MILJÖPROGRAM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖPROGRAM 2014 2016"

Transkript

1 MILJÖPROGRAM En del av Stockholms stad

2 Innehåll Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning... 8 (Målområde 4. Hållbar användning av mark och vatten ej tillämpligt för SISAB)... Målområde 5. Miljöeffektiv avfallshantering Målområde 6. Sund inomhusmiljö Målområdena och»stadens mål«i detta program är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram Omslagsbilder: Colourbox (bild 1, 3, 4 och 5), Stefan Bohlin (bild 2 och 7), Bildarkivet (bild 6), Sisab (bild 8). 2 miljöprogram

3 Inledning SISAB:s miljöprogram»stockholms livsmiljö är hållbar.«detta kommunfullmäktigemål, stadens ägardirektiv för samt Stockholms miljöprogram är utgångspunkter för SISAB:s miljöprogram Programmet beskriver mål och åtgärder för att uppnå miljöeffektiva transporter, giftfria varor och byggnader, hållbar energianvändning, miljöeffektiv avfallshantering samt sund inomhusmiljö. Därutöver innebär begreppet hållbar livsmiljö att lokalerna är trygga, säkra och pedagogiskt utformade, faktorer som är starkt styrande i SISAB:s verksamhet. Även skol- och förskolegårdarnas miljöer kommer att fokuseras på under 2014, här kan exempelvis odlingar och grönska ha stor betydelse både för ekosystem och trivsel. Miljöprogrammet innehåller följande: Övergripande strategiska mål för SISAB, totalt sju stycken, som anger vad som ska uppfyllas under p rogramperioden. Samtliga av dessa mål har del mål för Ytterligare delmål för 2014 samt uppföljningsmått för samtliga delmål. Uppföljningsmetod och intern ansvarsfördelning i uppföljningsarbetet. Inom energiområdet redovisas dessutom ett mer långsiktigt mål för år Detta antogs år stadens system för integrerad ledning och uppföljning av bolagets verksamhet och ekonomi. ILS-indikatorerna som är markerade med ska följas upp enligt beslut i * kommunfullmäktige eller bolagsstyrelsen. Samtliga uppföljningsmått i detta program kommer att redovisas i SISAB:s miljöredovisning för Vissa resultat kommer även att rapporteras i samband med uppföljningen av balanserade styrkort och ILS-rapportering. För att stadens och SISAB:s miljömål ska uppfyllas tas det även fram miljörelaterade aktiviteter på respektive avdelning inom SISAB. Aktiviteterna kommer att följas upp successivt under året och redovisas i SISAB:s miljöredovisning för Miljöorganisation SISAB:s ledningsgrupp och styrelse tar beslut om miljö policy, miljöprogram och andra övergripande m iljöfrågor med utgångspunkt från kommunbeslut och ägardirektiv. Ansvaret för genomförande och uppföljning av miljöaktiviteter och uppföljningsmått ligger på samtliga avdelningschefer. Miljökoordinatorer och myndig hetshandläggare stödjer avdelningarnas miljöarbete. Ansvaret för framställande av miljöredovisningen ligger på miljökoordinatorerna. Bland uppföljningsmått och delmål ingår delar av stadens ILS-indikatorer. Integrerat ledningssystem, ILS, är Stockholm i november 2013 Åsa Öttenius, VD SISAB:s strategiska miljömål 2016 Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent jämfört med år Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdigsanerade. Mål 3.1 Energianvändningen ska minska med minst nio procent jämfört med år Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. miljöprogram

