukvarutjänster Variationer i produktionsskala Snabb tillväxt Hög utbildningsintensitet Högt nyföretagande

7 Samlokalisering och klusterbildning 198 Olika klusterbegrepp IKT-sektorn och den rumsliga strukturen Beroendet av urbaniseringsfördelar Beroendet av samlokaliseringsfördelar IKT-branscher med stark rumslig koncentration IKT-sektorns spridning utlokalisering eller imitation? 208 Jämförelse mellan Stockholm och Jönköping Skillnader mellan företagen i regionerna Lokalisering och spridning örslag till fortsatt forskning 221 Litteraturförteckning 222 Appendix 1Definition av IKT-sektorn Appendix 2 Appendix 3 Appendix 4 Storleksstrukturen hos IKT-sektorns arbetsställen i Sverige år 1990 och år 2000 (procent) Storleksstrukturen hos IKT-sektorns arbetsställen i Stockholms LA-region år 1990 och år 2000 (procent) Storleken på sysselsättningen i enskilda IKT-branscher i olika LA-regioner som en funktion av den totala sysselsättningen i respektive LA-region Appendix 5 Storleken på sysselsättningen i enskilda IKT-branscher i olika LA-regioner som en funktion av den totala sysselsättningen i IKT-sektorn i respektive LA-region Localisation and spread of ICT companies 229 Summary Lokalisierung und Verbreitung von IKT-Unternehmen 230 Zusammenfassung

8 Del 1 Stockholmsregionens expansiva branscher 7

9 Sammanfattning Slutsatsen av denna rapport är klar: Verksamheter som vuxit sig starka i Stockholmsregionen har en stark tendens att senare växa även i övriga landet. Det är alltså inte frågan om att den ekonomiska utvecklingen sker antingen i Stockholm eller i övriga landet, utan både och. Tillväxten i landets regioner under perioden stimuleras på ett systematiskt sätt av utvecklingen i Stockholmsregionen. I uppgång växer de typiska Stockholmsbranscherna mycket snabbare än andra branscher i övriga landet. I nedgång krymper de i allmänhet mindre. Denna empiriska studie, som bygger på befintligt statistiskt material, visar i detalj hur nyheter och expansiva verksamheter i Stockholmsregionen sprids till andra regioner i landet i takt med att efterfrågan på produkterna tar fart och kravet på en stor geografisk närmarknad minskar. Rapporten bygger vidare på RTKs tidigare rapport Regioner, handel och tillväxt, där utvecklingen under 1980-talet och det tidiga 1990-talet studerades. I detta material fortsätter och fördjupas analysen för 1990-talet. Sammantaget baseras alltså detta material på studier av utvecklingen under 20 år. Slutsatserna är så tydliga att de även ger starka indikationer om framtida förhållanden. Alla regioner gynnas Stockholm med omnejd har ständigt många typer av företag som saknas i andra regioner. De här företagen introducerar hela tiden nya varor och tjänster, liksom andra slag av ekonomiska nyheter. Näringar som växer upp i Stockholmsregionen sprider sig till övriga landet genom att företag där utnyttjar kunskapen om produkt- och marknadsutvecklingen i Stockholmsregionen som grund för beslut som skapar fler arbetstillfällen. Bara till en liten del är spridningen resultatet av utlokaliseringsbeslut. Spridningen från Stockholm kommer även de små regionerna till del det är få regioner som inte tillgodogör sig spridningen alls. Stockholmsregionen har därmed en central funktion att fylla i den ekonomiska förnyelsen i andra delar av landet. Standarden på Stockholmsregionens infrastruktur och innovationssystem påverkar i sin tur regionens förmåga att agera som nationell mottagare av personer, kompetens, idéer, kapital och nya lösningar från utlandet. Om regionen framgångsrikt lyckas utnyttja sin potential och tillåts göra detta blir resultatet nya produkter, nya tekniska lösningar och nya branscher. Stockholmsregionens näringsstruktur förutsäger även nedgångar. Näringar med en låg aktivitet här tenderar att under kommande år minska sin sysselsättning i övriga landet. I det här fallet spelar inte Stockholmsregionen en direkt dynamisk roll i förloppen utan kan snarast betraktas som en källa till information och marknads- 8

