Kortversion. Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet. Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kortversion. Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet. Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003"

Transkript

1 Kortversion Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8:2003

2 Beställ gratis från Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm Tel: Fax E-post: Storstadspolitik Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Mediablocket Tryck: Katarina Tryck, Stockholm 2003 RTN ISSN

3 Innehåll Ett urval av resultaten från rapporten Storstadspolitik 8: Inledning 5 Tydlig tendens till spridning 6 Vad är en stockholmsbransch?... 6 Specialiseringen förändras över tiden... 6 Stockholmsbranschernas spridningsförlopp... 7 Branschförnyelse och tillväxt 8 Branscher som växer... 8 Fler jobb och fler företag... 9 Växte alla stockholmsbranscher?... 9 Betyder Stockholm mest för små regioner? Tillväxtsambanden stämmer med teorin Stockholmsbranscherna växte mest Fokus på snabbväxarna Större sysselsättningseffekt i befolkningsrika regioner Företagandet följer mönstret Utbildningsnivån viktig Kluster och regionstorlek Tjänster kontra tillverkning Sammanfattning 16 3

4

5 Inledning Stockholmsregionen har länge till följd av sin storlek, täthet och internationella kontakter varit centrum för tillväxten i Sverige. I Stockholm finns ett stort antal branscher, gott om högutbildad arbetskraft, stora forsknings- och utvecklingsresurser samt kvalificerade tjänsteföretag. Nya affärsidéer gynnas genom täta kontakter mellan forskare, konsulter, specialiserade underleverantörer och agenturer. Marknaden har också många köpstarka kunder. Det finns många verksamheter som saknas på andra håll i landet. Dessutom har Stockholm importerande företag som tillsammans med agenturer och stora forskningsinstitutioner gör regionen till Sveriges importnod för nya idéer och produkter. Storlek och täthet ger gynnsamma villkor för förnyelse. Detta visades i rapporten Regioner, handel och tillväxt (Regionplane- och trafikkontoret, 1998:6). Nu befäster en färsk forskningsrapport från Regionplane- och trafikkontoret Storstadspolitik nr 8 ännu tydligare hur viktig Stockholmsregionen är för hela Sverige. Innovationerna stannar nämligen inte i Stockholm. Rapporten heter Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet och har utarbetats vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den baseras på statistiskt material för perioden och visar i detalj hur nyheter och expansiva verksamheter i Stockholmsregionens näringsliv sprids till andra regioner i landet. Ett urval av rapportens resultat presenteras i den här skriften. Sammantaget finns nu alltså studier av utvecklingen under 20 år. Slutsatserna är så tydliga att de även ger starka indikationer om framtida förhållanden. 5

6 Tydlig tendens till spridning Verksamheter som vuxit sig starka i Stockholmsregionen har en tydlig tendens att senare växa även i övriga landet. Det är alltså inte fråga om att den ekonomiska utvecklingen sker antingen i Stockholm eller i övriga landet, utan att Stockholmsregionens tillväxt är en förutsättning för branschförnyelse i övriga svenska regioner. Tillväxten i landets regioner stimuleras systematiskt av utvecklingen i Stockholmsregionen. I uppgång växer de typiska stockholmsbranscherna mycket snabbare än andra branscher i övriga landet. I nedgång krymper de i allmänhet mindre. Vad är en stockholmsbransch? En näringsgren med hög specialiseringsgrad i Stockholmsregionen är en typisk stockholmsbransch. Begreppet specialiseringsgrad står för att en viss näringsgren har relativt sett många anställda i en region i förhållande till hur det ser ut i samma bransch i övriga landet. 1 Specialiseringen förändras över tiden Nya verksamheter oavsett om de startar i eller utanför Stockholm ligger nästan alltid i något tidigt skede i Stockholmsregionen, bland annat för att den lokala marknaden är stor där. Dessutom startas många verksamheter i Stockholmsregionen för att den ekonomiska miljön där är variationsrik. Specialisering är en dynamisk process och specialiseringen förändras över tiden. De branscher som är specialiserade i Stockholm kan därför antas minska sin specialisering över tiden snarare än öka. Samtidigt är sannolikheten hög för att en stockholmsspecialiserad bransch ska fortsätta att ha kvar någon grad av specialisering där, även om den är lägre än tidigare. Av Stockholmsregionens totalt 565 näringsbranscher 1990, klassificeras 158 som specialiserade. 2 1 Specialiseringsgraden räknas fram genom att dividera andelen sysselsatta i en bransch i en region med andelen sysselsatta i samma bransch i landet som helhet. Man får då fram en kvot, specialiseringskvoten. 2 Dessa branscher hade 1990 minst 30 procent fler anställda än samma branscher i genomsnitt hade i landet som helhet. 6

7 Stockholmsbranschernas spridningsförlopp Vart de stockholmsspecialiserade näringarna sprids beror på en kombination av tillfälligheter, regionernas ekonomiska miljö, de lokala företagens kunskaper om marknads- och produktutvecklingen i Stockholmsregionen samt den lokala näringslivspolitiken. Till en regions ekonomiska miljö hör arbetskraftens utbildningsnivå och utbildningsprofil, om det finns samlokaliseringsfördelar och företagssamverkan, tillgång till FoU-resurser samt infrastruktur. Näringspolitik handlar därför till stor del om att påverka dessa förhållanden. 7

8 Branschförnyelse och tillväxt Branscher som växer För att få reda på hur tillväxten utvecklats för de olika stockholmsbranscherna delas dessa upp i tre grupper efter specialiseringsgrad i Stockholmsregionen för 1990: specialiserade, kraftigt specialiserade, mycket kraftigt specialiserade. 3 Totalt handlar det om 82 specialiserade branscher, 37 kraftigt specialiserade och 39 mycket kraftigt specialiserade. Poängen med uppdelningen är att ta reda på om specialiseringsgraden betyder något för spridningsmönster, effekter på sysselsättningen samt nyföretagandet i landets övriga regioner. Så hur växte då de tre stockholmsspecialiserade branschgrupperna? Av följande tabell framgår det tydligt att ju högre grad av stockholmsspecialisering en bransch hade 1990, desto starkare ökade sysselsättningen och antalet företag i övriga landet. Specialiseringsgraden för en näring i Stockholmsregionen 1990 förutsäger med andra ord dess spridningsmönster under de följande nio åren i övriga landet. Tabell 1. Sysselsättnings- och arbetsställeförändring Branscher indelade Sysselsatta Arbetsställen Förändring av Förändring av efter grad av sysselsatta arbetsställe specialisering procent procent , % , % Specialiserade Stockholm 25,3 22,6 0,7 21,9 Övriga landet 14,1 17,4 4,7 14,4 Kraftigt specialiserade Stockholm 16,9 15,4 37,5 74,8 Övriga landet 5 6,7 33,3 54,5 Mycket kraftigt specialiserade Stockholm 9,9 4,9 8,9 47,3 Övriga landet 2,9 2,3 74,4 48,2 ALLA BRANSCHER Stockholm ,2 17,1 Övriga landet ,1 0,2 Branschindelningen efter specialiseringsgrad är baserad på lokaliseringen år Specialiserade branscher har en specialiseringskvot som är minst 1,3 men mindre än 2,0, alltså minst 30 men färre än 200 procent fler anställda än i landet som helhet. De kraftigt specialiserades kvot är minst 2,0 men mindre än 2,5. De mycket kraftigt specialiserade har en kvot på minst 2,5. 8

9 Fler jobb och fler företag Den totala sysselsättningen minskade i Sverige mellan 1990 och Nedgången var mindre markant i Stockholmsregionen än i övriga landet. I de stockholmsspecialiserade branscherna ökade däremot sysselsättningen. Dessutom ökade sysselsättningen i de stockholmsspecialiserade branscherna relativt sett mer i övriga landet än i Stockholmsregionen. Totalt minskade antalet företag utanför Stockholm, men antalet företag i de stockholmsspecialiserade branscherna ökade samtidigt. Övriga landet skulle alltså ha haft en mycket stark tillbakagång av såväl sysselsatta som arbetsställen om inte de utpräglade stockholmsbranscherna etablerats och vuxit där. Växte alla stockholmsbranscher? Av de mycket kraftigt specialiserade branscherna växte 31 av 39 i övriga landet under hela perioden Motsvarande siffra för de kraftigt specialiserade branscherna var 21 av 37 branscher. Av de specialiserade branscherna var det 56 av 82 stycken som uppvisade positiv tillväxt i landets övriga regioner. Delperioderna , och visar återigen samma mönster. Under den första perioden gick de stockholmsspecialiserade branscherna utanför Stockholmsområdet tillbaka mycket mindre än andra branscher. Under tillväxtperioderna och ökade både sysselsättning och antalet företag utanför Stockholmsområdet mycket mer i de specialiserade stockholmsbranscherna än i näringslivet totalt. Matriserna nedan sammanfattar spridningen av de olika stockholmsbranscherna fördelade efter specialiseringsgrad i mindre respektive större regioner i övriga landet. Siffrorna anger antalet branscher med positiv sysselsättningsutveckling. Stora regioner definieras här som de 40 som hade störst befolkning Matris 1. Positiv sysselsättningstillväxt i de 40 befolkningsrikaste LA-regionerna i branscher indelade efter specialiseringsgrad i Stockholmsregionen under 1990-talet. Stora regioner Specialiserade Kraftigt Mycket kraftigt specialiserade specialiserade

10 Matris 2. Positiv sysselsättningstillväxt i de 40 befolkningsmässigt minsta LA-regionerna i branscher indelade efter specialiseringsgrad i Stockholmsregionen under 1990-talet. Små regioner Specialiserade Kraftigt Mycket kraftigt specialiserade specialiserade Betyder Stockholm mest för små regioner? Det som inte framgår av matriserna är att den procentuella effekten av branschspridningen från Stockholm är störst i de små regionerna. Detta är på sätt och vis naturligt, eftersom även små förändringar i dessa regioner ger upphov till stora procentvärden. Det är dock inte självklart att branscherna ska sprida sig i samma takt, det vill säga lika snabbt, till de minsta som till de största regionerna. Både den högsta och den lägsta tillväxten finns i de små regionerna. Sålunda stöder inte undersökningen så här långt föreställningen att spridningen skulle ske långsammare eller mindre ofta i små regioner. Tillväxtsambanden stämmer med teorin Spridningen kan dela in en branschs tillväxt i tre faser: Först växer en bransch både i Stockholmsregionen och i övriga landet. Under senare delen av denna fas är tillväxttakten låg i Stockholmsregionen men snabb i övriga landet. Under nästa fas minskar näringen i Stockholmsregionen, samtidigt som den fortsätter att växa i övriga landet. I den sista fasen krymper branschen både i Stockholm och i övriga landet. Resultatet visar att modellen och verkligheten stämmer mycket väl överens under 1990-talet. De flesta branscher som växer snabbt i Stockholm växer även i övriga landet. De som minskar i övriga landet minskar också i Stockholm. Observationerna för de specialiserade stockholmsbranscherna innehåller bara en enda tydlig avvikelse från det förväntade mönstret. Det gäller läkemedelsindustrin, som växte snabbt i Stockholm men minskade i övriga landet. För de kraftigt specialiserade noterades en snabb tillväxt både i Stockholm och övriga landet för elva branscher som ger en karakteristik av 1990-talets nya näringsliv. Det gäller: Reproduktion av videoinspelningar Aktie-, ränte- och valutafonder Tvärvetenskaplig FoU med tyngdpunkt i samhällsvetenskap och humaniora. Tillverkning av radio- och TV-mottagare, apparater för ljud- och videosignaler. 10

11 Resenäringar Datakonsulter Övrig marknadsföring Försäkringsmäklare Grafisk formgivning och service Organisations- och informationskonsulter Mässor, kongresser och dagkonferenser. För de allra mest specialiserade branscherna visar analysen att inte en enda bransch fortsätter att växa snabbt i Stockholm utan att göra det även i övriga Sverige helt enligt modellen, alltså. De branscher som har denna utveckling är alla typiska för 90-talets expanderande ekonomi: Fondförsäkringar Pensionsfonder Kontorsservice och översättare Markexploatering Samhällsvetenskaplig FoU Film- och videodistribution Annonsförmedling Nyhetsservice Diverse övriga företagstjänster Databaser Partihandel med fonogram och videokassetter. Stockholmsbranscherna växte mest Om vi adderar samtliga branscher som hade någon grad av specialisering 1990 i Stockholmsregionen och jämför med övriga branscher framträder intressanta resultat vad gäller sysselsättningen. Det visar sig att specialiserade branscher har en mycket stark tendens att öka sin sysselsättning i resten av Sverige. Det framgår av tabell 2. För branscher med neutral eller lägre specialisering i Stockholm är mönstret det omvända. 11

12 Tabell 2. Absolut sysselsättningsförändring i fyra branschgrupper i övriga Sverige under perioden Regional specialisering Tillväxt Minskning Summa i Stockholms LA-region, 1990 Hög specialisering Neutral specialisering Låg specialisering Mycket låg specialisering Summa talet speglar sålunda en stor förändring i Sveriges näringslivsstruktur. Näringsgrenar som inte är specialiserade i Stockholmsregionen och alltså redan har minskat sin sysselsättning där, krymper dramatiskt sin sysselsättning även i övriga landet under perioden. Mönstret är detsamma för nyföretagandet. De stockholmsspecialiserade branscherna är de enda som haft kraft att öka antalet företag utanför Stockholm. De svarade för 51 procent av det totala nyföretagandet. Fokus på snabbväxarna Låt oss nu titta på de branscher som både är högspecialiserade i Stockholm och som växer snabbt i övriga Sverige. Vilka faktorer är det om avgör om en bransch sprids till andra regioner eller inte? Med högspecialiserade branscher avses här alla branscher som har någon grad av specialisering specialiserade, kraftigt specialiserade och mycket kraftig specialiserade i Stockholmsregionen Med snabb tillväxt avses tillväxt på minst 48,3 procent mellan Totalt fanns det 54 branscher som var högspecialiserade och växte med minst 48,3 procent. Större sysselsättningseffekt i befolkningsrika regioner Trots en viss variation mellan olika regioner i samma storleksklass är det dominerande mönstret att de högspecialiserade och snabbväxande branschernas expansion under 1990-talet har kommit i princip alla regioner till godo. Teorin förefaller vidare stämma med verkligenheten. Spridningen av dessa näringar har en oproportionerligt stor effekt på sysselsättningen ju större en region är. En ökning av befolkningsstorleken i en region med 10 procent ledde till en ökning av antalet sysselsatta i branschgruppen med drygt 13 procent. Hela elva regioner hade dock mer än dubbelt så många sysselsatta inom den högspecialiserade och snabbväxande branschgruppen än vad regionstorleken förut- 12

13 säger. De är: Årjäng (+545 procent), Arjeplog (+498 procent), Härjedalen (+338 procent), Karlskoga (+267 procent), Åre (+161 procent), Ljusdal (+131 procent), Västerås (+130 procent), Haparanda (+112 procent), Karlskrona (+109 procent), Kiruna (+107 procent) och Strömsund (+105 procent). Sju av dessa elva regioner finns i Norrland. Det finns även elva regioner som har en negativ avvikelse som är minst 50 procent under den förväntade avvikelsen givet regionstorleken. De är: Sorsele ( 93 procent), Eksjö ( 72 procent), Filipstad ( 67 procent), Vansbro ( 66 procent), Skövde ( 64 procent), Mora ( 64 procent), Pajala ( 63 procent), Arvika ( 62 procent), Falkenberg ( 55 procent), Lidköping ( 53 procent) och Uddevalla ( 51 procent). Sysselsättningen ökade från 1990 till 1999 i de högspecialiserade och snabbväxande branscherna i nästan alla regioner. Det är bara fyra regioner som redovisar en minskning, nämligen Luleå (trots teknisk högskola), Åmål, Fagersta och Sorsele. Företagandet följer mönstret Regionstorleken har även stor betydelse för hur många företag som startas. Det är intressant, eftersom snabbväxande kunskapsintensiva branscher förknippas med entreprenörskap och nyföretagande. De högspecialiserade och snabbväxande branscherna sprids först till de allra största regionerna utanför Stockholmsregionen. Detta förklaras av att den lokala marknaden måste vara tillräckligt stor för att locka nya verksamheter. De nya branscherna etableras därför sent i små regioner. Det är först när produkterna har blivit mycket väletablerade och fått en hög efterfrågan som det går att förlägga dem till dessa regioner. Även om bilden är tydlig finns det vissa avvikelser. Ett antal regioner hade år 1999 mer än 33 procent fler arbetsställen än väntat: Åre (+231 procent), Arjeplog (+125 procent), Storuman (+122 procent), Malung (+76 procent), Härjedalen (+58 procent), Ljusdal (+53 procent), Uppsala (+49 procent), Lycksele (+48 procent), Växjö (+43 procent), Östersund (+40 procent) och Övertorneå (+36 procent). Åtta av de elva positivt avvikande regionerna finns alltså i Norrland. Här noteras därför något av en Norrlandseffekt. Vänds blicken till de entreprenörsmässigt lågpresterande regionerna är det åtta stycken där arbetsställen minskat med 33 procent eller mer. De är: Sorsele ( 73 procent), Bengtsfors ( 64 procent), Kalix ( 39 procent), Hultsfred ( 36 procent), Eksjö ( 35 procent), Kristianstad ( 34 procent), Skövde ( 33 procent) och Filipstad ( 33 procent). 13

14 Utbildningsnivån viktig Den högspecialiserade och snabbväxande branschgruppen har en utbildningsintensitet utanför Stockholm som är tre gånger så hög som i den privata sektorn som helhet. Utbildningsintensiteten har också en tendens att falla med regionstorleken. Mönstret är tydligt, men variationen mellan jämnstora regioner är samtidigt stor. Regioner i Norrland har till exempel ett större antal sysselsatta med lång högskoleutbildning i förhållande till sin befolkning Företagandet påverkas tydligt av att det finns många sysselsatta med lång högskoleutbildning, både i tillverkningsindustrin och i tjänstebranscherna. För entreprenörskap och nyföretagande är alltså kunskapsintensiteten avgörande inom hela branschgruppen. Högre kunskapsnivå i en region stimulerar alltså tillkomsten av nya företag. Kluster och regionstorlek Sysselsättningen ökade snabbare i regioner där det fanns många sysselsatta i respektive bransch redan Det tyder på en självförstärkning som kan kopplas till så kallad lokaliseringsekonomi eller klusterfördelar, det vill säga att företag inom samma bransch samlas på ett ställe för att de har nytta av varandra. Möjligheterna att etablera en lönsam verksamhet är också betydligt större i de 30 största regionerna. Tjänster kontra tillverkning Det är främst branscher inom den privata tjänstesektorn som sprider nya verksamheter från Stockholmsregionen. Tjänstebranscherna sprids främst hierarkiskt, d v s från större till mindre regioner och etableras i många regioner. De skiljer sig därmed från tillverkningsbranscherna, som är beroende av skalfördelar och kännetecknas av en tillväxtfas, en mognadsfas och en nedgångsfas. De karakteriseras därmed av produktcykelspridning. De producerande företagen ökade i många regioner, men inte överallt och med stor variation. Tjänstenäringarna ökade däremot i så gott som alla regioner och ökningen var starkt beroende av varje regions storlek. Utvecklingen inom tillverkningsindustrin tyder på att det är relativt storskaliga företag och/eller fler anställda i befintliga enheter som spridit sig. Inom tjänstesektorn har det däremot i stor utsträckning varit entreprenörer som startat nya företag. 14

15 Anställda inom den privata tjänstesektorn har generellt mycket mer utbildning än de i tillverkningsindustrin. Utbildningsnivån i snabbväxande privata tjänstebranscher ligger i genomsnitt ungefär 40 procent över den i snabbväxande branscher i tillverkningsindustrin. Både inom tjänstenäringarna och tillverkningsindustrin ligger utbildningsnivån i de snabbast växande branscherna med hög specialisering i Stockholm över riksgenomsnittet. Det rör sig alltså i båda fallen om mycket kunskapsintensiv verksamhet. Regioner som vill få denna typ av verksamhet måste alltså säkra tillgången på högutbildad arbetskraft. 15

16 Sammanfattning Alla regioner gynnas Stockholmsområdet har många innovativa verksamheter som saknas i andra regioner. De sprider sig till övriga landet genom att företag hämtar inspiration från Stockholmsregionen. Stockholmsbranscherna växer under 1990-talet snabbare utanför Stockholm än i Stockholm. Det är få regioner som inte alls tillgodogör sig spridningen. Nedgångar i Stockholmsregionen visar också var nedgång är att vänta i övriga landet. Regionstorlek och bransch påverkar Sysselsättningen ökade i minst samma takt i små som i stora regioner om man ser till samtliga stockholmsbranscher. Antalsmässigt gäller dock att färre specialiserade näringar spreds till små regioner än till större. Spridningsmönstret skiljer sig mellan olika branscher. Tillverkningsbranscher sprids till få regioner och ganska slumpmässigt. Tjänstenäringar sprids på ett mycket mer systematiskt sätt till successivt fler regioner, först till de större och kunskapsintensiva regionerna. Tjänstebranscherna har en mycket högre andel sysselsatta med lång högskoleutbildning än genomsnittet. Denna kunskapsintensitet behålls när de etableras utanför Stockholm. Mest tjänster bland snabbväxarna De branscher som dels vuxit till sig först i Stockholm, dels spridits snabbast till övriga landet är främst tjänstebranscher. Deras utveckling gynnas av entreprenörskap och variation i det lokala näringslivet. Regionens storlek driver på antalet branscher, takten i spridningen, antalet sysselsatta, kunskapsintensiteten och nyföretagandets tillväxt. Spridningsprocessen utmärks av ett mycket stort nyföretagande. Så kan regioner locka nya verksamheter Utifrån den vetenskapliga analysen har vi dragit slutsatsen att regioner runtom i Sverige kan attrahera nya verksamheter genom att skapa en stor region, erbjuda arbetskraft med högre utbildning samt skapa förutsättningar för entreprenörskap och för tjänstesektorn samt erbjuda högskoleutbildning. Det är samtidigt tydligt att även små regioner kan attrahera stockholmsspecialiserade branscher, och där är företagsklimatet helt avgörande. 16

Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet STORSTADSPOLITIK 8:2003

Växande branscher. om Stockholmsregionens samspel med övriga landet STORSTADSPOLITIK 8:2003 STORSTADSPOLITIK 8:2003 Växande branscher om Stockholmsregionens samspel med övriga landet En del i Regionplane- och trafikkontorets serie om storstadspolitik www.rtk.sll.se Växande branscher om Stockholmsregionens

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion

Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Botniaregionen Norrlands största arbetsmarknadsregion Utredningar & rapporter nr 2 Sep 2009 Referent: Olof Häggström 1 (27) Förord Syftet med föreliggande rapport är

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Sårbara kommuner 2013

Sårbara kommuner 2013 Sårbara kommuner 2013 Ranking av kommunernas sårbarhet ur ett näringslivsperspektiv Regioner & Marknader WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Den ökade globaliseringen av näringslivet och ekonomin

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Regionernas arbetskraftsförsörjning. Rapport. En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA-regioner

Regionernas arbetskraftsförsörjning. Rapport. En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA-regioner Rapport 2010:06 Regionernas arbetskraftsförsörjning En analys av nuvarande och framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjning i Sveriges FA-regioner Tillväxtanalys har fått regeringens uppdrag att analysera

Läs mer

Hur stort är Västsverige?

Hur stort är Västsverige? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:4 ISSN 1650-7965 Hur stort är Västsverige? Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen UPPSALA LÄN Juni 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015 Riket

MARS 2015. Företagsamheten 2015 Riket MARS 2015 Företagsamheten 2015 Omslaget visar samtliga länsvinnare i tävlingen Årets mest företagsamma människa 2014. Fotograf: Anna Sims: Nya Wermlans-Tidningen, Nicklas Sandberg och Svenskt Näringsliv.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄSTERNORRLANDS LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Riktnummerområden sorterade i bokstavsordning

Riktnummerområden sorterade i bokstavsordning Riktnummerområden sorterade i bokstavsordning Faktabladet listar alla riktnummerområden i Sverige i bokstavsordning. Riktnumren finns för geografiska telefonnummer i den svenska nummerplanen för telefoni.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 2007-2010 Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Kultur, Besök och Upplevelse 27-21 27 28 29 21 27-21 27-21 Västra Götaland 52 71 53 274 52 483 54

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

B i l a g o r B i l a g o r 183

B i l a g o r B i l a g o r 183 183 Utbildningskoder UTBKod Utbildningsgrupp UNIVÅKod Utbildningsnivå 10 Utb kortare än 3-årigt gymnasium 1 Ingen speciell utbildning 21 3-årig teoretisk gymnasieutb; teknik, naturvetenskap 2 Minst 3-årigt

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

RAPPORT. Näringslivsanalys för Sollentuna kommun. Anders Wigren, Helena Kyllingstad och Martin Lagnerö 2013-11-04.

RAPPORT. Näringslivsanalys för Sollentuna kommun. Anders Wigren, Helena Kyllingstad och Martin Lagnerö 2013-11-04. RAPPORT Näringslivsanalys för Sollentuna kommun Anders Wigren, Helena Kyllingstad och Martin Lagnerö 2013-11-04 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Förutsättningar för företagsetablering i Nacka kommun

Förutsättningar för företagsetablering i Nacka kommun 2015-05-12 1 (7) Förutsättningar för företagsetablering i Nacka kommun Målgrupper och branscher Tillkommande arbetsplatser kommer enligt förslaget till strategi primärt att kunna ske inom tre olika kategorier:

Läs mer

Affärsplats nordvästra Skåne. Sammanställning inför diskussion

Affärsplats nordvästra Skåne. Sammanställning inför diskussion Affärsplats nordvästra Skåne Sammanställning inför diskussion Bakgrund om regionen Transportnav för norra Europa. läget i norra Öresund + krysspunkt E6/E4. Kompetens värdeskapande processer kring varuhantering,

Läs mer

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012 OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012 22 oktober 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer