Miljöredovisning 2013
|
|
- Per-Olof Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöredovisning 2013 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2013
2 INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning... 8 (Målområde 4. Hållbar användning av mark och vatten ej tillämpligt för SISAB)... Målområde 5. Miljöeffektiv avfallshantering Målområde 6. Sund inomhusmiljö Målområdena är hämtade från Stockholms stads Miljöprogram Läs även SISAB:s miljöpolicy och miljöprogram för på Omslagsbilder: SISAB och colourbox.com 2 MILJÖREDOVISNING 2013
3 Inledning I november 2012 beslutade SISAB:s styrelse om Miljöprogram Denna miljöredovisning redovisar resultatet för Av de totalt 26 delmålen för 2013 har 13 uppnåtts, det vill säga hälften. När det gäller delmålen för programmets nio strategiska, långsiktiga mål har de uppnåtts i tre fall. Som framgår i sammanfattningen nedan finns det dock utsikter att uppnå samtliga år Vissa uppföljningsmått, markerade med är ILSindikatorer från stadens integrerade ledningssystem. Informationsträffar om miljörelaterade frågor, genomförda av SISAB:s miljö koordinatorer och specialister. SISAB:s satsningar på energieffektivisering märks tydligt i resultatet samtliga energimål har uppnåtts. Inom andra områden ser vi att det behövs utökade insatser. Utöver redovisade miljöaktiviteter kan nämnas: SISAB:s projekteringsanvisningar och r eferenser som säkerställer miljö- och fuktsäkrade l ösningar. Byggprojektens styrning av miljö- och fuktfrågor m ed hjälp av projektstyrningssystem och miljökonsulter. Stockholm i februari 2014 Åsa Öttenius, VD Sammanfattande redovisning av SISAB:s strategiska miljömål MÅL 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänste resor ska minska med minst tjugofem procent, till 56 ton, jämfört med MÅL 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av bygg varor. MÅL 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar, in- eller utvändigt, ska vara färdigsanerade. MÅL 2.3 Minst 70 procent av de fastigheter som har PCB i mark ska vara marksanerade. MÅL 3.1 Energianvändningen för uppvärmning ska minska med minst tolv procent, till 131 kwh/m2, jämfört med år MÅL 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. MÅL 3.3 Elanvändningen ska minska. Med den nya rese- och mötespolicyn är 2015 års mål realistiskt, trots ökningen Huvuddelen av byggprojekten som handlagts av av projektavdelningen har använt BVB. Målet bör kunna uppnås Frågan behöver bevakas. Trots förseningar kvarstår det långsiktiga målet. Trots förseningar kvarstår det långsiktiga målet. Minskningen var kraftig under 2012 och Målet för 2015 är nästan uppnått redan. SISAB:s energieffektiviseringar och ökande andel förnyelsebar energi ger minskade utsläpp. I fastighetsbeståndet har SISAB:s rådighet ökat 2013 och en minskning har redan skett. MÅL 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. MÅL 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. Alla byggprojekt uppfyllde SISAB:s återvinningskrav 2012, men inte Frågan behöver fortfarande bevakas. Före nästa NKI-mätning 2015 behöver den minskade kundnöjdheten analyseras och möjliga innemiljöåtgärder vidtas i samråd med kunderna. MILJÖREDOVISNING
4 MÅLOMRÅDE 1 Miljöeffektiva transporter SISAB och bolagets samarbetspartners är beroende av transporter. Transporternas utsläpp av växthusgaser och bidrag till andra miljö- och hälsobesvär skapar ett behov av allt mer effektiva och miljö anpassade lösningar. RESULTAT OCH AKTIVITETER En ny rese- och mötespolicy togs fram 2013 och kommer att införas i maj Målbilden är att SISAB inte längre ska använda privata bilar i tjänsten. Detta innebär att fordonsparken kommer att utökas med fler poolbilar och företagsbilar och att även kommunalt resande och cykling ytterligare kommer att uppmuntras. En cykelpool kommer också att inrättas. Under 2013 hade SISAB totalt 17 miljöbilar. Bolagets bilpool bestod av fyra bränslesnåla dieselbilar och den övriga bilparken, i huvudsak för servicearbeten, bestod av några etanolbilar, en elbil och i övrigt bränslesnåla dieseldrivna miljöbilar. SISAB nådde inte ner till sitt koldioxidmål för tjänsteresor. I stället ökade utsläppen med fyra procent. Detta berodde främst på ökat resande i både privata b ilar (mätt i utbetald milersättning) och i företags bilar. Ytterligare en orsak är att endast 75 procent miljöbränsle tankades i de fyra etanolbilarna. Det senare har förklarats av bland annat motorproblem och att etanolpumpar vid tankstationer inte fungerat. När den nya rese- och mötespolicyn träder i kraft förväntas det senaste årets negativa trend brytas och utsläppen fortsätta minska. Storstädernas och Trafikverkets gemensamma m iljökrav vid upphandling av entreprenader har liksom tidigare legat till grund för SISAB:s krav på entreprenörers fordon och arbetsmaskiner. Koldioxid från tjänsteresor Ton CO Mål 2015: 56 ton Mål 2016: 53 ton Utsläppen från tjänsteresor ökade Målet för 2016 är högst 53 ton. 4 MILJÖREDOVISNING 2013
