MILJÖPROGRAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖPROGRAM 2014 2016"

Transkript

1 MILJÖPROGRAM En del av Stockholms stad

2 Innehåll Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning... 8 (Målområde 4. Hållbar användning av mark och vatten ej tillämpligt för SISAB)... Målområde 5. Miljöeffektiv avfallshantering Målområde 6. Sund inomhusmiljö Målområdena och»stadens mål«i detta program är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram Omslagsbilder: Colourbox (bild 1, 3, 4 och 5), Stefan Bohlin (bild 2 och 7), Bildarkivet (bild 6), Sisab (bild 8). 2 miljöprogram

3 Inledning SISAB:s miljöprogram»stockholms livsmiljö är hållbar.«detta kommunfullmäktigemål, stadens ägardirektiv för samt Stockholms miljöprogram är utgångspunkter för SISAB:s miljöprogram Programmet beskriver mål och åtgärder för att uppnå miljöeffektiva transporter, giftfria varor och byggnader, hållbar energianvändning, miljöeffektiv avfallshantering samt sund inomhusmiljö. Därutöver innebär begreppet hållbar livsmiljö att lokalerna är trygga, säkra och pedagogiskt utformade, faktorer som är starkt styrande i SISAB:s verksamhet. Även skol- och förskolegårdarnas miljöer kommer att fokuseras på under 2014, här kan exempelvis odlingar och grönska ha stor betydelse både för ekosystem och trivsel. Miljöprogrammet innehåller följande: Övergripande strategiska mål för SISAB, totalt sju stycken, som anger vad som ska uppfyllas under p rogramperioden. Samtliga av dessa mål har del mål för Ytterligare delmål för 2014 samt uppföljningsmått för samtliga delmål. Uppföljningsmetod och intern ansvarsfördelning i uppföljningsarbetet. Inom energiområdet redovisas dessutom ett mer långsiktigt mål för år Detta antogs år stadens system för integrerad ledning och uppföljning av bolagets verksamhet och ekonomi. ILS-indikatorerna som är markerade med ska följas upp enligt beslut i * kommunfullmäktige eller bolagsstyrelsen. Samtliga uppföljningsmått i detta program kommer att redovisas i SISAB:s miljöredovisning för Vissa resultat kommer även att rapporteras i samband med uppföljningen av balanserade styrkort och ILS-rapportering. För att stadens och SISAB:s miljömål ska uppfyllas tas det även fram miljörelaterade aktiviteter på respektive avdelning inom SISAB. Aktiviteterna kommer att följas upp successivt under året och redovisas i SISAB:s miljöredovisning för Miljöorganisation SISAB:s ledningsgrupp och styrelse tar beslut om miljö policy, miljöprogram och andra övergripande m iljöfrågor med utgångspunkt från kommunbeslut och ägardirektiv. Ansvaret för genomförande och uppföljning av miljöaktiviteter och uppföljningsmått ligger på samtliga avdelningschefer. Miljökoordinatorer och myndig hetshandläggare stödjer avdelningarnas miljöarbete. Ansvaret för framställande av miljöredovisningen ligger på miljökoordinatorerna. Bland uppföljningsmått och delmål ingår delar av stadens ILS-indikatorer. Integrerat ledningssystem, ILS, är Stockholm i november 2013 Åsa Öttenius, VD SISAB:s strategiska miljömål 2016 Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent jämfört med år Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdigsanerade. Mål 3.1 Energianvändningen ska minska med minst nio procent jämfört med år Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. miljöprogram

4 målområde 1 Miljöeffektiva transporter foto: bildarkivet Transporter av material och varor samt resor till och från våra fastigheter är en viktig förutsättning för SISAB:s verksamhet. Problemet med transporter är bland annat koldioxid utsläppen från bilavgas erna som bidrar till ökad växthuseffekt. Trafik bidrar också till höga partikel halter i utomhusluften, buller störningar och andra utsläpp av föroreningar till mark och vatten. I SISAB:s arbete ingår att minska milj öpåverkan från transporter som en del i stadens arbete för ett hållbart transportsystem. SISAB ställer miljökrav på transporter i sina upphandlingar i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2012 om miljökrav vid upphandling av entreprenader. Strategiska miljömål 2016 Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent (till 53 ton CO 2 ) jämfört med år DELMÅL ton CO 2. Ytterligare delmål år 2014 Andelen miljöbränslen i SISAB:s miljö bilar ska vara minst 95 procent. Andelen medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten ska vara minst 85 procent. Minst 9 % i SISAB:s fordonspark ska utgöras av elbilar. Enbart miljöbilar (för närvarande 17 stycken) används i bilpool och som företagsbilar. Miljöbilarna använder enbart odubbade vinterdäck. Cirka två tredjedelar av koldioxidutsläppen från de egna tjänsteresorna kommer idag från privata bilar. Resorna med privatbil har minskat under senare år, bland annat genom införande av bilpool och ökat kollektivtrafik resande. Under 2013 har SISAB antagit en ny rese- och mötespolicy som ska sjösättas 2014 och ytter ligare öka det miljöan passade resandet. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan. Stadens mål År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Miljöbelastningen från stadens transporter och r esor ska minska. Stadens egna fordon skall vara milj öbilsklassade och köras på miljöbränsle, och av staden upphandlade transporttjänster ska miljö fordonsandelen öka. Miljökvalitetsnormerna för luft ska uppnås. Gång- och cykelresandet ska öka. Kollektivtrafikens andel ska öka. Staden ska verka för att utsläppen av växthus gaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e (koldioxidekvivalenter) per stockholmare (från ca 4,0 ton år 2005). 4 miljöprogram

5 målområde 1 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Delmål: 59 ton CO 2, cirka 10 % minskning jämfört med Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil beräknas utifrån bränsle- och resestatistik för pool- och företagsbilar samt privata bilar med milersättning. Administrativa avdelningen. Andel miljöbränslen i SISAB:s miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol eller gas) Total volym drivmedel (till etanol/ fordonsgasfordon) Administrativa avdelningen. Andel medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85 %. Antal medarbetare som reser i tjänsten och uppger att de ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel (cykel, allmänna kommunikationer, miljöbil etcetera) Totalt antal resande i tjänsten Följs upp genom stadens medarbetarenkät. Personalavdelningen. Andel elbilar. Delmål: cirka 9 %. Antal elbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. Stadens definition är bilar som omfattas av regeringens»supermiljöbilspremie«, det vill säga oftast elbilar eller laddhybrider. Administrativa avdelningen. I ILS redovisas dessutom andel fordon som använder odubbade vinterdäck samt andel miljöbilar. SISAB uppfyller målet till 100 % för båda dessa indikatorer. Under 2014 ska en ny rese- och mötespolicy för SISAB sjösättas. foto: colourbox miljöprogram