4 målområde 1 Miljöeffektiva transporter foto: bildarkivet Transporter av material och varor samt resor till och från våra fastigheter är en viktig förutsättning för SISAB:s verksamhet. Problemet med transporter är bland annat koldioxid utsläppen från bilavgas erna som bidrar till ökad växthuseffekt. Trafik bidrar också till höga partikel halter i utomhusluften, buller störningar och andra utsläpp av föroreningar till mark och vatten. I SISAB:s arbete ingår att minska milj öpåverkan från transporter som en del i stadens arbete för ett hållbart transportsystem. SISAB ställer miljökrav på transporter i sina upphandlingar i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 2012 om miljökrav vid upphandling av entreprenader. Strategiska miljömål 2016 Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 20 procent (till 53 ton CO 2 ) jämfört med år DELMÅL ton CO 2. Ytterligare delmål år 2014 Andelen miljöbränslen i SISAB:s miljö bilar ska vara minst 95 procent. Andelen medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten ska vara minst 85 procent. Minst 9 % i SISAB:s fordonspark ska utgöras av elbilar. Enbart miljöbilar (för närvarande 17 stycken) används i bilpool och som företagsbilar. Miljöbilarna använder enbart odubbade vinterdäck. Cirka två tredjedelar av koldioxidutsläppen från de egna tjänsteresorna kommer idag från privata bilar. Resorna med privatbil har minskat under senare år, bland annat genom införande av bilpool och ökat kollektivtrafik resande. Under 2013 har SISAB antagit en ny rese- och mötespolicy som ska sjösättas 2014 och ytter ligare öka det miljöan passade resandet. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan. Stadens mål År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Miljöbelastningen från stadens transporter och r esor ska minska. Stadens egna fordon skall vara milj öbilsklassade och köras på miljöbränsle, och av staden upphandlade transporttjänster ska miljö fordonsandelen öka. Miljökvalitetsnormerna för luft ska uppnås. Gång- och cykelresandet ska öka. Kollektivtrafikens andel ska öka. Staden ska verka för att utsläppen av växthus gaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e (koldioxidekvivalenter) per stockholmare (från ca 4,0 ton år 2005). 4 miljöprogram

5 målområde 1 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Delmål: 59 ton CO 2, cirka 10 % minskning jämfört med Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil beräknas utifrån bränsle- och resestatistik för pool- och företagsbilar samt privata bilar med milersättning. Administrativa avdelningen. Andel miljöbränslen i SISAB:s miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol eller gas) Total volym drivmedel (till etanol/ fordonsgasfordon) Administrativa avdelningen. Andel medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85 %. Antal medarbetare som reser i tjänsten och uppger att de ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel (cykel, allmänna kommunikationer, miljöbil etcetera) Totalt antal resande i tjänsten Följs upp genom stadens medarbetarenkät. Personalavdelningen. Andel elbilar. Delmål: cirka 9 %. Antal elbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. Stadens definition är bilar som omfattas av regeringens»supermiljöbilspremie«, det vill säga oftast elbilar eller laddhybrider. Administrativa avdelningen. I ILS redovisas dessutom andel fordon som använder odubbade vinterdäck samt andel miljöbilar. SISAB uppfyller målet till 100 % för båda dessa indikatorer. Under 2014 ska en ny rese- och mötespolicy för SISAB sjösättas. foto: colourbox miljöprogram

6 målområde 2 Giftfria varor och byggnader foto: stefan bohlin Vanliga bygg- och förvaltningsprodukter har, i ett historiskt perspektiv, visat sig innehålla ämnen som i flera fall orsakat hälso- och miljömässiga problem. Därför måste vi idag dels förhindra spridning av nya farliga ämnen, dels ta hand om tidigare använda farliga ämnen. Byggvarubedömningen (BVB) är ett branschanpassat system för miljöbedömning av byggvaror som utvecklats av SISAB och andra stora fastighetsägare. Dess kriterier ska tillämpas både av SISAB:s entreprenörer och konsulter och internt. Kravet följs upp genom att projektplatser i BVB granskas i enlighet med mål 2.1. Dessutom har SISAB i sina större bygg- och renoveringsprojekt kontroller med hjälp av miljökonsulter. Under pågår nationella projekt och kampanjer som uppmärksammar barns utsatthet för produkter med skadliga kemikalier. Bland annat diskuteras plastgolv eftersom forskning pekar mot att dess Strategiska miljömål 2016 Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Delmål 2014 Målet gäller varje år. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar och/eller mark ska vara färdig sanerade. Delmål 2014 Samtliga saneringar av fogar utförda. Ytterligare delmål år 2014 Samtliga nybyggnadsprojekt ska miljöklassas. mjukgörande tillsatser kan vara hormonstörande. BVB:s kriterier har 2013 skärpts betydligt vilket kommer att få genomslagskraft under 2014 och förväntas påverka SISAB:s val av golvprodukter och även produktutvecklingen hos golvtillverkare. Inventering och sanering av PCB (polyklorerade bifenyler, ett idag förbjudet miljögift) fortsätter enligt den plan som tidigare tagits fram. Byggnader med öppna och synliga fogar från»pcb-risk åren« är i nventerade både in- och utvändigt och i samband med saneringar under 2013 har även kompletterande inventeringar gjorts. Även marken intill PCB-sanerade byggnader har inventerats av SISAB, då PCB i vissa fall har läckt ut från fogarna i halter som föranleder marksaneringar. År 2016 ska både fogar och mark med PCB vara färdigsanerat, enligt SISAB:s plan och i enlighet med PCB-förordningen. Inbyggda och dolda byggnadsdelar med PCB-risk kommer att inventeras och saneras i samband med kommande renoverings- eller ombyggnadsprojekt, i enlighet med SISAB:s strategi som är godkänd av Miljöförvaltningen. Ett sätt att säkerställa att skolor och förskolor upprätthåller en hälso- och miljömässigt hög standard är att miljöklassa byggnaderna. SISAB har provat och utvärderat miljöklassningssystemen Miljöbyggnad och Svanen och tagit beslutet att alla nybyggnadsprojekt ska miljöklassas från och med 2014, i första hand enligt Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, alternativt Svanen. Systemen ställer krav på de för SISAB viktigaste miljöaspekterna; en god inomhusmiljö, hållbar energianvändning och giftfria varor. Genom miljöklassning tydliggörs byggnadernas miljö- och hälsostandard och kommunikationen med SISAB:s hyresgäster underlättas. SISAB bidrar till ökad ekologisk livsmedelskonsumtion genom att köpa in ekologiska livsmedel till kontoret, i första hand kaffe och mjölk samt även en del frukt. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Skyddande Ozonskikt. 6 miljöprogram

7 målområde 2 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 %. Andel projekt/ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet doku ment erade varor följs upp. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Delmål: 100 %, det vill säga samtliga fastigheter. Antalet fogsanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i fogar (28 stycken) Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats Mål 2.2 forts Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: Cirka 16 %, det vill säga inga saneringar utöver de fyra som tidigare sanerats (på grund av ommätningar). Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (25 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. Andel nybyggnadsprojekt som miljöklassas. Delmål: 100 % Andel uppstartade nybyggnadsprojekt med beslut om miljöklassning. I första hand Miljöbyggnad, lägst nivå Silver, alternativt Svanen. Projektavdelningen. fastighets avdelningarna. Ytterligare två indikatorer redovisas i ILS. Dessa handlar om att ställa krav i upphandling rörande miljö- och hälsofarliga ämnen, vilket sedan flera år uppfylls av SISAB. foto: stefan bohlin Stadens mål Innehållet av miljö- och hälsofar liga ämnen i upphandlade varor ska minska. Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från byggnader och anläggningar ska minska. Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 procent. Andelen miljöklassade byggnader ska öka. Ägardirektiv SISAB ska verka för en giftfri skolmiljö. miljöprogram

8 målområde 3 Hållbar energianvändning I SISAB:s miljöarbete är energieffektivisering en viktig del. Arbetet får dock inte ske på bekostnad av inomhusmiljön. År 2014 kommer den sista oljeuppvärmda skolan att konverteras till fjärrvärme, vilket tillsammans med energieffektiviseringar och planerade förändringar i fjärrvärmeproduktionen väntas leda till att SISAB:s Strategiska miljömål 2016 Mål 3.1 Energianvändningen ska minska med minst nio procent jämfört med år 2012 (till 198 kwh/m 2 ). Delmål kwh/m 2, cirka fem procents minskning jämfört med Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Delmål 2014 Minskning. Ytterligare delmål år 2014 Elanvändningen ska minska till 47 kwh/m2 på SISAB:s kontor. För samtliga startade nybyggnadsprojekt ska det slås fast ett mål om specifik energianvändning som är högst 55 kwh/m2. Större ombyggnadsprojekt ska projekt eras för reducerad energianvändning. Samtliga åtgärder i SISAB:s energiplans åtgärdslista för 2014 ska genomföras. foto: stefan bohlin växthusgasutsläpp fortsätter minska. All el är miljömärkt. En mindre elproduktion pågår sedan flera år via solceller i Älvsjö. Förutsättningarna att utöka den egna produktionen av förnyelsebar energi via solceller och solfångare kommer att utredas under Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden som trädde i kraft 2013 stärkte SISAB:s rådighet över långsiktiga energiinvesteringar. Elavtal som tidigare innehades av hyresgästerna överfördes då till SISAB. I avtalet anges att parterna gemensamt ska verka för att minska energianvändningen i lokalerna. Gröna tillägg, som ger hyresgästen energibesparingsincitament, kan exempelvis göras för enskilda hyresobjekt. Information om nyanskaffning av vitvaror och belysning har tagits fram av parterna gemensamt. Ett utvecklingsprojekt för att integrera energifrågorna i den pedagogiska verksamheten i nya förskolor kommer att pågå under SISAB har 2013 tagit fram en energiplan som fastställer ett nytt långsiktigt energimål för hela fastighetsbeståndet: Den genomsnittliga energianvändningen (värme och el) ska år 2020 ha minskat till högst 180 kwh/m2 (BRA). I målet inkluderas all energi, även verksamhetsel. Jämfört med år 2012, då motsvarande energianvändning uppgick till 218 kwh/m2 (BRA), ska energianvändningen alltså minska med 38 kwh/m2 eller 17 %. Nödvändiga energiåtgärder, bland annat drift