10 kunskap. Signalerna om vikande marknader visar sig först i Stockholmsregionen, där det höga kostnadsläget gör att företag snabbt anpassar sig till en svagare efterfrågan. Anpassningen skapar sedan utrymme för nya verksamheter. I återhämtningen efter konjunkturnedgången i början av 1990-talet spelade spridningen av nya näringar från Stockholmsregionen en helt avgörande roll. Hela landet kom att tillgodogöra sig de inslag av nya idéer som då utvecklades i Stockholm. Regionstorlek och bransch påverkar Spridningen av näringar från Stockholm till andra regioner sker med eftersläpning. Takten i tillväxten är därvid högre i större regioner. Dessutom utvecklas fler branscher i stora och medelstora regioner än i små. Spridningsmönstret skiljer sig åt mellan olika branscher och spridningen domineras av tjänstesektorn. Medan tillverkningsbranscher sprids till få regioner och med ett stort inslag av slumpmässighet, sprids tjänstenäringar på ett mycket mer systematiskt sätt till successivt fler regioner, först till de större och kunskapsintensiva regionerna och sedan till övriga regioner. Spridningen av tjänster följer därmed i huvudsak ett hierarkiskt mönster, medan utbredningen av tillverkningsindustrin är beroende av skalfördelar och har karaktär av produktcykelspridning, vilket innebär att den följer ett mönster med en tillväxtfas, en mognadsfas och en nedgångsfas. Tjänstebranscherna skiljer ut sig genom att ha en väsentligt högre andel sysselsatta med lång högskoleutbildning än genomsnittet för det privata näringslivet. Detta inslag av kunskapsintensitet behålls också när de etableras utanför Stockholm. Mest tjänster bland snabbväxarna De branscher som vuxit till sig först i Stockholm och sedan spridits snabbast till övriga landet domineras av tjänster. Till deras utveckling i en region bidrar förekomsten av entreprenörskap och variation i näringslivet där. Regionens storlek har en positiv effekt på antalet branscher, takten i spridningen, antalet sysselsatta, kunskapsintensiteten och nyföretagandets tillväxt. Spridningsprocessen utmärks allmänt av ett mycket stort nyföretagande, vilket betyder att många av de nya företagen arbetar i liten skala. Regionförstoring drivkraft för förnyelse En viktig konsekvens av spridningen av näringar från Stockholm är att det skapar utrymme i Stockholmsregionen för ytterligare nyheter. Samtidigt gäller att ju större en region är, desto troligare är det att många nya idéer får fäste. Det gör att den pågående integrationen mellan Stockholmsregionen och omgivande regioner kan skapa bättre villkor för introduktionen av nya varor och tjänster. 9