6 målområde 2 Giftfria varor och byggnader foto: stefan bohlin Vanliga bygg- och förvaltningsprodukter har, i ett historiskt perspektiv, visat sig innehålla ämnen som i flera fall orsakat hälso- och miljömässiga problem. Därför måste vi idag dels förhindra spridning av nya farliga ämnen, dels ta hand om tidigare använda farliga ämnen. Byggvarubedömningen (BVB) är ett branschanpassat system för miljöbedömning av byggvaror som utvecklats av SISAB och andra stora fastighetsägare. Dess kriterier ska tillämpas både av SISAB:s entreprenörer och konsulter och internt. Kravet följs upp genom att projektplatser i BVB granskas i enlighet med mål 2.1. Dessutom har SISAB i sina större bygg- och renoveringsprojekt kontroller med hjälp av miljökonsulter. Under pågår nationella projekt och kampanjer som uppmärksammar barns utsatthet för produkter med skadliga kemikalier. Bland annat diskuteras plastgolv eftersom forskning pekar mot att dess Strategiska miljömål 2016 Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Delmål 2014 Målet gäller varje år. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdig sanerade. Delmål 2014 Samtliga saneringar av fogar utförda. Ytterligare delmål år 2014 Samtliga nybyggnadsprojekt ska miljöklassas. mjukgörande tillsatser kan vara hormonstörande. BVB:s kriterier har 2013 skärpts betydligt vilket kommer att få genomslagskraft under 2014 och förväntas påverka SISAB:s val av golvprodukter och även produktutvecklingen hos golvtillverkare. Inventering och sanering av PCB (polyklorerade bifenyler, ett idag förbjudet miljögift) fortsätter enligt den plan som tidigare tagits fram. Byggnader med öppna och synliga fogar från»pcb-risk åren« är i nventerade både in- och utvändigt och i samband med saneringar under 2013 har även kompletterande inventeringar gjorts. Även marken intill PCB-sanerade byggnader har inventerats av SISAB, då PCB i vissa fall har läckt ut från fogarna i halter som föranleder marksaneringar. År 2016 ska både fogar och mark med PCB vara färdigsanerat, enligt SISAB:s plan och i enlighet med PCB-förordningen. Inbyggda och dolda byggnadsdelar med PCB-risk kommer att inventeras och saneras i samband med kommande renoverings- eller ombyggnadsprojekt, i enlighet med SISAB:s strategi som är godkänd av Miljöförvaltningen. Ett sätt att säkerställa att skolor och förskolor upprätthåller en hälso- och miljömässigt hög standard är att miljöklassa byggnaderna. SISAB har provat och utvärderat miljöklassningssystemen Miljöbyggnad och Svanen och tagit beslutet att alla nybyggnadsprojekt ska miljöklassas från och med 2014, i första hand enligt Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, alternativt Svanen. Systemen ställer krav på de för SISAB viktigaste miljöaspekterna; en god inomhusmiljö, hållbar energianvändning och giftfria varor. Genom miljöklassning tydliggörs byggnadernas miljö- och hälsostandard och kommunikationen med SISAB:s hyresgäster underlättas. SISAB bidrar till ökad ekologisk livsmedelskonsumtion genom att köpa in ekologiska livsmedel till kontoret, i första hand kaffe och mjölk samt även en del frukt. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Skyddande Ozonskikt. 6 miljöprogram

7 målområde 2 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 %. Andel projekt/ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet doku ment erade varor följs upp. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Delmål: 100 %, det vill säga samtliga fastigheter. Antalet fogsanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i fogar (28 stycken) Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats Mål 2.2 forts Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: Cirka 16 %, det vill säga inga saneringar utöver de fyra som tidigare sanerats (på grund av ommätningar). Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (25 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. Andel nybyggnadsprojekt som miljöklassas. Delmål: 100 % Andel uppstartade nybyggnadsprojekt med beslut om miljöklassning. I första hand Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, alternativt Svanen. Projektavdelningen. fastighets avdelningarna. Ytterligare två indikatorer redovisas i ILS. Dessa handlar om att ställa krav i upphandling rörande miljö- och hälsofarliga ämnen, vilket sedan flera år uppfylls av SISAB. foto: stefan bohlin Stadens mål Innehållet av miljö- och hälsofar liga ämnen i upphandlade varor ska minska. Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från byggnader och anläggningar ska minska. Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 procent. Andelen miljöklassade byggnader ska öka. Ägardirektiv SISAB ska verka för en giftfri skolmiljö. miljöprogram