optimeringar och underhåll av tekniska system, redovisas i energiplanen och dess åtgärdslista. Energiglas i fönster och moderna belysningsarmaturer med rörelse- och dagsljussensorer lyfts också fram som åtgärder som kan ge stora värme- och elbesparingar i det befintliga fastighetsbeståndet. Energiplanen kommer att uppdateras årligen i takt med att kontrollen över energianvändningen förbättras i varje fastighet. Förutom energieffektivisering kommer en utökad andel förnyelsebar energi att eftersträvas. Vid nybyggnationer ska byggnadernas specifika energianvändning uppgå till högst 55 kwh/m2 Atemp och år (exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt Boverkets byggregler), det vill säga uppfylla stadens krav vid markanvisning. Under 2014 kommer SISAB:s första passivhus att projekteras en förskola i Årsta. Inriktningen är också att den konceptförskola som successivt utvecklas av SISAB ska gå från dagens minienergihus mot passivhus (för kravspecifikationer, se FEBY 12 lokaler ). Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad miljöpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. 8 miljöprogram

9 målområde 3 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 3.1 Energianvändning (för uppvärmning och el) per kvadratmeter, kwh/m 2. Delmål: 208 kwh/m 2,, cirka 5 % minskning jämfört med Energianvändning (för uppvärmning och el) Antalet uppvärmda kvadratmeter bruksarea (BRA)i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas) Jämförelse görs med motsvarande uppgift för år Uppföljningen avser fjärrvärme och närvärme, normalårskorrigerat, varmvatten samt all elanvändning, inklusive verksamhetsel. Fastighetsavdelningarna Projektavdelningen. Mål 3.2 Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Kartläggning 2013 och minskning från och med Växthusgasutsläpp (CO2e) beräknas utifrån en kartläggning av SISAB:s totala energianvändning (både värme och el) under Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen. Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 47 kwh/m 2, cirka 5 % minskning jämfört med Av SISAB betald elanvändning per m 2 på SISAB:s kontor år Jämförs med motsvarande uppgift år Avser verksamhetsel. Administrativa avdelningen. Genomsnittlig energianvändning per m2 och år vid nybyggnadsprojektering. Delmål: högst 55 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Nya byggnaders specifika energianvändning (uppvärmning, varmvatten, fastighetsenergi) slås fast i mallen»energimål«i SISAB:s projektstyrning. Genomsnittlig fastslagen energianvändning i uppstartade projekt räknas ut. Redovisning sker också av antal projekt med specifik energianvändning över 55 kwh/m2. Projektavdelningen Andel m2 area som energieffektiviserats vid större ombyggnad. Delmål: 0,2 %, cirka 3 400m2. Indikatorn mäter antal ombyggda kvadratmeter som leder till att objektets energianvändning minskar med minst 20 %. Antalet ombyggda kvadratmeter divideras med SISAB:s totala kvadratmeteryta. För ytterligare beskrivning: se ILS. Projektavdelningen Andel genomförda åtgärder enligt åtgärdslista i SISAB:s energiplan. Delmål: 100 % Varje post i åtgärdslistan, till exempel Driftsoptimering styr, 28 fastigheter. räknas som en åtgärd. I ILS redovisas energianvändning/m2 = energianvändning i form av värme, varmvatten och fastighetsel (men exlusive verksamhetsel) samt elanvändning/m2 = verksamhetsel. Verksamhetsel schablonberäknas. Stadens mål År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent. Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2. Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare, från cirka 4,0 ton år Ägardirektiv Arbeta aktivt med energi effekt ivi sering och förnyelsebar energi. I samarbete med utbildningsnämnden genomföra nödvändiga åtgärder så att krav på minskade energikostnader uppnås. Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. miljöprogram

