Kortversion. Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet. Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kortversion. Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet. Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003"

Transkript

1 Kortversion Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003

2 Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm Tel: Fax E-post: Storstadspolitik Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Mediablocket Tryck: Katarina Tryck, Stockholm 2003 RTN ISSN

3 Innehåll Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8: Inledning 5 Tydlig tendens till spridning 6 Vad är en stockholmsbransch?... 6 Specialiseringen förändras över tiden... 6 Stockholmsbranschernas spridningsförlopp... 7 Branschförnyelse och tillväxt 8 Branscher som växer... 8 Fler jobb och fler företag... 9 Växte alla stockholmsbranscher?... 9 Betyder Stockholm mest för små regioner? Tillväxtsambanden stämmer med teorin Stockholmsbranscherna växte mest Fokus på snabbväxarna Större sysselsättningseffekt i befolkningsrika regioner Företagandet följer mönstret Utbildningsnivån viktig Kluster och regionstorlek Tjänster kontra tillverkning Sammanfattning 16 3

4

5 Inledning Stockholmsregionen har länge till följd av sin storlek, täthet och internationella kontakter varit centrum för tillväxten i Sverige. I Stockholm finns ett stort antal branscher, gott om högutbildad arbetskraft, stora forsknings- och utvecklingsresurser samt kvalificerade tjänsteföretag. Nya affärsidéer gynnas genom täta kontakter mellan forskare, konsulter, specialiserade underleverantörer och agenturer. Marknaden har också många köpstarka kunder. Det finns många verksamheter som saknas på andra håll i landet. Dessutom har Stockholm importerande företag som tillsammans med agenturer och stora forskningsinstitutioner gör regionen till Sveriges importnod för nya idéer och produkter. Storlek och täthet ger gynnsamma villkor för förnyelse. Detta visades i rapporten Regioner, handel och tillväxt (Regionplane- och trafikkontoret, 1998:6). Nu befäster en färsk forskningsrapport från Regionplane- och trafikkontoret Storstadspolitik nr 8 ännu tydligare hur viktig Stockholmsregionen är för hela Sverige. Innovationerna stannar nämligen inte i Stockholm. Rapporten heter Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet och har utarbetats vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den baseras på statistiskt material för perioden och visar i detalj hur nyheter och expansiva verksamheter i Stockholmsregionens näringsliv sprids till andra regioner i landet. Ett urval av rapportens resultat presenteras i den här skriften. Sammantaget finns nu alltså studier av utvecklingen under 20 år. Slutsatserna är så tydliga att de även ger starka indikationer om framtida förhållanden. 5

6 Tydlig tendens till spridning Verksamheter som vuxit sig starka i Stockholmsregionen har en tydlig tendens att senare växa även i övriga landet. Det är alltså inte fråga om att den ekonomiska utvecklingen sker antingen i Stockholm eller i övriga landet, utan att Stockholmsregionens tillväxt är en förutsättning för branschförnyelse i övriga svenska regioner. Tillväxten i landets regioner stimuleras systematiskt av utvecklingen i Stockholmsregionen. I uppgång växer de typiska stockholmsbranscherna mycket snabbare än andra branscher i övriga landet. I nedgång krymper de i allmänhet mindre. Vad är en stockholmsbransch? En näringsgren med hög specialiseringsgrad i Stockholmsregionen är en typisk stockholmsbransch. Begreppet specialiseringsgrad står för att en viss näringsgren har relativt sett många anställda i en region i förhållande till hur det ser ut i samma bransch i övriga landet. 1 Specialiseringen förändras över tiden Nya verksamheter oavsett om de startar i eller utanför Stockholm ligger nästan alltid i något tidigt skede i Stockholmsregionen, bland annat för att den lokala marknaden är stor där. Dessutom startas många verksamheter i Stockholmsregionen för att den ekonomiska miljön där är variationsrik. Specialisering är en dynamisk process och specialiseringen förändras över tiden. De branscher som är specialiserade i Stockholm kan därför antas minska sin specialisering över tiden snarare än öka. Samtidigt är sannolikheten hög för att en stockholmsspecialiserad bransch ska fortsätta att ha kvar någon grad av specialisering där, även om den är lägre än tidigare. Av Stockholmsregionens totalt 565 näringsbranscher 1990, klassificeras 158 som specialiserade. 2 1 Specialiseringsgraden räknas fram genom att dividera andelen sysselsatta i en bransch i en region med andelen sysselsatta i samma bransch i landet som helhet. Man får då fram en kvot, specialiseringskvoten. 2 Dessa branscher hade 1990 minst 30 procent fler anställda än samma branscher i genomsnitt hade i landet som helhet. 6

7 Stockholmsbranschernas spridningsförlopp Vart de stockholmsspecialiserade näringarna sprids beror på en kombination av tillfälligheter, regionernas ekonomiska miljö, de lokala företagens kunskaper om marknads- och produktutvecklingen i Stockholmsregionen samt den lokala näringslivspolitiken. Till en regions ekonomiska miljö hör arbetskraftens utbildningsnivå och utbildningsprofil, om det finns samlokaliseringsfördelar och företagssamverkan, tillgång till FoU-resurser samt infrastruktur. Näringspolitik handlar därför till stor del om att påverka dessa förhållanden. 7

8 Branschförnyelse och tillväxt Branscher som växer För att få reda på hur tillväxten utvecklats för de olika stockholmsbranscherna delas dessa upp i tre grupper efter specialiseringsgrad i Stockholmsregionen för 1990: specialiserade, kraftigt specialiserade, mycket kraftigt specialiserade. 3 Totalt handlar det om 82 specialiserade branscher, 37 kraftigt specialiserade och 39 mycket kraftigt specialiserade. Poängen med uppdelningen är att ta reda på om specialiseringsgraden betyder något för spridningsmönster, effekter på sysselsättningen samt nyföretagandet i landets övriga regioner. Så hur växte då de tre stockholmsspecialiserade branschgrupperna? Av följande tabell framgår det tydligt att ju högre grad av stockholmsspecialisering en bransch hade 1990, desto starkare ökade sysselsättningen och antalet företag i övriga landet. Specialiseringsgraden för en näring i Stockholmsregionen 1990 förutsäger med andra ord dess spridningsmönster under de följande nio åren i övriga landet. Tabell 1. Sysselsättnings- och arbetsställeförändring Branscher indelade Sysselsatta Arbetsställen Förändring av Förändring av efter grad av sysselsatta arbetsställe specialisering procent procent , % , % Specialiserade Stockholm 25,3 22,6 0,7 21,9 Övriga landet 14,1 17,4 4,7 14,4 Kraftigt specialiserade Stockholm 16,9 15,4 37,5 74,8 Övriga landet 5 6,7 33,3 54,5 Mycket kraftigt specialiserade Stockholm 9,9 4,9 8,9 47,3 Övriga landet 2,9 2,3 74,4 48,2 ALLA BRANSCHER Stockholm ,2 17,1 Övriga landet ,1 0,2 Branschindelningen efter specialiseringsgrad är baserad på lokaliseringen år Specialiserade branscher har en specialiseringskvot som är minst 1,3 men mindre än 2,0, alltså minst 30 men färre än 200 procent fler anställda än i landet som helhet. De kraftigt specialiserades kvot är minst 2,0 men mindre än 2,5. De mycket kraftigt specialiserade har en kvot på minst 2,5. 8

9 Fler jobb och fler företag Den totala sysselsättningen minskade i Sverige mellan 1990 och Nedgången var mindre markant i Stockholmsregionen än i övriga landet. I de stockholmsspecialiserade branscherna ökade däremot sysselsättningen. Dessutom ökade sysselsättningen i de stockholmsspecialiserade branscherna relativt sett mer i övriga landet än i Stockholmsregionen. Totalt minskade antalet företag utanför Stockholm, men antalet företag i de stockholmsspecialiserade branscherna ökade samtidigt. Övriga landet skulle alltså ha haft en mycket stark tillbakagång av såväl sysselsatta som arbetsställen om inte de utpräglade stockholmsbranscherna etablerats och vuxit där. Växte alla stockholmsbranscher? Av de mycket kraftigt specialiserade branscherna växte 31 av 39 i övriga landet under hela perioden Motsvarande siffra för de kraftigt specialiserade branscherna var 21 av 37 branscher. Av de specialiserade branscherna var det 56 av 82 stycken som uppvisade positiv tillväxt i landets övriga regioner. Delperioderna , och visar återigen samma mönster. Under den första perioden gick de stockholmsspecialiserade branscherna utanför Stockholmsområdet tillbaka mycket mindre än andra branscher. Under tillväxtperioderna och ökade både sysselsättning och antalet företag utanför Stockholmsområdet mycket mer i de specialiserade stockholmsbranscherna än i näringslivet totalt. Matriserna nedan sammanfattar spridningen av de olika stockholmsbranscherna fördelade efter specialiseringsgrad i mindre respektive större regioner i övriga landet. Siffrorna anger antalet branscher med positiv sysselsättningsutveckling. Stora regioner definieras här som de 40 som hade störst befolkning Matris 1. Positiv sysselsättningstillväxt i de 40 befolkningsrikaste LA-regionerna i branscher indelade efter specialiseringsgrad i Stockholmsregionen under 1990-talet. Stora regioner Specialiserade Kraftigt Mycket kraftigt specialiserade specialiserade

10 Matris 2. Positiv sysselsättningstillväxt i de 40 befolkningsmässigt minsta LA-regionerna i branscher indelade efter specialiseringsgrad i Stockholmsregionen under 1990-talet. Små regioner Specialiserade Kraftigt Mycket kraftigt specialiserade specialiserade Betyder Stockholm mest för små regioner? Det som inte framgår av matriserna är att den procentuella effekten av branschspridningen från Stockholm är störst i de små regionerna. Detta är på sätt och vis naturligt, eftersom även små förändringar i dessa regioner ger upphov till stora procentvärden. Det är dock inte självklart att branscherna ska sprida sig i samma takt, det vill säga lika snabbt, till de minsta som till de största regionerna. Både den högsta och den lägsta tillväxten finns i de små regionerna. Sålunda stöder inte undersökningen så här långt föreställningen att spridningen skulle ske långsammare eller mindre ofta i små regioner. Tillväxtsambanden stämmer med teorin Spridningen kan dela in en branschs tillväxt i tre faser: Först växer en bransch både i Stockholmsregionen och i övriga landet. Under senare delen av denna fas är tillväxttakten låg i Stockholmsregionen men snabb i övriga landet. Under nästa fas minskar näringen i Stockholmsregionen, samtidigt som den fortsätter att växa i övriga landet. I den sista fasen krymper branschen både i Stockholm och i övriga landet. Resultatet visar att modellen och verkligheten stämmer mycket väl överens under 1990-talet. De flesta branscher som växer snabbt i Stockholm växer även i övriga landet. De som minskar i övriga landet minskar också i Stockholm. Observationerna för de specialiserade stockholmsbranscherna innehåller bara en enda tydlig avvikelse från det förväntade mönstret. Det gäller läkemedelsindustrin, som växte snabbt i Stockholm men minskade i övriga landet. För de kraftigt specialiserade noterades en snabb tillväxt både i Stockholm och övriga landet för elva branscher som ger en karakteristik av 1990-talets nya näringsliv. Det gäller: Reproduktion av videoinspelningar Aktie-, ränte- och valutafonder Tvärvetenskaplig FoU med tyngdpunkt i samhällsvetenskap och humaniora. Tillverkning av radio- och TV-mottagare, apparater för ljud- och videosignaler. 10

11 Resenäringar Datakonsulter Övrig marknadsföring Försäkringsmäklare Grafisk formgivning och service Organisations- och informationskonsulter Mässor, kongresser och dagkonferenser. För de allra mest specialiserade branscherna visar analysen att inte en enda bransch fortsätter att växa snabbt i Stockholm utan att göra det även i övriga Sverige helt enligt modellen, alltså. De branscher som har denna utveckling är alla typiska för 90-talets expanderande ekonomi: Fondförsäkringar Pensionsfonder Kontorsservice och översättare Markexploatering Samhällsvetenskaplig FoU Film- och videodistribution Annonsförmedling Nyhetsservice Diverse övriga företagstjänster Databaser Partihandel med fonogram och videokassetter. Stockholmsbranscherna växte mest Om vi adderar samtliga branscher som hade någon grad av specialisering 1990 i Stockholmsregionen och jämför med övriga branscher framträder intressanta resultat vad gäller sysselsättningen. Det visar sig att specialiserade branscher har en mycket stark tendens att öka sin sysselsättning i resten av Sverige. Det framgår av tabell 2. För branscher med neutral eller lägre specialisering i Stockholm är mönstret det omvända. 11

12 Tabell 2. Absolut sysselsättningsförändring i fyra branschgrupper i övriga Sverige under perioden Regional specialisering Tillväxt Minskning Summa i Stockholms LA-region, 1990 Hög specialisering Neutral specialisering Låg specialisering Mycket låg specialisering Summa talet speglar sålunda en stor förändring i Sveriges näringslivsstruktur. Näringsgrenar som inte är specialiserade i Stockholmsregionen och alltså redan har minskat sin sysselsättning där, krymper dramatiskt sin sysselsättning även i övriga landet under perioden. Mönstret är detsamma för nyföretagandet. De stockholmsspecialiserade branscherna är de enda som haft kraft att öka antalet företag utanför Stockholm. De svarade för 51 procent av det totala nyföretagandet. Fokus på snabbväxarna Låt oss nu titta på de branscher som både är högspecialiserade i Stockholm och som växer snabbt i övriga Sverige. Vilka faktorer är det om avgör om en bransch sprids till andra regioner eller inte? Med högspecialiserade branscher avses här alla branscher som har någon grad av specialisering specialiserade, kraftigt specialiserade och mycket kraftig specialiserade i Stockholmsregionen Med snabb tillväxt avses tillväxt på minst 48,3 procent mellan Totalt fanns det 54 branscher som var högspecialiserade och växte med minst 48,3 procent. Större sysselsättningseffekt i befolkningsrika regioner Trots en viss variation mellan olika regioner i samma storleksklass är det dominerande mönstret att de högspecialiserade och snabbväxande branschernas expansion under 1990-talet har kommit i princip alla regioner till godo. Teorin förefaller vidare stämma med verkligenheten. Spridningen av dessa näringar har en oproportionerligt stor effekt på sysselsättningen ju större en region är. En ökning av befolkningsstorleken i en region med 10 procent ledde till en ökning av antalet sysselsatta i branschgruppen med drygt 13 procent. Hela elva regioner hade dock mer än dubbelt så många sysselsatta inom den högspecialiserade och snabbväxande branschgruppen än vad regionstorleken förut- 12

13 säger. De är: Årjäng (+545 procent), Arjeplog (+498 procent), Härjedalen (+338 procent), Karlskoga (+267 procent), Åre (+161 procent), Ljusdal (+131 procent), Västerås (+130 procent), Haparanda (+112 procent), Karlskrona (+109 procent), Kiruna (+107 procent) och Strömsund (+105 procent). Sju av dessa elva regioner finns i Norrland. Det finns även elva regioner som har en negativ avvikelse som är minst 50 procent under den förväntade avvikelsen givet regionstorleken. De är: Sorsele ( 93 procent), Eksjö ( 72 procent), Filipstad ( 67 procent), Vansbro ( 66 procent), Skövde ( 64 procent), Mora ( 64 procent), Pajala ( 63 procent), Arvika ( 62 procent), Falkenberg ( 55 procent), Lidköping ( 53 procent) och Uddevalla ( 51 procent). Sysselsättningen ökade från 1990 till 1999 i de högspecialiserade och snabbväxande branscherna i nästan alla regioner. Det är bara fyra regioner som redovisar en minskning, nämligen Luleå (trots teknisk högskola), Åmål, Fagersta och Sorsele. Företagandet följer mönstret Regionstorleken har även stor betydelse för hur många företag som startas. Det är intressant, eftersom snabbväxande kunskapsintensiva branscher förknippas med entreprenörskap och nyföretagande. De högspecialiserade och snabbväxande branscherna sprids först till de allra största regionerna utanför Stockholmsregionen. Detta förklaras av att den lokala marknaden måste vara tillräckligt stor för att locka nya verksamheter. De nya branscherna etableras därför sent i små regioner. Det är först när produkterna har blivit mycket väletablerade och fått en hög efterfrågan som det går att förlägga dem till dessa regioner. Även om bilden är tydlig finns det vissa avvikelser. Ett antal regioner hade år 1999 mer än 33 procent fler arbetsställen än väntat: Åre (+231 procent), Arjeplog (+125 procent), Storuman (+122 procent), Malung (+76 procent), Härjedalen (+58 procent), Ljusdal (+53 procent), Uppsala (+49 procent), Lycksele (+48 procent), Växjö (+43 procent), Östersund (+40 procent) och Övertorneå (+36 procent). Åtta av de elva positivt avvikande regionerna finns alltså i Norrland. Här noteras därför något av en Norrlandseffekt. Vänds blicken till de entreprenörsmässigt lågpresterande regionerna är det åtta stycken där arbetsställen minskat med 33 procent eller mer. De är: Sorsele ( 73 procent), Bengtsfors ( 64 procent), Kalix ( 39 procent), Hultsfred ( 36 procent), Eksjö ( 35 procent), Kristianstad ( 34 procent), Skövde ( 33 procent) och Filipstad ( 33 procent). 13

14 Utbildningsnivån viktig Den högspecialiserade och snabbväxande branschgruppen har en utbildningsintensitet utanför Stockholm som är tre gånger så hög som i den privata sektorn som helhet. Utbildningsintensiteten har också en tendens att falla med regionstorleken. Mönstret är tydligt, men variationen mellan jämnstora regioner är samtidigt stor. Regioner i Norrland har till exempel ett större antal sysselsatta med lång högskoleutbildning i förhållande till sin befolkning Företagandet påverkas tydligt av att det finns många sysselsatta med lång högskoleutbildning, både i tillverkningsindustrin och i tjänstebranscherna. För entreprenörskap och nyföretagande är alltså kunskapsintensiteten avgörande inom hela branschgruppen. Högre kunskapsnivå i en region stimulerar alltså tillkomsten av nya företag. Kluster och regionstorlek Sysselsättningen ökade snabbare i regioner där det fanns många sysselsatta i respektive bransch redan Det tyder på en självförstärkning som kan kopplas till så kallad lokaliseringsekonomi eller klusterfördelar, det vill säga att företag inom samma bransch samlas på ett ställe för att de har nytta av varandra. Möjligheterna att etablera en lönsam verksamhet är också betydligt större i de 30 största regionerna. Tjänster kontra tillverkning Det är främst branscher inom den privata tjänstesektorn som sprider nya verksamheter från Stockholmsregionen. Tjänstebranscherna sprids främst hierarkiskt, d v s från större till mindre regioner och etableras i många regioner. De skiljer sig därmed från tillverkningsbranscherna, som är beroende av skalfördelar och kännetecknas av en tillväxtfas, en mognadsfas och en nedgångsfas. De karakteriseras därmed av produktcykelspridning. De producerande företagen ökade i många regioner, men inte överallt och med stor variation. Tjänstenäringarna ökade däremot i så gott som alla regioner och ökningen var starkt beroende av varje regions storlek. Utvecklingen inom tillverkningsindustrin tyder på att det är relativt storskaliga företag och/eller fler anställda i befintliga enheter som spridit sig. Inom tjänstesektorn har det däremot i stor utsträckning varit entreprenörer som startat nya företag. 14

15 Anställda inom den privata tjänstesektorn har generellt mycket mer utbildning än de i tillverkningsindustrin. Utbildningsnivån i snabbväxande privata tjänstebranscher ligger i genomsnitt ungefär 40 procent över den i snabbväxande branscher i tillverkningsindustrin. Både inom tjänstenäringarna och tillverkningsindustrin ligger utbildningsnivån i de snabbast växande branscherna med hög specialisering i Stockholm över riksgenomsnittet. Det rör sig alltså i båda fallen om mycket kunskapsintensiv verksamhet. Regioner som vill få denna typ av verksamhet måste alltså säkra tillgången på högutbildad arbetskraft. 15

16 Sammanfattning Alla regioner gynnas Stockholmsområdet har många innovativa verksamheter som saknas i andra regioner. De sprider sig till övriga landet genom att företag hämtar inspiration från Stockholmsregionen. Stockholmsbranscherna växer under 1990-talet snabbare utanför Stockholm än i Stockholm. Det är få regioner som inte alls tillgodogör sig spridningen. Nedgångar i Stockholmsregionen visar också var nedgång är att vänta i övriga landet. Regionstorlek och bransch påverkar Sysselsättningen ökade i minst samma takt i små som i stora regioner om man ser till samtliga stockholmsbranscher. Antalsmässigt gäller dock att färre specialiserade näringar spreds till små regioner än till större. Spridningsmönstret skiljer sig mellan olika branscher. Tillverkningsbranscher sprids till få regioner och ganska slumpmässigt. Tjänstenäringar sprids på ett mycket mer systematiskt sätt till successivt fler regioner, först till de större och kunskapsintensiva regionerna. Tjänstebranscherna har en mycket högre andel sysselsatta med lång högskoleutbildning än genomsnittet. Denna kunskapsintensitet behålls när de etableras utanför Stockholm. Mest tjänster bland snabbväxarna De branscher som dels vuxit till sig först i Stockholm, dels spridits snabbast till övriga landet är främst tjänstebranscher. Deras utveckling gynnas av entreprenörskap och variation i det lokala näringslivet. Regionens storlek driver på antalet branscher, takten i spridningen, antalet sysselsatta, kunskapsintensiteten och nyföretagandets tillväxt. Spridningsprocessen utmärks av ett mycket stort nyföretagande. Så kan regioner locka nya verksamheter Utifrån den vetenskapliga analysen har vi dragit slutsatsen att regioner runtom i Sverige kan attrahera nya verksamheter genom att skapa en stor region, erbjuda arbetskraft med högre utbildning samt skapa förutsättningar för entreprenörskap och för tjänstesektorn samt erbjuda högskoleutbildning. Det är samtidigt tydligt att även små regioner kan attrahera stockholmsspecialiserade branscher, och där är företagsklimatet helt avgörande. 16

Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet STORSTADSPOLITIK 8:2003

Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet STORSTADSPOLITIK 8:2003 STORSTADSPOLITIK 8:2003 Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet En del i Regionplane- och trafikkontorets serie om storstadspolitik www.rtk.sll.se Växande branscher om Stockholmsregionens

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys

Läs mer

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige A2002:006 Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige Preliminär beskrivning, våren 2002 ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 063-166600 Telefax: 063-166601 E-post: info@itps.se www.itps.se

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 örebro län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 stockholms län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 GOTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Landskrona näringslivet

Landskrona näringslivet Landskrona näringslivet Martin Andersson Internationella Handelshögskolan i Jönköping Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm 2009-12-16 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Är Landskrona med i matchen? den

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 västernorrlands län Swedbank och sparbankerna i samarbete med

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Företagarna och Swedbank presenterar Småföretagsbarometern för hösten 2012 Småföretagsbarometern Södermanland, höst 2012 2012-11-27 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Södermanlands näringslivsstruktur...

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar - disposition Förväntad regional utveckling Arbetskraft och kompetensförsörjning

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 UPPSALA LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SKÅNE LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län 24 februari Lars Berglund 2017-02-24 Nulägesanalys och Näringslivsanalys 3 Nulägesanalys Befolkning Utbildningsnivå Inkomster Bostadsbestånd Bredband

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer