MILJÖREDOVISNING. Den självklara utbildningsvärden

Transkript

1 MILJÖREDOVISNING 2011 Uppföljning av miljöprogram för 2011 Den självklara utbildningsvärden

2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER... 6 MÅLOMRÅDE 3. HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING... 8 (MÅLOMRÅDE 4. HÅLLBAR ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN EJ TILLÄMPLIGT FÖR SISAB)... MÅLOMRÅDE 5. MILJÖEFFEKTIV AVFALLSHANTERING MÅLOMRÅDE 6. SUND INOMHUSMILJÖ Målområdena är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram Läs även SISAB:s miljöpolicy och miljöprogram för på Omslagsbild: Adolf Fredriks skolvaktmästare Magnus Frisk diskuterar energieffektiviseringar med SISAB:s förvaltare Mikael Koskela. Läs mer om detta på sidan 8. 2

3 Inledning I november 2010 beslutade SISAB:s styrelse om Miljöprogram Denna miljöredovisning redovisar resultatet för För två av uppföljnings måtten kunde måluppfyllelse inte redovisas just detta år. Av övriga 24 delmål har 13 uppnåtts, det vill säga 54 procent. Vissa uppföljningsmått, markerade med är ILSindikatorer från stadens integrerade ledningssystem. Ett 15-tal informationsträffar om fukt- och miljörelaterade frågor, genomförda av Sisab:s miljökordinatörer och specialister. Utöver redovisade miljöaktiviteter kan nämnas: Sisab:s projekteringsanvisningar, vägledningar och r eferenser som säkerställer miljö- och fuktsäkrade lösningar. Byggprojektens styrning av miljö- och fuktfrågor med hjälp av projektstyrningssystem och miljökonsulter. Stockholm i februari 2012 Åsa Öttenius, VD Sammanfattande redovisning av SISAB:s strategiska miljömål Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från SISAB:s tjänsteresor ska minska med minst femton procent. Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens (BVB) kriterier ha använts för kontroll och dokumentation av bygg varor. Motsvarande gäller i ramavtal vid årlig miljörapportering. Jämfört med 2009 har utsläppen minskat kraftigt. Utsläppen ökade dock med sju procent Ny bilpark och resepolicy under 2012 förväntas vända utvecklingen rätt igen. Huvuddelen av byggprojekten som handlagts av av projektavdelningen har använt BVB. Metodiken för uppföljning behöver dock utvecklas. Mål 2.2 Minst 90 procent av de fastigheter som har inventerats och visat sig innehålla PCB in- eller utvändigt ska vara färdigsanerade. Mål 3.1 Energianvändningen för uppvärmning av SISAB:s fastigheter ska minska med minst sju procent. Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från uppvärmning ska minska med minst åtta procent. Mål 3.3 Elanvändningen ska minska. Mål 5.1 Återvinningen av avfall från SISAB:s ny- och ombyggnadsproduktion ska bibehållas på en hög nivå. Mål 6.1 I kundenkäten för Nöjd Kund Index (NKI) ska andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön öka med minst 20 procent under programperioden. Enligt den plan som är framtagen för PCB-sanering kommer målet att uppfyllas. Minskningen måste vara sex procent under kommande två år om målet ska uppfyllas. Med de åtgärder som planeras bedöms det vara fullt möjligt. SISAB råder inte över bränslen i fjärrvärmeproduktionen men bedömer att målet kan uppnås även om det blir kalla vintrar kommande år. En kraftig minskning har redan skett på SISAB:s kontor. I fastighetsbeståndet förväntas SISAB:s rådighet att öka vilket ger ökade förutsättningar. Om alla byggprojekt ska uppfylla SISAB:s återvinningskrav måste den löpande uppföljningen förbättras. Vid nästa NKI-mätning 2013 förväntas en ökad kundnöjdhet mot bakgrund av vidtagna innemiljöåtgärder. Dock var 20 % inte ett realistiskt mål. 3