8 målområde 3 Hållbar energianvändning I SISAB:s miljöarbete är energieffektivisering en viktig del. Arbetet får dock inte ske på bekostnad av inomhusmiljön. År 2014 kommer den sista oljeuppvärmda skolan att konverteras till fjärrvärme, vilket tillsammans med energieffektiviseringar och planerade förändringar i fjärrvärmeproduktionen väntas leda till att SISAB:s Strategiska miljömål 2016 Mål 3.1 Energianvändningen ska minska med minst nio procent jämfört med år 2012 (till 198 kwh/m 2 ). Delmål kwh/m 2, cirka fem procents minskning jämfört med Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Delmål 2014 Minskning. Ytterligare delmål år 2014 Elanvändningen ska minska till 47 kwh/m2 på SISAB:s kontor. För samtliga startade nybyggnadsprojekt ska det slås fast ett mål om specifik energianvändning som är högst 55 kwh/m2. Större ombyggnadsprojekt ska projekt eras för reducerad energianvändning. Samtliga åtgärder i SISAB:s energiplans åtgärdslista för 2014 ska genomföras. foto: stefan bohlin växthusgasutsläpp fortsätter minska. All el är miljömärkt. En mindre elproduktion pågår sedan flera år via solceller i Älvsjö. Förutsättningarna att utöka den egna produktionen av förnyelsebar energi via solceller och solfångare kommer att utredas under Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden som trädde i kraft 2013 stärkte SISAB:s rådighet över långsiktiga energiinvesteringar. Elavtal som tidigare innehades av hyresgästerna överfördes då till SISAB. I avtalet anges att parterna gemensamt ska verka för att minska energianvändningen i lokalerna. Gröna tillägg, som ger hyresgästen energibesparingsincitament, kan exempelvis göras för enskilda hyresobjekt. Information om nyanskaffning av vitvaror och belysning har tagits fram av parterna gemensamt. Ett utvecklingsprojekt för att integrera energifrågorna i den pedagogiska verksamheten i nya förskolor kommer att pågå under SISAB har 2013 tagit fram en energiplan som fastställer ett nytt långsiktigt energimål för hela fastighetsbeståndet: Den genomsnittliga energianvändningen (värme och el) ska år 2020 ha minskat till högst 180 kwh/m2 (BRA). I målet inkluderas all energi, även verksamhetsel. Jämfört med år 2012, då motsvarande energianvändning uppgick till 218 kwh/m2 (BRA), ska energianvändningen alltså minska med 38 kwh/m2 eller 17 %. Nödvändiga energiåtgärder, bland annat drift optimeringar och underhåll av tekniska system, redovisas i energiplanen och dess åtgärdslista. Energiglas i fönster och moderna belysningsarmaturer med rörelse- och dagsljussensorer lyfts också fram som åtgärder som kan ge stora värme- och elbesparingar i det befintliga fastighetsbeståndet. Energiplanen kommer att uppdateras årligen i takt med att kontrollen över energianvändningen förbättras i varje fastighet. Förutom energieffektivisering kommer en utökad andel förnyelsebar energi att eftersträvas. Vid nybyggnationer ska byggnadernas specifika energianvändning uppgå till högst 55 kwh/m2 Atemp och år (exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt Boverkets byggregler), det vill säga uppfylla stadens krav vid markanvisning. Under 2014 kommer SISAB:s första passivhus att projekteras en förskola i Årsta. Inriktningen är också att den konceptförskola som successivt utvecklas av SISAB ska gå från dagens minienergihus mot passivhus (för kravspecifikationer, se FEBY 12 lokaler ). Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad miljöpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. 8 miljöprogram

9 målområde 3 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 3.1 Energianvändning (för uppvärmning och el) per kvadratmeter, kwh/m 2. Delmål: 208 kwh/m 2,, cirka 5 % minskning jämfört med Energianvändning (för uppvärmning och el) Antalet uppvärmda kvadratmeter bruksarea (BRA)i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas) Jämförelse görs med motsvarande uppgift för år Uppföljningen avser fjärrvärme och närvärme, normalårskorrigerat, varmvatten samt all elanvändning, inklusive verksamhetsel. Fastighetsavdelningarna Projektavdelningen. Mål 3.2 Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Kartläggning 2013 och minskning från och med Växthusgasutsläpp (CO2e) beräknas utifrån en kartläggning av SISAB:s totala energianvändning (både värme och el) under Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen. Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 47 kwh/m 2, cirka 5 % minskning jämfört med Av SISAB betald elanvändning per m 2 på SISAB:s kontor år Jämförs med motsvarande uppgift år Avser verksamhetsel. Administrativa avdelningen. Genomsnittlig energianvändning per m2 och år vid nybyggnadsprojektering. Delmål: högst 55 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Nya byggnaders specifika energianvändning (uppvärmning, varmvatten, fastighetsenergi) slås fast i mallen»energimål«i SISAB:s projektstyrning. Genomsnittlig fastslagen energianvändning i uppstartade projekt räknas ut. Redovisning sker också av antal projekt med specifik energianvändning över 55 kwh/m2. Projektavdelningen Andel m2 area som energieffektiviserats vid större ombyggnad. Delmål: 0,2 %, cirka 3 400m2. Indikatorn mäter antal ombyggda kvadratmeter som leder till att objektets energianvändning minskar med minst 20 %. Antalet ombyggda kvadratmeter divideras med SISAB:s totala kvadratmeteryta. För ytterligare beskrivning: se ILS. Projektavdelningen Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan. Delmål: 100 % Varje post i åtgärdslistan, till exempel Driftsoptimering styr, 28 fastigheter. räknas som en åtgärd. I ILS redovisas energianvändning/m2 = energianvändning i form av värme, varmvatten och fastighetsel (men exlusive verksamhetsel) samt elanvändning/m2 = verksamhetsel. Verksamhetsel schablonberäknas. Stadens mål År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent. Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2. Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare, från cirka 4,0 ton år Ägardirektiv Arbeta aktivt med energi effekt ivi sering och förnyelsebar energi. I samarbete med utbildningsnämnden genomföra nödvändiga åtgärder så att krav på minskade energikostnader uppnås. Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. miljöprogram

