MILJÖPROGRAM

Transkript

1 MILJÖPROGRAM Den självklara utbildningsvärden

2 INNEHÅLL MÅLOMRÅDE 1. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER... 4 MÅLOMRÅDE 2. GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER... 6 MÅLOMRÅDE 3. HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING... 8 (MÅLOMRÅDE 4. HÅLLBAR ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN EJ TILLÄMPLIGT FÖR SISAB)... MÅLOMRÅDE 5. MILJÖEFFEKTIV AVFALLSHANTERING MÅLOMRÅDE 6. SUND INOMHUSMILJÖ Målområdena och»stadens mål«i detta program är hämtade från Stockholms Miljöprogram Omslagsbild: Interiör från förskolan Skeppet på Södermalm. Foto: SISAB 2

3 Inledning SISAB:s miljöprogram»stockholms livsmiljö är hållbar.«detta kommunfullmäktigemål är utgångspunkt för SISAB:s miljö program , liksom Stockholms miljöprogram med sina målområden: Miljöeffektiva transporter, Giftfria varor och byggnader, Hållbar energi användning, Miljöeffektiv avfallshantering samt Sund inomhusmiljö. Utgångspunkt är också stadens ägardirektiv för Miljöprogrammet innehåller följande: Övergripande strategiska mål för SISAB, totalt nio stycken, som anger vad som ska uppfyllas under programperioden, Samtliga av dessa mål har delmål för Ytterligare delmål för 2013 samt uppföljningsmått för samtliga delmål. Uppföljningsmetod och intern ansvarsfördelning i uppföljningsarbetet. Inom energiområdet redovisas dessutom ett mer långsiktigt mål för år Detta antogs år Bland uppföljningsmått och delmål ingår delar av stadens ILS-indikatorer och basnyckeltal. Integrerat ledningssystem, ILS, är stadens system för integrerad ledning och uppföljning av bolagets verksamhet och ekonomi. ILS-indikatorerna som är markerade med ska följas upp enligt beslut i kommunfullmäktige eller bolagsstyrelsen. Samtliga uppföljningsmått i detta program kommer att redovisas i SISAB:s miljöredovisning för Vissa resultat kommer även att rapporteras i samband med uppföljningen av balanserade styrkort och ILS-rapportering. För att stadens och SISAB:s miljömål ska uppfyllas tas det även fram miljörelaterade aktiviteter på respektive avdelning inom SISAB. En del av dessa ingår i de avdelningsvisa balanserade styrkorten. Aktiviteterna kommer att följas upp successivt under året och redovisas i SISAB:s miljöredovisning för Miljöorganisation SISAB:s ledningsgrupp och styrelse tar beslut om miljöpolicy, miljöprogram och andra övergripande miljö frågor med utgångspunkt från kommunbeslut och ägar direktiv. Ansvaret för genomförande och uppföljning av miljöaktiviteter och uppföljningsmått ligger på samtliga avdelningschefer. Miljökoordinatorer och myndighetshandläggare stödjer avdelningarnas miljöarbete. Ansvaret för framställande av miljöredovisningen ligger på milj ö- koordinatorerna. Stockholm i november 2012 Åsa Öttenius, VD SISAB:s strategiska miljömål Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 25 procent jämfört med år Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar, in- och utvändigt, ska vara färdigsanerade. Mål 2.3 Minst 70 procent av de fastigheter som har PCB i mark ska vara marksanerade. Mål 3.1 Energianvändningen för uppvärmning ska minska med minst tolv procent jämfört med år Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Mål 3.3 Elanvändningen ska minska. Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. 3

