Slutrapport IR Boost 2 - Högskolan i Borås NYFORSK 2
|
|
- Ann-Sofie Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Slutrapport IR Boost 2 - Högskolan i Borås NYFORSK 2 Stefan Dahlin, Högskolan i Borås Markus Bredberg, Inkubatorn i Borås Staffan Lööf, Högskolan i Borås
2 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Sida 1 av 8 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 NYFORSK Mål... 3 Resultat... 4 Innovationsinspiratörer... 4 Workshops... 4 Informationsmöten och individuell rådgivning... 6 Potentiella projekt för Forskningsnära verifiering... 7 Informationsspridning Web... 7 Diskussion... 7 Bilagor:... 8
3 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Sida 2 av 8 Sammanfattning Liksom i NYFORSK 1 var det övergripande målet med NYFORSK 2 att skapa insikt och få penetration på högskolan för betydelsen av forskningens samhällsnytta. Det operativa innehållet byggde vidare på upplägget i ettan och utvecklade detta i flera aspekter. Strukturen med innovationsinspiratörer bibehölls från NYFORSK 1 med samma inspiratörer som tidigare, sex personer fördelade på samtliga akademier, var och en representerande ett av högskolans sex verksamhetsområden. En workshopmodell utvecklades där forskarna/lärarna på ett strukturerat sätt: 1) fick beskriva den egna forskningen, personliga drivkrafter och syften, och sätta in detta i ett större sammanhang med inriktning mot samhällnytta, och 2) inventera sina kunskapstillgångar (Intellectual Asset Inventory, IAI). Därutöver genomfördes en pilot för en samverkansworkshop som är under utveckling. Sammanlagt deltog 94 forskare/lärare från alla tre akademierna. Informationsmöten för grupperingar ur samtliga akademier och på rektorsnivå har hållits vid 15 tillfällen. Individuell rådgivning gavs till 44 forskare vid 56 tillfällen. 12 möjliga verifieringsprojekt identifierades och 4 av dessa resulterade i verifieringsansökningar till Innovationskontor Väst (numera Chalmers innovationskontor). En kommunikatör engagerades i projektet och aktiviteter, nyheter, information, inbjudningar med mera kommunicerades professionellt och effektivt via den webbsida för Grants and Innovation Office som lanserades. Medvetenheten om betydelsen av nyttiggörande har ökat som resultat av NYFORSKprojektet. De flesta forskarna och lärarna på högskolan inser nu vikten av nyttiggörande och är intresserade av att implementera synsättet i sin egen verksamhet. Dock krävs tålamod och fortsatt proaktivt arbete innan genomslag nås fullt ut. Projektet NYFORSK 2 har delfinansierats inom ramen för Innovationskontor Västs program IR-Boost. Bakgrund Högskolan i Borås version av IR-Boost 1, NYFORSK 1, löpte mellan 1 mars 2013 och 28 februari Utvecklingsdirektör Staffan Lööf var projektägare, Jonas Rimbäck projektledare och Markus Bredberg från Inkubatorn i Borås var extern innovationsrådgivare. Det övergripande målet med NYFORSK 1 var att att skapa intresse och kännedom om nyttiggörandeprocessen, inklusive de kommersiella möjligheterna, för forskningsresultat bland forskare och medarbetare vid Högskolan i Borås (citat från slutrapporten). Projektet hade som målsättning att medvetandegöra medarbetarna, i första hand forskarna, om vikten av att forskningsresultat och andra utvecklingsbara idéer som har samhällsrelevans också kan utvecklas till att skapa nytta även utanför akademin, i form av nya produkter, tjänster eller andra typer av innovationer. Att formulera Impact och en plan för implementering blir en allt
4 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Sida 3 av 8 viktigare aspekt av forskningen, inte minst vid ansökningar om finansiering internationellt och nationellt. Inom projektet rekryterades sex innovationsinspiratörer, aktiva forskare från var och en av de sex dåvarande institutionerna på högskolan. Efter inledande utbildning var deras uppgift att agera NYFORSK-ambassadörer på respektive institution, och informera om och vara behjälpliga vid projektets aktiviteter mot medarbetarna. Etableringen av innovationsinspiratörer utgjorde ett viktigt strukturkapital för att nå ut i högskoleverksamheten och på sikt få penetration för betydelsen av forskningens samhällsnytta. Inspirations- och informationsmöten genomfördes, liksom individuella rådgivningsmöten. En modell för forskningsnära innovationsutveckling, processkarta, skisserades upp. Denna modell låg sedan till grund för det verktyg i form av workshops som utvecklades vidare i NYFORSK 2. Mer om det nedan. Verifiering för nyttiggörande introducerades som begrepp och ett antal embryon till verifieringsprojekt kunde identifieras i de möten och samtal som genomfördes med forskarna. Några av dessa utvecklades till ansökningar om verifieringsmedel från Innovationskontor Väst. NYFORSK 2 Ett framgångsrikt innovationsarbete på en högskola förutsätter att idéägarna är intresserade, engagerade och medverkande. Inom NYFORSK 1 började arbetet med att hitta former för att proaktivt få penetration i högskolan och skapa insikt, samt att bygga embryot till en modell för att identifiera och fånga upp tillgångar med potential för nyttiggörande. NYFORSK 2 har fortsatt på denna väg. Stefan Dahlin anställdes som innovationsrådgivare på heltid i augusti 2014 och övertog projektledarskapet för NYFORSK vid nystarten den 1 september Utvecklingsdirektör Staffan Lööf var som tidigare projektägare och Markus Bredberg, affärsutvecklare vid Inkubatorn i Borås, var knuten till projektet som innovationsrådgivare med viss inriktning mot projekt med affärspotential. Stefan och projektet liksom den kommunikatör som engagerades på halvtid i projektet, placerades i Grants and Innovation Office som inrättades på högskolan i november Innovationsinspiratörerna var samma personer som tidigare med 10 % engagemang vardera. Mål Det övergripande målet med NYFORSK 2 var det samma som med NYFORSK 1: Att skapa insikt och få penetration på högskolan för betydelsen av att tydliggöra forskningens samhällsnytta. Detta är en långsiktig målsättning eftersom innebörden i begreppen innovation och nyttiggörande traditionellt inte ingår som en naturlig del av ett forskningsprojekt. För att fortsätta denna resa var ambitionen att utveckla de verktyg som initierades i ettan, att ytterligare stärka nätverket med inspiratörer som kunniga representanter i verksamheten, att genom möten och samtal med forskare både i grupper och enskilt informera och belysa för-
5 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Sida 4 av 8 delarna med att inlemma nyttiggörande i verksamheten, samt att genom goda exempel och tydliga verktyg fånga upp idéer och resultat för vidare utveckling, och då även högre hängande frukter. Då NYFORSK 2 startade 2014 var planerna dessutom långt gångna att öppna ett Science Park Borås på Textile Fashion Centre och ett Grants and Innovation Office (GIO) på högskolan. Det föll sig naturligt att inlemma NYFORSK i GIO och att sträva efter ett nära samarbete med Science Park Borås, för att kunna erbjuda en heltäckande struktur för samverkan och nyttiggörande inom högskolan och i regionen. Resultat Innovationsinspiratörer Efter Högskolan i Borås omorganisation som genomfördes i juni 2014 fördelades NYFORSK-inspiratörerna på följande sätt: Akademin för textil, teknik och ekonomi: Anders Hultén (Handels- och IT-högskolan) Nils-Krister Persson (Textilhögskolan) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd: Lars Sandman (Vårdhögskolan) Fernando Seoane (Ingenjörshögskolan) Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT: Nasrine Olsson (Bibliotekshögskolan) Catarina Player-Koro (Pedagogen/Lärarhögskolan) Månatliga möten har hållits med inspiratörerna, Markus Bredberg, Staffan Lööf och Stefan Dahlin, den sistnämnda var sammankallande. Verksamheten har diskuterats, med planering av möten och workshops på de respektive avdelningarna där inspiratörerna varit aktiva i planering och genomförande, genomgång av projekt med potential för nyttiggörande och verifiering, och annat. Dessutom har två internat lunch-till-lunch genomförts för fördjupade diskussioner och med inbjudna gäster och studiebesök på programmen. Workshops Det som i NYFORSK 1 benämndes Scanning Research och Processkartan har utvecklats till en serie på tre workshops som lämpligen, men inte nödvändigtvis, bör genomföras i sekvens. Deltagarna får arbetsmaterial i form av individuella planscher ( dukar ), med diskussionsämnen/frågor i fält som ska fyllas i. I grupper om två eller tre diskuteras ämnena med fokus på en deltagare i taget. Varje workshop följs upp med enkät och om möjligt med individuella möten. Workshop 1 i serien kallar vi forskningsworkshop. Syftet är att tydliggöra forskarens egen verksamhet, att beskriva drivkrafter och syften, och skapa insikt om forskningen i större sammanhang och vad detta kan generera i form av nya idéer och infallsvinklar.
6 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Sida 5 av 8 Forskningsworkshop för Akademin för textil, teknik och ekonomi Workshop 2 är en inventering av intellektuella tillgångar (Intellectual Asset Inventory, IAI). Formen för genomförande är den samma som för forskningsworkshopen men dukens fält kartlägger nu forskarens tillgångar enligt de sex kategorier som definierats av Innovationskontor Väst: Metod, modell, data, uppfinning, mjukvara, design. Dessutom finns fält för att beskriva samband mellan tillgångar, ägarförhållanden och andra intressenter samt möjlig skyddsbarhet (IP). Dukarnas utseende och innehåll till forskningsworkshopen har anpassats för inriktningen hos varje deltagargrupp i samarbete med relevanta inspiratörer. IAI-workshops kan ha samma utseende på dukarna för olika inriktningar. Exempel på dukar från dessa två workshops bifogas. IAI-workshop för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
7 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Sida 6 av 8 Workshop 3, samverkansworkshop, har genomförts som pilot vid ett tillfälle. Syftet är att sammanföra representanter för olika verksamheter inom triple helix för att identifiera och tydliggöra samverkanspunkter, befintliga och tänkbara, och belysa möjligheter till kontakt och kommunikation mellan deltagarna. Pilotworkshopen genomfördes för högskolans Centrum för arbetsliv och vetenskap (CAV) med deltagare från högskolan (forskare) och företag i närregionen. Denna delmodell håller ännu på att utvecklas. Forskningsworkshop för Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Följande workshops har genomförts: 28 augusti 2014 Forskningsworkshop för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 34 deltagare. 18 november 2014 Samverkansworkshop för CAV, 14 deltagare. 19 november 2014 Forskningsworkshop för Tema informations- och kommunikationsteknik, inom ramen för ett strategiskt samarbete mellan högskolorna i Borås och Skövde, 13 deltagare. 21 januari 2015 IAI-workshop för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 10 deltagare. 11 mars 2015 Forskningsworkshop för Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 10 deltagare. 10 juni 2015 Forskningsworkshop för Akademin för textil, teknik och ekonomi, 13 deltagare. Informationsmöten och individuell rådgivning Informationsmöten med information om nyttiggörande i allmänhet samt de modeller och verktyg vi jobbar med har hållits vid 15 tillfällen, för grupperingar ur samtliga akademier och för ledningspersoner på rektorsnivå. Huvudsaklig presentatör var innovationsrådgivaren med assistans av inspiratörerna för respektive avdelning.
8 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Sida 7 av 8 Individuell rådgivning för enskilda forskare och forskargrupper gavs till 44 forskare vid 56 tillfällen. Potentiella projekt för Forskningsnära verifiering 12 möjliga projekt identifierades såsom intressanta att utveckla till verifieringsansökningar. 4 av dessa resulterade i verifieringsansökningar till Innovationskontor Väst. Informationsspridning Web Tack vare att en kommunikatör kunde knytas till NYFORSK 2 har alla aktiviteter kommunicerats på ett effektivare sätt än tidigare. Material till informationsmöten och workshops har formulerats, utformats och distribuerats på ett mycket professionellt sätt. I november 2014 öppnade högskolans Grants and Innovation Office (GIO). NYFORSKprojektet drevs därmed inom ramen för GIO och fick då sin naturliga kommunikationsplattform i den websida som utvecklades för GIO, enkelt nåbar under HBs övergripande hemsida och med länkar på alla relevanta undersidor. Nyheter, information, inbjudningar med mera syntes i nyhetsflödet och fick allmän spridning på högskolan. Varje större tilldragelse, informationsmöte eller workshop, rapporterades med en journalistisk artikel. Dessutom intervjuades innovationsrådgivaren och en av inspiratörerna för en artikel i Affärstidningen Näringsliv # (se bilaga 3). Diskussion Inspiratörsstrukturen har utvecklats till ett av de två viktigaste resultaten i form av nytt strukturkapital. Inspiratörerna är numera välkända ambassadörer och kontaktpersoner på sina respektive avdelningar och har en stor del i projektets framgång. Detta är en resurs som vi för med oss efter projektets slut. Diskussioner har startat bland annat om att utvidga nätverket så att inspiratörerna, eller vad benämningen blir i en eventuell fortsättning, bildar noder i subnätverk på akademierna, alternativt att utöka strukturen genom att inrätta parallella nätverk bestående av personer med övergripande kännedom om verksamheten. Inspiratörsgruppens arbete inom NYFORSK har också ökat samverkan mellan olika discipliner på högskolan. Våra återkommande diskussioner har gett nya infallsvinklar och kunskap om nyttiggörande som spridits och bidragit till ökad insikt på akademierna. Det andra resultatet av betydelse är den workshopmodell som utformats. Deltagarna i samtliga workshops har haft stor behållning av de insikter och den vidgade syn på sin verksamhet som skapats. Inte minst gäller detta synen på sin forskning och undervisning som ett skapande av kunskapstillgångar, vilka kan hanteras systematiskt och generera nytta utanför den egna sfären. Workshopmodellen har även uppmärksammats av högskolans ledning och diskussioner pågår för att utvidga konceptet. Vi planerar att genomföra workshops för att inventera högskolans verksamhet avseende samverkan/nyttiggörande, forskning och utbildning. Föresatsen är att
9 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Sida 8 av 8 försöka täcka så stor del av högskolan som möjligt men fokus kommer att ligga på våra profilområden. Medvetenheten om betydelsen av nyttiggörande har ökat som resultat av NYFORSKprojektet. Projektets aktiviteter och en innovationsrådgivare på heltid, båda inom ramen för det inrättade Grants and Innovation Office, har gett tydliga effekter i form av efterfrågad rådgivning, inspirations- och informationsmöten med mera. De flesta medarbetarna inser nu vikten av nyttiggörande och är intresserade av att implementera synsättet i sin egen verksamhet. Projektet och de synsätt och modeller som tagits fram har varit uppskattade och är erkänt viktiga för högskolans utveckling. Vi ämnar därför driva konceptet vidare i någon form även utan extern finansiering. Dock krävs fortfarande mycket proaktivt arbete och tålamod för att konceptet ska få fullt genomslag och bli en naturlig och integrerad del i forskning och undervisning. Till exempel har många intresserade tackat nej till deltagande i workshops och möten på grund av hög arbetsbelastning eller annat möte, vilket tyder på att våra aktiviteter har haft lägre prioritet i kalendern. Men detta är inte unikt för Högskolan i Borås. Chalmers Innovationskontor (Innovationskontor Väst) har haft stor betydelse för utvecklingen av kompetens inom innovation/nyttiggörande i Västsverige och oavsett om de kan finansiera drift hos oss eller inte är det viktigt att någon tar rollen som samordnare på en regional nivå. Bilagor: 1. Exempel på workshopduk: Forskningsworkshop 2. Exempel på workshopduk: IAI-workshop. 3. Artikel ur Affärstidningen Näringsliv #
10 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Bilaga 1 Duk till forskningsworkshop
11 HÖGSKOLAN I BORÅS SLUTRAPPORT Bilaga 2 Duk till IAI-workshop
12
Nyttiggörande av forskning. BHS 13 juni 2013
Nyttiggörande av forskning BHS 13 juni 2013 Högskolelagen Högskolelagen (1992:1434) I högskolornas uppgift skall ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka
Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office
Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Uppföljning Verksamhetsplan juli 2016 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office 2016-2018 baseras på verksamhetsplan
Slutrapport IR Boost Borås - NYFORSK. A Blue Paper Report. IR Boost Högskolan i Borås Version: 1.0 Författare: Bredberg, Lööf och Rimbäck
Slutrapport IR Boost Borås - NYFORSK A Blue Paper Report IR Boost Högskolan i Borås Version: 1.0 Författare: Bredberg, Lööf och Rimbäck Sammanfattning Den övergripande anledningen för Högskolan i Borås
Verksamhetsplan för Grants and innovation office
1 Verksamhetsplan för Grants and innovation office Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller sig,
FÖRSLAG PÅ NY ORGANISATION
FÖRSLAG PÅ NY ORGANISATION Mål: Ett komplett 60:40 lärosäte med studenten i centrum Ny organisation för att stödja denna utveckling Beslut i styrelsen 16 oktober 2013 om tre områden för utbildning och
Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier
Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar
Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för
Bilaga 6 Dnr: 695-16 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för 2017-2019 CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs devis är Samverkan
Verksamhetsplan 2015-2017 för Grants and innovation office (förslag)
Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag) 1 Bakgrund Verksamhetsplan för baseras på förslag till Vision för Högskolan i Borås; Det tredje universitetet i Västsverige (dnr 906-14) och förhåller
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar
Rättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
1 (5) Bilaga 7. Dnr Centrum för välfärdsstudier
1 (5) Bilaga 7 Dnr 695-16 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier verksamhetsplan 2017 Centrum för välfärdsstudier (CVS) är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. CVS fokuserar på de
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Integration mellan forskningsstöd och innovationsstöd del 2 Slutrapport. IR Boost Högskolan i Halmstad. A Blue Paper Report
Integration mellan forskningsstöd och innovationsstöd del 2 Slutrapport IR Boost Högskolan i Halmstad A Blue Paper Report IR Boost Högskolan i Halmstad Version: 1.0 Författare: Eldemark & Persson Innehållsförteckning
Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)
Bilaga 6 Verksamhetsplan 2017-2019 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs vision är att bidra till ett
Integration mellan forskningsstöd och innovationsstöd. IR Boost Högskolan i Halmstad. A Blue Paper Report
Integration mellan forskningsstöd och innovationsstöd IR Boost Högskolan i Halmstad A Blue Paper Report Version: 1.0 2014 Författare: Eldemark och Persson Sammanfattning Högskolan I Halmstad har under
Vision och strategi Universitetsbiblioteket
Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med
Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation
Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/
HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN
HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera
Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2018-2020 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande
Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Avdelningen för externa relationer. Mission Främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden.
Avdelningen för externa relationer Mission Främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden. Linnéuniversitetets uppdrag Ur högskolelagen(1992:1434): 2 Staten
Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Handlingsplan 2017 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (8) Bilaga 2 Dnr 695-16 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2017 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett
Verksamhetsplan 2016-2018 Grants and Innovation Office
Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Verksamhetsplan -2018 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office -2018 baseras på verksamhetsplan för Högskolan
Forskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig
Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig LTU Business AB är en regional huvudaktör för innovation och tillväxt. Vi främjar samverkan mellan Luleå tekniska universitet, näringsliv
Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan
Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar
Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (7) Bilaga 2 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett
Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox
Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Plan 2016-2018 Inledning Swetox är ett forskningscentrum där elva av Sveriges största universitet samverkar genom ett konsortium inom området kemikalier,
Från forskning till företag
Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull
Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen
CareSam. Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen
CareSam Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen Vad? Hur? Varför? Presentation Jonas Christensen, lektor i socialt arbete, projektledare Caresam jonas.christensen@mah.se Totalt
250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA
250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till
Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE
HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2013 INST FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE DATUM: 130823 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska
PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Matematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen
Matematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen Avdelningen för matematik och fysik Utvärderingsakademin MEA (Tidsperiod: 20101101 20130630) Konferens för Matematikutvecklare City Conference Centre, Stockholm
Verksamhetsplan 2013
Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation
vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
BRA FORSKNING GER UTDELNING
BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå
Verksamhetsplan för
HÖGSKOLAN BORÅS Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT/Bibliotekshögskolan Fastställd av akademichef 2017-01-09 Ann-Sofie Axelsson, akademichef Dnr 913-16 Verksamhetsplan 2017-2019 för Akademin
Samverkan och samhällspåverkan
Samverkan och samhällspåverkan En workshop som ger dig praktiska exempel på ett lärosätes strategiska samverkansarbete i syfta att skapa, sprida och nyttiggöra kunskap till gagn för en positiv samhällsutveckling
Regional utvecklingsledare
1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista
Så stärker vi forskningen
Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och
Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden
2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,
Omvärldsbevakning. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Omvärldsbevakning Uppdrag: Omvärldsbevakning avseende yrkesutbildningar inom Göteborgsregionen. Vuxenutbildningsnätverket enades om att tillsätta en tjänst under 2014-09-01 2014-12-31 motsvarande 20 %
Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen mellan Göteborgs universitet, org. nr 202100-3153, med adress Box 100, 405 30
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Samverkansplattformen. AllAgeHub
Samverkansplattformen AllAgeHub VISION Forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett funktionsvariation och ålder kan leva
Verksamhetsplan Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad
Verksamhetsplan Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Innehåll Inledning... 2 Figur 1: Strategiska mål... 2 1. Attraktiv arbetsplats... 3 Strategiskt mål: Attraherar och utvecklar våra medarbetare....
Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
TSL-omställning på Right Management
TSL-omställning på Right Management Om Right Management I nära 30 år har Right Management skapat, utvecklat och förbättrat omställningsprogram till stöd för människor som av olika anledningar befinner
Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation
Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla
Strategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Avsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV
2013-02-21 1 (5) Tillväxtverket Ärendeid: 00164872 Diarienummer: 2011004691 Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV l. l Fokus: Pedagogisk utveckling i fokus I verksamhetsberättelsen 2013
Uppföljning Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2016 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (5) Bilaga 5 Dnr 550-15 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Uppföljning Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2016 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås arbetar strategiskt
Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Metis Forum Seminarie
Metis Forum Seminarie 2017-05-31 Lindholmen Science Park, Göteborg IT och ehälsa tar nya vägar Agenda Projekt Metis (2012) jämnade vägen för etableringen av Prehospital ICT Arena 2014 Intressenter i projektet
Regionledningskontoret Mikael Gustafsson Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
Tjänsteskrivelse Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Innovation Runway Förslag till beslut Innovation Runway beviljas 2 862 421 kr i projektmedel för perioden
Verksamhetsplan 2015/2016
Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver
Slutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning Ny kunskap driver miljöarbetet framåt För att hantera samhällets utmaningar är det viktigt att statsförvaltningen
Verksamhetsplan för Biblioteket
Högskolan i Borås Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson 2017-12-19 Verksamhetsplan för Biblioteket 2018-2020 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på Verksamhetsplan 2018-2020 för Verksamhetsstöd
Kvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde
Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde TransforMAT startpunkten för Krinova MAT Smakplats Skåne/Smakstart och fortsättningen TransforMAT har sedan 2007 varit projekt
Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-12-06 KS 2016/1203 Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Kursplan Framtidens forskningsledare 6
Anbudsförfrågan FFL-6 Dnr: za17.0040 Kursplan Framtidens forskningsledare 6 Vision Programmet Framtidens forskningsledare 6 ska enligt stiftelsen utveckla forskare som: Har god självkännedom och en väl
Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016
1 Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier Verksamhetsberättelse 2015 17 februari 2016 2 Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Aktiviteter 2015 5 - Möten 5 - Föreslagen infrastruktur
Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling
Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred
250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU
250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första
Genom att arbeta tillsammans i industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda.
Ordet symbios kommer från den biologiska symbiosen i naturen där två eller fler arter utbyter material, energi eller information på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. I en industriell symbios utbyter de
Verksamhetsplan för Biblioteket
Högskolan i Borås Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson 2018-12-20 Verksamhetsplan för Biblioteket 2019-2021 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på Verksamhetsplan 2019-2021 för Verksamhetsstöd
Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet
UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2017-06-09 2017-03018 Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet Fullständiga ansökningar En utlysning inom Vinnovas program Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM
REGEL - INSTRUKTION FÖR FÖRETAGSFORSKARSKOLAN FÖR SAMVERKAN OCH INNOVATION
REGEL - INSTRUKTION FÖR FÖRETAGSFORSKARSKOLAN FÖR SAMVERKAN OCH INNOVATION Typ av dokument: Regel Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2018-09-01 2024-08-31 Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Ersätter
(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN
2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.
HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar
Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi
för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi Publicerad: Beslutsfattare: Anders Fällström, rektor Handläggare: Kicki Strandh, kommunikationschef Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-2023 Sammanfattning:
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL
Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga
En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-25 Diarienummer 1415/16 Kommunikationsavdelningen Maria Norberg Telefon 031-368 02 61 E-post: maria.norberg@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads medverkan i Almedalen
Intellektuella Resurser - kunskapstillgångar
Intellektuella Resurser - kunskapstillgångar IR Boost Högskolan Väst A Blue Paper Report Version: 1.0 2014 Författare: Berndtsson/Ringblom Sammanfattning Innovationskontor Väst beviljade medel för projektet
Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och