5 MÅLOMRÅDE 1 När den nya rese- och mötespolicyn träder i kraft förväntas det senaste årets negativa trend brytas och utsläppen fortsätta minska.«uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil ton. Ökning 7 % 66 ton. Minskning 12,5 % 68 ton. Ökning 4 % Målet ej uppnått. Se graf. Delmål: 66 ton. Andel fordon som använder odubbade däck. Delmål: 100 % Antal bilar med odubbade vinterdäck Totalt antal bilar Gäller bilpool och företagsbilar. 100 % 100 % 100 % Andel miljöbilar. Delmål: 100 % Antal miljöbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar. Gäller bilpool och företagsbilar. 100 % 100 % 100 % Andel miljöbränslen i miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol) Total volym drivmedel (till etanolfordon). 88 % Företagsbilar: 88 % Bilpoolsbilar: 96 % 83 % Siffran gäller företagsbilar. (Poolbilarna är dieselmiljöbilar). 75 % Siffran gäller företagsbilar. (Poolbilarna är dieselmiljöbilar). Målet ej uppnått. Motor- och tankningsproblem har angivits som orsaker. Andel medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Antal medarbetare resande med miljövänliga transportmedel Totalt antal resande i tjänsten. 66 % Uppgift ej framtagen. 74 % Målet ej uppnått. Dock en förbättring jämfört med föregående mätning Delmål: minst 85 %. Definition: Andel som ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel av de som reser i tjänsten. Uppgiften framtagen via Stockholms stads AMI-enkät. Andel elbilar. Delmål: En elbil. Antal elbilar enligt definition i stadens elbilsupphandling Totalt antal bilar Elbil testad 2011 och mål framtaget för En elbil, 6 %. En elbil, 6 %. = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem. MILJÖREDOVISNING
6 MÅLOMRÅDE 2 Giftfria varor och byggnader Vanligt byggmaterial har ibland visat sig vara farligt för miljö och hälsa i ett historiskt perspektiv. SISAB har länge arbetat med att sanera historiskt inbyggda gifter som PCB (polyklorerade bifenyler) och asbest i fastigheterna. Genom att ställa krav på miljöbedömning av byggvaror förebyggs nya problem. RESULTAT OCH AKTIVITETER Byggvarubedömningen ( se) är ett systemstöd för att söka godkända miljöbedömda byggvaror samt dokumentera varorna i alla byggprojekt. Skärpta golvkrav Som delägare i systemet har SISAB 2013 bidragit till att kriterierna skärpts för att undvika hormon störande ämnen som exempelvis ftalater som är vanligt i PVCgolv. SISAB:s konsulter och entreprenörer ska miljökontrollera alla kemiska varor, golvmattor, väggskivor och andra varugrupper förknippade med miljörisker. SISAB:s uppföljning visar att 16 av 23 avslutade projekt kunde redovisa att kontrollerade byggvaror dokumenterats i Byggvarubedömningen. Övriga projekt var ofta små och/eller särskilt brådskande projekt. Miljöcertifiering Under senare år har det blivit allt vanligare att byggnader miljöcertifieras enligt olika system. SISAB har valt att testa det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad samt den nordiska Svanenmärkningen. Båda systemen ställer krav gällande energi, inomhusmiljö samt material och kemikalier, vilket är miljöaspekter som länge varit högt prioriterade av SISAB. Miljöbyggnad har testats i tre olika nybyggnadsprojekt, varav två skolor och en förskola. Förskolan Pippi Långstrumps gata 12 i Annedal och Lugnets skola i Sveriges första Svanenmärkta förskola. Hammar by Sjöstad blev klara 2012 respektive 2013, den senare med certifieringsbetyget Guld. Verifiering ska ske ett till två år efter att byggnaderna tagits i bruk, då ska bland annat den faktiska energianvändningen följas upp. År 2014 blir Mariehällsskolan klar i Annedal och förväntas nå betyget Silver. I Annedal invigdes även Sveriges första Svanenmärkta förskola. Svanens krav är annorl unda ställda jämfört med Miljöbyggnad, bland annat är materialkraven delvis strängare, och förskolan är helt PVC-fri. Den uppfyller också en bättre ljudklass än vad som är standard. I andra avseenden ställer Miljö byggnad strängare miljökrav, särskilt vid nivå Guld. Efter utvärderingar av projekten tog SISAB 2013 beslutet att alla nya byggnader som projekteras från och med 2014 ska miljöcertifieras, första hand enligt Miljö byggnad nivå Silver. Systemet finns för både skolo r och förskolor och innebär en rimlig nivåhöjning och kvalitets säkring av SISAB:s miljöarbete. För f örskolor kan Svanen märkning vara ett alternativ, s ärskilt vid kundefterfrågan. Det är kundens ansvar att avgöra om även verksamhetens möbler, leksaker e t c ska uppfylla Svanens krav. PCB-sanering fortsätter Saneringen av det sedan 70-talet förbjudna miljö giftet PCB, främst i fogar på husfasader, gick vidare. Vid provtagning av redan sanerade fogar upptäcktes dock att de fortfarande innehöll halter över gränsvärdet D e t är därför svårt att säga hur många fastigheter som kan klassas som helt sanerade och nya inventeringar komme r att krävas. Dock kvarstår målet att alla fogar med PCB, även invändigt, ska vara färdig sanerade å r Under året sanerades också ytterligare en fastighet med PCB-sanerad mark. Marken har förorenats av PCB från fogar i intilliggande fasader. Som en följd av att a rbetet med fogarna försenats kommer även planerade marksaneringar att skjutas fram i tiden, dock kvarstår målet att all PCB-förorenad mark ska vara sanerad Inventering och sanering av farliga ämnen är dessutom obligatoriskt vid alla ombyggnader. 6 MILJÖREDOVISNING 2013
7 MÅLOMRÅDE 2 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 % Andel projekt och ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet dokumenterade varor följs upp. Cirka 14 avslutade projekt har dokumenterat varor i BVB. Genomsnittet antal varor: 42 st. Sju av åtta avslutade projekt har dokumenterat varor i BVB. Genomsnittligt antal varor: 90 st. 70 %, 16 av 23 avslutade projekt har dokumenterat varor i BVB. Genomsnittligt antal varor: 35 st. Målet ej uppnått. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Antalet fogsanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i fogar 50 % är sanerade både ut- och invändigt (14 av 28). 54 % är helt sanerade (15 av 28 fastigheter). Resultat ej klart, nya inventeringar pågår. Målet ej uppnått. Delmål: 68 %, det vill säga minst åtta saneringar under Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats % är sanerade utvändigt (25 av 28). Mål 2.3 Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: 30 %, det vill säga tre saneringar utöver de tre som utförts tidigare. Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (har ökat från 21 till 25 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. Inget mål. 14 % (tre av 21). 16 % (fyra av 25). Målet ej uppnått. Andel relevanta upphandlingar av varor och produkter där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår. Delmål: 100 % Antal upphandlingar där miljöoch hälsokrav ställts Totala antalet upphandlingar av varor och produkter Krav ska ställas enligt Miljöstyrnings rådets eller BVB:s kriterier eller i enlighet med Serviceförvaltningens guide för giftfria varor. Avrop från centralupphandlingar ingår ej. 100 % 100 % 100 % Andel upphandlingar för byggande och renovering där krav ställts på att miljöoch hälsofarliga ämnen inte ingår. Delmål: 100 % Antal upphandlingar för byggande och renovering där krav ställts på att använda Byggvarubedömningens kriterier Totala antalet upphandlingar för byggande och renovering 100 % 100 % 100 % = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem. MILJÖREDOVISNING
8 MÅLOMRÅDE 3 Hållbar energianvändning Skolor och förskolor kräver mycket energi till bland annat uppvärmning och ventilation. Energianvändningens nivå i den enskilda byggnaden avgörs av byggnadens konstruktion och installationer, men även till stor del av vilken slags verksamhet som finns i den och hur energieffektivt denna fungerar. Ett nytt ramavtal mellan SISAB och staden stärkte SISAB:s rådighet över långsiktiga energiinvesteringar. SISAB:s åtagande för planerat underhåll ökade och elavtalen (även för verksamhetsel) överfördes till SISAB. SISAB fastställde en ny energiplan med ett nytt långsiktigt energimål för hela fastighetsbeståndet; den genomsnittliga energianvändningen (värme och el tillsammans) ska år 2020 ha minskat till högst 180 kwh/m2 (BRA). Detta innebär att energianvändningen behöver minska med ca 5 kwh/m2 per år, totalt 38 kwh/m2 eller 17 procent. RESULTAT OCH AKTIVITETER SISAB:s fastigheter värms till hela 85 procent av fjärrvärme. Rekordresultat Ett stort steg i energiarbetet togs 2013 då den normalårskorrigerade fjärrvärmeförbrukningen minskade med hela åtta procent, närmare bestämt med 10 kwh/m2. Även elanvändningen minskade med två procent. Minskningen är resultatet av ett systematiskt arbete med driftsoptimering och förebyggande underhåll av värme- och ventilationssystemen. I samråd med hyresgästerna har det skett en anpassning av systemen till verksamhetstiderna, så att systemen inte står på i onödan. En viktig förutsättning i energiarbetet har varit att kompetensen ökat både hos samarbetspartners och inom SISAB, bland annat har drifts- och energisamordnare a nställts, och det har skapats en allmänt ökad medvetenhet om möjligheterna till besparingar. Energisparåtgärder såsom byte till energiglas i fönster och moderna belysningsarmaturer med rörelse- och dagsljussensorer har också gett resultat och fortsätter att genomföras, potentialen är fortfarande stor. Förnyelsebar energi SISAB strävar även mot en utökad andel förnyelsebar energi. I hela SISAB:s bestånd återstod en oljeuppvärmd skola, Storkyrkoskolan i Gamla Stan, vars Energianvändning kwh/m El Fjärrvärme Mål 2020 Energianvändningen har minskat. Målet är högst 180 kwh/m2 år (SISAB tog över elavtalen 2013 och saknar uppgift om el för 2011.) 8 MILJÖREDOVISNING 2013
9 MÅLOMRÅDE 3 fjärrvärmeförbrukningen minskade med hela åtta procent.«oljepanna kommer att avvecklas El värmde drygt tio procent av lokalytan, och all el är Bra miljöval som upphandlas via stadens ramavtal. Egen elproduktion sker sedan flera år tillbaka i liten skala vid 10 solcellanläggningar i Älvsjö. Ett utvecklingsprojekt startade 2013 för att undersöka förutsättningarna för en mer betydande produktion av förnyelsebar el med hjälp av solceller. Ny- och ombyggnad med energikrav Stockholm växer kraftigt, vilket ställer krav på stor om- och utbyggnad av skolor och förskolor. I områdesplanerna, SISAB:s nya långtidsplanering som görs i dialog med hyresgästerna, identifieras de ombyggnadsprojekt i vilka större energieffektiviseringar samtidigt kan åstadkommas. De projekterande konsulter som arbetar för SI- SAB har genomgått utbildning 2013 om bland annat SISAB:s projekteringsanvisningar och referenser. Dokumenten, som även finns på SISAB:s hemsida, bygger på SISAB:s erfarenheter av hur skollokaler ska utformas för att bli både energisnåla och sunda ur ett inomhusmiljöperspektiv. En sammanställning har gjorts av den beräknade energianvändningen i de nybyggnadsprojekt som projekterades Samtliga nio projekt klarade målet högst 55 kwh/m2, exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Detta är det krav som Stockholms stad ställer vid markanvisning. Den första konceptförskolan Framtidens förskola Tabulatorn 2, började byggas i i Råcksta. Förskolan ska bli ett så kallat minienergihus, vilket är ett steg mot passivhus. Här är den beräknade energianvändningen endast cirka hälften av SISAB:s mål. SISAB fick också beställning på en passivhus-förskola i Årsta. (För kravspecifikationer, se»feby 12 lokaler«.) SISAB beslutade 2013 att alla nya skolor och förskolor som projekteras från och med 2014 ska miljöcertifieras med Miljöbyggnad, lägst nivå Silver. Lugnets skola uppnådde 2013 den högsta certifieringsnivån, Guld, vilket bland annat uppnås genom lågt energibehov. Vid skolan har S ISAB byggt sin hittills största bergvärmeanläggning. Energianvändningen måste även verifieras genom mätning efter ibruktagandet. MILJÖREDOVISNING