4 MÅLOMRÅDE 1 MILJÖPROGRAM Miljöeffektiva transporter Transporter av material och varor samt resor till och från våra fastigheter är en viktig förutsättning för SISAB:s verksamhet. Problemet med transporter är bland annat koldioxid utsläppen från bilavgaserna som bidrar till ökad växthuseffekt. Trafik bidrar också till höga partikel halter i utomhusluften, buller störningar och andra utsläpp av föroreningar till mark och vatten. I SISAB:s arbete ingår att minska milj öpåverkan från transporter som en del i stadens arbete för ett hållbart transportsystem. SISAB ställer miljökrav på transporter i sina upphandlingar och anpassar dem till kommunfullmäktiges beslut 2012 om miljökrav vid upphandling av entreprenader. Enbart miljöbilar används i bilpool och som företagsbilar. Miljöbilarna använder enbart odubbade vinterdäck. Cirka två tredjedelar av koldioxidutsläppen från de egna tjänsteresorna kommer idag från privata bilar. Resorna med privatbil har minskat under senare år, bland annat genom införande av bilpool och ökat kollektivtrafikresande. Under 2013 kommer SISAB att fortsätta se över villkoren för anställdas tjänste resor genom en ny resepolicy/-strategi. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan. Stadens mål År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Miljöbelastningen från stadens transporter och resor ska minska. Stadens egna fordon skall vara milj öbilsklassade och köras på miljöbränsle, och av staden upphandlade transporttjänster ska miljöfordonsandelen öka. Miljökvalitetsnormerna för luft ska uppnås. Gång- och cykelresandet ska öka. Kollektivtrafikens andel ska öka. Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e (koldioxidekvivalenter) per stockholmare (från ca 4,0 ton år 2005). Strategiska miljömål Mål 1.1 Utsläppen av växthusgaser från tjänsteresor ska minska med minst 25 procent jämfört med år 2011 (till 56 ton CO 2 ). Delmål ton CO 2. Ytterligare delmål år 2013 Samtliga SISAB:s fordon ska använda odubbade vinterdäck. Samtliga SISAB:s fordon ska vara miljöbilar. Andelen miljöbränslen i SISAB:s miljöbilar ska vara minst 95 procent. Andelen medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten ska vara minst 85 procent. Minst en elbil ska ingå i SISAB:s fordonspark. En resepolicy/-strategi för SISAB ska antas, för att närmare klar göra hur ovan stående mål uppnås. Under 2013 ska en resepolicy/-strategi för SISAB antas. 4

5 MILJÖPROGRAM MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 1.1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Delmål: 66 ton CO 2, cirka 5 % minskning. Koldioxidutsläpp från körda tjänstemil 2013 jämförs med motsvarande år Beräknas utifrån bränsle- och resestatistik för pooloch företagsbilar samt privata bilar med milersättning. Administrativa avdelningen. Andel fordon som använder odubbade vinterdäck. Delmål: 100 %, redan uppnått. Antal bilar med odubbade vinterdäck Totalt antal bilar Gäller SISAB:s bilpool och företagsbilar. Administrativa avdelningen. Andel miljöbilar. Delmål: 100 %, redan uppnått. Antal miljöbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar Gäller SISAB:s bilpool och företagsbilar. Administrativa avdelningen. Andel miljöbränslen i SISAB:s miljöbilar. Delmål: minst 95 %. Volym förnyelsebart drivmedel (etanol eller gas) Total volym drivmedel (till etanol/fordonsgasfordon) Administrativa avdelningen. Andel medarbetare på SISAB som använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten. Delmål: minst 85 %. Antal medarbetare som reser i tjänsten och uppger att de ofta eller ibland använder miljövänliga transportmedel (cykel, allmänna kommunikationer, miljöbil etcetera) Totalt antal resande i tjänsten Följs upp genom stadens medarbetarenkät. Personalavdelningen. Andel elbilar. Delmål: en elbil, cirka 6 %. Antal elbilar enligt stadens definition Totalt antal bilar (cirka 18 stycken) Gäller bilpool och företagsbilar. Stadens definition är bilar som omfattas av regeringens»supermiljöbilspremie«, det vill säga oftast elbilar eller laddhybrider. Administrativa avdelningen. Antagen respolicy/-strategi. 5