4 MILJÖOMRÅDE 1 MILJÖREDOVISNING 2011 Miljöeffektiva transporter SISAB och bolagets samarbetspartners är beroende av transporter. Transporternas utsläpp av växthusgaser och bidrag till andra miljöoch hälsobesvär skapar ett behov av allt mer effektiva och miljöanpassade lösningar. RESULTAT OCH AKTIVITETER SISAB:s koldioxidmål för tjänsteresor, mål 1.1, uppfylldes inte; utsläppen ökade jämfört med år Detta berodde främst på ökad tankning av fossilt bränsle i företagsbilarna (läs mer nedan). Bolagets bilpool bestod av miljöbilar, varav en etanolbil och tre bränslesnåla dieselbilar. De tolv leasade företagsbilarna för servicearbeten var även de miljöbilar, de flesta etanoldrivna. Andelen fossilt bränsle som tankades ökade, eftersom motorproblem föranledde rekommen- dationer från billeverantören om att delvis tanka med bensin. Under 2012 kommer bilparken att bytas till nya miljöbilar. En elbil utlånad från miljöförvaltningen testades med gott resultat under några veckor 2011, inför det planerade inköpet av minst en elbil eller laddhybrid under Enligt NMI (Nöjd Medarbetar Index) var den andel av personalen som använde miljöanpassade transportmedel (cykel, allmänna kommunikationer eller miljöbil) vid tjänsteresor ungefär densamma som föregående år. Totalt sett minskade tjänsteresandet i privat bil med fem procent, medan kollektivtrafikresandet ökade. Antalet använda färdbevis (SL-remsor) mer än fördubblades jämfört med Ytterligare en avdelning genomgick utbildning i bränslesnålt och säkert körsätt. Därmed hade huvuddelen av den personal som reser i tjänsten gått en sådan utbildning. Krav baserade på Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster som beslutades av kommunfullmäktige 2007 ställdes vid upphandling av entreprenader. Kraven gällde både tunga och lätta fordon samt arbetsmaskiner. En elbil testades av SISAB:s serviceenhet inför kommande inköp av elbil eller laddhybrid under

5 MILJÖREDOVISNING 2011 MILJÖOMRÅDE 1 Uppföljningsmått och delmål 2011 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 1.1 Minskning av koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Delmål: minst 5 %. Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil 2011 jämfört med motsvarande år ,4 ton. Ökning 3 %. 70,4 ton Minskning 22 %. 75,1 ton. Ökning 7 %. Målet ej uppnått. Främsta orsak ökad tankning bensin i etanolbilar, se nedan. Andel av SISAB:s fordon som använder odubbade däck. Antal bilar med odubbade vinterdäck/ Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. 100 % 100 % 100 % Andel miljöbilar. Antal miljöbilar enligt stadens definition/ Totalt antal bilar. Gäller bilpool och företagsbilar. 100 % 100 % 100 % Andel förnyelsebart drivmedel i SISAB:s etanol- och fordonsgasfordon. Delmål: minst 90 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol eller gas)/total volym drivmedel. 87 % Företagsbilar: 93 % Bilpoolsbilar: 75 % 92 % Företagsbilar: 94 % Bilpoolsbilar: 84 % 88 % Företagsbilar: 88 % Bilpoolsbilar: 96 % Målet ej uppnått. Billeverantören har rekommenderat att delvis tanka bensin i etanolbilarna. I ILS-redovisning: 89 % ILS-redovisning: 84 % ILS-redovisning utgår från kostnaden för drivmedlen. Andel medarbetare på SISAB som under arbetstid använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85%. Antal medarbetare resande med miljö vänliga transportmedel/totalt antal resande i tjänsten. Definition: Andel som ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel av de som reser i tjänsten. 51 % 68% 66% Målet ej uppnått. Uppföljningen är gjord genom NMI-enkäten (Nöjd Medarbetar-Index), i enlighet med stadens inrapporteringssystem för ILS. Andel elbilar. Delmål: tas fram Antal elbilar enligt definition i stadens elbilsupphandling/ Totalt antal bilar. Inget mål. Inget mål. Elbil testad 2011 och mål framtaget för = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem 5