10 MÅLOMRÅDE 3 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 3.1 Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 138 kwh/m2 Avser fjärrvärme normalårskorrigerat. Energianvändning för uppvärmning Antalet uppvärmda kvadratmeter (BRA) i (SISAB:s fastighetsdatabas Vitec) 148,7 kwh/m2 Minskning 1,1 % (Totalt 213,0 GWh). 140 kwh/m2 Minskning 5,9 % (Totalt: 200,9 GWh). 130 kwh/m2 Minskning 8 % (Totalt: 184,8 GWh). Mål 3.2 Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Kartläggning 2013 och minskning från och med Avser all energianvändning, både värme och el. Ej normal års - korrigerat. Emissionsfaktorer från Fortum (värme) samt miljöförvaltningen (Bra Miljöval el). Värme: ton CO 2 e Minskning 31 %. Värme: ton CO 2 e Minskning 5 %. Värme: ton CO 2 e Minskning 11 % El: 620 ton CO 2 e. Mål 3.3 Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 55 kwh/m2. Av SISAB betald elanvändning per m2 på SISAB:s kontor år Jämförs med motsvarande uppgift år Avser verksamhetsel. 56,9 kwh/m2 Minskning 27 %. 49,4 kwh/m2 Minskning 13 %. 46 kwh/m2 Minskning 7 %. Mål 3.3 forts Elanvändning i fastighetsbeståndet per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål år 2013: 79 kwh/m2. Av SISAB betald elanvändning per m2. All yta där SISAB i hyresavtalet ansvarar för både verksamhets- och fastighetsel ingår, cirka 1,5 miljoner m2. El till värme är ej normalårskorrigerad. Inget mål. Enligt kartläggning 2013 var elanvändningen 2012 cirka 70 kwh/m2 (det vill säga lägre än beräknat). 69 kwh/m2 Minskning 2 % (Totalt 104,0 GWh). Genomsnittlig energianvändning per m2 vid nybyggnadsprojektering. Delmål: Strävan mot högst 55 kwh/m2, max 60 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Genomsnittlig beräknad energianvändning i uppstartade permantenta nybyggnadsprojekt, inklusive tillägget enligt BBR, räknas ut och jämförs med motsvarande mål. Energimål uppnås av samtliga fem projekt där energimål slagits fast. 43 kwh/m2 (genomsnitt) Av tio projekt är det ett som överskrider 60 kwh/m2. < 55 kwh/m2. Samtliga nio projekt underskrider 55 kwh/m2. Ändrad redovisningsmetod från 2013 då tidigare metod kan ge missvisande resultat. Tabellen fortsätter på nästa sida 10 MILJÖREDOVISNING 2013
11 MÅLOMRÅDE 3 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Andel kvadratmeter area som energi effektiviserats vid större ombyggnad. Delmål: 0,2 %. Antal kvadratmeter som omfattas av åtgärder som påbörjas under året i relation till totalt antal kvadratmeter, och som ger en bedömd energieffektivisering om minst 20 procent i jämförelse med byggnadens energianvädning före åtgärd. Inget mål. 1 % 0,35 % m2 Antal fastigheter där värme och ventilation drifts optimerats utifrån aktuella verksamhetstider. Delmål 2013: 120 st. Antalet fastigheter där anpassning skett av samtliga enskilda ventilationsaggregats drifttider utifrån de aktuella verksamhetstider som stämts av vid platsbesök hos verksamhetsutövaren. Inget mål. Inget mål. 120 st = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem MILJÖREDOVISNING
12 MÅLOMRÅDE 5 Miljöeffektiv avfallshantering Med rätt avfallshantering sparar vi på naturresurser och undviker utsläpp i naturen. SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda skolor och förskolor genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera. RESULTAT OCH AKTIVITETER Vid ny- och ombyggnation ska det byggavfall som inte återvinns deponirestandelen vara högst 10 respektive 15 volymprocent. Inlämnad miljödokumentation från projekt som avslutades 2013 visade att SISAB:s krav uppnåddes i nästan alla projekt. SISAB har en rådgivande referens som anger hur avfallsutrymmen bör projekteras i ny- och ombyggnadsprojekt. I SISAB:s första konceptförskola Framtidens förskola ingår matavfallskvarn i köket. Avfalls kvarnen är kopplad till matavfallstank, vilken i sin tur är seriekopplad med fettavskiljartanken. Detta system är effektivt ur både miljö- och arbetsmiljösynpunkt och har, då så varit möjligt, installerats i ett flertal storkök i samband med ny- eller ombyggnad. På SISAB:s kontor sorteras olika typer av avfall batterier, elavfall, toner, wellpapp, kontorspapper med mera. Det pågår en dialog med fastighetsförvaltaren för att även kunna sortera förpackningar och matavfall. 12 MILJÖREDOVISNING 2013
13 MÅLOMRÅDE 5 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljö dokument ationen från avslutade projekt gås igenom. (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbets platsens och avfallsentre prenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfalls entre prenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. 50 % 100 % (sju av sju projekt klarade kravet). 91 % 10 av 11 projekt bedöms klara kravet, dock var statistiken otydlig i några fall. Ej uppnått. Källsorteringsgrad vid SISAB:s byggarbetsplatser. Delmål: ökad källsortering. Gå igenom miljödokumentationen från avslutade projekt och räkna ut andel källsorterat avfall. 81 % 96 % 90 % Övrigt avfall lämnade arbetsplats erna osorterat. Ej uppnått. I SISAB:s första konceptförskola Framtidens förskola ingår matavfallskvarn i köket.«miljöredovisning
14 MÅLOMRÅDE 6 Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verksamhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Det faktum att SISAB har fastigheter från många olika tidsepoker är en intressant utmaning normer och krav ska uppfyllas samtidigt som man ska be vara kulturhistorik och ha en arkitektoniskt tilltalande gestaltning. RESULTAT OCH AKTIVITETER Den senaste uppföljningen av kundnöjdhet gjordes vid 2013 års slut. Avseende inomhusmiljön i SISAB:s lokaler uppnåddes, jämfört med 2011, tyvärr en minskad nöjdhet hos brukarna, framför allt i förskolor. Detta i kontrast till NKI-resultaten i sin helhet, som visade att kunderna var mer nöjda med SISAB som hyresvärd än någonsin tidigare. Analys av svaren kommer att ske under 2014 så att ett förbättringsarbete kan ske och avspeglas i nästa NKI-enkät Bättre kontroll En sidoeffekt av SISAB:s energieffektiviseringsarbete är en bättre kontroll över ventilationen. Felanmälningarna på värme och ventilation har redan minskat markant. I den obligatoriska ventilationskontrollen ( OVK) uppnåddes ett relativt gott resultat; totalt sett 91 pro cent godkända anläggningar. De återstående p rocenten var huvudsakligen föremål för planering av åtgärder. I och med 2013 års nya ramavtal har SISAB fått ett mer tydligt fastighetsägaransvar, vilket innebär ett ökat åtagande vad gäller underhåll och teknisk a reinvesteringar togs de första områdesplanern a, SISAB:s nya långtidsplanering, fram. Här beskrivs SISAB:s och hyresgästernas gemensamma prioriteringar, såsom större ventilationsprojekt som k räver evakueringar. Skärpta inomhusmiljökrav SISAB:s projekteringsanvisningar bygger på mångårig erfarenhet av vilka konstruktioner och material som minimerar risken för fuktskador och inomhusmiljöproblem. Erfarenheterna har varit dyrköpta. Liksom tidigare år genomfördes det 2013 ett antal saneringar där gamla grund- och golvkonstruktioner orsakat problem, och därför ersattes med ett fuktsäkert och varmt undertrycksventilerat golv. I alla ny- och ombyggnadsprojekt sker dessutom uppföljning med hjälp av fuktmätningar och kontroller på plats. Ibland kan dock slutdokumentationen av fukt mätningarna förbättras, vilket framgått i SISAB:s uppföljning. SISAB:s beslut om att miljöcertifiera all nya byggnader som projekteras från och med 2014 kommer att innebära skärpta krav på inomhusmiljö n. Förutom för SISAB väletablerade aspekter som fuktsäkerhet och venti lationsflöden så ingår även exem pelvis termiskt klimat och dagsljusfaktor. En viktig aspekt på miljöcertifiering är också att tredjepartsgranskningen ställer höga krav på uppföljning och verifiering av att kraven uppnås. I Lugnets skola, som certifierades enligt Miljöbyggnad Guld, kommer innemiljön att följas upp genom enkäter rörande ljudnivå, luftkvalitet med mera. SISAB fortsatte att mäta, åtgärda och återmäta r adon så att riksdagens mål om högst 200 Bq/m3 i s kolor och förskolor ska uppfyllas. För de rum där radonhalten var för hög genomfördes åtgärder och åter mätningar. Exem pel på radon åtgärder är fläktar som suger bort jordluft under huset eller tätad byggkonstruktion. 14 MILJÖREDOVISNING 2013
15 MÅLOMRÅDE 6 Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Måluppfyllelse Kommentar Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål: ökad andel nöjda kunder. Enkätfrågor 2013 jämförs med motsvarande enkätsvar Avser brukarnas svar på frågan om hur de upplever inomhusmiljön som helhet. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Förskola: 88 % Ökning: 4 % Skola: 70 % Minskning: 8 % Ingen uppföljning, enkät görs endast vartannat år. Förskola: 71 % Minskning: 20 % Skola: 68 % Minskning: 2 % Målet ej uppnått. Analys pågår. NKI = Nöjd Kund Index Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Mätningar i SISAB:s fastigheter (uppföljning av mätningar och åtgärder). Avser endast verksamhetsytor. 95 % 91 % 535 av 590 fastigheter. 93 % 546 av 590 fastigheter. Målet ej uppnått. I de rum som har för hög radonhalt pågår åtgärder och återmätningar. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätnings - protokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljö dokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fukt dokumentation (där sådan är relevant). 50 % 57 % 64 % Målet ej uppnått. I 7 av 11 projekt uppnådde dokumentation eller uppmätta värden ej SISAB:s krav. Antal vatten- och innemiljöskador i SISAB:s fastigheter, rapporterade i RISK. Delmål: högst 22 st, 5 % minskning jämfört med Antalet vatten- och innemiljöskador rapporterade i RISK (Stockholms stads skade- och incident rapporteringssystem) år 2012 jämfört med motsvarande år st, varav 1 innemiljöskada. Minskning: 50 % 21 st, varav 4 innemiljöskador. Minskning: 9 % 21 st. Enbart vattenskador. Minskning: 9 % Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor. Delmål: minst 97 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition (ändrad): system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVKåtgärder är godkända. Detsamma gäller system i tomställda lokaler. system som är föremål för OVK-åtgärder vid årsskiftet är godkända. 95 % 92 % 94 % Målet ej uppnått. Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (ovk) i skolor. Delmål: minst 97 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: se ovan. 96 % 89 % 90 % Målet ej uppnått. Andel förskolor med buller från installationer som åtgärdats. Delmål: öka. Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba åtgärdats Antal förskolor där ljunivåer >35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll Inget mål. Inget mål. Bulleranmärkningar vid OVKbesiktningar samt i tillsynsärenden har prioriterats och åtgärdats. Målet kan ej mätas Ljudmätning började göras 2013 och åtgärder görs = ILS, indikatorer från stadens integrerade ledningssystem MILJÖREDOVISNING
16 Box 47311, Stockholm PRODUKTION: SNICK-SNACK AB, 2014 BILDER: XXXXXXXXXXXXXXXXX, SISAB Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter, där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- och tillbyggnationer samt nybyggnationer. EN DEL AV STOCKHOLMS STAD
Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för
-- Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för Uppgifterna på följande sidor är huvudsakligen hämtade från stadens integrerade ledningssystem, ILS, utfallsrapport 2014, avsnittet 1.3 Stockholms livsmiljö
Läs merInledning... 3. Miljöanpassade transporter... 4. Giftfritt Stockholm... 6. Hållbar energianvändning... 7. Resurseffektiva kretslopp...
Miljöprogram 2016 Innehåll Inledning... 3 Miljöanpassade transporter... 4 Giftfritt Stockholm... 6 Hållbar energianvändning... 7 Resurseffektiva kretslopp... 8 Sund inomhusmiljö... 9 Vem och hur?... 10
Läs mermiljöredovisning 2012 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2012 Den självklara utbildningsvärden
miljöredovisning 2012 UPPFÖLJNING AV MILJÖPROGRAM FÖR 2012 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader...
Läs merMILJÖPROGRAM 2013 2015
MILJÖPROGRAM 2013 2015 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER... 6 MÅLOMRÅDE 3. HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING... 8 (MÅLOMRÅDE
Läs merMiljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD
Miljöprogram 2015 2016 EN DEL AV STOCKHOLMS STAD INNEHÅLL Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning...
Läs merMILJÖPROGRAM 2014 2016
MILJÖPROGRAM 2014 2016 En del av Stockholms stad Innehåll Inledning...3 Målområde 1. Miljöeffektiva transporter... 4 Målområde 2. Giftfria varor och byggnader... 6 Målområde 3. Hållbar energianvändning...
Läs merLayoutad version kommer att tas fram till SISAB:s styrelsemöte
SISAB miljöprogram Förslag 2015-12-07 Layoutad version kommer att tas fram till SISAB:s styrelsemöte 2015-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 2 Miljöanpassade transporter... 3 Giftfritt Stockholm...
Läs merMILJÖREDOVISNING. Den självklara utbildningsvärden
MILJÖREDOVISNING 2011 Uppföljning av miljöprogram för 2011 Den självklara utbildningsvärden INNEHÅLL INLEDNING... 3 MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER...
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merUtfallsrapport med kommentarer - Tertial (SISAB)
Utfallsrapport med kommentarer - Tertial 2 2013 (SISAB) Övergripande kommentar 1. Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök 2. Kvalitet och valfrihet
Läs merSABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät
2013-10-04 SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät SABOs miljöenkät 2012 har besvarats av 176 SABO-företag. Det motsvarar 61 % av företagen. Det är i större utsträckning de medelstora och stora
Läs merExploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar
Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta
Läs merUtdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016
Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016 Kvalitetsaspekter som är det som har störst påverkan på upplevd kvalitet i det vi levererar till kund har identifierats i områden för mätning av nöjd-kund-index, projektmätning,
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader
Läs merMiljömål och handlingsplan
1 Miljömål och handlingsplan Verksamhet: Bygg och miljöförvaltningen Diplomnivå: Svensk miljöbas Ska vara färdigt: 2016-11-21 Förvaltningens betydande miljöaspekter: Energi, transporter, resor Uppdaterad
Läs merEnergi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Läs merMiljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merMiljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Läs merMiljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning
Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2012 03 15 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL
Läs merFlerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard
Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark
Läs merFigur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
Läs merRiktlinje Energi och miljö
Riktlinje Upprättad av: Ali Joudi Ansvarig: Ali Joudi Datum: 2018-03-28 Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum] Status: FASTSTÄLLD Fastställd av: Helena Ribacke, 2018-03-28
Läs merMål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Läs merMiljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.
Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad
Läs merMiljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014
Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2013-06-03 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL
Läs merYttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting
I OC U m..:yäj!ysn FÖR VÅRDEN Vice verkställande direktör Per-Inge Buskas '2016-06-03 - ÄRENDE 10 BESLUT 1(1) 2016-05-04 Diarienummer LOC 1605-0654 Informationssäkerhetsklass Öppen Styrelsen för Locum
Läs merMILJÖREDOVISNING 2016
MILJÖREDOVISNING 216 ERN S T RO S ÉN M ILJÖR ED OVIS N IN G 216 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Vi är övertygade om det krävs ett systematiskt arbetssätt för att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan och skapa
Läs merMILJÖREDOVISNING 2012
MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot
Läs merMiljömål och handlingsplan
1 Miljömål och handlingsplan Verksamhet: Bygg och miljöförvaltningen Diplomnivå: Svensk miljöbas Ska vara färdigt: 2016-11-21 Förvaltningens betydande miljöaspekter: Energi, transporter, resor Uppdaterad
Läs mer10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?
SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter
Läs merSABOs miljörapport 2013 2014-09-30
SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,
Läs merMILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING
MILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING Beställarens miljöplan i förslags- och projekteringsskede Miljömål och krav är framtaget för: Datum för upprättande av Miljömål och krav: Upprättat av: Reviderat: Projektansvarig
Läs merHandbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning)
Handbok 2009-09-07 Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning) KS-60/2007 Hyresbostäders hus Ekoporten, ett miljonprogramshus ombyggt till det första ekologiska
Läs merRiktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.
RIKTLINJER 1(6) 2012-06-04 KS-60/2007 Handläggare, titel, telefon Eva Lindahl, miljöcontroller 011-151985 Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning
Läs merMILJÖREDOVISNING 2013
MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot
Läs merUtbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015
Sida 1 (5) 2013-08-29 Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan 2013-2015 Utbildningsnämndens övergripande miljömål Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö Förväntat resultat Samtliga nämndens
Läs merAtt bygga upp giftfritt byggande
Att bygga upp giftfritt byggande Gudrun Bremle Kemikaliestrateg Jönköpings kommun Varför jobba med giftfri miljö? Giftfri miljö ett av de nationella miljömålen och ett av de svåraste att nå Vi har ett
Läs merMiljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.
Läs merUppföljning av 3H projektets resultat
Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt
Läs merSABOs miljörapport 2015
Sida 0 av 14 2016-10-24 SABOs miljörapport 2015 Resultat från SABOs miljöenkät Sida 1 av 14 Innehåll Om SABOs miljöenkät... 2 SABOs miljörapport 2015 i korthet... 3 Tabell 1. Ett urval av resultat från
Läs merMiljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.
Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta
Läs merMiljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-
Läs merMiljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete
207-0-0 Sidan av 8 för 207 års miljöarbete Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att uppnår en ständig förbättring när det gäller miljöarbetet samt att miljöarbete bidrar till
Läs merMiljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2017 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2017 Fastställd av DSV:s styrelse 2017 03 16 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2017 Miljöhandlingsplan 2017 Bakgrund Rektor vid
Läs merMiljöberättelse Organisation och verksamhet
Miljöberättelse 217 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Läs merMiljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Läs merMiljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid
Läs merHandlingsplan Miljöarbete
Handlingsplan Miljöarbete Stora Ursvik detaljplan 3 NCC Boende AB 2013-01-08 Mats Nissling 2013-01-08 NCC Boende AB 1 Situationsplan Stora Ursvik, dp 3 2013-01-08 NCC Boende AB 2 Perspektiv Stora Ursvik,
Läs merSweden Green Building Council
Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng
Läs merKONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 2017-02-14 Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1
Läs merEN AV SVERIGES BÄSTA FASTIGHETSFÖRVALTARE 2020
Affärsplan EN AV SVERIGES BÄSTA FASTIGHETSFÖRVALTARE 2020 Locum AB ägs av Stockholms läns landsting (SLL) och är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett fastighetsbestånd på cirka två miljoner
Läs merRedovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter
Läs merEnergieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20
Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten
Läs merRedovisning av Familjebostäders miljö- och energiarbete
1(3) Handläggare Helena Ulfsparre Tel 08-737 22 42 Styrelseärende 2014-08-26 Ärende nr 10 Dnr 2014/1646-1.3 2014-08-07 Redovisning av Familjebostäders miljö- och energiarbete Förslag till beslut Styrelsen
Läs merSABOs miljörapport 2014
2015-09-14 SABOs miljörapport 2014 SABOs miljörapport baseras på den miljöenkät som skickas ut varje år till alla SABOs medlemmar. Trender i 2014 års miljöenkät solceller, förnybar el och tjänstecyklar.
Läs merDöbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12
Döbelnsgatan 20D Kommunala handikapprådet 9/12 Agenda Fakta om huset Syfte för dess uppkomst Vad som har gällt Vad som gäller idag Uppsalahems arbete för gröna hem Fakta Döbelnsgatan 20D Punkthus byggt
Läs merErnst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet
29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla
Läs mer1
www.lindbytvatten.se 1 Miljö, kvalitet och arbetsmiljö www.lindbytvatten.se 2 I samklang med naturen Miljö och kvalitet Vi vidtar aktivt åtgärder för att förebygga och minimera miljöpåverkan. Samtliga
Läs merMandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!