6 MÅLOMRÅDE 2 MILJÖPROGRAM Giftfria varor och byggnader Vanliga bygg- och förvaltningsprodukter har, i ett historiskt perspektiv, visat sig innehålla ämnen som i flera fall orsakat hälso- och miljömässiga problem. Därför måste vi idag dels förhindra spridning av nya farliga ämnen, dels ta hand om tidigare använda farliga ämnen. Byggvarubedömningen (BVB) är ett branschanpassat system för miljöbedömning av byggvaror som utvecklats av SISAB och andra stora fastighetsägare. Dess kriterier ska tillämpas både av SISAB:s entreprenörer och konsulter och internt. Kravet följs upp genom att projektplatser i BVB granskas i enlighet med mål 2.1. Dessutom har SISAB i sina större bygg- och renoveringsprojekt kontroller med hjälp av miljökonsulter. Inventering och sanering av PCB (polyklorerade bifenyler, ett idag förbjudet miljögift) fortsätter enligt den plan som tidigare tagits fram. Samtliga byggnader med öppna och synliga fogar från»pcb-risk åren« är inventerade både inoch utvändigt. Dessa ska enligt PCBförordningen vara saner ade senast 2014 eller Inbyggda och dolda byggnadsdelar med PCB-risk kommer att inventeras och saneras i samband med kommande renoveringseller ombyggnadsprojekt, i enlighet med SISAB:s strategi som är godkänd av Miljöförvaltningen. Marken intill PCB-san erade byggnader har inventerats av SISAB år PCB har i vissa fall läckt ut från fogarna i halter som föranleder marksaneringar, vars prioritetsordning nu har fastlagts. Ytterligare några fastig heter ska markinventeras när pågående fogsanering är avslutad. År 2016 ska all mark med PCB vara sanerad, enligt SISAB:s plan. Ett sätt att säkerställa och tydliggöra att skolor och förskolor upprätthåller en hälso- och miljömässigt hög standard kan vara att miljöklassa byggnaderna, det vill säga använda något av de miljöcertifieringssystem för byggnader som idag används allt oftare i bygg- och fastighetssektorn. Systemen ställer krav på både inomhusmiljön och andra miljöaspekter, till exempel hållbar energianvändning och giftfria varor, och ibland på ytterligare fler miljöaspekter. SISAB prövar miljöklassning i några projekt och avser ta fram en strategi utifrån en analys av olika system och fördelar för SISAB och SISAB:s kunder. SISAB bidrar till ökad ekologisk livsmedelskonsumtion genom att köpa in ekologiska livsmedel till kontoret, i första hand kaffe och mjölk samt även en del frukt. Nationella mål Miljökvalitetsmål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Skyddande Ozonskikt. Stadens mål Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor ska minska. Utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från byggnader och anläggningar ska minska. Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 procent. Strategiska miljömål Mål 2.1 I samtliga avslutade projekt och ramavtal ska i enlighet med krav i avtal Byggvarubedömningens kriterier ha använts för kontroll av byggvaror. Delmål 2013 Målet gäller varje år. Mål 2.2 Samtliga fastigheter med PCB i fogar, in- och utvändigt, ska vara färdigsanerade redan år Delmål 2013 Åtta saneringar utförda. Mål 2.3 Minst 70 % av de fastig heter som har PCB i mark ska vara marksanerade (15 stycken). Delmål 2013 Tre saneringar utförda. En strategi för miljöklassning inom SISAB ska antas. Andelen miljöklassade byggnader ska öka. Ägardirektiv 2013 SISAB ska verka för en giftfri miljö. 6