6 MÅLOMRÅDE 2 MILJÖREDOVISNING 2011 Giftfria varor och byggnader Vanligt byggmaterial har ibland visat sig vara farligt för miljö och hälsa i ett historiskt perspektiv. SISAB har länge arbetat med att sanera historiskt inbyggda gifter som PCB (polyklorerade bifenyler) och asbest i fastigheterna. Genom att dessutom ställa krav på miljöbedömning av byggvaror förebyggs nya problem. RESULTAT OCH AKTIVITETER SISAB fortsatte att utveckla användningen av Byggvarubedömningen ( ett systemstöd för att söka godkända miljöbedömda byggvaror samt dokumentera varorna i byggprojekt. SISAB ställer sedan flera år krav på konsulter och entreprenörer att använda systemet för att kontrollera kemiska varor, golvmattor, väggskivor och andra varugrupper förknippade med miljörisker. För tre nya projekt vars projektering påbörjades under 2011 togs beslut om miljöklassning enligt systemet Miljöbyggnad, ett klassningssystem som bygger på svenska n ormer och beaktar miljöaspekterna Energi, Inomhusmiljö samt Material och kemikalier. Klassning ska göras av en förskola och en skola i den nya På Sätraskolan i Skärholmen gjordes en genomgripande PCB-sanering redan år År 2011 byttes ca 30 tvåglasfönster till nya energisnåla treglasfönster, vilket beräknas ge en besparing på 9000 kwh/år. I bildens mitt Richard Sjögårdh, intendent på Sätraskolan. stadsdelen Annedal/Mariehäll, klara 2012 respektive 2014, samt av Lugnets skola i Hammarby Sjöstad, klar Särskilt de två förstnämnda projekten kommer att studeras särskilt för att ge SISAB mer kunskap inför vidare beslut om miljöklassning av SISAB:s byggnader. En treårsplan togs fram för sanering av de återstående ut- och invändiga fogar med PCB som hittas vid inventeringar av husfasader och andra byggnadsdelar från PCBriskåren Hittills är 25 av totalt 28 fastigheter färdigsanerade vad avser utvändiga fogar. SISAB:s mål 2.2, som innebar att även invändig sanering skulle ha skett i en skola 2011, uppnåddes dock inte. Saneringen är planerad En femårsplan togs fram för sanering av PCB-förorenad mark, baserad på de inventeringar och riskbedömningar som utfördes Marken har förorenats av PCB från fogar i intilliggande fasader. Inbyggda och dolda byggnadsdelar med PCB-risk inventerades i samband med renoverings- eller ombyggnadsprojekt, i enlighet med SISAB:s strategi som är godkänd av Miljöförvaltningen. Inventering och sanering av farliga ämnen är obligatoriskt vid alla ombyggnader. Vid städning av SISAB:s kontor användes miljöanpassade produkter. Kaffe och mjölk på kontoret var KRAV-märkt. Även frukt var miljömärkt när så var möjligt. 6

7 MILJÖREDOVISNING 2011 GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER Uppföljningsmått och delmål 2011 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll och dokumentation. Andel projekt/ ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet dokumenterade varor följs upp. Inget mål. Uppföljning enligt annan metod. Cirka 14 avslutade projekt har dokumenterat i BVB. Genomsnittet antal varor: 42 st Målet ej uppnått. Oklart om alla projekt använt BVB. Uppföljningsmetod behöver utvecklas. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB som är färdigsanerade. Delmål: minst 55 %. Antalet sanerade fastigheter / Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB. Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats Inget mål. Inget mål. 50 % är sanerade både ut- och invändigt (14 av 28) 89 % är sanerade utvändigt (25 av 28) Målet ej uppnått. Andel upphandlingar av datorer och övrig elektronikutrustning, kontorsmöbler, textilier, däck, städkemikalier och städtjänster där krav ställts på att prioriterade miljöskadliga ämnen inte ingår. Antal upphandlingar av datorer med mera där krav ställts på att prioriterade miljöskadliga ämnen inte ingår/ Totala antalet upphandlingar av datorer med med mera. Inget mål. Inget mål. 100 % Avser städtjänster, i övrigt har avrop gjorts från centrala avtal. = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem Hittills är 25 av totalt 28 fastigheter färdigsanerade utvändigt. 7