11 Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher 1. Stockholm som ekonomisk motor en introduktion Att nya branscher ofta får sin tidiga tillväxt i Stockholmsregionen har konstaterats tidigare. Stockholmsregionen beskrivs också i närings- och tillväxtpolitiska sammanhang som den ledande regionen i Sverige. Frågan är hur de nya branscherna börjar växa på andra ställen, det vill säga sprids från Stockholm till resten av landet. Även om de generella spridningsförloppen från Stockholmsregionen finns belagda, saknas det empiriska studier av vilka mekanismer som i praktiken initierar och driver spridningen. Därför har den här rapporten kommit till. Hur de faktiska förhållandena ser ut går att utläsa med hjälp av analyser av offentlig statistik. Det ger inte en komplett bild, men i denna rapport drivs ändå analysen förhållandevis långt. Rapportens resultat ger dessutom uppslag till hur analyserna kan kompletteras med fortsatta studier, till exempel undersökningar som inbegriper intervjuer med företag inom de branscher där tydliga spridningsmönster har dokumenterats. Denna studie syftar alltså till att klargöra hur starka sambanden mellan näringars utveckling i Stockholmsregionen och resten av landet är, och hur sambanden ser ut. Dessutom diskuteras hur samspelet mellan Stockholmsregionen och övriga Sverige kan utvecklas. Hypotesen är att näringslivsförnyelsen i Stockholmsregionen påverkar förnyelsen av näringslivet i hela landet. Verkligheten under 1990-talet Rapportens analyser utgår från en kartläggning av vilka branscher som vid vissa angivna tidpunkter varit särskilt välrepresenterade i Stockholmsregionen, vilket annorlunda uttryckt innebär att de hade en hög specialiseringsgrad i Stockholm. Därefter analyseras på en rad sätt hur dessa typiska stockholmsbranscher utvecklades mellan 1990 och 1999, främst utanför Stockholmsområdet. Speciella fördjupningar görs i den branschgrupp som 1990 var allra mest stockholmsspecialiserad och dessutom under 1990-talet växte allra snabbast utanför Stockholm. Rapportens upplägg är följande: I kapitel 2 redogörs för hur spridningen av näringar går till, bland annat med utgångspunkt från tidigare forskning. I kapitel 3 börjar redovisningen av de empiriska resultaten. Analysen omfattar samtliga de branscher som är typiska stockholmsbranscher, det vill säga speciellt väl representerade just i Stockholm. I kapitel 4 fortsätter analysen, nu koncentrerad till de 10

12 1. Stockholm som ekonomisk motor en introduktion branscher som både har sitt ursprung i Stockholm och som vuxit snabbt i övriga regioner. Kapitel 5 ägnas åt ett resonemang kring olika regioners förmåga att locka till sig nya näringar. Analyserna i rapporten bygger främst på Statistiska Centralbyråns (SCB) ASTstatistik (där AST står för arbetsställen), med branschkoder (SNI) på femsiffernivå. Denna statistik innehåller information om antal arbetsställen och antal sysselsatta i varje bransch och varje kommun. En andra källa är SCBs Utbildningsstatistik. Där framgår antalet sysselsatta i olika utbildningskategorier för varje bransch och varje kommun. Den geografiska enhet som används i resultatredovisningen är dock inte kommuner utan LA-regioner, lokala arbetsmarknadsregioner, ett begrepp som definierats av NUTEK (rapport B1998:10). LA-regionerna är 81 stycken, inklusive Stockholm. Alltså finns det 80 regioner i övriga landet. Aspekter på spridningen Intressanta aspekter på spridningen av branscher från Stockholm till övriga landet är: Förutsättningarna för att en spridning ska ske Spridningens drivkrafter Spridningens mekanismer Vilka näringar som berörs Vilka geografiska mönster spridningsprocessen följer Hur olika regioner samspelar med Stockholmsregionen. I följande avsnitt förs ett inledande resonemang kring dessa teman. De utvidgas och fördjupas sedan i rapporten, dels i teoriavsnittet, dels i analysavsnittet. örutsättningarna för spridning Många produkter både varor och tjänster blir med tiden mer standardiserade. Då ökar möjligheterna att även standardisera produktionen. Eftersom även produkternas användbarhet tenderar att öka blir dessa också lättare att marknadsföra. De efterfrågas då mer och på fler ställen. Med fler kunder kan priset sänkas och vinsterna öka. På detta sätt blir det gradvis enklare att uppnå tillräcklig skala i produktionen. Med tiden blir därmed fler marknader tillräckligt stora för att företag ska kunna etablera en lönsam verksamhet där. Produktionen kan successivt lokaliseras till fler regioner. 11