7 MILJÖPROGRAM GIFTFRIA VAROR OCH BYGGNADER Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 2.1 Andel avslutade projekt och ramavtal med BVB-krav där BVB:s kriterier har använts för kontroll av byggvaror. Delmål: 100 %. Andel projekt/ramavtal som dokumenterat varor i BVB:s projektdatabas kontrolleras. Även det genomsnittliga antalet doku menterade varor följs upp. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen (redovisningsansvarig), Projektavdelningen. Mål 2.2 Andel fastigheter med inventerad PCB i fogar som är färdigsanerade. Delmål: Cirka 80 %, det vill säga minst åtta saneringar utöver de 14 av 28 fastigheter som tidigare sanerats. Antalet fogsanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i fogar (28 stycken) Gäller både in- och utvändig PCB i fastigheter som byggts eller renoverats Mål 2.3 Andel fastigheter med inventerad PCB i mark som är färdigsanerade. Delmål: Cirka 30 %, det vill säga tre saneringar utöver de tre som tidigare sanerats. Antalet marksanerade fastigheter Antalet fastigheter som inventerats och visat sig innehålla PCB i mark (21 stycken) Gäller PCB i mark vid fastigheter som innehållit PCB i fogar. FOTO: LARS OWESSON / BILDARKIVET.SE 7

8 MÅLOMRÅDE 3 MILJÖPROGRAM Hållbar energianvändning I SISAB:s miljöarbete är energieffektivisering en viktig del. Arbetet får dock inte ske på bekostnad av inomhusmiljön. År 2013 kommer den sista oljeuppvärmda skolan att konverteras till fjärrvärme, vilket tillsammans med energieffektiviseringar och planerade förändringar i fjärrvärmeproduktionen väntas leda till att SISAB:s växthusgasutsläpp fortsätter minska. Dessutom är all el miljömärkt. Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden som träder i kraft 2013 stärker SISAB:s rådighet över långsiktiga energiinvesteringar. Elavtal som tidigare innehades av hyresgästerna överförs då till SISAB. Samarbete med hyresgästerna kommer dock fortsätta vara en nödvändig del i energieffektiviseringsarbetet. Sedan 2010 har SISAB ett långsiktigt energimål: värmeanvändningen från fjärrvärme och närvärme ska år 2020 vara högst 120 kwh/m2 (det vill säga minska från 163 kwh/m2 år 2009 med cirka 27 procent). SISAB har tagit fram en energiplan som fastställer nödvändiga aktiviteter, bland annat driftoptimeringar och energiinriktade uppgraderingar i det löpande underhållet av installationer och klimatskal. Energiplanen kommer att revideras i takt med att elanvändningen kartläggs och kontrollen över energianvändningen förbättras i varje fastighet. Mål för den totala energianvändningen kommer att tas fram. Vid nybyggnationer ska strävan vara att byggnadernas specifika energianvändning uppgår till högst 55 kwh/m2 Atemp och år (vilket ger cirka 100 kwh/m2 inklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt Boverkets byggregler). Den konceptförskola som nu utvecklas av SISAB ska vara minienergihus, vilket är ett steg mot passivhus (för kravspecifikationer, se FEBY 12 lokaler ). Nationella mål Miljökvalitetsmål: Begränsad miljöpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. Stadens mål År 2050 ska Stockholm vara fossilbränslefritt (enligt tidigare beslut). Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent. Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. I nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2. Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare, från cirka 4,0 ton år Ägardirektiv 2013 Arbeta kontinuerligt med åtgärder som bidrar till energieffektivisering. I samarbete med utbildningsnämnden genomföra nödvändiga åtgärder så att krav på minskade energikostnader uppnås. Strategiska miljömål Mål 3.1 Energianvändningen för uppvärmning ska minska med minst tolv procent jämfört med år 2011 (till 131 kwh/m 2 ). Delmål kwh/m 2, cirka tre procent minskning jämfört med Mål 3.2 Utsläppen av växthusgaser från energianvändning ska minska. Delmål 2013 Kartläggning. Mål 3.3 Elanvändningen ska minska. Delmål kwh/m 2 på SISAB:s kontor. 79 kwh/m 2 i SISAB:s fastighetsbestånd. Ytterligare delmål år 2013 För samtliga startade nybyggnadsprojekt ska det slås fast ett mål om specifik energianvändning. Snittvärdet ska vara högst 60 kwh/m2, strävan ska vara högst 55 kwh/m2. Större ombyggnadsprojekt ska projekteras för reducerad energianvändning. Antalet fastigheter där driftstider uppdaterats utifrån aktuella verksamhetstider ska vara minst 120 stycken. 8