1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt
Läs merMängd. använts. Proton SE Takduk
3 Det som användes Alternativ som kunde ha använts Mängd Halogenfri elkabel PVC-kabel 20 915 m Halogenfria installationsrör PVC-rör 2 830 m Lifeline CS (PVC-fritt plastgolv) Tarkett iq Granit 2,0 (PVC-golv)
Läs merKURS I GRÖNA HYRESAVTAL
KURS I GRÖNA HYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING SYFTE Syftet med grönt hyresavtal är att genom samverkan mellan hyresvärd och hyresgäst förbättra eller bibehålla lokalens miljöprestanda och bidra till
Läs merMiljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap
Miljöhandlingsplan 2015 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2015 02 18 2 Miljöhandlingsplan 2015 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras
Läs merSpara energi i bostadsrättsföreningen
Spara energi i bostadsrättsföreningen Bostadsrätterna 16 maj Umeå Marcel Berkelder certifierad energiexpert, certifierad OVK kontrollant 1 2 3 Miljökvalitetsmålen 4 Naturvårdsverkets sammanfattande bild
Läs merMiljöprogram
Miljöprogram 2017 2019 04 Inledning 05 Miljöpolicy 06 Hållbar energianvändning 08 Miljöanpassade transporter 10 Hållbar mark- och vattenanvändning 12 Resurseffektiva kretslopp 14 Giftfritt Stockholm 16
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs merHyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.
2011-02-02 Avdelningen för lokalplanering Dnr 143/10/2011 Till UTBILDNINGSDEPARTEMENTET NATURVÅRDSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA I bilaga redovisas miljöledningsarbetet
Läs merMiljöfokus i Värtahamnen
Miljöfokus i Värtahamnen Miljö från planering till färdig hamn Redan när den nya visionen för Värtahamnen fastställdes i början av 2000-talet, fanns ett mycket tydligt miljöfokus, som sedan har återspeglats
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej
1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merVi bygger för dagens och morgondagens generationer EN KORT PRESENTATION AV SKOLFASTIGHETER I STOCKHOLM AB
Vi bygger för dagens och morgondagens generationer EN KORT PRESENTATION AV SKOLFASTIGHETER I STOCKHOLM AB Vi är ett kommunalt bolag med ett betydelsefullt uppdrag: Att erbjuda bästa möjliga utbildningsmiljö
Läs merVi bygger för dagens och morgondagens generationer EN KORT PRESENTATION AV SKOLFASTIGHETER I STOCKHOLM AB
Vi bygger för dagens och morgondagens generationer EN KORT PRESENTATION AV SKOLFASTIGHETER I STOCKHOLM AB Vi är ett kommunalt bolag med ett betydelsefullt uppdrag: Att erbjuda bästa möjliga utbildningsmiljö
Läs merAktivitetsplan miljö 2014 2019 för Stockholms Kooperativa Bostadsförening
Aktivitetsplan miljö 2014 2019 för Stockholms Kooperativa Bostadsförening Miljöplan del 2 Mål 2019 Delmål 2014 Aktivitet Transporter Alla bilar inom SKB ska vara miljöbilar enligt Stockholms stads definition
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merBILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet
Läs merStockholms miljöprogram Remissvar.
Dnr 1.6-484/2015 2016-01-20 Sida 1 (7) Handläggare Johanna Wikander Telefon: 08-508 269 07 johanna.wikander@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2016-02-12 Stockholms miljöprogram 2016-2019. Remissvar.
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet
2018-02-22 Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad?
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merFoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017
Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Thomas Thunblom Gäller för: Fastighet och service Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att Landstingsservice uppnår en ständig förbättring när
Läs merKEMIKALIEPLAN
KS 2018.102 2.11.9 KEMIKALIEPLAN 2018- Fastställd av kommunfullmäktige 2018-12-10 181 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/staben Kemikalieplan Vallentuna kommun Innehåll Om
Läs merMiljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.
Miljöberättelse 218 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merAtt ställa energikrav vid nybyggnation
Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU
Läs merEnergieffektivisering. Slutrapport
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.
Läs mer1.2 Miljöplattformen och organisation
Miljöredovisning 2011 1 Inledning och beskrivning av miljöarbetet AMF Fastigheter arbetar systematiskt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet drivs
Läs merKONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax
KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet
Läs merMILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA
MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar
Läs merDANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt
DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt Datum 181109 Maria Novikova Forsen Projekt 2 Sammanfattning utreder om certifieringssystemet Miljöbyggnad kan vara ett alternativ att ställa
Läs merFrån lokala miljömål till aktiviteter 18 KS
Från lokala miljömål till aktiviteter 18 KS 2017.185 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-05-11 64 Från lokala miljömål till aktiviteter (KS 2017.185) Beslut Kommunstyrelsens
Läs merRapportering 2015 av energiuppgifter för 2014
Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering
Läs merMiljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter
Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2015. Miljöredovisning för år 2015 Slutredovisning för programperioden Sammanfattning
Läs merDelmål för att nå ett hållbart samhälle
: 2016:239 Bilaga till Miljöprogram antaget av kommunfullmäktige 180906, 70 Delmål för att nå ett hållbart samhälle 1. Ett tryggt och hållbart samhälle 2. Hållbart byggande 3. Hållbara transporter, resor
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs mer3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION
3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation
Läs merMiljöprogram
Miljöprogram 2017 2019 Tullgårdsskolan på Södermalm 04 Inledning 05 Miljöpolicy 06 Hållbar energianvändning 08 Miljöanpassade transporter 10 Hållbar mark- och vattenanvändning 12 Resurseffektiva kretslopp
Läs merAkademiska Hus satsar på solceller
Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål
Läs merLedningens miljögenomgång
Ledningens miljögenomgång 14 nov 2013 Johan Ahlinder AGENDA Uppföljning av tidigare beslut Miljömål och dess uppföljning Miljöolyckor och större avvikelser Förändringar av verksamheten som ökar verksamhetens
Läs merREKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE
REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är
Läs mer