10 målområde 5 Miljöeffektiv avfallshantering foto: colourbox SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera i skolor och förskolor. Bland annat gäller det system för insamling av matavfall som är effektiva och arbetsmiljöanpassade. Exempelvis kan avfallskvarn installeras. Matavfallet samlas då i en tank och borttransporteras med slamsugbil för att omvandlas till biogas. Praktiska råd och exempel på utformning av avfallsutrymmen och -system finns i en så kallad referens, Avfallshantering, vilken SISAB kontinuerligt uppdaterar. SISAB definierar hur bygg- och rivningsavfall Strategiska miljömål 2016 Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Delmål 2014 Målet gäller varje år. ska källsorteras av bygg entreprenörerna vid ny- och ombyggnation. Målet är att SISAB:s sedan många år ambitiösa nivå ska bibehållas. För det farliga avfallet ställs särskilda krav i enlighet med lagstiftningen. Även på SISAB:s kontor ska avfallet källsorteras. Insamlingssystem finns för papper, förpackningar med mera. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål Avfallet från stadens verksamheter ska förebyggas och det som ändå uppstår ska nyttiggöras. Andelen felsorterat farligt avfall ska minska. Ägardirektiv Aktivt bidra till att staden når det nationella målet om 50 procent matavfallsinsamling till år Arbeta med att möjliggöra för matavfallsinsamling. 10 miljöprogram

11 målområde 5 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljödokumentationen från avslutade projekt gås igenom (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbetsplatsens och avfallsentreprenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfallsentreprenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. SISAB ska ge praktiska råd och exempel på system för att bland annat insamlingen av matavfall ska fungera. foto: sisab foto: bildarkivet miljöprogram

12 målområde 6 Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta med för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden, tillsammans med nya regler för budgetering av investeringsåtgärder (K3) kommer att ge SISAB ett mer samlat grepp om fastigheternas underhåll och modernisering. Stora förbättringar av luftkvalitet och termiskt klimat kan uppnås genom att SISAB successivt foto: stefan bohlin ersätter gamla installationer med nya effektivare sådana, som övervakas och styrs centralt. Investeringarna planeras och beslutas via SISAB:s områdesplan (för stora projekt) respektive energiplan. Energieffektivisering får aldrig inverka negativt på inomhusmiljön. Under programperioden kommer S ISAB att delta i projektet Hållbar energimiljö och energianvändning vars syfte är att utveckla ett verktyg för att i den praktiska förvaltningen utföra och utvärdera kvalitetskontroll av byggnaders innemiljö. Projektet finansieras av BELOK (Energimyndighetens beställargrupp för lokaler) och leds av Svenska Innemiljöinstitutet. När det gäller skolfastigheter som är utsatta för höga halter av partiklar och andra trafikföroreningar kommer SISAB och Utbildningsförvaltningen att ta fram en metod för att arbeta gemensamt med hur en bra inomhusmiljö ändå säkerställs. Det är också bådas ansvar att verka för att nya byggnader placeras så att inte nya problem uppstår. Vissa äldre grundkonstruktioner kan bidra till dålig inomhusmiljö, särskilt krypgrunder och sandfyllda konstruktioner på bottenplatta. Många har åtgärdats under senare år, bland annat med hjälp av stimulansbidrag. Under 2014 kommer en särskild satsning att göras på fler ombyggnationer/saneringar (se bild). Det är också viktigt att fortsätta att arbeta förebyggande vid all ny- och ombyggnad så att fuktproblem och riskkonstruktioner undviks. Strategiska miljömål 2016 foto: sisab Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. Delmål 2014 Ökning jämfört med 2013, (mäts 2015). Ytterligare delmål år 2014 Samtliga fastigheter ska ha en radonhalt under 200 Bq/m 3. Samtliga ny- och ombyggnadsprojekt ska redovisa fuktmätnings protokoll med godkända värden. Andelen godkända ventilationssystem (OVK) i förskolor och skolor ska vara minst 94 procent. Minst fem riskkonstruktioner ska saneras. Buller från tekniska installationer i förskolor ska minska. För att erhålla en tystare ljudmiljö i fastigheterna har SISAB förstärkt sin kompetens inom området och kommer att utveckla sina projekteringsanvisningar avseende akustik. Samtidigt fortsätter inventeringen av buller från installationer i samband med OVK-kontroll. Det är SISAB:s förhoppning att de åtgärder som vidtas successivt avspeglas genom ständigt förbättrade resultat avseende frågor om inomhusmiljö i våra Nöjd Kund-undersökningar. 12 miljöprogram

13 målområde 6 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: ökad andel nöjda kunder. Nästa uppföljning Enkätsvar 2015 jämförs med motsvarande enkätsvar Avser brukarnas svar på NKI-enkätens fråga om hur man upplever inomhusmiljön som helhet i skolan respektive förskolan. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3 eller är under åtgärd för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Radonmätningar görs regelbundet. Här redovisas andel fastigeter med helt godkända värden samt andel fastigheter där åtgärder pågår för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Avser endast verksamhetsytor. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljödokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fuktdokumentation (där sådan är relevant). Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor och skolor. Delmål: minst 94 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVK-åtgärder är inte godkända. System i tomställda lokaler räknas som godkända. system som är föremål för OVKåtgärder eller projektering av åtgärder vid årsskiftet är inte godkända. Antal riskkonstruktioner som sanerats. Delmål: minst 5 st Antal ombyggda/sanerade krypgrunder/ sandfyllnadskonstruktioner. (Färdigställda 2014) Andel förskolor med uppmätt installationsbuller under 2013 som åtgärdats eller blivit föremål för en tidsatt åtgärdsplan. Delmål: 100 %. Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba åtgärdats eller blivit föremål för åtgärdsplan år 2014 Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll år 2013 eller tidigare. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål Inomhusmiljön ska bli bättre. Radonhalterna inomhus ska minska. Bullernivåerna inomhus ska minska. Ägardirektiv Arbeta aktivt för att tillgodose en god inomhusmiljö med god luftkvalitet. miljöprogram

14 Box 47311, Stockholm Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. Produktion: Snick-snack ab, 2013

MILJÖPROGRAM 2013 2015

MILJÖPROGRAM 2013 2015 MILJÖPROGRAM 2013 2015 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER... 6 MÅLOMRÅDE 3. HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING... 8 (MÅLOMRÅDE

Läs mer

Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD

Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning...

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE FÖRÄNDRADE METODER FORTSÄTTER TRENDEN MED MINSKADE CO2-UTSLÄPP FÖRVÄRV PÅVERKAR VÅR KLIMATPÅVERKAN

VÅRT MILJÖARBETE FÖRÄNDRADE METODER FORTSÄTTER TRENDEN MED MINSKADE CO2-UTSLÄPP FÖRVÄRV PÅVERKAR VÅR KLIMATPÅVERKAN HÄNT UNDER 2013 Arbetet med bostadsrättsföreningar Miljöföredrag på temat nyheter inom miljöområdet genomfördes på Ordförandekonferensen i mars. Projektledning av flera renoveringsprojekt har genomförts,

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och

Hyresavtal. Gör miljön en tjänst och Teckna Grönt Hyresavtal Gör miljön en tjänst och sänk din hyreskostnad Tillsammans kan vi göra stor skillnad Genom att hyra kontor i miljövänliga Solna One gör du ett klokt miljöval. Väljer du dessutom

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Stockholms stads nya MILJÖPROGRAM

Stockholms stads nya MILJÖPROGRAM Stockholms stads nya MILJÖPROGRAM Varsågod här kommer Stockholm stads nya miljöprogram i en förkortad version. Här kan du läsa om de miljömål som staden skall uppnå under de kommande fyra åren. Stockholm

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Miljömiljarden Projektbeskrivning Stadsledningskontoret F i n a n s a v d e l n i n g e n M i l j ö e n h e t e n Miljömiljarden Projektbeskrivning Sid 1 (8) 2004-09-27 1. Nämnd / bolagsstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2. Samordningsansvarig:

Läs mer

Miljöredovisning. Målet uppnått. Målet kan uppnås. Målet blir svårt att uppnå. Målet kan delvis uppnås. Svårbedömt om målet kan nås

Miljöredovisning. Målet uppnått. Målet kan uppnås. Målet blir svårt att uppnå. Målet kan delvis uppnås. Svårbedömt om målet kan nås Miljöredovisning Ansvarsområde Miljöredovisningen visar utvecklingen inom ett antal viktiga miljöområden, utpekade i kommunens miljöplan, i form av uppföljning av så kallade gröna nyckeltal. Redovisningen

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Miljöredovisning. Tio effektmål är uppnådda eller ser ut att uppnås. Tre effektmål osäkert om de kan uppnås. Två effektmål blir svåra att uppnå

Miljöredovisning. Tio effektmål är uppnådda eller ser ut att uppnås. Tre effektmål osäkert om de kan uppnås. Två effektmål blir svåra att uppnå Miljöredovisning Ansvarsområde Miljöredovisningen visar utvecklingen inom ett antal prioriterade miljöområden, utpekade i kommunens miljöplan. Redovisningen omfattar Järfälla som geografiskt yta och Järfälla

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

STOCKHOLMS STAD. Stockholms miljöprogram 2012 2015

STOCKHOLMS STAD. Stockholms miljöprogram 2012 2015 STOCKHOLMS STAD Stockholms miljöprogram 2012 2015 Stockholms Miljöprogram 2012 2015 Innehåll STOCKHOLMS MILJÖPROGRAM 2012 2015... 4 PÅ VÄG MOT EN HÅLLBAR STADSUTVECKLING... 4 1 MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER...

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA!  JUNI $%& %% SIDOR Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Energideklaration 400206-3545. Postnummer Postort 0431-45 13 64. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration 400206-3545. Postnummer Postort 0431-45 13 64. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 229499 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Iris Green Adress Stationsvägen 47 Personnummer/Organisationsnummer 400206-3545 Postnummer Postort 260 91

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

1.2 Miljöplattformen och organisation

1.2 Miljöplattformen och organisation Miljöredovisning 2011 1 Inledning och beskrivning av miljöarbetet AMF Fastigheter arbetar systematiskt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet drivs

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: Byggnaden - Identifikation Län Uppsala Kommun Uppsala Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Sävja 109:30 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Energideklaration. Fastighetsbeteckning OTHEM STORKEN 6. Egna hem. gfedcb

Energideklaration. Fastighetsbeteckning OTHEM STORKEN 6. Egna hem. gfedcb Energideklaration Version: 1.4 Dekl.id: 149917 Byggnaden - Identifikation Län Gotland Egen beteckning Garvaregränd 4 Kommun Gotland Fastighetsbeteckning OTHEM STORKEN 6 Egna hem gfedcb Husnummer Prefix

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer