Tillägg SBAR, MEWS och ABCDE (A-E), 30 min

Transkript

1 Tillägg SBAR, MEWS och ABCDE (A-E), 30 min Inledning: Att kunna förebygga livshotande tillstånd och upptäcka riskpatienten i tid är viktigt så att rätt behandling kan inledas i tid. På flera sjukhus runt om i världen har man etablerat så kallade rapid respons systems. Det är standardiserade mätinstrument av vitala parametrar och kommunikations verktyg mellan olika personal grupper. Mål: SBAR, MEWS och A-E ska ingå i HLR-utbildningarna i Region Östergötland. Syfte: Använda standardiserade verktyg som används inom region Östergötland: SBAR, MEWS och A-E, för att optimera handlingsberedskapen i en akutsituation. Kursinnehåll: Kort genomgång vad de olika begreppen står för. Utgå från MEWS-kortet. Brainstorming om A-E utifrån Se- Lyssna- Känn. Inkludera workshop med de olika handgreppen (30:2, akutvagn, O2, sug, A-E, fri luftväg, revivator-trakeostomerad patient) Scenarioträning med 3 scenario utan direkt hjärtstopp. Förlopp utifrån A-E. Efterförlopp, ny A-E bedömning. Rapportering enligt SBAR. SBAR för strukturerad kommunikation Historik: Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA. Anpassades för hälso- och sjukvård av Kaiser Permanente, Colorado USA. Förmedla information specifikt och organiserat i en stressad och tidspressad miljö. SBAR är en del av CRM (Crew Resource Management) och HCRM (Health Care Resource Management). En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till tillbud och händelser i vården är att det på ett eller annat sätt brustit i kommunikationen mellan personer eller olika verksamheter. God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen. Closed Loop Det är en förvissning om att mottagaren uppfattar mitt meddelande rätt och bekräftar det. Att namnge personen är viktig, någon är inte ett namn. Closed-loop-återkoppla/bekräfta o (Anna, teamledare) Anders, hämta akutvagnen. o (Anders) Anna, jag hämtar akutvagnen. o (Anders, när han kommer tillbaka) Anna, akutvagnen är här. o (Anna, teamledare) Tack Anders.

2 S B A R Situation: Vad är anledningen till kontakt? Bakgrund: Kortfattad sjukhistoria för att skapa en gemensam helhetsbild av patienten. Aktuellt tillstånd: Status Bedömning Rekommendation: Förslag på åtgärd Tidsram Bekräftelse Ange: eget namn, titel, enhet Patientens namn och ålder Jag kontaktar dig för att... Tidigare och nuvarande sjukdomar av betydelse. Kort rapport om aktuella problem och behandling tills nu. Eventuell allergi. Eventuell smittorisk. Rapportera A: luftväg. B: andning, saturation. C: puls, blodtryck, kapillär återfyllnad, temperatur, urinproduktion. D: medvetandegrad, blodsocker, pupillstorlek. E: Helkroppsundersökning, minimera värmeförlusterna. MEWS-poäng. - Jag tror att problemet/anledningen till patientens tillstånd är Därför föreslår jag Hur ofta? Hur länge? När ska jag ta kontakt igen? Finns fler frågor? Är vi överrens om Closed loop. MEWS MEWS (Modified Early Warning Score) är ett hjälpmedel i bedömning av alla vuxna patienters vitala parametrar. Mer info finns i MEWS-pm. Ett lågt värde utesluter inte att det kan finnas skäl till allvarlig oro för patientens tillstånd. Se MEWS-kort. A-E Många hjärtstopp på sjukhus föregås av en försämring av patientens vitala funktioner, t.ex. sjunkande blodtryck och saturation. Tidig upptäckt och effektiv behandling av kritiskt sjuka patienter kan förebygga hjärtstopp. I allmänhet är de kliniska symptomen på kritiskt sjukdom likartade oavsett den underliggande processen, eftersom dessa återspeglar en svikt i andningen, cirkulationen och medvetandet (ABCDE-problem). För att underlätta tidig

3 upptäckt av kritiskt sjuka patienter använder många sjukhus definierade larmkriterier när akutgruppen ska tillkallas. Undersökningen och bedömningen av alla kritiskt sjuka patienter följer samma principer. Använd A- (Airway), B- (Breathing), C- (Cirkulation), D- (Disability) och E-(Exposure) för att undersöka och behandla patienten. Behandla livshotande problem innan du går vidare i undersökningen. Bedöm tidigt behov av extra hjälp och se till att alla i teamet deltar. Olika åtgärder kan göras simultant, ex monitorering och i.v. infart. Kommunicera effektivt genom att använda standardiserade metoder för kommunikation inom teamet. Initial bedömning Säkerställ din egen och andras säkerhet genom att använda skyddsutrustning. Skaka patienten försiktigt och fråga hur det står till. Om patienten svarar normalt finns en öppen luftväg, andning och perfusion i hjärnan. En oförmåga att svara är ett tydligt tecken på kritisk sjukdom. Den första snabba undersökningen tar ca 30 sekunder att genomföra och indikerar ofta om det finns ett akut behov av hjälp. Försäkra dig om att det är larmat och hjälp är på väg. Om patienten är medvetslös och inte andas normalt, starta omedelbart HLR. Monitorera vitalparametrar på alla kritiskt sjuka patienter så tidigt som möjligt. Ge syrgas och sätt intravenös infart. Airway (A) I undersökning av luftvägen ingår att kontrollera att luftvägen är öppen samt vid misstänkt trauma, stabilisera nacken. En ofri luftväg är livshotande, kalla därför på förstärkningsresurs tidigt. Luftvägsobstruktion som inte åtgärdas ger hypoxi och risk för skador i hjärna, njurar, hjärta och slutligen hjärtstopp. Se, lyssna, känn om det finns tecken på ofri luftväg. Se och avlägsna ev. slem, sekret, eller lösa föremål i munhåla och näsa, som kan blockera luftvägen. Tecken på luftvägsobstruktion är paradoxal andning (bröstkorgen vidgas samtidigt som bukväggen rör sig inåt vid inandning) och användning av accessoriska muskler (andning som är förlagd upp i thorax). Central cyanos är ett sent tecken. Vid totalt luftvägshinder förekommer inga andningsljud vid näsa eller mun. Vid partiellt höga luftvägshinder hörs ofta biljud vid inandning, inspiratorisk stridor. Tillkalla experthjälp omedelbart. Ofta räcker enkla metoder för att åtgärda problemet, käklyft, näs- eller svalgtub. Ge syrgas i hög koncentration, mer än 15 liter per minut för att förhindra att reservoaren på andningsballongen töms vid inandning. Breathing (B) Vid undersökning av andningen är det viktigt att omedelbart diagnotisera och behandla livshotande tillstånd, t.ex. akut astma eller lungödem. Specifik behandling av andningsproblem beror på orsaken till symptomen. Alla kritiskt sjuka patienter ska behandlas med syrgas. Vid akut respirationssvikt, sträva efter en saturation på procent. I en grupp av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan hög syrgastillförsel dock försämra andningen. Sträva efter att hålla en SaO2 på procent för denna patientgrupp. Se, lyssna och känn för att bedöma tecken på andningssvikt eller central cyanos. Bedöm om patienten använder accessoriska andningsmuskler eller bukandas. Räkna andningsfrekvens, en hög eller ökad andningsfrekvens är tecken på sjukdom och kan vara ett varningstecken på en

4 snabb försämring. Bedöm andetagens storlek och om bröstkorgen höjs lika på båda sidor. Kom ihåg att en utspänd buk kan begränsa bröstkorgens rörelser och därför försämra andningen. Lyssna på patientens andningsljud: rossliga andningsljud är tecken på sekret i luftvägarna, vanligen orsakad av oförmåga att hosta eller ta djupa andetag. Exspiratorisk stridor eller väsande andningsljud är tecken på partiell nedre luftvägsobstruktion. Om patientens andningsdjup och frekvens bedöms vara otillräcklig eller saknas, använd andningsmask eller andningsballong för att ventilera och syresätta patienten. Tillkalla experthjälp omedelbart. Cirkulation (C) Vid nästan samtliga medicinska och kirurgiska akutfall skall hypovolemi övervägas som den primära orsaken till chock, till motsatsen är bevisad. Om kardiell orsak kan uteslutas skall intravenös vätska ges till alla patienter som är perifert kalla och har snabb hjärtfrekvens. Bedöm temperaturer och färg när du känner på patientens händer. Mät kapillär återfyllnad genom att trycka fem sekunder på nagelbädden. Normalvärde är återfyllnad på mindre än två sekunder. Räkna pulsfrekvens (eller hellre hjärtfrekvens). Palpera perifera och centrala pulsar (finns dessa, frekvens, kvalitet, regelbundet, liksidiga). Kontrollera tecken på dålig återfyllnad till hjärtat i form av venstas på halsen eller perifert. Mät patientens blodtryck och titta på andra tecken som tyder på dålig hjärtminutvolym, t.ex. sänkt medvetandegrad och om patienten har KAD, oliguri. Fokus i den specifika behandlingen ligger på vätskeersättning, kontroll av blödning och återställande av vävnadsperfusion. Sök efter tillstånd som är omedelbart livshotande t.ex. hjärttamponad, massiv blödning, septiskt chock och behandla dessa omedelbart. Sätt en eller flera grova infarter. Ta rutinprover från kanylen innan infusion påbörjas. Ge en snabb infusion kristalloid vätska, använd mindre volymer om patienten har känd hjärtsjukdom. Re evaluera hjärtfrekvensen och blodtryck regelbundet, var 5:e min. Sträva efter att nå ett systoliskt blodtryck på mmhg. Överväg andra sätt att öka vävnadsgenomblödningen med hjälp av inotropa och vasoaktiva läkemedel. Om patienten har centrala bröstsmärtor och misstänkt koronart syndrom, ta ett 12-avlednings EKG och behandla med syrgas, acetylsalicylsyrerepreparat, nitroglycerin och morfin. Disability (D) Vanliga orsaker till sänkt medvetande är hypoxi, hyperkapni, cerebral hypoperfusion eller sederande/analgetiska läkemedel. Re evaluera ABC och behandla hypoxi och hypotension. Kontrollera patientens läkemedelslista för eventuella läkemedel som kan påverka medvetandet. Undersök pupillernas storlek, liksidighet och reaktion på ljus. Gör en snabb initial undersökning av patientens medvetandegrad. Mät blodglukos för att exkludera hypoglykemi. Lägg medvetslösa patienter i stabilt sidoläge om luftvägen inte är skyddad. Exposure (E) För att göra en fullständig undersökning av patienten kan hela kroppen behöva undersökas. Ta hänsyn till omständigheterna, tänk på patientens integritet och minimera värmeförlusterna. Kompletterande information ta en fullständig anamnes från patienten, anhöriga eller närstående eller andra närvarande.

5 Värdera vitalparametrar och kontrollera resultat av laboratorievärden och röntgenundersökningar. Överväg vilken vårdnivå som patienten behöver (IVA, HIA). Sammanfattning De flesta patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus har haft varningstecken i förväg. Tidig upptäckt och behandling av kritiskt sjuka patienter kan förebygga hjärtstopp. Problem med airway, breathing och cirkulation kan orsaka hjärtstopp Använd ABCDE för att undersöka och behandla kritiskt sjuka patienter Källor: A-HLR, Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen (2011), Laerdal Användande av material till komplettering i HLR-utbildning är godkänt av Svenska rådet för HLR SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.