10 målområde 5 Miljöeffektiv avfallshantering foto: colourbox SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera i skolor och förskolor. Bland annat gäller det system för insamling av matavfall som är effektiva och arbetsmiljöanpassade. Exempelvis kan avfallskvarn installeras. Matavfallet samlas då i en tank och borttransporteras med slamsugbil för att omvandlas till biogas. Praktiska råd och exempel på utformning av avfallsutrymmen och -system finns i en så kallad referens, Avfallshantering, vilken SISAB kontinuerligt uppdaterar. SISAB definierar hur bygg- och rivningsavfall Strategiska miljömål 2016 Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Delmål 2014 Målet gäller varje år. ska källsorteras av bygg entreprenörerna vid ny- och ombyggnation. Målet är att SISAB:s sedan många år ambitiösa nivå ska bibehållas. För det farliga avfallet ställs särskilda krav i enlighet med lagstiftningen. Även på SISAB:s kontor ska avfallet källsorteras. Insamlingssystem finns för papper, förpackningar med mera. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål Avfallet från stadens verksamheter ska förebyggas och det som ändå uppstår ska nyttiggöras. Andelen felsorterat farligt avfall ska minska. Ägardirektiv Aktivt bidra till att staden når det nationella målet om 50 procent matavfallsinsamling till år Arbeta med att möjliggöra för matavfallsinsamling. 10 miljöprogram

11 målområde 5 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljödokumentationen från avslutade projekt gås igenom (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbetsplatsens och avfallsentreprenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfallsentreprenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. SISAB ska ge praktiska råd och exempel på system för att bland annat insamlingen av matavfall ska fungera. foto: sisab foto: bildarkivet miljöprogram

12 målområde 6 Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta med för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden, tillsammans med nya regler för budgetering av investeringsåtgärder (K3) kommer att ge SISAB ett mer samlat grepp om fastigheternas underhåll och modernisering. Stora förbättringar av luftkvalitet och termiskt klimat kan uppnås genom att SISAB successivt foto: stefan bohlin ersätter gamla installationer med nya effektivare sådana, som övervakas och styrs centralt. Investeringarna planeras och beslutas via SISAB:s områdesplan (för stora projekt) respektive energiplan. Energieffektivisering får aldrig inverka negativt på inomhusmiljön. Under programperioden kommer S ISAB att delta i projektet Hållbar energimiljö och energianvändning vars syfte är att utveckla ett verktyg för att i den praktiska förvaltningen utföra och utvärdera kvalitetskontroll av byggnaders innemiljö. Projektet finansieras av BELOK (Energimyndighetens beställargrupp för lokaler) och leds av Svenska Innemiljöinstitutet. När det gäller skolfastigheter som är utsatta för höga halter av partiklar och andra trafikföroreningar kommer SISAB och Utbildningsförvaltningen att ta fram en metod för att arbeta gemensamt med hur en bra inomhusmiljö ändå säkerställs. Det är också bådas ansvar att verka för att nya byggnader placeras så att inte nya problem uppstår. Vissa äldre grundkonstruktioner kan bidra till dålig inomhusmiljö, särskilt krypgrunder och sandfyllda konstruktioner på bottenplatta. Många har åtgärdats under senare år, bland annat med hjälp av stimulansbidrag. Under 2014 kommer en särskild satsning att göras på fler ombyggnationer/saneringar (se bild). Det är också viktigt att fortsätta att arbeta förebyggande vid all ny- och ombyggnad så att fuktproblem och riskkonstruktioner undviks. Strategiska miljömål 2016 foto: sisab Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. Delmål 2014 Ökning jämfört med 2013, (mäts 2015). Ytterligare delmål år 2014 Samtliga fastigheter ska ha en radonhalt under 200 Bq/m 3. Samtliga ny- och ombyggnadsprojekt ska redovisa fuktmätnings protokoll med godkända värden. Andelen godkända ventilationssystem (OVK) i förskolor och skolor ska vara minst 94 procent. Minst fem riskkonstruktioner ska saneras. Buller från tekniska installationer i förskolor ska minska. För att erhålla en tystare ljudmiljö i fastigheterna har SISAB förstärkt sin kompetens inom området och kommer att utveckla sina projekteringsanvisningar avseende akustik. Samtidigt fortsätter inventeringen av buller från installationer i samband med OVK-kontroll. Det är SISAB:s förhoppning att de åtgärder som vidtas successivt avspeglas genom ständigt förbättrade resultat avseende frågor om inomhusmiljö i våra Nöjd Kund-undersökningar. 12 miljöprogram

13 målområde 6 Uppföljningsmått och delmål 2014 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: ökad andel nöjda kunder. Nästa uppföljning Enkätsvar 2015 jämförs med motsvarande enkätsvar Avser brukarnas svar på NKI-enkätens fråga om hur man upplever inomhusmiljön som helhet i skolan respektive förskolan. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3 eller är under åtgärd för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Radonmätningar görs regelbundet. Här redovisas andel fastigeter med helt godkända värden samt andel fastigheter där åtgärder pågår för att senast nästkommande år nå under 200 Bq/m3. Avser endast verksamhetsytor. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljödokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fuktdokumentation (där sådan är relevant). Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen Projektavdelningen. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor och skolor. Delmål: minst 94 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVK-åtgärder är inte godkända. System i tomställda lokaler räknas som godkända. system som är föremål för OVKåtgärder eller projektering av åtgärder vid årsskiftet är inte godkända. Antal riskkonstruktioner som sanerats. Delmål: minst 5 st Antal ombyggda/sanerade krypgrunder/ sandfyllnadskonstruktioner. (Färdigställda 2014) Andel förskolor med uppmätt installationsbuller under 2013 som åtgärdats eller blivit föremål för en tidsatt åtgärdsplan. Delmål: 100 %. Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba åtgärdats eller blivit föremål för åtgärdsplan år 2014 Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll år 2013 eller tidigare. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål Inomhusmiljön ska bli bättre. Radonhalterna inomhus ska minska. Bullernivåerna inomhus ska minska. Ägardirektiv Arbeta aktivt för att tillgodose en god inomhusmiljö med god luftkvalitet. miljöprogram

14 Box 47311, Stockholm Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. Produktion: Snick-snack ab, 2013

MILJÖPROGRAM 2013 2015

MILJÖPROGRAM 2013 2015 MILJÖPROGRAM 2013 2015 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER... 6 MÅLOMRÅDE 3. HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING... 8 (MÅLOMRÅDE

Läs mer

Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD

Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning...

Läs mer

Inledning... 3. Miljöanpassade transporter... 4. Giftfritt Stockholm... 6. Hållbar energianvändning... 7. Resurseffektiva kretslopp...

Inledning... 3. Miljöanpassade transporter... 4. Giftfritt Stockholm... 6. Hållbar energianvändning... 7. Resurseffektiva kretslopp... Miljöprogram 2016 Innehåll Inledning... 3 Miljöanpassade transporter... 4 Giftfritt Stockholm... 6 Hållbar energianvändning... 7 Resurseffektiva kretslopp... 8 Sund inomhusmiljö... 9 Vem och hur?... 10

Läs mer

Miljöredovisning 2013

Miljöredovisning 2013 Miljöredovisning 2013 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2013 INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning...

Läs mer

Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015

Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015 Sida 1 (5) 2013-08-29 Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015 Utbildningsnämndens övergripande miljömål Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö Förväntat resultat Samtliga nämndens

Läs mer

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016 Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016 Kvalitetsaspekter som är det som har störst påverkan på upplevd kvalitet i det vi levererar till kund har identifierats i områden för mätning av nöjd-kund-index, projektmätning,

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

MILJÖREDOVISNING. Den självklara utbildningsvärden

MILJÖREDOVISNING. Den självklara utbildningsvärden MILJÖREDOVISNING 2011 Uppföljning av miljöprogram för 2011 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL INLEDNING... 3 MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER...

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Miljöprogram

Miljöprogram Miljöprogram 2017 2019 Tullgårdsskolan på Södermalm 04 Inledning 05 Miljöpolicy 06 Hållbar energianvändning 08 Miljöanpassade transporter 10 Hållbar mark- och vattenanvändning 12 Resurseffektiva kretslopp

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2016

Miljöhandlingsplan 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bilaga 1 Miljöhandlingsplan 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016 Tjänsteutlåtande Dnr 499-15-1.1. BILAGA MILJÖPLAN 2015-11-11 SID 1 (8) Miljöhandlingsplan för år 2016 Kommunfullmäktige

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2013-06-03 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

Stockholms miljöprogram Yttrande. Förslag till beslut Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till kommunstyrelsen.

Stockholms miljöprogram Yttrande. Förslag till beslut Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som yttrande till kommunstyrelsen. Ekonomi och Stadsmiljö Enskede - Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Anita Parsby Tfn: 508 14 310 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-13 Enskede - Årsta stadsdelsnämnd Stockholms miljöprogram 2007-2010

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2012 03 15 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Yttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

Yttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting I OC U m..:yäj!ysn FÖR VÅRDEN Vice verkställande direktör Per-Inge Buskas '2016-06-03 - ÄRENDE 10 BESLUT 1(1) 2016-05-04 Diarienummer LOC 1605-0654 Informationssäkerhetsklass Öppen Styrelsen för Locum

Läs mer

Handlingsplan för miljöstrategin år

Handlingsplan för miljöstrategin år Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät 2013-10-04 SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät SABOs miljöenkät 2012 har besvarats av 176 SABO-företag. Det motsvarar 61 % av företagen. Det är i större utsträckning de medelstora och stora

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöredovisning 2015

Miljöredovisning 2015 Miljöredovisning 2015 1 REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 Fastighets ABs (härefter kallad ) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 174607 Byggnaden - Identifikation Län Kalmar Kommun Högsby Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) RUDA 29:15 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning

Läs mer

Inventering och sanering av PCB

Inventering och sanering av PCB Inventering och sanering av PCB Illustration: Mentor Demjaha Ditt ansvar som fastighetsägare Vad är PCB? PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp svårnedbrytbara organiska klorföreningar som började framställas

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vårt kvalitets- och miljöarbete Vårt kvalitets- och miljöarbete MÅLINRIKTAT KVALITETS- OCH MILJÖARBETE Temporent är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Med kunden i fokus arbetar vi målinriktat

Läs mer

Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bilaga 9. Bromma stadsdelsförvaltning

Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder Bilaga 9. Bromma stadsdelsförvaltning Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder 2016 Bilaga 9 Ansökan om investeringsmedel för klimatåtgärder 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016 Ansökann Sida 1 (15) 2015-11-24 ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 289142 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Varberg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Stenbiten 18 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

SABOs miljörapport 2015

SABOs miljörapport 2015 Sida 0 av 14 2016-10-24 SABOs miljörapport 2015 Resultat från SABOs miljöenkät Sida 1 av 14 Innehåll Om SABOs miljöenkät... 2 SABOs miljörapport 2015 i korthet... 3 Tabell 1. Ett urval av resultat från

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress. Mellanliggande Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 169809 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Malmö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Kantarellen 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

SABOs miljörapport 2014

SABOs miljörapport 2014 2015-09-14 SABOs miljörapport 2014 SABOs miljörapport baseras på den miljöenkät som skickas ut varje år till alla SABOs medlemmar. Trender i 2014 års miljöenkät solceller, förnybar el och tjänstecyklar.

Läs mer

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning. RIKTLINJER 1(6) 2012-06-04 KS-60/2007 Handläggare, titel, telefon Eva Lindahl, miljöcontroller 011-151985 Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Inventera och sanera PCB

Inventera och sanera PCB OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö Inventera och sanera PCB Ditt ansvar som fastighetsägare Information Januari 2008 Nyanvändning av PCB är förbjudet sedan länge. Ämnet finns dock kvar i byggnader och produkter.

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2015. Miljöredovisning för år 2015 Slutredovisning för programperioden Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Uppsalas ledande bostadsbolag

Uppsalas ledande bostadsbolag Uppsalas ledande bostadsbolag Ägardirektiv, bl a På affärsmässiga grunder försöka uppnå en hög nyproduktionsnivå Erbjuda 7 % av nyuthyrningen till personer som av särskilda skäl inte kan få en bostad på

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 289095 Byggnaden - Identifikation Län Kronoberg Kommun Växjö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) KLANGEN 8 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer