MILJÖPROGRAM
|
|
- Margareta Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MILJÖPROGRAM En del av Stockholms stad
2 Innehåll Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning... 8 (Målområde 4. Hållbar användning av mark och vatten ej tillämpligt för SISAB)... Målområde 5. Miljöeffektiv avfallshantering Målområde 6. Sund inomhusmiljö Målområdena och»stadens mål«i detta program är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram Omslagsbilder: Colourbox (bild 1, 3, 4 och 5), Stefan Bohlin (bild 2 och 7), Bildarkivet (bild 6), Sisab (bild 8). 2 miljöprogram
3 Inledning SISAB:s miljöprogram»stockholms livsmiljö är hållbar.«detta kommunfullmäktigemål, stadens ägardirektiv för samt Stockholms miljöprogram är utgångspunkter för SISAB:s miljöprogram Programmet beskriver mål och åtgärder för att uppnå miljöeffektiva transporter, giftfria varor och byggnader, hållbar energianvändning, miljöeffektiv avfallshantering samt sund inomhusmiljö. Därutöver innebär begreppet hållbar livsmiljö att lokalerna är trygga, säkra och pedagogiskt utformade, faktorer som är starkt styrande i SISAB:s verksamhet. Även skol- och förskolegårdarnas miljöer kommer att fokuseras på under 2014, här kan exempelvis odlingar och grönska ha stor betydelse både för ekosystem och trivsel. Miljöprogrammet innehåller följande: Övergripande strategiska mål för SISAB, totalt sju stycken, som anger vad som ska uppfyllas under p rogramperioden. Samtliga av dessa mål har del mål för Ytterligare delmål för 2014 samt uppföljningsmått för samtliga delmål. Uppföljningsmetod och intern ansvarsfördelning i uppföljningsarbetet. Inom energiområdet redovisas dessutom ett mer långsiktigt mål för år Detta antogs år stadens system för integrerad ledning och uppföljning av bolagets verksamhet och ekonomi. ILS-indikatorerna som är markerade med ska följas upp enligt beslut i * kommunfullmäktige eller bolagsstyrelsen. Samtliga uppföljningsmått i detta program kommer att redovisas i SISAB:s miljöredovisning för Vissa resultat kommer även att rapporteras i samband med uppföljningen av balanserade styrkort och ILS-rapportering. För att stadens och SISAB:s miljömål ska uppfyllas tas det även fram miljörelaterade aktiviteter på respektive avdelning inom SISAB. Aktiviteterna kommer att följas upp successivt under året och redovisas i SISAB:s miljöredovisning för Miljöorganisation SISAB:s ledningsgrupp och styrelse tar beslut om miljö policy, miljöprogram och andra övergripande m iljöfrågor med utgångspunkt från kommunbeslut och ägardirektiv. Ansvaret för genomförande och uppföljning av miljöaktiviteter och uppföljningsmått ligger på samtliga avdelningschefer. Miljökoordinatorer och myndig hetshandläggare stödjer avdelningarnas miljöarbete. Ansvaret för framställande av miljöredovisningen ligger på miljökoordinatorerna. Bland uppföljningsmått och delmål ingår delar av stadens ILS-indikatorer. Integrerat ledningssystem, ILS, är Stockholm i november 2013 Åsa Öttenius, VD SISAB:s strategiska miljömål 2016 Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent jämfört med år Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdigsanerade. Mål 3.1 Energianvändningen ska minska med minst nio procent jämfört med år Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. miljöprogram
4 målområde 1 Miljöeffektiva transporter foto: bildarkivet Transporter av material och varor samt resor till och från våra fastigheter är en viktig förutsättning för SISAB:s verksamhet. Problemet med transporter är bland annat koldioxid utsläppen från bilavgas erna som bidrar till ökad växthuseffekt. Trafik bidrar också till höga partikel halter i utomhusluften, buller störningar och andra utsläpp av föroreningar till mark och vatten. I SISAB:s arbete ingår att minska milj öpåverkan från transporter som en del i stadens arbete för ett hållbart transportsystem. SISAB ställer miljökrav på transporter i sina upphandlingar i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2012 om miljökrav vid upphandling av entreprenader. Strategiska miljömål 2016 Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent (till 53 ton CO 2 ) jämfört med år DELMÅL ton CO 2. Ytterligare delmål år 2014 Andelen miljöbränslen i SISAB:s miljö bilar ska vara minst 95 procent. Andelen medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten ska vara minst 85 procent. Minst 9 % i SISAB:s fordonspark ska utgöras av elbilar. Enbart miljöbilar (för närvarande 17 stycken) används i bilpool och som företagsbilar. Miljöbilarna använder enbart odubbade vinterdäck. Cirka två tredjedelar av koldioxidutsläppen från de egna tjänsteresorna kommer idag från privata bilar. Resorna med privatbil har minskat under senare år, bland annat genom införande av bilpool och ökat kollektivtrafik resande. Under 2013 har SISAB antagit en ny rese- och mötespolicy som ska sjösättas 2014 och ytter ligare öka det miljöan passade resandet. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan. Stadens mål År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Miljöbelastningen från stadens transporter och r esor ska minska. Stadens egna fordon skall vara milj öbilsklassade och köras på miljöbränsle, och av staden upphandlade transporttjänster ska miljö fordonsandelen öka. Miljökvalitetsnormerna för luft ska uppnås. Gång- och cykelresandet ska öka. Kollektivtrafikens andel ska öka. Staden ska verka för att utsläppen av växthus gaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e (koldioxidekvivalenter) per stockholmare (från ca 4,0 ton år 2005). 4 miljöprogram
5 målområde 1 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Delmål: 59 ton CO 2, cirka 10 % minskning jämfört med Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil beräknas utifrån bränsle- och resestatistik för pool- och företagsbilar samt privata bilar med milersättning. Administrativa avdelningen. Andel miljöbränslen i SISAB:s miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol eller gas) Total volym drivmedel (till etanol/ fordonsgasfordon) Administrativa avdelningen. Andel medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85 %. Antal medarbetare som reser i tjänsten och uppger att de ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel (cykel, allmänna kommunikationer, miljöbil etcetera) Totalt antal resande i tjänsten Följs upp genom stadens medarbetarenkät. Personalavdelningen. Andel elbilar. Delmål: cirka 9 %. Antal elbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. Stadens definition är bilar som omfattas av regeringens»supermiljöbilspremie«, det vill säga oftast elbilar eller laddhybrider. Administrativa avdelningen. I ILS redovisas dessutom andel fordon som använder odubbade vinterdäck samt andel miljöbilar. SISAB uppfyller målet till 100 % för båda dessa indikatorer. Under 2014 ska en ny rese- och mötespolicy för SISAB sjösättas. foto: colourbox miljöprogram
6 målområde 2 Giftfria varor och byggnader foto: stefan bohlin Vanliga bygg- och förvaltningsprodukter har, i ett historiskt perspektiv, visat sig innehålla ämnen som i flera fall orsakat hälso- och miljömässiga problem. Därför måste vi idag dels förhindra spridning av nya farliga ämnen, dels ta hand om tidigare använda farliga ämnen. Byggvarubedömningen (BVB) är ett branschanpassat system för miljöbedömning av byggvaror som utvecklats av SISAB och andra stora fastighetsägare. Dess kriterier ska tillämpas både av SISAB:s entreprenörer och konsulter och internt. Kravet följs upp genom att projektplatser i BVB granskas i enlighet med mål 2.1. Dessutom har SISAB i sina större bygg- och renoveringsprojekt kontroller med hjälp av miljökonsulter. Under pågår nationella projekt och kampanjer som uppmärksammar barns utsatthet för produkter med skadliga kemikalier. Bland annat diskuteras plastgolv eftersom forskning pekar mot att dess Strategiska miljömål 2016 Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Delmål 2014 Målet gäller varje år. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdig sanerade. Delmål 2014 Samtliga saneringar av fogar utförda. Ytterligare delmål år 2014 Samtliga nybyggnadsprojekt ska miljöklassas. mjukgörande tillsatser kan vara hormonstörande. BVB:s kriterier har 2013 skärpts betydligt vilket kommer att få genomslagskraft under 2014 och förväntas påverka SISAB:s val av golvprodukter och även produktutvecklingen hos golvtillverkare. Inventering och sanering av PCB (polyklorerade bifenyler, ett idag förbjudet miljögift) fortsätter enligt den plan som tidigare tagits fram. Byggnader med öppna och synliga fogar från»pcb-risk åren« är i nventerade både in- och utvändigt och i samband med saneringar under 2013 har även kompletterande inventeringar gjorts. Även marken intill PCB-sanerade byggnader har inventerats av SISAB, då PCB i vissa fall har läckt ut från fogarna i halter som föranleder marksaneringar. År 2016 ska både fogar och mark med PCB vara färdigsanerat, enligt SISAB:s plan och i enlighet med PCB-förordningen. Inbyggda och dolda byggnadsdelar med PCB-risk kommer att inventeras och saneras i samband med kommande renoverings- eller ombyggnadsprojekt, i enlighet med SISAB:s strategi som är godkänd av Miljöförvaltningen. Ett sätt att säkerställa att skolor och förskolor upprätthåller en hälso- och miljömässigt hög standard är att miljöklassa byggnaderna. SISAB har provat och utvärderat miljöklassningssystemen Miljöbyggnad och Svanen och tagit beslutet att alla nybyggnadsprojekt ska miljöklassas från och med 2014, i första hand enligt Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, alternativt Svanen. Systemen ställer krav på de för SISAB viktigaste miljöaspekterna; en god inomhusmiljö, hållbar energianvändning och giftfria varor. Genom miljöklassning tydliggörs byggnadernas miljö- och hälsostandard och kommunikationen med SISAB:s hyresgäster underlättas. SISAB bidrar till ökad ekologisk livsmedelskonsumtion genom att köpa in ekologiska livsmedel till kontoret, i första hand kaffe och mjölk samt även en del frukt. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Skyddande Ozonskikt. 6 miljöprogram
7 målområde 2 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 %. Andel projekt/ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet doku ment erade varor följs upp. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Delmål: 100 %, det vill säga samtliga fastigheter. Antalet fogsanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i fogar (28 stycken) Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats Mål 2.2 forts Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: Cirka 16 %, det vill säga inga saneringar utöver de fyra som tidigare sanerats (på grund av ommätningar). Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (25 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. Andel nybyggnadsprojekt som miljöklassas. Delmål: 100 % Andel uppstartade nybyggnadsprojekt med beslut om miljöklassning. I första hand Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, alternativt Svanen. Projektavdelningen. fastighets avdelningarna. Ytterligare två indikatorer redovisas i ILS. Dessa handlar om att ställa krav i upphandling rörande miljö- och hälsofarliga ämnen, vilket sedan flera år uppfylls av SISAB. foto: stefan bohlin Stadens mål Innehållet av miljö- och hälsofar liga ämnen i upphandlade varor ska minska. Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från byggnader och anläggningar ska minska. Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 procent. Andelen miljöklassade byggnader ska öka. Ägardirektiv SISAB ska verka för en giftfri skolmiljö. miljöprogram
8 målområde 3 Hållbar energianvändning I SISAB:s miljöarbete är energieffektivisering en viktig del. Arbetet får dock inte ske på bekostnad av inomhusmiljön. År 2014 kommer den sista oljeuppvärmda skolan att konverteras till fjärrvärme, vilket tillsammans med energieffektiviseringar och planerade förändringar i fjärrvärmeproduktionen väntas leda till att SISAB:s Strategiska miljömål 2016 Mål 3.1 Energianvändningen ska minska med minst nio procent jämfört med år 2012 (till 198 kwh/m 2 ). Delmål kwh/m 2, cirka fem procents minskning jämfört med Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Delmål 2014 Minskning. Ytterligare delmål år 2014 Elanvändningen ska minska till 47 kwh/m2 på SISAB:s kontor. För samtliga startade nybyggnadsprojekt ska det slås fast ett mål om specifik energianvändning som är högst 55 kwh/m2. Större ombyggnadsprojekt ska projekt eras för reducerad energianvändning. Samtliga åtgärder i SISAB:s energiplans åtgärdslista för 2014 ska genomföras. foto: stefan bohlin växthusgasutsläpp fortsätter minska. All el är miljömärkt. En mindre elproduktion pågår sedan flera år via solceller i Älvsjö. Förutsättningarna att utöka den egna produktionen av förnyelsebar energi via solceller och solfångare kommer att utredas under Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden som trädde i kraft 2013 stärkte SISAB:s rådighet över långsiktiga energiinvesteringar. Elavtal som tidigare innehades av hyresgästerna överfördes då till SISAB. I avtalet anges att parterna gemensamt ska verka för att minska energianvändningen i lokalerna. Gröna tillägg, som ger hyresgästen energibesparingsincitament, kan exempelvis göras för enskilda hyresobjekt. Information om nyanskaffning av vitvaror och belysning har tagits fram av parterna gemensamt. Ett utvecklingsprojekt för att integrera energifrågorna i den pedagogiska verksamheten i nya förskolor kommer att pågå under SISAB har 2013 tagit fram en energiplan som fastställer ett nytt långsiktigt energimål för hela fastighetsbeståndet: Den genomsnittliga energianvändningen (värme och el) ska år 2020 ha minskat till högst 180 kwh/m2 (BRA). I målet inkluderas all energi, även verksamhetsel. Jämfört med år 2012, då motsvarande energianvändning uppgick till 218 kwh/m2 (BRA), ska energianvändningen alltså minska med 38 kwh/m2 eller 17 %. Nödvändiga energiåtgärder, bland annat drift optimeringar och underhåll av tekniska system, redovisas i energiplanen och dess åtgärdslista. Energiglas i fönster och moderna belysningsarmaturer med rörelse- och dagsljussensorer lyfts också fram som åtgärder som kan ge stora värme- och elbesparingar i det befintliga fastighetsbeståndet. Energiplanen kommer att uppdateras årligen i takt med att kontrollen över energianvändningen förbättras i varje fastighet. Förutom energieffektivisering kommer en utökad andel förnyelsebar energi att eftersträvas. Vid nybyggnationer ska byggnadernas specifika energianvändning uppgå till högst 55 kwh/m2 Atemp och år (exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt Boverkets byggregler), det vill säga uppfylla stadens krav vid markanvisning. Under 2014 kommer SISAB:s första passivhus att projekteras en förskola i Årsta. Inriktningen är också att den konceptförskola som successivt utvecklas av SISAB ska gå från dagens minienergihus mot passivhus (för kravspecifikationer, se FEBY 12 lokaler ). Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad miljöpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. 8 miljöprogram
9 målområde 3 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 3.1 Energianvändning (för uppvärmning och el) per kvadratmeter, kwh/m 2. Delmål: 208 kwh/m 2,, cirka 5 % minskning jämfört med Energianvändning (för uppvärmning och el) Antalet uppvärmda kvadratmeter bruksarea (BRA)i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas) Jämförelse görs med motsvarande uppgift för år Uppföljningen avser fjärrvärme och närvärme, normalårskorrigerat, varmvatten samt all elanvändning, inklusive verksamhetsel. Fastighetsavdelningarna Projektavdelningen. Mål 3.2 Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Kartläggning 2013 och minskning från och med Växthusgasutsläpp (CO2e) beräknas utifrån en kartläggning av SISAB:s totala energianvändning (både värme och el) under Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen. Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 47 kwh/m 2, cirka 5 % minskning jämfört med Av SISAB betald elanvändning per m 2 på SISAB:s kontor år Jämförs med motsvarande uppgift år Avser verksamhetsel. Administrativa avdelningen. Genomsnittlig energianvändning per m2 och år vid nybyggnadsprojektering. Delmål: högst 55 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Nya byggnaders specifika energianvändning (uppvärmning, varmvatten, fastighetsenergi) slås fast i mallen»energimål«i SISAB:s projektstyrning. Genomsnittlig fastslagen energianvändning i uppstartade projekt räknas ut. Redovisning sker också av antal projekt med specifik energianvändning över 55 kwh/m2. Projektavdelningen Andel m2 area som energieffektiviserats vid större ombyggnad. Delmål: 0,2 %, cirka 3 400m2. Indikatorn mäter antal ombyggda kvadratmeter som leder till att objektets energianvändning minskar med minst 20 %. Antalet ombyggda kvadratmeter divideras med SISAB:s totala kvadratmeteryta. För ytterligare beskrivning: se ILS. Projektavdelningen Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan. Delmål: 100 % Varje post i åtgärdslistan, till exempel Driftsoptimering styr, 28 fastigheter. räknas som en åtgärd. I ILS redovisas energianvändning/m2 = energianvändning i form av värme, varmvatten och fastighetsel (men exlusive verksamhetsel) samt elanvändning/m2 = verksamhetsel. Verksamhetsel schablonberäknas. Stadens mål År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent. Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2. Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare, från cirka 4,0 ton år Ägardirektiv Arbeta aktivt med energi effekt ivi sering och förnyelsebar energi. I samarbete med utbildningsnämnden genomföra nödvändiga åtgärder så att krav på minskade energikostnader uppnås. Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. miljöprogram
10 målområde 5 Miljöeffektiv avfallshantering foto: colourbox SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera i skolor och förskolor. Bland annat gäller det system för insamling av matavfall som är effektiva och arbetsmiljöanpassade. Exempelvis kan avfallskvarn installeras. Matavfallet samlas då i en tank och borttransporteras med slamsugbil för att omvandlas till biogas. Praktiska råd och exempel på utformning av avfallsutrymmen och -system finns i en så kallad referens, Avfallshantering, vilken SISAB kontinuerligt uppdaterar. SISAB definierar hur bygg- och rivningsavfall Strategiska miljömål 2016 Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Delmål 2014 Målet gäller varje år. ska källsorteras av bygg entreprenörerna vid ny- och ombyggnation. Målet är att SISAB:s sedan många år ambitiösa nivå ska bibehållas. För det farliga avfallet ställs särskilda krav i enlighet med lagstiftningen. Även på SISAB:s kontor ska avfallet källsorteras. Insamlingssystem finns för papper, förpackningar med mera. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål Avfallet från stadens verksamheter ska förebyggas och det som ändå uppstår ska nyttiggöras. Andelen felsorterat farligt avfall ska minska. Ägardirektiv Aktivt bidra till att staden når det nationella målet om 50 procent matavfallsinsamling till år Arbeta med att möjliggöra för matavfallsinsamling. 10 miljöprogram
11 målområde 5 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljödokumentationen från avslutade projekt gås igenom (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbetsplatsens och avfallsentreprenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfallsentreprenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. SISAB ska ge praktiska råd och exempel på system för att bland annat insamlingen av matavfall ska fungera. foto: sisab foto: bildarkivet miljöprogram
12 målområde 6 Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta med för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden, tillsammans med nya regler för budgetering av investeringsåtgärder (K3) kommer att ge SISAB ett mer samlat grepp om fastigheternas underhåll och modernisering. Stora förbättringar av luftkvalitet och termiskt klimat kan uppnås genom att SISAB successivt foto: stefan bohlin ersätter gamla installationer med nya effektivare sådana, som övervakas och styrs centralt. Investeringarna planeras och beslutas via SISAB:s områdesplan (för stora projekt) respektive energiplan. Energieffektivisering får aldrig inverka negativt på inomhusmiljön. Under programperioden kommer S ISAB att delta i projektet Hållbar energimiljö och energianvändning vars syfte är att utveckla ett verktyg för att i den praktiska förvaltningen utföra och utvärdera kvalitetskontroll av byggnaders innemiljö. Projektet finansieras av BELOK (Energimyndighetens beställargrupp för lokaler) och leds av Svenska Innemiljöinstitutet. När det gäller skolfastigheter som är utsatta för höga halter av partiklar och andra trafikföroreningar kommer SISAB och Utbildningsförvaltningen att ta fram en metod för att arbeta gemensamt med hur en bra inomhusmiljö ändå säkerställs. Det är också bådas ansvar att verka för att nya byggnader placeras så att inte nya problem uppstår. Vissa äldre grundkonstruktioner kan bidra till dålig inomhusmiljö, särskilt krypgrunder och sandfyllda konstruktioner på bottenplatta. Många har åtgärdats under senare år, bland annat med hjälp av stimulansbidrag. Under 2014 kommer en särskild satsning att göras på fler ombyggnationer/saneringar (se bild). Det är också viktigt att fortsätta att arbeta förebyggande vid all ny- och ombyggnad så att fuktproblem och riskkonstruktioner undviks. Strategiska miljömål 2016 foto: sisab Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. Delmål 2014 Ökning jämfört med 2013, (mäts 2015). Ytterligare delmål år 2014 Samtliga fastigheter ska ha en radonhalt under 200 Bq/m 3. Samtliga ny- och ombyggnadsprojekt ska redovisa fuktmätnings protokoll med godkända värden. Andelen godkända ventilationssystem (OVK) i förskolor och skolor ska vara minst 94 procent. Minst fem riskkonstruktioner ska saneras. Buller från tekniska installationer i förskolor ska minska. För att erhålla en tystare ljudmiljö i fastigheterna har SISAB förstärkt sin kompetens inom området och kommer att utveckla sina projekteringsanvisningar avseende akustik. Samtidigt fortsätter inventeringen av buller från installationer i samband med OVK-kontroll. Det är SISAB:s förhoppning att de åtgärder som vidtas successivt avspeglas genom ständigt förbättrade resultat avseende frågor om inomhusmiljö i våra Nöjd Kund-undersökningar. 12 miljöprogram
13 målområde 6 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: ökad andel nöjda kunder. Nästa uppföljning Enkätsvar 2015 jämförs med motsvarande enkätsvar Avser brukarnas svar på NKI-enkätens fråga om hur man upplever inomhusmiljön som helhet i skolan respektive förskolan. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3 eller är under åtgärd för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Radonmätningar görs regelbundet. Här redovisas andel fastigeter med helt godkända värden samt andel fastigheter där åtgärder pågår för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Avser endast verksamhetsytor. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljödokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fuktdokumentation (där sådan är relevant). Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor och skolor. Delmål: minst 94 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVK-åtgärder är inte godkända. System i tomställda lokaler räknas som godkända. system som är föremål för OVKåtgärder eller projektering av åtgärder vid årsskiftet är inte godkända. Antal riskkonstruktioner som sanerats. Delmål: minst 5 st Antal ombyggda/sanerade krypgrunder/ sandfyllnadskonstruktioner. (Färdigställda 2014) Andel förskolor med uppmätt installationsbuller under 2013 som åtgärdats eller blivit föremål för en tidsatt åtgärdsplan. Delmål: 100 %. Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba åtgärdats eller blivit föremål för åtgärdsplan år 2014 Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll år 2013 eller tidigare. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål Inomhusmiljön ska bli bättre. Radonhalterna inomhus ska minska. Bullernivåerna inomhus ska minska. Ägardirektiv Arbeta aktivt för att tillgodose en god inomhusmiljö med god luftkvalitet. miljöprogram
14 Box 47311, Stockholm Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. Produktion: Snick-snack ab, 2013
MILJÖPROGRAM 2013 2015
MILJÖPROGRAM 2013 2015 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER... 6 MÅLOMRÅDE 3. HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING... 8 (MÅLOMRÅDE
Läs merMiljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD
Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning...
Läs merMiljöredovisning uppföljning av miljöprogram för
-- Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för Uppgifterna på följande sidor är huvudsakligen hämtade från stadens integrerade ledningssystem, ILS, utfallsrapport 2014, avsnittet 1.3 Stockholms livsmiljö
Läs merInledning... 3. Miljöanpassade transporter... 4. Giftfritt Stockholm... 6. Hållbar energianvändning... 7. Resurseffektiva kretslopp...
Miljöprogram 2016 Innehåll Inledning... 3 Miljöanpassade transporter... 4 Giftfritt Stockholm... 6 Hållbar energianvändning... 7 Resurseffektiva kretslopp... 8 Sund inomhusmiljö... 9 Vem och hur?... 10
Läs merLayoutad version kommer att tas fram till SISAB:s styrelsemöte
SISAB miljöprogram Förslag 2015-12-07 Layoutad version kommer att tas fram till SISAB:s styrelsemöte 2015-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 2 Miljöanpassade transporter... 3 Giftfritt Stockholm...
Läs merMiljöredovisning 2013
Miljöredovisning 2013 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2013 INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning...
Läs mermiljöredovisning 2012 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2012 Den självklara utbildningsvärden
miljöredovisning 2012 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2012 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader...
Läs merUtbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015
Sida 1 (5) 2013-08-29 Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015 Utbildningsnämndens övergripande miljömål Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö Förväntat resultat Samtliga nämndens
Läs merExploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar
Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta
Läs merUtfallsrapport med kommentarer - Tertial (SISAB)
Utfallsrapport med kommentarer - Tertial 2 2013 (SISAB) Övergripande kommentar 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök 2. Kvalitet och valfrihet
Läs merUtdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016
Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016 Kvalitetsaspekter som är det som har störst påverkan på upplevd kvalitet i det vi levererar till kund har identifierats i områden för mätning av nöjd-kund-index, projektmätning,
Läs merMiljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.
Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad
Läs merEnergi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Läs merMILJÖREDOVISNING. Den självklara utbildningsvärden
MILJÖREDOVISNING 2011 Uppföljning av miljöprogram för 2011 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL INLEDNING... 3 MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER...
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merMiljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Läs merMiljöprogram
Miljöprogram 2017 2019 04 Inledning 05 Miljöpolicy 06 Hållbar energianvändning 08 Miljöanpassade transporter 10 Hållbar mark- och vattenanvändning 12 Resurseffektiva kretslopp 14 Giftfritt Stockholm 16
Läs merMiljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merMiljöprogram
Miljöprogram 2017 2019 Tullgårdsskolan på Södermalm 04 Inledning 05 Miljöpolicy 06 Hållbar energianvändning 08 Miljöanpassade transporter 10 Hållbar mark- och vattenanvändning 12 Resurseffektiva kretslopp
Läs merFigur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
Läs merUppföljning av aktiviteter i miljöhandlingsplan
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Bilaga till miljöhandlingsplan Sida 1 (7) 2014-02-13 av aktiviteter i miljöhandlingsplan 2014-2015 I Skarpnäcks stadsdelsnämnds miljöhandlingsplan
Läs merMiljöhandlingsplan år 2013 för socialförvaltningen
SOCIALFÖRVALTNINGEN BILAGA 5 MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (10) Miljöhandlingsplan år 2013 för socialförvaltningen Bakgrund I Stockholms miljöprogram 2012 2015, som fastställdes av kommunfullmäktige den 30
Läs merMandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!
1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt
Läs merMiljöhandlingsplan 2016
Miljöhandlingsplan 2016 Bilaga 1 Miljöhandlingsplan 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016 Tjänsteutlåtande Dnr 499-15-1.1. BILAGA MILJÖPLAN 2015-11-11 SID 1 (8) Miljöhandlingsplan för år 2016 Kommunfullmäktige
Läs merMiljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning
Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2012 03 15 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL
Läs merMiljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014
Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2013-06-03 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL
Läs merBILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Läs merLIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader
Läs merMiljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Läs merSÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.
FÖR Vilka är de? Miljöhandlingsplan SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (8) Miljöhandlingsplan år Bakgrund I budgeten för 2012 beslutades att samtliga
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merStockholms miljöprogram Yttrande. Förslag till beslut Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till kommunstyrelsen.
Ekonomi och Stadsmiljö Enskede - Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Anita Parsby Tfn: 508 14 310 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-13 Enskede - Årsta stadsdelsnämnd Stockholms miljöprogram 2007-2010
Läs merMiljömål och handlingsplan
1 Miljömål och handlingsplan Verksamhet: Bygg och miljöförvaltningen Diplomnivå: Svensk miljöbas Ska vara färdigt: 2016-11-21 Förvaltningens betydande miljöaspekter: Energi, transporter, resor Uppdaterad
Läs merMiljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete
207-0-0 Sidan av 8 för 207 års miljöarbete Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att uppnår en ständig förbättring när det gäller miljöarbetet samt att miljöarbete bidrar till
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merMiljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Läs merDelmål för att nå ett hållbart samhälle
: 2016:239 Bilaga till Miljöprogram antaget av kommunfullmäktige 180906, 70 Delmål för att nå ett hållbart samhälle 1. Ett tryggt och hållbart samhälle 2. Hållbart byggande 3. Hållbara transporter, resor
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merMiljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.
Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merMiljömål och handlingsplan
1 Miljömål och handlingsplan Verksamhet: Bygg och miljöförvaltningen Diplomnivå: Svensk miljöbas Ska vara färdigt: 2016-11-21 Förvaltningens betydande miljöaspekter: Energi, transporter, resor Uppdaterad
Läs merByråns interna miljöarbete
Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom
Läs merMILJÖREDOVISNING 2016
MILJÖREDOVISNING 216 ERN S T RO S ÉN M ILJÖR ED OVIS N IN G 216 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Vi är övertygade om det krävs ett systematiskt arbetssätt för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan och skapa
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Läs merMål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merErnst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet
29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla
Läs merAtt bygga upp giftfritt byggande
Att bygga upp giftfritt byggande Gudrun Bremle Kemikaliestrateg Jönköpings kommun Varför jobba med giftfri miljö? Giftfri miljö ett av de nationella miljömålen och ett av de svåraste att nå Vi har ett
Läs merByggsektorns betydande miljöaspekter
Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000
Läs merYttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting
I OC U m..:yäj!ysn FÖR VÅRDEN Vice verkställande direktör Per-Inge Buskas '2016-06-03 - ÄRENDE 10 BESLUT 1(1) 2016-05-04 Diarienummer LOC 1605-0654 Informationssäkerhetsklass Öppen Styrelsen för Locum
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merMILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING
MILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING Beställarens miljöplan i förslags- och projekteringsskede Miljömål och krav är framtaget för: Datum för upprättande av Miljömål och krav: Upprättat av: Reviderat: Projektansvarig
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merMiljöpolicy och miljöprogram för Region Halland
Ärende 19 RS 2011-10-19 1(2) Datum Diarienummer Regionkontoret 2011-10-19 RS110325 Ann-Christin Bengtsson, miljöutvecklare Avd för Kvalitet och säkerhet 035-13 49 51 Ann-christin.bengtsson@regionhalland.se
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merMiljöprogram 2012-2015. Policy och program
Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas
Läs merStockholms miljöprogram Remissvar.
Dnr 1.6-484/2015 2016-01-20 Sida 1 (7) Handläggare Johanna Wikander Telefon: 08-508 269 07 johanna.wikander@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2016-02-12 Stockholms miljöprogram 2016-2019. Remissvar.
Läs merMjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Läs merLandstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter. Hållbar energieffektivisering
Landstinget i Kalmar län Bygg och fastigheter Hållbar energieffektivisering Landstingets verksamhet Landstinget i Kalmar län, en av de största energianvändarna Äger ca 200 byggnader, 380 000 m2 lokalyta
Läs merMiljöberättelse Organisation och verksamhet
Miljöberättelse 217 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merEnergideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress
Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 174034 Byggnaden - Identifikation Län Västernorrland Kommun Sundsvall Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Avståndet 1 Egna hem (småhus) som skall deklareras
Läs merHandlingsplan för miljöstrategin år
Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad
Läs merSABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät
2013-10-04 SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät SABOs miljöenkät 2012 har besvarats av 176 SABO-företag. Det motsvarar 61 % av företagen. Det är i större utsträckning de medelstora och stora
Läs merRiktlinje Energi och miljö
Riktlinje Upprättad av: Ali Joudi Ansvarig: Ali Joudi Datum: 2018-03-28 Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum] Status: FASTSTÄLLD Fastställd av: Helena Ribacke, 2018-03-28
Läs merRedovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter
Läs merSkrivelse angående solfångare
Tjänsteutlåtande Koncernstyrelsen 2009-12-14 Ärende 8 Dnr 09/11/68 Sid. 1(2) 2009-11-13 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Koncernstyrelsen Skrivelse angående solfångare Svar på skrivelse
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merFoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017
Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Thomas Thunblom Gäller för: Fastighet och service Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att Landstingsservice uppnår en ständig förbättring när
Läs merEnergieffektivisering lägesrapport 4
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merAVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015
AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Läs merKlimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Läs merHållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen
Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings
Läs merAntaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Läs merMiljöredovisning 2015
Miljöredovisning 2015 1 REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 Fastighets ABs (härefter kallad ) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden
Läs merMILJÖREDOVISNING 2013
MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot
Läs merSweden Green Building Council
Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng
Läs merRedovisning av Familjebostäders miljö- och energiarbete
1(3) Handläggare Helena Ulfsparre Tel 08-737 22 42 Styrelseärende 2014-08-26 Ärende nr 10 Dnr 2014/1646-1.3 2014-08-07 Redovisning av Familjebostäders miljö- och energiarbete Förslag till beslut Styrelsen
Läs merHandbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning)
Handbok 2009-09-07 Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning) KS-60/2007 Hyresbostäders hus Ekoporten, ett miljonprogramshus ombyggt till det första ekologiska
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merÅtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)
Bilaga 2 - Energiplan åtgärdslista 2013 Åtgärder för effektiv energianvändning Geografisk kommun Åtgärder markerade med asterisk sker inom nuvarande budgetram. Övriga åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merLedningens miljögenomgång
Ledningens miljögenomgång 14 nov 2013 Johan Ahlinder AGENDA Uppföljning av tidigare beslut Miljömål och dess uppföljning Miljöolyckor och större avvikelser Förändringar av verksamheten som ökar verksamhetens
Läs merMILJÖREDOVISNING 2012
MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot
Läs merMiljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.
Miljöberättelse 218 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Läs merVÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En
Läs merVårt kvalitets- och miljöarbete
Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat
Läs merREDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Läs merTrollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Läs merMiljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.
Läs mer