9 MILJÖPROGRAM HÅLLBAR ENERGIANVÄNDNING Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 3.1 Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter, kwh/m 2. Delmål: 138 kwh/m 2,, cirka 3 % minskning. Anmärkning: denna indikator är en hopslagning av två ILS-indikatorer. Energianvändning för uppvärmning Antalet uppvärmda kvadratmeter bruksarea (BRA) i Vitec (SISAB:s fastighetsdatabas) Jämförelse görs med motsvarande uppgift för år Uppföljningen avser fjärrvärme och närvärme (det vill säga ej elvärme), normalårskorrigerat, redovisat av Fortum. Inkluderar även varmvatten om det ej är eluppvärmt. Fastighetsavdelningarna (redovisningsansvarig), Projektavdelningen. Mål 3.2 Växthusgaser från energianvändning. Delmål: Kartläggning 2013 och minskning från och med Växthusgasutsläpp (CO2e) beräknas utifrån en kartläggning av SISAB:s totala energianvändning (både värme och el) under Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen. Mål 3.3 Elanvändning på kontoret per kvadratmeter, kwh/m2. Delmål: 55 kwh/m 2, minst 2 % minskning. Av SISAB betald elanvändning per m 2 på SISAB:s kontor år Jämförs med motsvarande uppgift år Avser verksamhetsel. Administrativa avdelningen. Mål 3.3 forts Elanvändning i fastighetsbeståndet per kvadratmeter, kwh/m 2. Delmål: 79 kwh/m2. Av SISAB betald elanvändning per m 2 totalt i fastighetsbeståndet. Avser både verksamhetsoch fastighetsel. Elavtalen kommer att ändras. Kartläggning kommer att ske år Målet 2013 utgår från preliminära beräkningar. Genomsnittlig energianvändning per m2 och år vid nybyggnadsprojektering. Delmål: strävan mot högst 55 kwh/m2, max 60 kwh/m2 (A-temp) exklusive tillägg för hygieniskt luftflöde enligt BBR. Tillägget ger cirka 45 kwh/m2, det vill säga totalt cirka 100 kwh/m2 (vid värmepumpsystem totalt cirka 80 kwh/m2). När projektering av permanenta nybyggnadsprojekt startas ska byggnadens specifika energianvändning (uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi) slås fast i mallen»energimål«i SISAB:s projektstyrning. Genomsnittlig fastslagen energianvändning i uppstartade projekt räknas ut. Redovisning sker också av antal projekt med specifik energianvändning över 55 respektive 60 kwh/m2. Projektavdelningen (redovisningsansvarig), Andel m2 area som energieffektiviserats vid större ombyggnad. Delmål: 0,2 % Indikatorn mäter antal kvadratmeter som omfattas av åtgärder som påbörjas under året i relation till totalt antal kvadratmeter, och som ger en bedömd energieffektivisering om minst 20 procent i jämförelse med byggnadens energianvändning före åtgärd. Antalet ombyggda kvadratmeter divideras med fastighetsägarens totala kvadratmeteryta. Projektavdelningen (redovisningsansvarig), Antal fastigheter där värme och ventilation driftsoptimerats utifrån aktuella verksamhetstider. Delmål 2013: 120 st Antalet fastigheter där anpassning skett av samtliga enskilda ventilationsaggregats drifttider utifrån de aktuella verksamhetstider som stämts av vid platsbesök hos verksamhetsutövaren. 9