13 Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher Ofta sprids verksamheterna från Stockholm först till de två andra storstadsregionerna, Göteborg och Malmö. Ibland upphör spridningen där, ibland fortsätter den till regionala centra och i vissa fall även till mindre regioner. Till mindre regioner sprids främst verksamheter med låga fasta kostnader. För dessa verksamheter finns inte så stora fördelar med att samla produktionen på ett fåtal ställen, just för att skalekonomin inte är så påtaglig. När efterfrågan stiger för företag i denna kategori kan spridningen därför komma att ske till i stort sett alla regioner i landet. Mindre regioner kan också ofta få del av spridningen genom att företagens produktion delas upp. Komponenter inom tillverkningsindustrin eller rutinaktiviteter inom tjänsteföretag kan till exempel utföras i specialiserade separata företag som ofta kan välja ganska fritt var de ska ligga, oberoende av de stora marknaderna. Denna uppdelning av produktionen brukar kallas outsourcing. Spridningens drivkrafter och mekanismer Innovationerna är i sig den grundläggande drivkraften för spridningen av nya affärsidéer. När nya lönsamma produkter skapas och utvecklas, samt importeras till, Stockholmsregionen leder detta till ökad efterfrågan på mark, lokaler och kvalificerad arbetskraft. Det gör att markpriser, hyror och löner stiger. Detta skapar efter hand stigande kostnader och sjunkande lönsamhet, vilket gör det intressant att undersöka om verksamheten helt eller delvis kan flyttas till andra regioner där kostnaderna är lägre. För att denna push -faktor ska fungera fullt ut är det viktigt att arbetsmarknaden samt marknaderna för mark och kommersiella lokaler fungerar väl i Stockholmsregionen. Växande marknader En klassisk spridningsmekanism är att ett företag i Stockholmsregionen helt enkelt flyttar hela sin verksamhet till någon annan plats i Sverige. Troligen är det dock vanligare att företag flyttar ut bara en del av sin verksamhet eller lägger ut verksamhet på underleverantörer. Det är också möjligt att företag i Stockholmsregionen köper upp företag i andra regioner för att kunna använda deras produktionskapacitet. Initiativet kan också tas utanför Stockholm, av företag eller individer som ser vilka verksamheter som växer i Stockholmsregionen och väljer att imitera dem, antingen genom att ställa om sin befintliga verksamhet eller genom att etablera en ny. Kunskaper om de faktiska spridningsmekanismerna och hur väl de fungerar är viktiga för att kunna dra slutsatser om behovet och möjligheterna att påverka processerna. Det är detta denna rapport handlar om. 12

14 1. Stockholm som ekonomisk motor en introduktion Vilka näringar sprids? Som nämnts tidigare börjar spridningen av en produktion i allmänhet när den har blivit tillräckligt standardiserad. Det stämmer dock inte alltid. Vissa produkter förnyas så snabbt att de aldrig når detta stadium, utan ersätts i stället hela tiden av nya. Andra branscher är specialiserade på att stödja innovationsaktiviteter hos företag i Stockholmsregionen. De sprids därför inte så mycket till resten av landet. Samma sak gäller branscher som även på längre sikt är beroende av de kvalificerade tjänster som erbjuds i Stockholmsregionen. Spridningens geografiska mönster Det geografiska spridningsmönstret avgör vilka regioner som är vinnare när stockholmsverksamheter börjar spridas. Det utgör också basen för diskussioner om vad som kan och bör göras för att höja mottagningskapaciteten i de regioner som tenderar att släpa efter. Men frågan är om spridningen följer ett närhetsmönster, det vill säga främst sker till grannregioner, eller om den följer ett hierarkiskt mönster, vilket innebär att den först märks i de större regionerna, därefter de medelstora etc? Andra mönster kan också finnas eller inget mönster alls. Andra regioners samspel med Stockholm Vissa regioner kan vara mer beroende av Stockholm, medan andra har ett näringsliv som växer snabbt oberoende av utvecklingen i Stockholm. Det är också möjligt att en del regioner skulle vinna på ett ökat samspel med Stockholmsregionen och/eller med andra ledande regioner i utlandet. Dessutom kan samspelet mellan Stockholm och övriga regioner påverkas av yttre krafter, till exempel globaliseringen och EUs utvidgning. 13