8 MÅLOMRÅDE 3 MILJÖREDOVISNING 2011 Hållbar energianvändning Skolor och förskolor kräver mycket energi till bland annat uppvärmning och ventilation. Energianvändningens nivå i den enskilda byggnaden avgörs av byggnadens konstruktion och installationer, men även till stor del av vilken slags verksamhet som finns i den och hur energieffektivt denna fungerar. Energianvändningen och dess miljöproblem är en viktig fråga för SISAB. En viktig utgångspunkt är dock att arbetet med minskad energianvändning och klimatpåverkan inte sker på bekostnad av inomhusmiljön. SISAB:s långsiktiga energimål är att den genomsnittliga användningen av fjärrvärme och närvärme år 2020 ska vara högst 120 kwh/m2. Detta innebär att värmeanvändningen måste fortsätta att minska minst två till tre procent per år. RESULTAT OCH AKTIVITETER Värmeförbrukningen i SISAB:s fastigheter minskade med drygt en procent, med normalårskorrigering. Mål 3.1, tre procents minskning, uppnåddes alltså inte. Detta visar att SISAB behöver fördjupa sitt energi arbete och förstärka företagets interna energi kompetens, vilket kommer att ske under Den ej normalårskorrigerade värmeförbrukningen minskade med hela 20 procent, vilket bidrog till att koldioxidutsläppen orsakade av SISAB:s värmeanvändning minskade kraftigt. Energiprojekt har genomförts som lokalt i vissa skolor och förskolor gav mycket positiva resultat. I Adolf Fredriks skola på Norrmalm minskade värmeförbrukningen (normalårskorrigerat) med cirka 20 procent som ett resultat av ett närmare samarbete mellan förvaltning, drift och hyresgästerna. Ventilationens drifttider anpassades bättre till verksamhetstiderna och driften av installationerna optimerades avseende inomhustemperatur och värmeåtervinning. Stimulans för Stockholm möjliggjorde energiåtgärder för nästan I Adolf Fredriks skola på Norrmalm har ett samarbete mellan förvaltning, drift och hyresgäst gett en minskad värmeförbrukning på cirka 20 procent. 8

9 MILJÖREDOVISNING 2011 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING Lugnets skola i Hammarby Sjöstad, som blir klar 2013, ska miljöklassas enligt systemet Miljöbyggnad, med sikte på guld. 40 miljoner kronor, vilket beräknas ge en besparing på 1,5 GWh/ år, det vill säga cirka 0,7 procent av SISAB:s värmeförbrukning. Exempel på åtgärder var fönsterrenovering med energiglas och 3-glasfönster, byte till energieffektiv belysningsarmatur som styrs av dagsljus- eller närvarosensorer, installation av bergvärmepumpar och ombyggnad av ventilation för modern värmeåtervinning. Arbetet med att bygga bort oljeoch gaspannor och konvertera till fjärrvärme, pellets eller bergvärmepump fortsatte i fyra skolor och en förskola. Vid årsskiftet återstod endast en skola, Storkyrkoskolan i Gamla Stan, vars oljepanna kommer att vara avvecklad Östra Reals energiprojekt färdigställdes. Projektet innebar att spillvärme från STOKAB:s bergkylaanläggning nu kan tillvaratas, vilket beräknas spara cirka en fjärdedel av skolans energibehov. Elanvändningen på kontoret sjönk kraftigt jämfört med tidigare år. Främsta förklaringen tros vara att belysningsarmaturer byttes till mer energisnåla varianter. Miljö- och energispartips för kontoret spreds dessutom via intranätet. För elabonnemanget i SISAB:s fastigheter ansvarade huvudsakligen utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Den elförbrukning som SISAB själv ansvarade för minskade med elva procent, räknat på berörda ytor. Samtliga nybyggnadsprojekt vars projektering påbörjades under året två skolor och tre förskolor (varav en förskola kommer att tjäna som modell för ytterligare tre nya förskolor, samtliga belägna i Skärholmen) uppfyller SISAB:s tuffa mål; ett energibehov på högst 60 kwh/m 2. Detta mål plus hygieniskt luftflöde enligt Boverkets Byggregler innebär ett sammanlagt energibehov på högst 105 kwh/m 2. Tre av ovan nämnda projekt, Lugnets skola i Hammarby sjöstad samt en skola och en förskola i den nya stadsdelen Annedal, ska dessutom miljöklassas enligt systemet Miljöbyggnad, där energi ingår som ett klassningsområde. 9