10 MÅLOMRÅDE 5 MILJÖPROGRAM Miljöeffektiv avfallshantering SISAB har ett ansvar för att det avfall som uppstår vid ny- och ombyggnader och servicearbeten källsorteras för återvinning. SISAB ska också erbjuda genomtänkta system för att källsorteringen ska fungera i skolor och förskolor. Bland annat gäller det system för insamling av matavfall som är effektiva och arbetsmiljöanpassade. Exempelvis kan avfallskvarn installeras. Matavfallet samlas då i en tank och borttransporteras med slamsugbil för att omvandlas till biogas. Praktiska råd och exempel på utformning av avfallsutrymmen och -system finns i en så kallad referens, Avfallshantering, vilken SISAB kontinuerligt uppdaterar. SISAB definierar hur bygg- och rivningsavfall ska källsorteras av bygg entreprenörerna vid ny- och ombyggnation. Målet är att SISAB:s sedan många år ambitiösa nivå ska bibehållas. För det farliga avfallet ställs särskilda krav i enlighet med lagstiftningen. Även på SISAB:s kontor ska avfallet källsorteras. Insamlingssystem finns för papper, förpackningar med mera. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål Avfallet från stadens verksamheter ska förebyggas och det som ändå uppstår ska nyttiggöras. Andelen felsorterat farligt avfall ska minska. Ägardirektiv Aktivt bidra till att staden når det nationella målet om 50 procent matavfallsinsamling till år Strategiska miljömål Mål 5.1 Samtliga projekt ska uppfylla SISAB:s krav på avfallsåtervinning. Delmål 2013 Målet gäller varje år. Ytterligare delmål år 2013 Källsorteringen vid SISAB:s byggarbetsplatser ska öka. SISAB ska ge praktiska råd och exempel på system för att bland annat insamlingen av matavfall ska fungera. 10

11 MILJÖPROGRAM MILJÖEFFEKTIV AVFALLSHANTERING Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 5.1 Andel projekt som klarar SISAB:s deponirestkrav. Delmål: 100 %. Deponirestkrav: högst 10 viktprocent vid nybyggnad och 15 viktprocent vid ombyggnad. Miljödokumentationen från avslutade projekt gås igenom (Projekt med motiverad avvikelse undantas.) Deponirest definieras som den del av byggavfallet som går till deponi efter både byggarbetsplatsens och avfallsentreprenörens sortering. Om ingen annan uppgift finns antas 25 % gå till deponi efter avfallsentreprenörens sortering av osorterad fraktion. Med»projekt«avses alla större om-, till- och nybyggnader av fastigheter, det vill säga de som handläggs av projektavdelningen. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen (redovisningsansvarig), Projektavdelningen. Källsorteringsgrad vid SISAB:s byggarbetsplatser. Delmål: ökad källsortering. Gå igenom miljödokumentationen från avslutade projekt och räkna ut andel avfall som källsorterats på arbetsplatserna. Definition av projekt: se ovan. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen. FOTO: JÖRGEN WIKLUND / BILDARKIVET.SE 11

12 MÅLOMRÅDE 6 MILJÖPROGRAM Sund inomhusmiljö Våra barn ska vistas och undervisas i en sund och giftfri miljö. SISAB som fastighetsägare och verk samhetsutövarna i skolor och förskolor behöver tillsammans aktivt arbeta för att förbättra ljudmiljö, luftkvalitet och termiskt inomhusklimat samt förebygga att nya problem uppstår. Viktigt för SISAB är att uppnå fullgod ventilation och att successivt bygga bort gamla installationer och sanera grundkonstruktioner som kan bidra till dålig inomhusmiljö. Det nya ramavtalet mellan SISAB och staden kommer att ge SISAB större rådighet över fastigheternas underhåll och modernisering. Det är också viktigt att arbeta förebyggande i våra projekt så att inbyggd fukt och riskkonstruktioner undviks. Det är SISAB:s förhoppning att de åtgärder som vidtas successivt kommer att ge bättre hälsa hos våra kunder, vilket avspeglas genom goda resultat avseende frågor om inomhusmiljö i våra Nöjd Kundundersökningar. Under 2013 kommer en översyn att ske av processen för uppföljning av radon- och ventilationsåtgärder. Nationella mål Miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. Stadens mål Inomhusmiljön ska bli bättre. Radonhalterna inomhus ska minska. Bullernivåerna inomhus ska minska. Ägardirektiv Arbeta aktivt för att tillgodose en god inomhusmiljö med god luftkvalitet. Strategiska miljömål Mål 6.1 Andelen kunder som är nöjda med inomhusmiljön ska öka. Delmål 2013 Ökning jämfört med Ytterligare delmål år 2013 Andelen fastigheter med en radonhalt under 200 Bq/m 3 ska vara 100 %. Samtliga ny- och ombyggnadsprojekt ska redovisa fuktmätnings protokoll med godkända värden. Antalet vatten- och innemiljöskador i SISAB:s fastig heter ska minska med minst 5 procent jämfört med Andelen godkända ventilationssystem (OVK) i förskolor ska vara minst 97 procent. Andelen godkända ventilationssystem (OVK) i skolor ska vara minst 97 procent. Buller från tekniska installationer i förskolor ska minska. Våra barn ska vistas och under visas i en sund och giftfri miljö. 12

13 MILJÖPROGRAM SUND INOMHUSMILJÖ Uppföljningsmått och delmål 2013 Uppföljningsmetod Ansvarig avdelning Mål 6.1 Andel kunder som är nöjda med inomhusmiljön i NKI-enkät. Delmål för 2013: ökad andel nöjda kunder. Enkätsvar 2013 jämförs med motsvarande enkätsvar Avser brukarnas svar på NKI-enkätens fråga om hur man upplever inomhusmiljön som helhet i skolan respektive förskolan. De som svarat Mycket bra eller Ganska bra anses vara nöjda. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen (redovisningsansvarig), Andel av SISAB:s fastigheter som har en radonhalt under 200 Bq/m3. Delmål: 100 %. Mätningar i SISAB:s fastigheter (uppföljning av mätningar och åtgärder). Avser endast verksamhetsytor. Andel ny- och ombyggnadsprojekt som redovisar fuktmätningsprotokoll med godkända värden. Delmål: 100 %. Gå igenom miljödokumentation från avslutade projekt och räkna ut andel projekt med godkänd fuktdokumentation (där sådan är relevant). Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen (redovisningsansvarig), Projektavdelningen. Antal vatten- och innemiljöskador i SISAB:s fastigheter, rapporterade i RISK. Delmål: högst 22 stycken, 5 % minskning jämfört med år Antalet vatten- och innemiljöskador rapporterade i RISK (Stockholms stads skade- och incidentrapporteringssystem) år Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i förskolor. Delmål: minst 97 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: system i lokaler där stadsbyggnadskontoret beviljat anstånd med OVK-åtgärder är godkända. Detsamma gäller system i tomställda lokaler. system som är föremål för OVK-åtgärder vid årsskiftet är ej godkända. (Vilket är den huvudsakliga orsaken till att 100 % OVK ej förväntas uppnås.) Andel ventilationssystem med godkänd ventilationskontroll (OVK) i skolor. Delmål: minst 97 %. Enligt redovisning av obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Antal godkända system Totalt antal system Definition: se ovan. Andel förskolor med buller från installationer. Delmål: minska. Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba åtgärdats Antal förskolor där ljudnivåer >35 dba uppmätts i samband med OVK-kontroll 13

14 Skolfastigheter i Stockholm AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar merparten av Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Vår målsättning är att erbjuda sunda, trevliga och ändamålsenliga utbildningsmiljöer. SISAB har 590 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm, från Kista i norr till Farsta i söder. Totalt äger och förvaltar vi 1,7 miljoner kvadratmeter där mer än hundra tusen människor vistas dagligen. Det skulle behövas 106 hötorgshus för att rymma alla våra skolor. Vi arbetar med drift och underhåll av fastigheterna, med omfattande om- tillbyggnationer samt nybyggnationer. PRODUKTION: SNICK-SNACK AB, NOVEMBER 2012 OMSLAGSBILD OCH VINJETTBILDER: SISAB ÖVRIGA BILDER: BILDARKIVET.SE Skolfastigheter i Stockholm AB Box 47311, Stockholm