15 Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher 2. Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens analyser Hypotesen för den här rapporten är alltså att näringslivsförnyelsen i Stockholmsregionen påverkar förnyelsen av näringslivet i hela landet. Som utgångspunkt för analysen av de faktiska förhållandena under som redovisas i kapitel 3 och 4 presenteras i detta kapitel teoretiska utgångspunkter om storstäder och geografiska spridningsförlopp. Den stora urbana regionen som innovativt centrum All diskussion och analys av spridning av nya näringar behöver ta sin utgångspunkt i frågan om var ny innovativ verksamhet initieras. Ett svar som ligger nära till hands med tanke på tidigare erfarenheter är att ny verksamhet i hög utsträckning initieras i, lokaliseras till och växer i stora urbana regioner med god tillgång på högutbildad arbetskraft, FoU, kvalificerade tjänsteföretag, kvalificerade kunder med hög köpkraft och andra gynnsamma förutsättningar som är kopplade till storstaden. Det svar som finns i den vetenskapliga litteraturen är att innovativ verksamhet är beroende av en starkt diversifierad ekonomisk miljö som erbjuder företagen goda möjligheter till täta kontakter öga mot öga med forskare, konsulter, specialiserade underleverantörer, kvalificerade tjänsteföretag, kvalificerade kunder etc. Ny innovativ verksamhet består ofta av tillämpad FoU-verksamhet och produktutveckling. Det ställer speciella krav på ett rikt utbud av kvalificerad arbetskraft med olika sorters kompetens och närhet till universitet som bedriver mycket forskning och utveckling. Även här ger alltså storstadsregioner bra grogrund för ny innovativ verksamhet. För stora urbana regioner talar i det här sammanhanget också tillgången till marknaden. Efterfrågan på nya produkter är ofta svag. Sannolikheten för att finna kunder som vill betala för de nya produkterna är helt naturligt större i stora, täta regioner med en hög inkomstnivå än i medelstora och små regioner. Kunderna deltar ju dessutom ofta i produktutvecklingen. Stockholm i särklass I Sverige är det främst Stockholmsregionen som har rollen av innovativt centrum. Det är belagt i en rad studier, bland annat Regioner, handel och tillväxt (RTK 1998). I Stockholm introduceras hela tiden innovationer, nya tekniker, produkter, 14

16 2. Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens anslyser och näringar som saknas i andra svenska regioner. Även när den egentliga innovationen äger rum i en annan region sker ofta marknadsintroduktionen i Stockholm. Stockholm går också före alla övriga regioner i Norden i utveckling av nya konsumtionsvaror/-mönster, förmedling av nya tekniska lösningar och utkristallisering av nya tillväxtbranscher. Regionen har också ett tidsförsprång när det gäller automatisering och rationalisering av etablerad verksamhet. Förklaringarna till Stockholms roll som innovativt centrum hänger ihop med kapitlets inledande resonemang. Stockholmsregionen har en större andel FoUresurser och ett större utbud av arbetskraft med högre utbildning än någon annan region i Sverige. Marknadspotentialen i Stockholm är också större än i någon annan region i landet. orskningsperspektivet Utländska forskare förstärker bilden av storstadsregionernas innovativa roll. I Nordamerika är det särskilt Jacobs (1969, 1984) som kommit att prägla föreställningarna om storstäder som ekonomiska centra för näringslivsförnyelse och innovationsspridning. Jacobs betonar också de stora urbana regionernas förmåga att omvandla import av produkter och idéer till egen produktion som ersätter och/ eller kompletterar de egna importinflödena. För dessa städer är resten av världen en inspirationskälla. Stadsregioner som inte kan bevara denna roll kan enligt Jacobs inte förbli stora på längre sikt. Andra bidrag till bilden av storstadens ekonomi kommer från Hover (1948), Henderson (1986, 2000), Hirsch (1967) och Artle (1972). Mycket av detta formulerades emellertid långt tidigare av Ohlin (1933), som införde och klargjorde betydelsen av agglomerations- och urbaniseringsfördelar. Stadens betydelse för kreativa kontakter framhålls också i Hägerstrands analyser, där även diffusions- eller spridningsförlopp dokumenteras empiriskt (Hägerstrand, 1953, 1970). Från de senaste 20 åren finns även flera svenska analyser av storstäder och Stockholmsregionens roll som plats för FoU och ekonomisk förnyelse. I ett urval från en lång lista märks Andersson, Snickars, Törnqvist och Öberg (1984), Andersson (1985), SOU (1990a, 1990b), samt Johansson, Strömquist och Åberg (1998). Storstadsegenskaper som betonas i dessa analyser är mångfald, informationstäthet, rika kontaktmöjligheter och resurser för kreativt utvecklingsarbete. I samtliga fall framhålls också storstadens funktion som källa för spridning av nyheter över hela Sverige. 15