10 MÅLOMRÅDE 3 MILJÖREDOVISNING 2011 Uppföljningsmått och delmål 2011 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 3.1 Total energianvändning för uppvärmning. Delmål: minst 3 % minskning. Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter, kwh/ m2. Delmål: minst 3 % minskning. Energianvändning år 2011 jämfört med år Avser fjärrvärme och närvärme. Energianvändning för uppvärmning / Antalet uppvärmda kvadratmeter i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas). 227,9 GWh Ökning 2,4 %. 158,9 kwh/m2. 216,1 GWh. Förra miljöredovisningen: 215,6 GWh Minskning 5,4 %. 150,3 kwh/m2*. Förra miljöredovisningen: 149,9 kwh/m2 Minskning 5,7 %. 213,0 GWh Minskning 1,4 %. 148,7 kwh/m2 Minskning 1,1 %. Målet ej uppnått. Ny metod för normalårskorrigering från Uppgiften för 2010 omräknad för jämförelse med Mål 3.2 Växthusgaser från uppvärmning. Delmål: minst 4 % minskning. Avser fjärrvärme och närvärme. Växthusgasutsläpp (CO 2 e) år 2011 jämfört med år ton CO 2 e ton CO 2 e. Minskning 3 % ton CO 2 e Minskning 31 %. Mål 3.3 Elförbrukning, kwh. Delmål: minst 2 % minskning. Av SISAB betald el på SISAB:s kontor år 2011 jämfört med år kwh kwh Ökning 0,1 % kwh Minskning 27 %. Elförbrukning per kvadratmeter, kwh/ m2, år. Delmål: minskning. Av SISAB betald el i fastighetsbe-ståndet per berörd m2 år 2011 jämfört med år kwh/m2. (SISAB:s kontor: 78 kwh/m2). 35 kwh/m2. (SISAB:s kontor: 78 kwh/m2). 31 kwh/m2 Minskning 11 % (SISAB:s kontor: 57 kwh/m2) Anm: I stadens ILS-system rapporteras endast kwh/ m2 på SISAB:s kontor. Svaveldioxid, kväveoxider och stoft från uppvärmning. Delmål: minskning. Utsläpp redovisade från Fortum 2011 jämfört med motsvarande redovisat SO 2 : 4,91 ton. NO 2 : 21,78 ton. Stoft: 0,65 ton. SO 2 : 9.37 ton. Ökning 91 %. NO 2 : 28,05 ton. Ökning 29 %. Stoft: 1,92 ton. Ökning 195 %. SO 2 = 5,15 ton Minskning 45 %. NO 2 = 20,46 ton Minskning= 27 %. Stoft= 0,59 ton Minskning= 69 %. Avvecklade olje- och gasanläggningar. Delmål: minst 3 stycken. Antal avvecklade närvärmeanläggningar med olja/gas. 5 st. Tre skolor. Två förskolor. 5 st. En skola. Fyra förskolor. 5 st. Fyra skolor. En förskola. = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem Tabellen fortsätter på nästa sida 10

11 MILJÖREDOVISNING 2011 HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING Uppföljningsmått och delmål 2011 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Andel startade permanenta nybyggnadsprojekt som anger energimålet högst 60 kwh/ m2 beräknat som snittvärde. Antal startade nybyggnadsprojekt som har som mål högst 60 kwh/m2 (A-temp) och år / totala antalet startade projekt. Inget mål. Inget mål. Energimålet uppnås av samtliga fem nystartade projekt där energimål hunnit slås fast. Målet ska avse specifik energianvändning exkl tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Det slås fast i mallen Energimål i SISAB:s projektstyrning. Energiförbrukning inom Stimulans för Stockholm, kwh/m 2. Delmål: minskning. Energianvändning/ m 2 i fastigheter som får stimulanspengar för energiåtgärder år 2011 jämfört med energianvändning/m 2 i samma fastig heter år Inget mål. Minskning: 21 kwh/m 2 /år. Minskning: 25,4 kwh/m2/år. (Total besparing cirka 1,5 GWh/år) = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem På SISAB:s kontor minskade elförbrukningen med 27 % under

12 MÅLOMRÅDE 5 MILJÖREDOVISNING 2011 Miljöeffektiv avfallshantering Med rätt avfallshantering sparar vi på naturresurser och undviker utsläpp i naturen. SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda skolor och förskolor genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera. RESULTAT OCH AKTIVITETER Vid ny- och ombyggnation ska det byggavfall som inte återvinns deponirestandelen vara högst 10 respektive 15 volymprocent. Inlämnad miljödokumentation från projekt som avslutades 2011 visade att SISAB:s mål ej uppnåddes i alla projekt, v ilket tyder på att den löpande uppföljningen i projekten behöver förbättras. Vid flera skolor installerade SI- SAB avfallskvarn med tillhörande uppsamlingstank. Därmed kan matavfallet från skolköken tas om hand och omvandlas till biogas. På SISAB:s kontor finns återvinningskärl för sortering av olika typer av avfall lampor, batterier, el-avfall, toners, wellpapp, stora kartonger och grovsopor, kontorspapper, kuvert och tidningar. Vad gäller kontorets sortering av kartong-, plast-, glas- och metallförpackningar pågår en dialog med fastighetsförvaltaren för att hitta en bra helhetslösning. Johan Skytteskolan i Älvsjö fick förbättrad ventilation och nytt tillagningskök. Samtidigt installerades avfallskvarn för kökets matavfall, som hämtas med tankbil för att omvandlas till biogas. 12

13 MILJÖREDOVISNING 2011 MILJÖEFFEKTIV AVFALLSHANTERING Uppföljningsmått och delmål 2011 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 5.1 Deponirestandel av avfallet från produktionsfasen i projekt. Delmål: 100 % av projekten ska klara SISAB:s deponirestkrav, dvs högst 10 viktprocent vid nybyggnad, 15 viktprocent vid ombyggnad. Gå igenom miljödokumentationen från avslutade projekt och räkna ut andel projekt som klarar deponikravet. Deponirest definieras som den del som går till deponi efter både projektets och avfallsentreprenörens sortering. Inget mål. 75 %. 50 % Fyra av åtta projekt klarade kravet. Målet ej uppnått. Fyra projekt hade % deponirest. Anm: Statistik är ofta svårtolkad. Fler projekt har avslutats men ej kunnat följas upp. Källsorteringsgrad vid SISAB:s byggarbetsplatser. Delmål: ökad källsortering genom minskad andel osorterat avfall. Gå igenom miljödokumentationen från avslutade projekt och räkna ut andel källosorterat avfall. Inget mål. Inget mål. 81 % Övrigt avfall lämnade arbetsplatserna osorterat. Jämförelseresultat för 2010 saknas. Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och papper. Sortering finns redan. Sortering finns på SISAB. Sortering finns på SISAB. Sortering finns på SISAB. = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem SISAB ska erbjuda skolor och förskolor genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera. 13

14 MÅLOMRÅDE 6 MILJÖREDOVISNING 2011 Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Det faktum att SISAB har fastigheter från många olika tidsepoker är en intressant utmaning normer och krav ska uppfyllas samtidigt som man ska bevara kulturhistorik och ha en arkitektoniskt tilltalande gestaltning. RESULTAT OCH AKTIVITETER En uppföljning av kundnöjdhet gjordes vid 2011 års slut. Avseende inomhusmiljön i SISAB:s lokaler uppnåddes, jämfört med 2009, en ökad nöjdhet i förskolor och minskad nöjdhet i skolor. Orsakerna behöver nu studeras närmare. Ventilationsåtgärder utfördes på ett antal skolor och förskolor med hjälp av bidrag från Stimulans för Stockholm, och i den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) uppnåddes åter ett mycket gott resultat; totalt sett 96 procent godkända anläggningar, inklusive anläggningar som beviljats anstånd från stadsbyggnadskontoret. De fyra återstående procenten var huvudsakligen föremål för OVK-åtgärder över årsskiftet. SISAB fortsatte att, med förstärkta resurser, mäta, åtgärda och återmäta radon så att riksdagens mål om högst 200 Bq/m3 i skolor och förskolor ska uppfyllas. För de enstaka (29 av 590) rum där radonhalten kan vara högre pågår åtgärder och återmätningar. Radonåtgärder genomfördes i fem fastigheter i form av fläktar som suger bort jordluft under huset eller tätad byggkonstruktion. Med hjälp av stimulansbidrag åtgärdades sju förskolor med en för 70-talet typisk problematisk grundkonstruktion betongplatta, sandfyllning, isolering samt plastfolie. Sandfyllningen byttes ut mot undertrycksventilerat golv. På nio skolor genomfördes andra åtgärder för att förhindra fuktskador, såsom upptagning av golv och dränering av grund. Åtgärder för att dämpa buller från installationer utfördes på ett 20- tal förskolor. Ett utvecklingsprojekt startade också för att effektivisera arbetssättet när man åtgärdar ljudproblem från ventilationsanläggningar. Grundsanering med nytt ventilerat golv genomfördes på förskolan Skattgömman i Vällingby. Förskolan fick också en ny ventilation som sparar energi, ger bättre luft samt lägre ljudnvå. Åtgärden ingick i utvecklingsprojektet "Anpassade ventilationslösningar för förskolor". 14

15 MILJÖREDOVISNING 2011 SUND INOMHUSMILJÖ Uppföljningsmått och delmål 2011 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: Minst 10 % ökning jämfört med Enkätfrågor 2011 jämförs med motsvarande enkätsvar Avser brukarnas svar på frågan om hur man upplever inomhusmiljön som helhet. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Förskola: 85 % Skola: 76 % Ingen uppföljning, enkät görs endast vartannat år. Förskola: 88 % Ökning 4 % Skola: 70 % Minskning 8 % Målet ej uppnått. Andel av SISAB:s fastigheter som har radonhalt under 200 Bq/m3. Delmål: 100 % år Mätningar i SISAB:s fastigheter (uppföljning av mätningar och åtgärder). Uppföljning enligt annan metod. 95% 95 % Inget mål har satts för av 590 fastigheter kan ha enskilda rum med för hög radonhalt. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som (vid relevans) redovisar fuktmätnings protokoll med godkända värden. Gå igenom miljödokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fuktdokumentation. Ingen uppföljning. 88% 50 % Målet ej uppnått. I 4 av 8 projekt uppnådde dokumentation eller uppmätta värden ej SISAB:s krav. Minskning av vattenoch innemiljöskador i SISAB:s fastigheter, rapporterade i RISK. Delmål: minst 20 % minskning. Antalet vatten- och innemiljöskador rapporterade i RISK (Stockholms stads skade- och incidentrapporteringssystem) år 2011 jämfört med motsvarande år Jämförbart resultat saknas. Ett arbete har skett under året för att förbättra definition och uppföljning. 46 st. 50 %. 23 st, varav 1 innemiljöskada. Andel förskolor i staden med godkänd ventilationskontroll och god inomhusmiljö. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system/totalt antal system. 86 %. 94 %. 95 %. Målet ej uppnått. Andel skolor i staden med godkänd ventilationskontroll och god inomhusmiljö. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system/totalt antal system. 81 %. 97 %. 96 %. Målet ej uppnått. = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem 15

16 Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. PRODUKTION: SNICK-SNACK AB, 2012 OMSLAGSBILD: LARS WALLIN VINJETTBILDER: LARS WALLIN, SISAB SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Förutom drift och underhåll av fastigheterna arbetar vi med omfattande om- och tillbyggnationer samt vissa nybyggnationer. Största delen av våra fastigheter hyrs av Stockholms stad. Cirka sjutton procent hyrs ut för andra ändamål, bland annat till friskolor, bostäder, parkeringsgarage och kommersiella lokaler. Skolfastigheter i Stockholm AB Box 47311, Stockholm Tel E-post diarie@sisab.se