INNEHÅLL. Vårdval Halland Plus... 4

Transkript

1

2

3

4

5 INNEHÅLL Framtid... 1 Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige... 2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälsooch sjukvård... 3 Tillgänglighet... 3 Vårdval Halland Plus... 4 Vårdproduktion... 5 Flöden och processer... 5 Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården... 6 Patientenkäter... 6 Brukarmedverkan... 6 Vårdplaner... 7 Tvångsvård... 7 Information... 8 Vården ska var säker och ges med hög kvalitet Regionala uppföljningsindikatorer för vårdkvalitet Öppna Jämförelser Regionala kvalitetsindikatorer Kvalitetsregister Säker vård Patientsäkerhet Avvikelserapportering Högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar: Följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler Trycksårsmätning Vårdrelaterade infektioner Läkemedelsanvändning (patienter över 75 år och med mer än fem läkemedel) Nationella riktlinjer Vårdprocesser- effektiva och sammanhållna vårdkedjor FoUU Medarbetare och medarbetarskap Verksamhetsplan Medarbetarenkät Utvecklingssamtal och Individuella utvecklingsplaner Utveckling av andelen heltids- och deltidsanställda Översyn bemanning Arbetsmiljö Kartlägga behovet av strategisk kompetens på kort och lång sikt Kompetensförsörjningsplaner.. 23 Kompetensutveckling Hälsa och arbetsmiljö Miljö Ekonomi Verksamhet Ekonomi Kommentarer per kontoklass Material och köp av verksamhet Övriga verksamhetskostnader såsom lokaler, transporter, resekostnader, teknik, overhead, finansiella poster etc Bilagor

6 Framtid Väsentliga förändringar de närmaste tre till tio åren: Psykiatrin behöver integreras och utifrån befolkningens behov ses som en möjlighet gällande utbud, vård, behandling samt kvalitet på samma sätt som somatiska verksamheters. Ett sätt för att underlätta detta kan vara att öppenvården lokaliseras tillsammans med övriga somatiska verksamheter, exempelvis med närhet till vårdcentraler eller inom sjukhusen. Den somatiska vården behöver utvecklas och kunna erbjuda patienter med psykisk sjukdom en vård och behandling som är jämlik den som erbjuds personer utan tidigare psykisk sjukdom. Pedagogik, synsätt och metoder behöver anpassas. Delaktigheten i vård och behandling samt planerna för vården skall ske i samarbete med patienten och närstående i så stor omfattning som möjligt. Detta innebär att arbetsformer och möjligheter för att säkerställa detta behöver utvecklas. Utbudet kommer sannolikt att behöva anpassas i förhållande till befolkningens önskemål. Detta kan till exempel innebära ökad information om egenvård på nätet och skattningsskalor med hänvisning till rätt vårdnivå beroende på utfall vid självskattning. Att kunna läsa sin journal på nätet och de behov som föds mot bakgrund av detta behöver uppmärksammas inom psykiatrin samt att skapa bra former för att hantera denna fråga. Psykiatrin behöver kartlägga och säkra behovet av strategisk kompetens på kort och medellång sikt. En stor utmaning ses särskilt när det gäller specialistläkare, specialistsjuksköterskor samt psykologer. 1

7 Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Psykiatrin ska bedriva ett hälsofrämjande arbete för att fånga upp sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanor. Detta innebär bland annat att identifiera patienter med ohälsosamma levnadsvanor och till exempel erbjuda sjukdomsförebyggande insatser och motiverande samtal. Mål: Kartläggning av antal hälsosamtal, sjukdomsförebyggande insatser och motiverande samtal. En kartläggning är genomförd bland patienter med diagnosen bipolär sjukdom eller psykossjukdom. Av de patienter med dessa diagnoser, som besökt öppenvården, har 384 (22,2 %) haft ett hälsosamtal, som dokumenterats. Levnadsvaneprojektet pågår sedan 2012 i samarbete med högskolan i Halmstad och har till syfte att påverka personer med psykossjukdomar till att utveckla bättre levnadsvanor t.ex. motion, kost och rökning. 2

8 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Invånarna i Region Halland ska erbjudas en psykiatrisk vård med effektiva flöden i vårdprocesserna, god tillgänglighet och hög kvalitet. Tillgänglighet Mål: Vuxenpsykiatrin: 80 % av alla nybesök ska ske inom 60 dagar. 80 % av fördjupade utredningar samt behandling ska påbörjas inom 60 dagar. Barn- och ungdomspsykiatrin: 90 % av alla nybesök ska ske inom 30 dagar. 80 % av fördjupade utredningar samt behandling ska påbörjas inom 30 dagar. Vuxenpsykiatri Nybesök Påbörjade behandlingar Påbörjade utredningar Väntande till nybesök, Väntande till behandling, Väntande till utredning, % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Åtgärd inom mål: 0-60dagar Åtgärd inom 60-90dagar Åtgärd utanför mål: >90dagar Verksamheterna når uppsatta mål avseende nybesök och påbörjade utredningar. Målet nås däremot inte när det gäller påbörjade utredningar. För att öka möjligheterna att nå målen avser verksamheten bland annat att anställa länspsykologer. Brister har identifierats i registreringen av tillgänglighetsdata, vilket kan påverka den redovisade tillgängligheten negativt. Det har saknats externa leverantörer att hänvisa patienter till då kraven i vårdgarantin inte uppnåtts. Bristen ses vid behov av läkarbesök och vid fördjupad utredning. 3

9 BUP, inkl ÄT (ätstörning) Nybesök Påbörjade behandlingar Påbörjade utredningar Väntande till nybesök, Väntande till behandling, Väntande till utredning, % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Åtgärd inom mål: 0-30 dagar Åtgärd inom mål: dagar Åtgärd utanför mål: >60 De uppsatta målen för nybesök och behandling/åtgärd nås. Målet för fördjupade utredningar nås inte. Väntetiderna varierar mellan mottagningarna och kan ibland förklaras av hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera, framför allt psykologer. Ett omfattande arbete pågår för att identifiera brister i flöden på mottagningarna. För att nå målen i vårdgarantin har utredningar köpts av externa leverantörer. Det kan konstateras att externa leverantörer inte finns i tillräcklig omfattning för att kunna hänvisa patienter. Under hösten har psykologer, länspsykologer som ska arbeta länsövergripande med fördjupade utredningar, rekryterats. Vårdval Halland Plus Under hösten 2013 har förberedelser inför införande av vårdval i delar av den specialiserade öppna psykiatrin pågått. Inriktningen i förberedelsearbetet har varit att alla patienter, oavsett om de omfattas av Vårdval Halland Plus eller inte, ska erbjudas och erhålla god tillgänglighet och kvalitativt god vård. Förberedelserna har inneburit att genomföra generella förbättringar så att verksamheten blir konkurrenskraftig. Tyngdpunkten har legat och kommer fortsättningsvis att ligga på fyra utvecklingsområden; standardiserade vårdprocesser, bemötande, effektivare administration och förbättrad tillgänglighet. Verksamhetschef och projektsekreterare har under senhösten genomfört ett omfattande informationsarbete. Parallellt med införandearbetet har ett utvecklingsarbete för öppenvårdens ledningsgrupp planerats. Målet är att ge avdelningscheferna ökad kunskap och stöd i att bedriva ett intensivt och framgångsrikt arbete med kvalitetsförbättringar på mottagningarna. 4

10 Vårdproduktion Arbetet med produktionsplanering ska prioriteras i öppenvården. Mål: Ta fram grund till produktionsplan. Vid organisationsförändringen den 1 oktober delades den vuxenpsykiatriska verksamheten upp i ett verksamhetsområde för heldygnsvård och ett för öppen vård. Med en gemensam ledningsgrupp för öppenvården blir möjligheterna att samordna och likrikta vårdutbudet större. Arbetet med produktionsplanering har påbörjats genom att bland annat ta fram gemensamma nyckeltal för bemanning baserade på befolkningsunderlag. Öppna tidböcker och tillgängliga schema är andra delar i arbetet med produktionsplaneringen. Inom BUP arbetar mottagningen i Halmstad med att kartlägga flöden inom verksamheten. Detta arbete beräknas vara färdigt under 2014 och kommer att vara vägledande för planeringen inom hela verksamhetsområdet. Flöden och processer Barn- och ungdomspsykiatrin ska tillsammans med närsjukvård och elevhälsan kartlägga processen för barn med psykisk ohälsa. Mål: Kartläggning av processen. Vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin ska kartlägga flödet och omfattningen av personer med ADHD problematik, för att synliggöra om/hur detta påverkar tillgängligheten för andra patientgrupper. Mål: Kartläggning av flöden. Vuxenpsykiatrin arbetar med riktlinjer för utredning av patienter med frågeställning ADHD, med tydliga ambitioner att motverka undanträngningseffekter. Vid vissa enheter inom BUP är % av patientkontakterna riktade mot neuropsykiatri, ADHD och autism. Gruppen patienter inom autismområdet har ökat. På grund av denna ökning finns undanträngningseffekter för andra patientgrupper. Patientflödena kartläggs. För att kunna tillgodose andra patientgruppers behov implementeras till exempel ett vårdprogram för depression för att tydliggöra denna patientgrupps behov. Att skapa en handläggningsöverenskommelse tillsammans med närsjukvården samt en ny handläggningsöverenskommelse kring gränsdragningen gentemot habiliteringen är för psykiatrin ett strategiskt arbete för att säkra rätt insatser på rätt vårdnivå LEON-principen. BUP påbörjade i november 2013 arbetet med att ta fram en handläggningsöverenskommelse (HÖK) tillsammans med närsjukvård och elevhälsa. Samverkan ska ske med övriga vårdgivare för att ta fram åtgärder för att förbättra den somatiska vården för patienter med psykisk ohälsa. Mål: Tydliggöra ansvar och i samverkan utveckla rutiner så att patienter med psykisk ohälsa erbjuds likvärdig somatisk vård som övriga medborgare. Patienter med psykisk ohälsa och diagnos, får sämre omhändertagande inom den somatiska vården. Med detta som utgångspunkt pågår ett regiongemensamt arbete med att kartlägga somatiska vårdprocesser så att alla, oberoende av tidigare sjukdomar, ska få tillgång till rätt vård. Psykiatrin deltar i detta arbete. 5

11 Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Patientenkäter Den nationella patientenkäten genomfördes 2012 i vuxenpsykiatrisk öppen- och heldygnsvård. Under 2013 skall resultaten från denna användas vid förbättringsarbeten i områden med låg patientupplevd kvalitet (PUK-värde), till exempel bemötande, delaktighet och information så att PUK- värdet förbättras vid mätningen Mål: Genomföra förbättringsarbeten med syfte att förbättra patientupplevd kvalitet. För barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter pågår arbetet med att ta fram en nationell patientenkät. I väntan på denna används de resultat från BCFPI (Brief Child Family Phone Interview) som speglar patienters/anhörigas synpunkter på vården. Mål: Genomföra förbättringsarbeten utifrån synpunkter på vården i BCFPI. Under första kvartalet 2014 genomförs en ny nationell patientenkät inom vuxenpsykiatrin. Med resultaten från denna kommer handlingsplaner att tas fram för att ta tillvara de synpunkter som patienter lämnat på den upplevda kvalitén i olika förbättringsarbeten. I BCFPI-uppföljning, där 80 % av föräldrarna svarar vid en 1-årsuppföljning, känner sig 86 % av de tillfrågade föräldrarna delaktiga i vården. För att om möjligt ytterligare öka delaktigheten för patienter/föräldrar kommer verksamheten att arbeta med att patienterna i större utsträckning ska ha dokumenterade vårdplaner. Brukarmedverkan Planer för samverkan med brukare och närstående skall utvecklas på alla nivåer i organisationen. Dessa skall omfatta såväl samverkan vid patientbesök som dialog mellan brukare/närstående och de olika ledningsnivåerna. Mål: Skiftliga planer för samverkan upprättas i dialog med brukarorganisationerna. Arbetssätt och dialogforum arrangeras i linje med upprättade planer. I PRIO-satsningen ställs krav på ökad delaktighet från brukarorganisationer och närstående i samverkansöverenskommelser och i framtagandet av handlingsplaner (samverkan kring barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning). Brukarföreträdarna har getts möjlighet att lämna synpunkterpunkter på de framtagna regionala samverkansöverenskommelserna och handlingsplanerna. 6

12 Vårdplaner Vuxenpsykiatri Samtliga patienter i behov av vårdplan ska ha en sådan. Under året kartläggs rutiner och processer i arbetet med att ta fram vårdplaner och hur vårdplaner används. Mål: Genomföra kartläggning. Barn- och ungdomspsykiatri Samtliga patienter i behov av vårdplan ska ha en sådan. Mål: 100 % Andel patienter med vårdplan Uppföljn. rapport Uppföljn. Rapport 2 Helår 2013 Barn- och ungdomspsykiatrin 28 % 27 % 31 % Vuxenpsykiatrin norr 28 % 24 % 25 % Vuxenpsykiatrin söder 32 % 31 % 27 % De redovisade andelarna vårdplaner är låg i relation till målen. För att kunna mäta andel vårdplaner måste journaltyp vårdplan användas i dokumentrationen. Detta är nödvändigt för att möjliggöra uthämtning av data från journalsystemet. Planeringen av patientens vård och behandling dokumenteras i journalen men inte alltid under rätt journal typ vilket visar sig i de låga andelarna av vårdplaner. Förvaltningen har identifierat ett utvecklingsområde för att säkra att all planering av vård och behandling dokumenteras under rätt journaltyp. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har ett arbete gjorts under året för att underlätta dokumentationen av vårdplaner. Tvångsvård Samtliga patienter som tvångsvårdas ska ha en påbörjad vårdplan inom 24 timmar efter inskrivning i heldygnsvård. Mål: 100 % av tvångsvårdade patienter har en påbörjad vårdplan inom 24 timmar. I målet anges att alla patienter som tvångsvårdas ska ha en påbörjad vårdplan inom 24 timmar efter att beslut fattats om inskrivning i heldygnsvård. Idag går det inte att få fram denna uppgift. Ett arbete pågår inom förvaltningen för att lösa detta. Alla patienter inom BUP som tvångsvårdats har vårdplaner. Mål: Minska antalet tvångsåtgärder. Antal registrerade tvångsåtgärder Barn- och ungdomspsykiatrin 9 2 Vuxenpsykiatrin norr Vuxenpsykiatrin söder Sveriges kommuner och landsting driver sedan några år tillbaka de nationella genombrottsprojekten Bättre vård mindre tvång där syftet är att minska tvångsåtgärder inom heldygnsvård. Under året har tre avdelningar från den vuxenpsykiatriska verksamheten deltagit. Sedan projektets start har nu fyra avdelningar från vuxenpsykiatrin och en från barn- och ungdomspsykiatrin deltagit. Inriktningen 7

13 för alla deltagande team i genombrottsprojekten har varit att minska antalet tvångsåtgärder genom bland annat förändrade arbetssätt. I de förändrade arbetssätten ingår till exempel: - samtal med patienten om tvångsvården - samtal efter att tvångsåtgärder vidtagits - arbete med att omvårdnadsplaner ska finnas inom 24 timmar efter inskrivning - utbildning av medarbetare i den lagstiftning som styr tvångsvården - att införa en strukturerad rapport för ökad patientsäkerhet och för att förbättra kännedomen om patienten. Erfarenheter från projekten skall spridas till alla avdelningar i heldygnsvården. LPT och LRV; vårdtillfällen och vårddagar inom vuxenpsykiatrin Norr Söder Vårdform LPT LRV LPT LRV År Vårdtillfällen Vårddagar LPT-vård inom barn- och ungdomspsykiatrin Vårdtillfällen Vårddagar Antalet LPT-vårdtillfällen har minskat i den norra länsdelen 2013 jämfört med 2012, medan de ökat något i söder. Antalet vårddagar har minskat i både norr och söder jämfört med Antalet vårdtillfällen och vårddagar LRV har ökat jämfört med Både LPT-vårdtillfällen och vårddagar har minskat inom BUP. Information Information till patienter och närstående ska vara lättillgänglig och begriplig. Psykiatrin ska bidra till att sprida information om 1177 samt Mina vårdkontakter till patienter och anhöriga. Mål: Utveckla ett så kallat smartcard innehållande individanpassad patientinformation. Mål: Säkerställa att relevant informationsmaterial om 1177 och Mina vårdkontakter finns och används på alla mottagningar. Mål: Öka användandet av mina vårdkontakter. Kartlägga medelsvarstid för svar till patient. Ett kort Bra att veta om din vård har tagits fram, att lämna till de patienter som besöker psykiatrins mottagningar. På kortet finns bland annat information om vem som är patientens behandlare, telefonnummer samt information om Mina Vårdkontakter. Bilaga 4. Antalet ärenden till de vuxenpsykiatriska mottagningarna via Mina vårdkontakter har ökat under andra halvåret Ärendena till BUP är förhållandevis få. Störst antal ärenden handlar om att förnya recept, följt av av/ombokning av tid och önskan om att bli kontaktad. Medelsvarstiden till patienten har förbättrats men det finns fortfarande behov av att förbättra handläggningstiderna. 8

14 Besökspåminnelser via sms till planerade mottagningsbesök införs under Motivet är att minska antalet uteblivna besök. Mål: 100 % av öppenvårdsmottagningarna ska erbjuda sms-påminnelser. Besökspåminnelser via SMS till planerade mottagningsbesök införs under Motivet är att minska antalet uteblivna besök. Bilaga 4. Införande av SMS-påminnelser var psykiatrins del i det regionala arbetet med att identifiera och arbeta med kvalitetsbristkostnader. Hypotesen var att genom att påminna patienten om det bokade besöket i nära anslutning till detta skulle antalet uteblivna besök minska. Införande av SMS-påminnelser har genomförts successivt under året och möjligheten att dra slutsatser kring antalet uteblivna besök går inte att dra. 9

15 Vården ska var säker och ges med hög kvalitet Regionala uppföljningsindikatorer för vårdkvalitet Öppna Jämförelser Utifrån öppna jämförelser har psykiatrin identifierat prioriterade utvecklingsområden. Antalet självmord i regionen har ökat jämfört med riket i övrigt. Det finns vårdriktlinjer för suicidprevention för vuxna respektive barn och ungdomar. Psykiatrin fortsätter arbetet med att implementera dessa riktlinjer. Samarbete med vårdgrannar är en viktig insats för att förebygga suicid. Mål: Minskat antal suicid. Följa upp antal suicidpreventiva utbildningsinsatser riktat mot allmänhet och vårdgrannar. Åtta anmälningar, med misstanke om suicid har skickats till IVO. Anmälningarna omfattar två kvinnor och sex män. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare Halland Riket År Män 24,1 20,8 22,1 21,8 Kvinnor 7,8 8,6 8,9 8,9 Det är svårt att dra några slutsatser av siffrorna. Dock kan konstateras att antalet självmord bland män, i Halland, minskade till att ligga under riksnivå. Vårdriktlinjer för suicidprevention finns framtagna inom både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Riktlinjerna inom barn- och ungdomspsykiatrin har reviderats under året. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt. Vid introduktionen av nyanställda ingår bland annat utbildning i de olika bedömningsinstrument som används vid suicidriskbedömning. Räddningstjänst och ambulans har under året erbjudits utbildning i suicidriskbedömning. Undvikbar somatisk slutenvård för patienter med psykiatrisk diagnos. Personer år som någon gång under slutenvårdats för en psykiatrisk diagnos och sedan haft minst ett undvikbart somatisk vårdtillfälle Halland Riket Antal personer med minst ett undvikbart somatiskt slutenvårdstillfälle Personer år som någon gång under slutenvårdats för en psykiatrisk diagnos och sedan haft minst ett undvikbart somatisk vårdtillfälle Halland Riket Antal personer med minst ett undvikbart somatiskt slutenvårdstillfälle Antalet undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen, för patienter med tidigare psykiatrisk diagnos, har minskat och är nu lägre än riket. 10

16 Återinskrivna i heldygnsvård inom 14 till 28 dagar, respektive 3 till 6 månader Andelen återinskrivna i heldygnsvård inom 14 till 28 dagar, respektive 3 till 6 månader har ökat jämfört med riket i övrigt. Mål: Andel återinskrivna i heldygnsvård skall minska och ligga på en nivå bland de tre bästa i riket. Andel patienter, år, med schizofreni som återinskrivits i sluten vård Halland Riket År dagar 17,1% 18,9% 16,9% 17,1% 3-6 månader 40,3% 44,8% 37,8% 37,6% I öppna jämförelser är andelen patienter med diagnos schizofreni som återinskrivs i heldygnsvård högre i Halland jämfört med landet i övrigt. För att ha aktuella uppgifter över återinläggningar har förvaltningen beställt en rapport där det är möjligt att hämta specifika uppgifter för återinläggningar inom psykiatrin. Hög beläggning inom heldygnsvård (specialiserad på psykosvård) kan leda till korta vårdtider och för tidig utskrivning. Förbättringar i samordningen mellan heldygnsvård och öppenvård krävs när patienter skrivs ut från heldygnsvården för att minska andelen patienter som återvänder till heldygnsvården. I slutet på året öppnade fyra nya vårdplatser med inriktning psykosvård på avdelning 26 i Halmstad, vilket kan minska den höga beläggningen på psykosavdelningen i Varberg. Följsamhet till Litiumbehandling vid bipolär sjukdom Andel patienter, 18 år och äldre, med regelbunden Litiumbehandling 2010 respektive 2011 med fortsatt följsamhet 2011 respektive Halland Riket Andel med fortsatt följsamhet 83,1 % 83,5 % 80,5 % 82,7 % Patienter i Halland, som behandlas med Litium har hög följsamhet till sina ordinationer. Fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård. Andel patienter i rättspsykiatrisk vård med BMI >30 Halland Riket Andel patienter med BMI >30 i rättspsykiatrisk vård 30,8 % 54,5 % 39,8 % 42,7 % I resultatet för 2012 ses att en högre andel patienter i Halland har ett BMI > 30 jämfört med Underlaget är litet, då det finns 12 vårdplatser inom den rättspsykiatriska vården i regionen. Variationerna i resultaten mellan åren kan förklaras av slumpen. Rättspsykiatrin arbetar aktivt för att minska andelen patienter med BMI >30 genom bland annat motiverande samtal och en återkommande hälsovecka där kost, motion och rökning är i fokus. 11

17 ECT vid slutenvård vid svår depression. Andel patienter med slutenvårdad depression som givits ECT behandling 2012 Halland 2012 Riket 2012 Andel patienter som getts ECT behandling 58,8% 36 % Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest anger att ECT vid slutenvårdad svår till mycket svår depression har hög prioritet. Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att minst 40 % av patienterna som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Depressionsskattning efter ECT Andel patienter som utvärderats med MADRS/MADRS-S efter depression Halland 2012 Riket 2012 Andel som utvärderats med MADRS/MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Raiting Scale - Selfevaluation) 38,7 % 38,8 % Regionala kvalitetsindikatorer Indikator 1. Andel patienter med schizofreni som erhållit årlig läkaruppföljning 2. Totalt antal patienter med diagnosen schizofreni 3. Andel patienter med bipolära sjukdomstillstånd som erbjudits att delta i patient- och närståendeutbildning 4. Totalt antal patienter med bipolära tillstånd 5. Andel patienter med psykos eller bipolär diagnos som haft livsstilssamtal *** 6. Totalt antal patienter med psykos eller bipolär diagnos Barn- och ungdomspsykiatrin Vuxenpsykiatrin norr Vuxenpsykiatrin söder X * 85 % (85 %) 85 % (88 %) X* 366 (363) 344 (341) X ** X ** X ** 16 (25) 471 (498) 569 (558) 0 % (21,6 %) 15 % (18 %) 28 % (29 %) 23 (33) 832 (854) 907 (889) (Resultat 2012) * Är inte aktuellt för BUP att svara på frågorna 1, 2 då dessa diagnoser ytterst sällan används ** Går inte att svara på då vi inte kan fånga i systemen vad patienten erbjudits *** Bristfällig inregistrering under sökord. 12

18 Antal Kvalitetsregister Psykiatrins verksamheter ska rapportera i relevanta kvalitetregister. Resultaten från dessa ska användas för utveckling av verksamheterna. Mål: 50 % av de patienter som är aktuella för kvalitetsregister ska registreras. Inom psykiatrin har sedan länge olika diagnosrelaterade kvalitetsregister utvecklats. En kvalitetsindikator har varit att mäta antalet nyregistrerade patienter i dessa. Det har varit förenat med stora problem att få tillstånd rapporteringar i så stor omfattning att det varit möjligt att jämföra resultat inom den egna verksamheten samt med andra verksamheter. Inom ramen för PRIO-satsningen 2013 ställdes krav på att rapporteringen till psykiatrins kvalitetsregister skulle utvecklas och att rapporteringsgraden skulle öka. Psykiatri Halland nådde målet i PRIO-satsningen 2013 som var att 50 % av möjliga patienter skulle registreras. Utförda registreringar i relevanta kvalitetsregister april maj till juli aug sep okt nov Reg Mål okt Mål 2013 Diagrammet visar sammanställning över totalt antal utfördda registreringar i relevanta kvalitetsregister. Här ingår: BipoläR, RIKSÄT, PsykosR, Kvalitetsregister ECT, BUSA adhd register, LAROS. Substitutionsbehandlingsregister och RättspsyK. Säker vård - Antal fall per vårddagar Totalt har 39 avvikelser kategoriserade som fall rapporterats inom psykiatrin vilket ger 0,0015 fall per vårddagar. - Antal fallskador per vårddagar Kan i avvikelserapporteringen inte avgöra antal fallskador. 13

19 Patientsäkerhet Psykiatrin ska bedriva ett systematisk kvalitets- och patientsäkerhetsarbete för att undvika vårdskador. Förvaltningen ska skapa en ledningsorganisation för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Arbetet utgår bland annat från avvikelserapporter, klagomål, socialstyrelsens beslut i samband med Lex Maria ärenden och resultat från patientsäkerhetskulturmätningen Mål: Upprätta ledningsorganisation med tydligt uppdrag. Ta fram handlingsplan med mål för patientsäkerhetsarbetet. En förvaltningsövergripande styrgrupp för patientsäkerhet och kvalitet, där förvaltningens ledningsgrupp är uppdragsgivare, har bildats. Styrgruppen arbetar förvaltningsövergripande med frågor som rör patientsäkerhet och kvalitet och är ett stöd till verksamheterna i dessa frågor. I uppdraget ingår omvärldsbevakning i aktuella frågor och att främja införandet av adekvata metoder för att stärka arbetet med patientsäkerhet och kvalitet. På verksamhetsnivå finns kvalitetsråd och inom vuxenpsykiatrin finns patientsäkerhetsombud på avdelningarna. I handlingsplanen för 2013 planerades för att göra en systematisk genomgång av alla lex Mariaärenden och klagomål från 2012 och framåt vilket har genomförts. Syftet var att följa upp att förslag till förändringar/förbättringar också har genomförts. Läkemedelrutiner, uppföljning av patientsäkerhetsronder, nationella patientsäkerhetssatsningar, kvalitetsindikatorer, utvärdering av hur SBAR används och inventering av utbildningsbehov inom patientsäkerhetsområdet är andra punkter i handlingsplanen. Patientsäkerhetskulturmätningen Det genomfördes en nationell patientsäkerhetskulturmätning Drygt 56 % av psykiatrins medarbetare svarade på enkäten. Regionen planerade att genomföra en ny mätning under 2013, men då SKL planerade en nationell mätning till 2014, genomfördes ingen regional mätning. Under året har verksamheterna arbetat utifrån den handlingsplan som togs fram efter enkäten Identifierade förbättringsområden var bland annat högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet och svagheter vid överlämnande och överföring av patienter mellan enheter, både interna och externa. För att förbättra högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet har patientsäkerhetsronder genomförts efter en modell från IHI i Boston. Verksamhetsledningen, ibland förvaltningschef och chefläkare, har tillsammans med medarbetare från de olika enheterna deltagit i patientsäkerhetsronderna då frågor som rör patientsäkerheten diskuterats. BUP har genomfört patientsäkerhetsronder på alla, utom en enhet. Under året har SBAR introducerats som ett verktyg vid muntlig överrapportering av patienter mellan enheter. Ett projekt för införande av verktyget inom vuxenpsykiatrin avrapporterades i december. 14

20 Klagomål - Patientnämndsärenden Antal och andel ärenden 2013 Antal och andel ärenden ; 23% 8; 11% 49; 66% Vård- och behandlingsfrågor Bemötande - Kommunikation Organisation, regler och resurser 12 st / 26% 17 st / 36% 18 st / 38% Vård och behandlingsfrågor: 18 Bemötande: 17 Organisation, regler och resurser: 12 Antalet ärenden till patientnämnden, som berör den psykiatriska specialistvården, har ökat jämfört med ärenden inkom 2012 och 74 ärenden inkom Störst ökning ses i antalet klagomål som rör vård- och behandlingsfrågor. Antalet inlämnade klagomål som rör bemötande kommunikation har halverats. Klagomål från patienter och närstående skrivs in i Platina, avvikelserapporteringssystemet, där de hanteras som övriga avvikelser. Avvikelserapportering Antal avvikelser per enhet BUP Vuxenpsykiatri Ledning Det totala antalet rapporterade avvikelser i förvaltningen har ökat något jämfört med tidigare år. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ses en viss minskning. 15

21 Behandling/omvårdnad Beläggning Bemötande Diagnostik/Utredning Dokumentation Fall Förebyggande åtgärd Hjälpmedelsanvändning Hjälpmedelsutprovnin Information/kommuni Klagomål/synpunkter Kost Läkemedelshantering Medicinteknisk produkt Patient Patientidentifikation Provtagning/provhant Riskpatient Samverkan Säkerhet Tillgänglighet Transport Undersökning uppföljning/utvärdering Vårdadministration Vårdhygien Vårdtyngd Antal rapporterade avvikelser - kategori patient 2012 och Flest avvikelser kategoriseras under patient och rör behandling/omvårdnad. Störst ökning ses i kategorin läkemedelshantering med cirka 50 fler avvikelser. Det krävs ytterligare analys för att veta vad orsakerna till det ökade antalet avvikelser som kategoriserats som läkemedelshantering är. Högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar: Följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler En ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler bidrar till en minskning av vårdrelaterade infektioner och ökad patientsäkerhet. Mål: Alla medarbetare inom heldygnsvården ska följa klädreglerna. Alla avdelningar ska rapportera följsamheter. Minst 70 % följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Målet att alla avdelningar ska rapportera följsamheter till basala hygienrutiner och klädregler uppnås inte. Totalt har vid årets sex mätningar 80 % av avdelningar genomfört rapporterringarna. Tre avdelningar har rapporterat vid varje tillfälle. Målet att alla medarbetare ska vara rätt klädda på jobbet uppnås inte heller. Vid observationstillfällena har 62 % varit rätt klädda. Variationen mellan avdelningarna är stor, 44 % - 81 %. De största bristerna i följsamheten gäller kortärmat och att man bär ringar, klockor eller armband. Följsamheten till basala hygienrutiner ligger totalt på 30 %, variation mellan 9 % - 79 %. Brister finns när det gäller att sprita händerna innan man tar i patienter. 16

22 För att förbättra rapporteringsgraden och följsamheten till de basala hyginrutinerna och klädreglerna har diskussioner förts med heldygnsvårdens avdelningschefer om lämpliga åtgärder. Inom heldygnsvården barn- och ungdomspsykiatri används arbetskläder från och med den 1 januari 2014, och därmed kommer avdelningen att delta i de planerade mätningarna av följsamheter från Trycksårsmätning Den nationella punktprevalensmätningen av trycksår sker vid två tillfällen, vecka 10 och vecka 40. Det främsta syftet är att få underlag till förbättringsarbeten för att förebygga och minska förekomst av trycksår. Mål: Minst 80 % av avdelningar inom heldygnsvård (vuxen) mäter förekomsten av trycksår. Frekvensen trycksår inom den psykiatriska heldygnsvården i Halland är låg. Två mätningar har genomförts, en på våren och en under hösten. Inte någon patient med trycksår identifierades vid dessa tillfällen. Vid vårens mätning deltog 50 % av enheterna och vid höstens alla enheter. Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är en vanligt förkommande vårdskada och ofta allvarlig för patienten. Mål: Alla avdelningar ska rapportera antibiotikaanvändningen vid mättillfället. Psykiatrin har deltagit i mätningarna av vårdrelaterade infektioner. Läkemedelsanvändning (patienter över 75 år och med mer än fem läkemedel) Psykiatrin ska införa dokumenterade rutiner för utskrivningsinformation i form av läkemedelsberättelse inklusive aktuell läkemedelslista. Mål: Rutin ska införas på alla avdelningar inom heldygnsvården. En regional rutin för läkemedelsgenomgång hos patienter som är 75 år och äldre och som har mer än fem läkemedel har tagits fram under året. Implementeringen av rutinen har påbörjats. Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 stöd för styrning och ledning Psykiatrin ska anpassa arbetssätt så att dessa överensstämmer med de nationella riktlinjerna. Detta arbete är en del i PRIO-satsningen för 2013 Mål: Med start 2013 ska strukturella förutsättningar utvecklas i syfte att skapa följsamhet till de nationella riktlinjerna. Arbetssätt enligt riktlinjer ska implementeras kom nya Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknade tillstånd. Riktlinjerna kräver insatser såväl inom hälso- och sjukvården som socialtjänsten och en utvecklad samverkan mellan aktörerna. Vissa av de insatser som rekommenderas gäller endast psykosvården inom psykiatrin. Under året har ett planeringsarbete startat inför kommande förändringar för att kunna följa de nationella riktlinjerna. Utveckling av olika former av integrerade verksamheter/arbets- 17

23 former mellan psykiatri och socialtjänst har diskuterats. Gemensamma utbildningsinsatser tillsammans med kommunerna planeras att genomföra under I PRIO-satsningen fanns krav på att den samverkansöverenskommelse och handlingsplan om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning skulle följas upp och att nya handlingsplaner ska ha upprättats för att ytterligare utveckla samverkan. Uppföljningen har genomförts och förbättringsområden har identifierats. Identifierade förbättringsområden är att arbetet med SIP-planer inte alltid fungerar tillfredsställande och att förtydligade bör ske i avtalet när det gäller hur tvister ska lösas. Vårdprocesser- effektiva och sammanhållna vårdkedjor Psykiatrin ska i samverkan med kommuner etablera effektiva vårdkedjor för patienter med psykos och schizofreni. Mål: Ta fram dokumenterade rutiner för samverkan. Öka antalet samordnade individuella vårdplaner (SIP). Mål: Rehabiliteringsbehov skall bedömas och planeras tillsammans med patient/anhörig. Detta kan innebära initiativ till att engagera annan huvudman/myndighet. Samordnade individuella vårdplaner SIP planer Norr Uppföljn. rapport 2 Helår Antal unika patienter 3 10 Antal journalanteckningar 5 12 SIP planer Söder Uppföljn. rapport 2 Helår Antal unika patienter 5 8 Antal journalanteckningar 5 12 SIP planer BUP Uppföljn. rapport 2 Helår Antal unika patienter Antal journalanteckningar Antal samordnade individuella vårdplaner är lågt inom vuxenpsykiatrin. Samordnade individuella vårdplaner är ett utvecklingsområde inom PRIO planen för Vårdkedjan för beroendevården avseende avgiftning, tillnyktring och samsjuklighet kartläggs under året. Mål: Fatta inriktningsbeslut för fortsatt utveckling av beroendevården i Region Halland i relation till nationella riktlinjer. Utredningen om den framtida beroendevården i Halland är överlämnad till politiken med förslag till utvecklingen av beroendevården. Ett politiskt beslut om den halländska beroendevården väntas inom kort. 18

24 FoUU Att skapa struktur för klinisk forskning, och öka förutsättningarna för omsättning av forskningsresultat i klinisk vardag utgör en betydelsefull målsättning för psykiatrin i Halland. Psykiatrin ska säkra introduktionen av nya medarbetare och den fortsatta utbildningen, så att alla medarbetare har en hög kunskap om gällande rutiner och evidensbaserad vård och behandling. Mål: Kartläggning av pågående forskning: - Samtliga professioner - Aktiviteter, områden och projekt - Nationellt, regionalt och lokalt Mål: Kartläggning av nuvarande kompetens och behov avseende: - Undervisning - Handledning - Förbättringsmetodik - Forskningsmetodik - Vetenskap/akademisk examen Arbetet med kartläggning har påbörjats men inte slutförts. Fortsatt arbete under

25 Medarbetare och medarbetarskap Verksamhetsplan Psykiatrins verksamhetsplan skall förankras inom hela verksamheten. Varje chef bär ansvaret att på arbetsplatsträffar ta upp och diskutera innehållet i verksamhetsplanen så att all personal har kunskap om verksamhetsplanens innehåll. Mål: Samtliga medarbetare har kunskap om innehållet i verksamhetsplanen. Psykiatrin Halland menar att en förutsättning för medarbetarskap, det vill säga Kunskap Ansvar Nytänkande, är en god kännedom om uppdrag och förväntningar på både organisation och individ. Uppdragen till förvaltningen beskrivs och följs upp genom verksamhetsplanen vilken också brutits ner på verksamhetsnivå. Ett mål har varit att samtliga medarbetare ska ha kunskap om verksamhetsplanen och förstå vad den innebär i det dagliga arbetet. Målet har inte uppnåtts under 2013 och kvarstår 2014 som ett av utvecklingsområden. För att förutsättningarna för medarbetarskap ska öka behöver dialogen om verksamhetsplanen fortsätta och rutiner upprättas för kunskapsöverföring om utvecklingsplaner vid chefsbyten. Medarbetarenkät Medarbetarundersökning genomfördes Handlingsplaner tas fram under första kvartalet 2013 och arbetet utifrån dessa genomförs inom varje del av verksamheten. Mål: Samtliga enheter arbetar utifrån framtagna handlingsplaner. Inom förvaltningen följs utvecklingen av medarbetares uppfattning om den egna arbetsgivaren genom de medarbetarenkäter som görs vart annat år. Hösten 2013 inriktades uppföljningen därför på arbetet med de handlingsplaner som togs fram efter mätningen 2012, d v s efter senaste enkäten. I uppföljningen av handlingsplanerna konstaterades att frågor om att utveckla medarbetarskap samt kommunikation, diskussion och förhållningssätt på arbetsplatser och vid arbetsplatsträffar utgör generella utvecklingsområden och har arbetats in i Arbetsmiljöplan Utvecklingssamtal och Individuella utvecklingsplaner Psykiatrins chefer skall fortsätta arbetet med att förbättra utvecklingssamtalen och upprätta individuella utvecklingsplaner. Arbetet med att skapa förståelse för hur innehållet i utvecklingsplanerna relaterar till verksamhetens uppdrag och mål skall fortsätta. Mål: Samtliga medarbetare skall ha utvecklingssamtal med individuella utvecklingsplaner. Hur medarbetares kompetens och engagemang ska tas till vara beskrivs i de årliga utvecklingsplaner som upprättas och följs upp genom lönesamtalet, som också genomförs årligen. Förvaltningsövergripande görs uppföljning av lönesamtal med de fackliga organisationerna i samband med löneöversyn. Ett utvecklingsområde är att stärka chefers kunskap för att förbättra kvalitén i samtalen samt att säkerställa att lönekriterier tydliggör sambandet mellan verksamhetens behov och medarbetarens bidrag. Ett annat är att säkra en struktur så att upprättade planer följs även vid chefsbyten. Det saknas verktyg för att kunna göra en säker uppföljning av antalet upprättade planer i relation till förvaltningens medarbetare. Men det kan konstateras att förvaltningen inte lever upp till målet att alla medarbetare ska ha en utvecklingsplan. Det finns olika orsaker till det. Medarbetare 20

26 som rekryterats efter det att årets utvecklingssamtal genomförts saknar ofta en plan men även sjukfrånvaro eller ledighet kan vara orsaker till att planer saknas. Utveckling av andelen heltids- och deltidsanställda Inom Region Hallands har alla tillsvidareanställda möjlighet till heltidsarbete enligt Regionens heltidserbjudande. Mål: Tillämpa möjligheten för de medarbetare som vill arbeta heltid. Alla medarbetare ska, enligt regiongemensam norm, ha möjlighet till heltidsarbete. I samtliga fall där så önskats har detta kunnat erbjudas. Översyn bemanning En bemanningsöversyn skall ske i syfte att anpassa bemanning till verksamhetens behov och ekonomiska förutsättningar. Mål: Bemanningsöversynen skall vara genomförd under året. Förvaltingen hade som mål 2013 att genomföra en bemanningsöversyn och att genomföra anpassningar. Det har gjorts en översyn av schemaläggningen inom heldygnsvården. Skillnader har identifierats, som inte enbart kan motiveras utifrån verksamhetsuppdrag. Vad som är en önskvärd bemanning och mix av kompetenser behöver identifieras med utgångspunkt i verksamhetens behov samt mål för tillgänglighet. Först när en produktions och kapacitetsplanering är genomförd kan arbetet fortsätta avseende analys av modeller för kompetensförsörjning och slutligen bemanningsplanering. Under 2012 togs en handlingsplan för utfasning av bemanningsläkare fram. Handlingsplanen innehåller åtgärder på både kort och lång sikt med aktiviteter som kommer att fortsätta under året. Utmaningen är att kunna erbjuda en arbetsmiljö som är rekryteringsfrämjande och där medarbetare vill stanna kvar. Mål: Handlingsplanen skall vara genomförd under året. Under första halvåret 2013 var det starkt fokus på att fasa ut de bemanningsläkare som användes inom Psykiatrin Halland. Den snabba utfasningen ledde till att det för vissa områden blev en alltför hög arbetsbelastning på förvaltningens anställda läkare. I samråd med driftnämnden för psykiatri beslöts att bemanningsläkare kunde fortsätta att användas, i avstämd nivå, i avvaktan på rekrytering. Psykiatrin Halland har under 2013 använt bemanningsföretag för att klara vakanser inom gruppen läkare. Genomförda rekryteringsåtgärder har inte gett önskvärt resultat och därför kommer det även under 2014 finnas fortsatt behov av att anlita läkare från bemanningsföretag. Arbetsmiljö Medarbetares och allmänhetens uppfattningar om arbetsmiljön bidrar till upplevelsen av Psykiatrin Halland som en attraktiv arbetsgivare. Arbete har genomförts för att identifiera och säkerställa en förvaltingsövergripande struktur i form av ett årshjul för aktiviteter och uppföljning av resultat. Revidering av rutiner och riktlinjer har påbörjats. Uppföljning/analys har gjorts avseende sjukfrånvaro, anmälningar om hot och våld, arbetsskador och tillbud samt av upprättade handlingsplaner för medarbetarenkät. Resultatet har sammanställts i förslag till Arbetsmiljöplan 2014 som lämnats till Driftsnämnden för 21

27 Psykiatri att besluta om. Under året har delar av läkargruppens arbetsmiljö särskilt fokuserats. Ett beslut om stopp för användning av bemanningsläkare resulterade i att arbetssituationen för kvarvarande läkare blev alltför ansträngd med risk för sjukdom eller kompetensflykt som följd. I samråd med Driftnämnden för Psykiatri beslutades därför att bemanningsläkare ska fortsätta att anlitas i avvaktan på att läkarbemanningen kan lösas genom anställningar på vakanta tjänster. Kartlägga behovet av strategisk kompetens på kort och lång sikt. Det ska finnas förutsättningar för samtliga medarbetare inom psykiatrin till fortlöpande kompetensutveckling. Psykiatrin skall fortsatt verka för utbildning och kompetensutveckling. Arbetet med kompetensutvecklingsmodellen OLIVIA skall fortsätta under året. Planering för införande i heldygnsvården under året. Mål: Kompensförsörjningsplaner skall arbetas fram under året. Möjligheten att kompetensförsörja verksamheten är en förutsättning för att kunna bedriva en god och säker vård. De yrkesgrupper där kompetensförsörjning är en särskilt stor utmaning är sjuksköterskor, läkare samt i viss mån psykologer. Under de senare åren har Psykiatrin Halland arbetat med en modell för traineesjuksköterskor. Syftet är att ge nyutbildade sjuksköterskor en verksamhethetsanpassad introduktion i psykiatri. I enlighet modellen har introduktionsperioden avslutats lagom till sommarsemesterperioden och traineesjuksköterskorna har då ingått i den ordinarie verksamheten som semestervikarier. Flertalet av de som haft traineeanställning har kunnat erbjudas fortsatt anställning även efter sommaren. Bedömningen är att den verksamhetsförlagda praktiken (trainee) har bidragit till att Psykiatrin Halland haft en god sommarbemanning En annan bidragande orsak har varit att semestervikarierna månadsanställdes istället för att, som tidigare, timanställas. Semesterperioden 2013 kunde genomföras utan minskning av antalet vårdplatser. Den uppföljning som gjorts visar att bemanningen varit god och upplevts som en av de bättre. I läkargruppen råder det nationell brist på psykiatriker vilket påverkar Psykiatrin Hallands möjligheter att rekrytera. Trots rekryteringsinsatser (annonser, deltagande i mässor och aktiva kontakter med kollegor) har det fortfarande funnits vakanser där bemanningsföretag varit den enda möjliga lösningen. Förvaltningen har inte identifierat någon kortsiktig lösning på hur läkarbristen ska kunna lösas. Under senare delen av hösten beslöts att göra en översyn av de medicinska sekreterarnas uppgifter och organisation. Eventuellt kan det komma att leda till att vissa administrativa uppgifter kan flyttas från läkargruppen till de medicinska sekreterarna, och på så sätt frigöra tid för patientarbete. För grupperna läkare och psykologer har den generella bedömningen varit att det är svårare att rekrytera till de södra delarna i regionen än till de norra. Psykiatrin Halland har i stort sett kunnat rekrytera den kompetens som behövts för uppdraget (med undantag för läkare och psykologer). Förvaltningens medarbetare har en väl sammansatt åldersstruktur men en ojämn fördelning mellan kvinnor och män antalsmässigt, både totalt och inom de flesta yrkesgrupperna. Generellt kan sägas att fler män behöver välja att utbilda sig till vårdens yrken 22

28 för att Psykiatrin Halland ska lyckas nå en mer jämn fördelning mellan kvinnor och män. Av förvaltningens medarbetare är 74,9% kvinnor och 25,1 % män. Läkare och psykologer är grupper med en jämn könsfördelning medan det i gruppen medicinska sekreterare inte finns någon man anställd. Möjligheten att förändra personalsammansättningen är kopplad till rekrytering, därför är det svårt att förändra fördelningen mellan kvinnor och män annat än långsiktigt. Arbetet med att ta fram kompetensförsörjningsplaner är påbörjat men måste fortsätta även under Arbetet måste göras i nära samverkan med planering av verksamhetsutveckling för att säkerställa vilka kompetenser och hur många som kommer att behövas på sikt. Kompetensförsörjningsplaner Traineeprojekt för nyutexaminerade sjuksköterskor med högst ett års erfarenhet i syfte att med kvalificerad introduktion i verksamheten öka kompetensen hos sjuksköterskor och få henne/honom att känna sig trygg i sin yrkesroll samt att rekrytera inför framtida pensionsavgångar. Mål: Kartläggning av kompetensbehovet skall genomföras under året. Förvaltningens arbete med kompetensplanering enligt Olivia-modellen har inte kunnat genomföras i önskvärd takt. Fyra av förvaltningens avdelningar har tagit fram kompetenskort för gruppen sjuksköterskor och dessa kommer att börja användas efter löneöversyn Nästkommande år är Oliviaarbetet ett prioriterat område. En framtida utmaning för Psykiatrin Halland är att utifrån ett verksamhetsperspektiv tydligt identifiera vilka kompetenser som behöver finnas för vilka uppgifter samt hur många, d v s framtagande av kompetensförsörjningsplaner. Kompetensutveckling Kompetensutveckling av befintliga medarbetare behövs löpande för verksamhetens utveckling. Varje medarbetare ska därför ha en individuell utvecklingsplan. Kompetensutveckling kan vara att pröva nya arbetsuppgifter, delta i projekt eller arbetsgrupper samt genom utbildning. Två av förvaltningens medarbetare deltar i programmet för ledarskaps ST och flera av cheferna har deltagit i olika moduler inom chefsutvecklingsprogrammet. Under 2013 utbildar sig 8 sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor i psykiatri. Kompetensutveckling sker även i det löpande arbetet, till exempel genom att delta i utvecklingsprojekt såsom Bättre vård mindre tvång. Ett framtida utvecklingsområde är att säkra att upprättade planer överrapporteras och genomförs även vid chefsbyten. 23

29 Hälsa och arbetsmiljö 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Sjukfrånvaro, % Kvinnor Män Under det första halvåret visade sjukfrånvaron en sjunkande trend medan ohälsan ökade under senare delen av Per den siste november (11 månader) var sjukfrånvaron 5,4 % av de månadsanställdas arbetstid. Jämfört med 2012 är det en ökning med 0,4 %. Kvinnor har högre sjukfrånvaro (5,5 %) än män (3,8 %). Det gjordes en analys av orsakerna till ökningen hösten Analysen visade dels ökad korttidsfrånvaro orsakad av långdragna infektioner och dels att några medarbetare drabbats av allvarliga och långvariga sjukdomar. Högst sjukfrånvaro har gruppen medicinska sekreterare (7,8 %). Förvaltningen beslutade därför att genomföra ett projekt som riktar sig till medicinska sekreterare och som innebär att organisation och arbetsuppgifter ska granskas. Syftet är dels att finna orsaker till den höga ohälsan men också att identifiera utvecklingsmöjligheter. Varför kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män är en fråga som inte kunnat besvaras av de analyser som hittills gjorts. Trenden med en ökande sjukfrånvaro är oroväckande och en förnyad analys behöver göras. Medarbetare som är nattarbetande erbjuds hälsoundersökningar. En framtida utmaning är att andelen medarbetare som väljer att göra undersökningen ökar. En annan utmaning är att från företagshälsovården få återkoppling om identifierade risker så att åtgärder kan vidtas för att förhindra att dessa. Förvaltningen deltar i det regiongemensamma projektet kring hälsosamma arbetstider. Två avdelningar kommer att delta i ett projekt med syftet att hitta mer hälsosamma scheman för medarbetare som arbetar i rotationstjänstgöring. Projektet kommer att pågå under Att minska ohälsan är vid sidan av att klara den långsiktiga kompetensförsörjningen två av de viktigaste frågorna för Psykiatrin Halland som arbetsgivare. 24

30 Miljö Administrativa funktioner ska samordnas så förutsättningar skapas för att minska resor i arbetet. Mål: Kartläggning av samordningsmöjligheter samt möjligheter till att anpassa arbetet till klimatsmarta lösningar. Det övergripande målet 2013 har varit ställt till att generellt välja klimatvänliga lösningar. I ett urval för redovisning ses ett fortsatt behov av att stimulera till och göra anpassningar för att uppnå målet. Som exempel på det komplexa i redovisningen kan nämnas att andelen videokonferenser har minskat, till antalet samtal, med 61 % och till antalet timmar med 69 %. Förklaringen till minskningen är svår att härleda men kan ha sitt ursprung i organisationsförändringar under 2013 och behöver således inte vara av negativ karaktär. Ett mål i psykiatrins Verksamhetsplan 2013 var att samordna administrativa funktioner så att skapades för att minska resor i arbetet. En av delarna i detta var att ledningen för psykiatrin flyttade från Falkenberg till Varberg och förutom minskat resande även underlätta för samåkning. Energikonsumtionen i psykiatrins lokaler redovisas av fastighetsägaren. I nätverket för miljöarbete inom psykiatrin arbetas kontinuerligt, med information och genom engagemang, för att påverka för minskad resursanvändning i vardagen avseende t ex vatten, värme och elektricitet. Användningen av verksamhetsbundna tjänstebilar, regionens bilpool, tåg och flyg har inte kunnat följas upp beroende på att Regionsservice och leverantören av resetjänster inte lämnar förvaltningsspecifik redovisning. Antal körda mil med privata bilar i tjänsten har ökat med 8 %. Utbildning och fortbildning inom miljöområdet pågår löpande. Under 2013 har det genomförts ett flertal aktiviteter: Aktivitet Antal deltagare Använda timmar Miljöombudsdag 9 72 Regiongemensamma miljöombudsmöten 6 18 Utbildning i kemikaliehanteringsprogrammet ichemistry 5 15 Miljöutbildning - nya chefer och miljöombud 2 17 Utbildning Bilen som arbetsplats 3 9 Förvaltningens miljösamordnare har medverkat vid avdelningsmöten och informerat om miljöombudens roll på sina arbetsplatser. Syftet har också varit att stödja miljöombuden i arbetet med att, tillsammans med avdelningscheferna arbeta efter regionens miljöprogram. Vid dessa tillfällen har miljösamordnaren även hållit utbildning i kemikaliehanteringsprogrammet ichemistry och informerat om regionens utfasningslistor för särskilt miljöfarliga kemikalier och hur enheterna ska arbeta för att minska, eller ersätta dessa. Antalet miljöombud är 26 stycken och de representerar i stort sett alla enheter. Miljösamordnaren ingår i regionens nätverk för miljösamordnare i vilket man inventerat förvaltningarnas miljörutiner och utifrån dessa skapat regiongemensamma rutiner med syftet att säkra och främja miljöarbetet. Blanketten Egenkontroll Miljö har under 2013 införts för att säkerställa miljöarbetet på arbetsplatserna. Samordnaren har fortlöpande förmedlat information om nyheter via miljöombud och avdelningschefer och även varit tillgänglig för dialog i miljöfrågor. 25

31 Ekonomi En ekonomi i balans med budget är målet för psykiatriförvaltningen. För att stärka ekonomin och sänka kostnaderna kommer förvaltningen att utveckla planerings- och uppfölningsprocessen. Avvikelser mot budget/plan skall analyseras och kommenteras och förslag på åtgärder ska presenteras för att få verksamhet i ekonomisk balans. För att stärka ekonomin/sänka kostnaderna startar arbeten som rör bemanningen inom heldygnsvården och beräkning av kapacitet vid öppenvårdmottagningarna. Arbetet med utfasning av bemanningsläkare kommer att fortgå under året. Mål: Budget i balans. Verksamhet Öppenvård Psykiatrinämnden redovisade totalt drygt besök under 2013, vilket genereras av en ökning med 2 % inom Vuxenpsykiatrin och en minskning med 3 % inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nettot blir dock en ökning under 2013 på 1 % jämfört med 2012 då vuxenpsykiatrins andel av totalt antal besök är större. Jämförs siffrorna med 2011 års utfall så blir det en svagt negativ utveckling med en minskning på 3 %. Uppgången inom vuxenpsykiatrin finns främst på mottagningarna i södra Halland och samma utveckling återspeglas i antalet unika patienter, nybesök och inremisser. Redovisade besök 2013 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Förändring , % Förändring , % Antal läkarbesök % -4 % varav vuxenpsykiatrin % -9 % varav barn- & ungdomspsykiatri % 18 % Antal sjukvårdande behandlingar % -2 % varav vuxenpsykiatrin % -2 % varav barn- & ungdomspsykiatri % -2 % Totalt antal besök % -3 % varav vuxenpsykiatrin % -4 % varav barn- & ungdomspsykiatri % 1 % 26

32 Ökning Ökning Unika patienter BUP inkl. ätstörning % 5 % Vuxenpsykiatrin norr % 0 % Vuxenpsykiatrin söder % 15 % Totalt % 6 % Antal nybesök BUP inkl. ätstörning % -11 % Vuxenpsykiatrin norr % 4 % Vuxenpsykiatrin söder % 51 % Totalt % 13 % Antal inremisser BUP inkl. ätstörning % -1 % Vuxenpsykiatrin norr % 3 % Vuxenpsykiatrin söder % 9 % Totalt % 4 % Heldygnsvård Antalet redovisade vårddagar och vårdtillfällen har minskat med 12 % inom vuxenpsykiatrin jämfört med 2012 och som ett resultat av detta har även medelbeläggningen minskat och ligger för 2013 på drygt 90 % jämfört med de två tidigare åren då medelbeläggningen låg på 94 %. Kliniken i Varberg har minskat från en medelbeläggning på 101 % under 2012 till 96 % under 2013 och kliniken i Halmstad har minskat från 87 % till 80 %. Inom barn- och ungdomspsykiatrin redovisas en minskning, både av antalet vårdtillfällen och av antalet vårddagar, vilket lett till att medelbeläggningen landade på 50 % för Prestationer 2013 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Förändring , % Förändring , % Antal vårdtillfällen % -15 % varav vuxenpsykiatrin % -15 % varav barn- & ungdomspsykiatri % 0 % Antal vårddagar (exkl. permissioner) % -12 % varav vuxenpsykiatrin % -12 % varav barn- & ungdomspsykiatri % -18 % Medelbeläggning varav vuxenpsykiatrin 94 % 94 % 90 % -5 % -5 % varav barn- & ungdomspsykiatri 60 % 70 % 50 % -29 % -17 % 27

33 120% Beläggning per klinik % 80% 60% 40% 20% Norr exkl avd 21 Söder Bup Tot Vux exkl avd 21 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec För de vuxenpsykiatriska klinikerna så ligger medelvårds- och medianvårdstiden på samma nivå men inom barn- och ungdomspsykiatrin har båda nyckeltalen minskat jämfört med Mediantid Medelvårdtid Vuxenpsykiatrin norr exkl. avd Vuxenpsykiatrin söder Barn- och ungdomspsykiatrin

34 Ekonomi Psykiatrinämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 4,8 mkr. För 2012 var denna siffra -10,8 mkr. Det förbättrade resultatet beror främst på lägre kostnader för köpt vård ej LRV, att det under 2012 redovisades en engångskostnad för väktare på knappt 3 mkr och att externa intäkter har ökat. En jämförelse med 2012 försvåras pga. att redovisning för köpt och såld valfrihetsvård fr.o.m redovisas på regionkontoret. Egen drift inkl. såld vård redovisar ett överskott på 1,0 mkr (-4,0 mkr 2012) och köpt LRV-vård har överskridit budgeten med 5,8 mkr (2012, 7,3 mkr) se tabell 1 nedan. Tabell 1 Budgetavräkning 2013, mkr Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2013 Budgetavvikelse 2013 Förändring, % Barn- och ungdomspsykiatri % Vuxenpsykiatri % S:a egen drift % Regionvård vuxenpsykiatrin ej LRV % Regionvård barn- och % ungdomspsykiatri Vårdgaranti S:a köpt vård % Gemensamt % Nettokostnad exkl. LRV % vuxenpsykiatri Regionvård vuxenpsykiatri LRV % HSU-ersättning % Resultat inkl. vuxenpsykiatri LRV

35 I tabell 2 redovisas kostnadsutvecklingen per område och intäktsutvecklingen uppdelad per kategori. Bruttokostnaden visar på ett budgetunderskott på 18 mkr vilket delvis kompenseras på intäktssidan med budgetöverskott på patientavgifter, såld vård och andra externa intäkter som leder till årets resultat på -4,8 mkr. Tabell 2 mkr Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader Barn- och ungdomspsykiatrin Vuxenpsykiatrin Gemensamt S:a egen drift Köpt vård Total bruttokostnad Intäkter Patientavgifter Såld vård Hsu-ersättning Delsumma intäkter Delsumma exkl. externa intäkter Externa intäkter Resultat

36 mkr Kommentarer per kontoklass Intäkter Intäkterna visar en positiv avvikelse på 13 mkr. Patientavgifter redovisar en positiv avvikelse jämfört med budget på knappt 1 mkr vilket är en liten ökning jämfört med 2012 från 7,4 mkr till 7,7 mkr Ersättningen för såld vård, med ett utfall på 5,5 mkr som i år endast gäller ersättning från Migrationsverket, har gett ett överskott gentemot budget på 2,4 mkr. Övriga externa intäkter genererade ett budgetöverskott på knappt 10 mkr (motsvarande siffra för 2012 är ett överskott på 7 mkr) och här ingår försäljning av tjänster, momskompensation för köpt privat vård samt ersättningen för PRIO-satsningen och övriga ersättningar från externa instanser såsom Sveriges Kommuner och Landsting, Samordningsförbundet etc. Personalkostnader Personalkostnaderna redovisar en negativbudgetavvikelse på -5,8 mkr vilket är en kostnadsökning på 3,7 % jämfört med Kostnadsökningen följer de senaste årens trend med en högre kostnadsökning än budgetindexeringen. I diagrammet nedan beskrivs lönekostnadsutvecklingen per månad och rullande 12-månaders medelvärde. Där kan man notera att utvecklingen av rullande 12 har planat ut andra halvåret ,0 Lönekostnad 22,0 20,0 18,0 utfall r12 16,0 14,0 Underskottet återfinns inom vuxenpsykiatrin (-3,7 mkr) och Förvaltning gemensamt (-2,0 mkr). Underskottet hos vuxenpsykiatrin består av högre kostnader än budgeterat för övertid, OB-kostnader, jour och beredskap. Utfallet för dessa kostnadsposter var på samma nivå som under Däremot har kostnaderna för timanställda minskat vilket förklaras av att sommarvikarierna under 2013 anställdes under en annan anställningstyp vilket gjorde att dessa kostnader istället belastade kontot för månadslön. 31

37 Tkr Material och köp av verksamhet Denna kontoklass har genererat ett underskott på 11 mkr och här återfinns stora poster inom vuxenpsykiatrin för hyrläkare (-11 mkr), köpt LRV-Vård (-5,8 mkr) och vårdgarantikostnader (-0,7 mkr). Årets första halvår var kostnaderna lägre för köp av hyrläkare men därefter har kostnaderna ökat för att landa på samma nivå som 2012, se diagram nedan. De stora posterna vägs i sin tur upp något genom positiva budgetavvikelser inom Regionvård vuxenpsykiatri ej LRV (+4,5 mkr) samt Regionvård barn- och ungdomspsykiatri (+1 mkr) Ackumulerad kostnad för hyrläkare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack 2012 Ack 2013 Ack bu 2013 Köpt LRV-vård redovisar ett underskott på -5,8 mkr, en något lägre kostnad jämfört med Diagrammet nedan redovisar utvecklingen av köpta vårdagar under perioden Antal köpta vårddagar vuxenpsykiatri Vårddagar regionvård Vårddagar behandlingshem Vårddagar totalt 32