17 Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher öretagarnas egen syn En enkätundersökning från slutet av 1990-talet visar vilka faktorer som små och medelstora företag, med färre än anställda, tycker är viktigast för sin regions attraktivitet (RTK, 2000): 1. Högutbildad arbetskraft 2. Expertis inom IT 3. Framkomlighet i vägtransportsystemet 4. Elektronisk infrastruktur 5. Marknadspotential 6. Bostäder 7. Yrkesarbetare 8. Internationella flygförbindelser. Samma faktorer, men i något annan ordning, lyfts fram av de stora företagen. Listan stämmer ganska väl överens med de tidigare beskrivningarna av fördelarna med storstäderna. Värt att notera är dock att bara en liten del av företagen tar med kreativa miljöer och forskningsinstitutioner bland de fem viktigaste faktorerna. Det finns också två områden som företag i alla storlekar är missnöjda med i Stockholmsregionen, nämligen bostadssituationen och framkomligheten på vägar och gator. Den sammanlagda bilden De faktorer som påverkar den innovativa tillväxten i Stockholm och andra storstäder kan summeras i en bild (figur 2.1). Inflödet av personer, kompetens, idéer, kapital, import av nya produkter och nya lösningar påverkas på olika sätt av den regionala infrastrukturen och det regionala innovationssystemet. Resultatet är nya produkter, nya tekniska lösningar och nya branscher. 16

18 2. Den teoretiska plattformen befintliga rön och utgångspunkter för rapportens anslyser Inflöde av personer, kompetens, idéer och kapital Inflöde (import) av nya produkter och tekniska lösningar REGIONAL INFRASTRUKTUR Bebyggelse och interaktionsmöjligheter Tillgänglighet till kunskap Socialt kapital, där gemensamma normer, sociala band och ömsesidig tillit präglar regionen REGIONALT INNOVATIONSSYSTEM Befintliga patent och innovationer i regionen FoU- och innovationsaktiviteter i regionen Nätverk och kluster för samspel mellan företag Nya produkter och nya tekniska lösningar i varu- och tjänsteproducerande näringar Nya näringar igur 2.1 aktorer som påverkar den innovativa tillväxten i Stockholm och andra storstäder. Spridningens drivkrafter Geografisk spridning av verksamheter påverkas både av förändringar inom företagen och av marknadsvillkoren. Det går också att göra en åtskillnad mellan de lokaliseringsmönster som uppkommer av produktionskostnadsskäl och de som uppkommer av avsättningsskäl. örändringar inom företagen De interna förändringarna handlar i hög grad om standardisering av produkterna och den automatisering av produktionsprocesserna som äger rum när produkterna gradvis mognar. 1 Med standardiseringen ökar möjligheterna att bedriva produktionen i andra regioner, som inte erbjuder samma avancerade ekonomiska miljö, men däremot lägre arbetskrafts-, lokal- och markkostnader. Alltså finns det starka ekonomiska motiv för att sprida verksamhet till en eller flera andra regioner. 1 Det är viktigt att understyrka att vissa typer av verksamheter producerar produkter som inte är föremål för standardisering. Följaktligen kommer inte heller dessa verksamheter att i någon väsentlig grad spridas från de stora urbana regionerna. 17

19 Storstadspolitik 8:2003 Växande branscher Standardiseringen gör det också möjligt för nya aktörer att starta egna företag i andra regioner än ursprungsregionen. Ofta talar forskare i detta fall om spridning genom imitation. När produkter standardiseras blir de lättare att marknadsföra, eftersom de tenderar att bli mer användarvänliga och tillgängliga för en större krets människor. Jämför till exempel med introduktionen av datorer och annan elektronisk utrustning. Produkterna blir då mer kända och efterfrågan stiger i olika regioner. Samtidigt brukar priset falla, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Den ökade efterfrågan gör att marknadspotentialen blir tillräckligt stor i fler regioner. Det blir också möjligt att förlägga produktionen av den aktuella produkten till fler regioner. Med ökad standardisering följer också minskade behov av kontakter mellan leverantör och kund. Det gör att försäljnings- och transportkostnaderna faller över tiden. Eftersom det blir billigare att nå ut till marknaden utvidgas hemmamarknaden för enskilda regioner. Fler regioner blir på så vis attraktiva att etablera verksamhet i. Effekten blir ökad konkurrens mellan producenter i olika regioner, vilket kan vara starten till att produktionen börjar minska på den ursprungliga etableringsorten. För produkter som utvecklas efter detta mönster sker ofta en gradvis spridning till andra regioner från Stockholm. I allmänhet blir tillväxten först tydlig i de två andra storstadsregionerna, Göteborg och Malmö. För vissa produkter kan spridningen stanna där, men ofta sker efter hand även en spridning till medelstora regioner. Ibland sker spridningen till mer eller mindre alla regioner i landet oberoende av deras storlek. Lokalisering till mindre regioner sker ofta genom att produktionen delas upp i olika steg. Inom tillverkningsindustrin kan komponenttillverkning i separata, specialiserade företag ofta placeras nästan var som helst utanför de stora regionerna, även om kraven på just-in-time -leveranser kan sätta en gräns för hur långt bort produktionen kan lokaliseras. Inom tjänsteproduktionen gör informationsteknologin att det går att skilja ut rutinartad tjänsteproduktion och i princip lokalisera den i vilken region som helst, förutsatt att regionen erbjuder tillräckligt bra telekommunikationer. örändringar på marknaden Förändringarna av marknadsvillkor är av två slag. Den första är tillkomsten av nya konkurrenter som tävlar om kunderna med hjälp av priset. Detta är en stark drivkraft för företag att söka sig till lokaliseringar som erbjuder lägre kostnader. 2 2 För att detta ska vara möjligt måste givetvis produkt och produktionsprocess ha uppnått en viss grad av rutin och strömlinjeformning. En sådan standardisering av produktionen benämns ofta rutinisering. 18

Kortversion. Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet. Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003

Kortversion. Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet. Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003 Kortversion Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003 Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box 4414

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Regioner, handel och tillväxt

Regioner, handel och tillväxt Regioner, handel och tillväxt Marknadskunskap för Stockholmsregionen Rapport 6 1998 Regionplane- och trafikkontoret Tryck från Regionplane- och trafikkontoret Rapporter 1995:1 Regionplanering i praktiken

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Flyttar forskningen från Sverige?

Flyttar forskningen från Sverige? Flyttar forskningen från Sverige? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Användarrådsmöte 14 oktober 2014 Bakgrund och motiv till studie Multinationella företag (MNF) ledande roll när det gäller

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen...

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt

TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt TIPT Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt Delprojekt 2: Platsbunden innovationsförmåga och arbetskraftens sammansättning Syftet med delprojektet är att belysa hur arbetsmarknadsrelaterade

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Call/Contact Center och regional utveckling. Vad är ett Contact Center? Ett Contact Center erbjuder service som...

Call/Contact Center och regional utveckling. Vad är ett Contact Center? Ett Contact Center erbjuder service som... Call/Contact Center och regional utveckling Charlotte Stoltz Vad är ett Contact Center? Centraliserat svarsställe, på en eller flera geografiskt skiljda platser. Till skillnad från ett Call Center, som

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Framtiden för landsbygden?

Framtiden för landsbygden? Framtiden för landsbygden? - en glimt av Tillväxtanalys beskrivningar av landet utanför staden Martin Olauzon, avdelningschef Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Vår bakgrund Vårt

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer