Hantering av livet i samband med att genomgå en Gastric bypass-operation. En analys av bloggar. Elena Larsson & Panila Anumat

Transkript

1 Hantering av livet i samband med att genomgå en Gastric bypass-operation. En analys av bloggar. Elena Larsson & Panila Anumat Examensarbete, 15hp, kandidatuppsats Omvårdnad Jönköping Hälsohögskolan Februari 2014

2 Strategies of action concerning the experience of a gastric bypass surgery. Analyze of blogs. Elena Larsson & Panila Anumat Examination paper, 15 hp, Bachelor thesis Nursing Science Jönköping, February 2014

3 Sammanfattning Fetma ökar världen över och likaså gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation är att åstadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsäcken, vilket resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat matintag. Ett centralt mål inom överviktskirurgi är en ökad livskvalité. Det är därför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn. Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien är induktiv och utgår ifrån en kvalitativ ansats och baseras på en manifest analys utifrån textens innehåll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgått en gastric bypass-operation. Analysen gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell. Tre huvudkategorier och sex underkategorier framkom. Huvudkategorierna består av: (1)Mental förberedelse, (2) Ansvarstagande och (3) Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp. Mental förberedelse beskriver hur deltagarna söker och använder information om operationen och om en inre dialog som personerna förde med sig själva. Vidare skildrar Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp hur personerna nyttjade personer i sin omgivning för en stödjande funktion. Här beskrivs också att personerna fick en insikt om att de hade få möjligheter att påverka situationen och därför var tvungna att acceptera den som den var. Ansvarstagande skildrar vad inspiration och motivation hade för positiv inverkan hos individerna till att nå sina mål samt hur de gick tillväga för att kontrollera och planera vardagen utifrån sina nya förutsättningar. Nyckelord: bariatric surgery, blog, coping, gastric bypass, management.

4 Abstract Obesity in the world is increasing and likewise the amount of gastric bypass surgery. The purpose of the surgery is to accomplish a weightloss by reducing the size of the stomach, which results in reduced hunger and intake of food. A central goal of obesity surgery is an increased quality of life. Therefore, it is important to see the treatment as a whole and not observe the weightloss as the only significant factor. The aim of this study was to describe the strategies of actions that have been used by patients who have experienced a gastric bypass- operation. The structure of this study is inductive and is in line with a qualitative methodology and based upon a manifested analysis of the content of six different blogs written by six individuals who have experienced a gastric bypass- operation. The analysis has been done based upon Friberg s five step model. During the analytical process, nine categories emerged of which three main- categories are divided in (1) Mental preparation, Responsibility and (3) To let go of control and receive help. Mental preparation concerns the operation and the furthermore the use of this information as well as the process of the patient s internal dialogue. To let go of control and accept help includes how the patients utilized internal dialogue. To let go of control and accept help includes how the patients utilized people in their surroundings to create a supporting network during the process of the operation. Furthermore, this part describes the emerging of an understanding of the fact that they were very limited in affecting the process in question and consequently had to accept the situation as it was. Responsibility describes how inspiration and motivation influenced the individuals positively to reach their personal goals and furthermore how they managed to outline and organize their everyday life in accordance with the new conditions that had appeared as a result of the process surrounding a gastric bypass- operation. Keywords: bariatric surgery, blog, coping, gastric bypass, management.

5 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 2 Fetma och dess följder... 2 Gastric Bypass... 2 Coping... 4 Syfte... 5 Metod... 6 Design... 6 Urval och datainsamling... 6 Dataanalys... 7 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Mental förberedelse... 8 Informationssökande... 8 Reflektion... 9 Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp... 9 Socialt stöd... 9 Acceptans Ansvarstagande Kontroll och planering Inspiration och motivation Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Kliniska implikationer Referenser Bilaga

6 Inledning Antal personer som drabbas av fetma ökar världen över och likaså gör antalet som genomgår en gastric bypass-operation. Gastric bypass är den vanligaste kirurgiska behandlingen mot fetma (Buchwald & Williams, 2004). Ett viktigt mål inom överviktskirurgi är ökad livskvalité. Minskade kilon och en reducerad risk för överviktsrelaterade sjukdomar bör ses som en del av målen vid behandling men hänsyn bör även tas till ökat psykosocialt välbefinnande och förbättrade matvanor. Statistiken för viktminskning efter operationen visar lyckade resultat, men intresset för individens psykiska välbefinnande redovisas inte i antal minskade kilon (Butler et. al., 2001). Det är viktigt att se behandlingen som en helhet för att kunna nå en ökad livskvalité (Deitel, 2005; Lang, Buddeberg, Hauser & Klaghofer, 2002; Mathus-Vliegen, 1998). En välfungerande hanteringsstrategi bidrar till en ökad livskvalité för individen då detta gör att personen får goda förutsättningar för att hantera situationen (Lazarus & Folkman, 1984). Sjuksköterskans uppgift är enligt ICN:s etiska kod att förebygga sjukdom, lindra lidande, främja hälsa och att återställa hälsa (Socialstyrelsen, 2005). För att vi som sjuksköterskor skall kunna följa den etiska koden i detta fall behöver vi en förståelse för hur gastric bypass-opererade patienter hanterar sin vardag och den stora omvandlingen som operationen innebär. Att bli medveten om dessa patienters hanteringsstrategier kan hjälpa oss att förstå vilket stöd och hjälp personerna behöver. 1

7 Bakgrund Fetma och dess följder Världen över har antalet överviktiga ökat i ett oroande tempo (WHO, 2000). Fetma började ses som ett problem först då man kunde bevisa de följdsjukdomar som det orsakar. Vid övervikt ökar risken drastiskt för hjärt- kärlsjukdomar och för diabetes typ 2. Så mycket som 90 % av alla fall av diabetes typ 2 orsakas av övervik. Fetma kan orsaka sömnapné, är påfrestande för skelett och leder och är även en av dom vanligaste bakomliggande orsakerna till hjärtinfarkt (Agerberg, 2007). I en studie som skildrar människors upplevelser av att genomgå en gastric bypass-operation beskrivs deltagarnas rädsla för de följdsjukdomar som fetman kan orsaka samt att de upplever att de inte kan hantera fetman mer och därför väljer att genomgå operationen. Deltagarna kände skam och beskyllde sig själva över sin fetma. En konstant rädsla över att folk skulle tycka att de var lata, dumma och ha en bristande personlighet följde dem. Återkommande smärtor, andningsoch sömnsvårigheter, rörelseinskränkning och svårigheter att delta i aktiviteter var problem som deltagarna i studien led av och det var också detta som senare ledde till en motivation att genomgå operationen (Forsberg, Engström & Söderberg, 2014). Gastric Bypass Syftet med en gastric bypass- operation är att minska patientens vikt genom en förminskning av magsäcken vilket resulterar i minskad hungerkänsla och matintag (Banicek & Butcher, 2010; Lowth, 2013). Under en gastric bypass-operation skapas en liten ficka i övre delen av magsäcken, ca ml stor, som begränsar födointaget. Tunntarmen sys fast i den nya lilla magsäcken. Resterande del av magsäcken fungerar, tillsammans med gallblåsan, genom att tömma ut magsaft och galla ut i tunntarmen (Sheipe, 2006). Studier har visat att patienter som genomgått denna operation tio år senare vägde i genomsnitt 25 % mindre än vad de gjort innan operationen (Agerberg, 2007). Enligt Agerberg (2007) finns forskning som tyder på att denna operation har andra effekter förutom det hinder som utgörs av en förminskad magsäck. Vissa hormoner reagerar så att individen får förändrade hunger- och mättnadskänslor. Detta kan vara en anledning till varför resultatet av operationen håller i sig även många år efteråt. Även Blackburn (2005) beskriver att operationen leder till minskad vikt genom dels den förminskade magsäcken men även ett minskat näringsupptag i tarmen. Blackburn (2005) menar vidare att operationen orsakar en förändring i det centrala nervsystemets belöningssystem som minskar hungerns intensitet. Operationen ändrar också i vissa fall smakupplevelsen och kan leda till att personen föredrar annorlunda mat än vad denne gjort innan operationen. När en individ överväger att gå igenom en gastric bypass operation träffar denne en specialistläkare inom övervikt samt en dietist för att avgöra lämpligheten för en operation (Sheipe, 2006). För att en person skall beviljas operation krävs att denne uppfyller följande kriterier: personen i fråga skall ha försökt med andra viktminskningsmetoder men misslyckats med dessa, vara mellan arton och sextio år samt ha ett BMI på minst 40. Det finns även möjlighet för de personer med BMI 35 att bli opererade om det förekommer någon sjukdom 2

8 som är relaterad till fetman (Ageberg, 2007; Graling & Elariny 2003; Nationella Indikationer för Obesitas Kirurgi, 2009). För att minska patienternas kaloriintag undersöks vart överskottet av kalorier kommer ifrån. För att identifiera källan till det höga kaloriintaget finns en kategorisering av orsaker som personerna får ta del av för att kunna beskriva vilka orsakerna är till just deras höga kaloriintag. Kategorierna involverar problem som att äta för mycket/för stora portioner, att äta mat som innehåller mycket fett/lite fibrer och snabba kalorier samt att småäta konstant. De flesta patienter kan identifiera sig i en eller två av dessa kategorier (Graling & Elariny, 2003). Preoperativ viktnedgång i ca 2-6 veckor har visat sig positivt för att undvika ett flertal komplikationer (Benotti et. al, 2009; Scandinavian Obesity Surgery Registry, 2013). Oavsett tidigare förförståelse utbildas patienterna inför operationen. Det bekräftas även att de är medvetna om vad operationen innebär och att de är redo att genomgå operationen. Den preoperativa fasen involverar flera olika vårdprofessioner: sjuksköterska, kirurg, anestestiläkare, dietist och psykolog (Graling & Elariny, 2003). Patienten får genom dessa samtal även en bild av vad som kommer krävas av denne själv i framtiden. En bra planering och information både före och efter operationen ökar chanserna till den optimala förändringen som patienterna vill nå (Sheipe, 2006). Efter operationen bör ett restriktivt intag av fast föda beaktas för att sedan successivt vänja magsäcken vid fyllning. Om en fast föda tas direkt efter operationen finns det risk för att obstruktion, att stygnen i magsäcken brister eller att så kallad dumping kan uppstå. Patienten dricker först endast klara vätskor, steg två innebär flytande diet, steg tre är en puréperiod med mald, lättsmält kost och tillslut kan patienten övergå i att äta normal kost men bör fortsatt undvika mat som kan orsaka dumpingsyndrom. Dumpingsyndrom orsakas oftast vid intag av födoämnen med hög kalorihalt och innebär att magsäcken tömmer sig snabbt så att symptom som svettningar, hjärtklappning, lågt blodtryck, smärta, diarré, illamående, kräkning och matthet kan uppstå. Patienten skall dokumentera sitt exakta matintag i tre veckor efter ingreppet för att det vid postoperativa besök skall kunna bedömas huruvida kosten är korrekt. (Graling & Elariny, 2003; Järhult & Offenbartl, 2008; Sheipe, 2006). För att undvika komplikationer är det viktigt att patienten mobiliseras i ett tidigt postoperativt skede. För läkningens skull bör tunga lyft undvikas de 3-6 första veckorna efter operationen. Patienterna blir också sjukskrivna en kort tid under läknings perioden, tiden för sjukskrivningen varierar beroende på operationstyp (Graling & Elariny, 2003; Näslund, 2007). Den närmsta tiden efter operationen bör regelbundna besök hos dietist och sjukvårdspersonal göras, då de kan hjälpa patienten att genomgå de stora förändringar som den första månaden efter operationen kan innebära. Det kan uppstå enorma psykiska och fysiska påfrestningar för patienten och det är alltid patientens motivation och målmedvetenhet som står i centrum (Sheipe, 2006). 3

9 Coping Coping används för att hantera svåra situationer som överstiger en individs resurser. Med hjälp av coping kan en svår situation omvandlas till en hanterbar situation och således underlättas det vardagliga livet. Individen tar till sig copingstrategier i en så kallad copingprocess för att hantera situationen (Lazarus 1999). Copingstrategiernas effektivitet avgörs utifrån individens självkännedom, hur traumatisk påfrestningen är och hur mycket den påverkar individen (Lazarus 1999). En effektiv coping bör innehålla en viss flexibilitet från individen eftersom att processen är dynamisk. Individen bör själv veta sina styrkor och svagheter samt ha bestämt sig för vad målet med copingen är. En mindre effektiv copingstrategi innebär en större stress för individen och kan resultera i en försvårad situation. Lazarus och Lazarus (2006) beskriver två olika inriktningar av coping. Den första är problemfokuserad coping där personen inriktar sig på att eliminera eller dämpa stressen till den uppkomna påfrestningen. Här läggs all fokus på att förändra orsaken till problemet där huvudstressorn objektifieras och analyseras för att kunna förändra de yttre påverkande faktorerna i individens miljö. Emotionsfokuserade copingstrategier syftar till att bearbeta individens känslomässiga reaktioner på huvudstressorn där den negativa tolkningen av huvudstressorn omtolkas till en positiv och hanterbar tolkning (Lazarus och Folkman 1984). Denna inriktning förekommer mest i de påfrestande situationer som anses vara för omfattande eller omöjliga att förändra. Dessa två inriktningar på coping tenderar att styrka varandra: en individ intalar sig själv om att allt kommer ordna sig (emotionsfokuserad coping) eftersom problemet snart kommer vara ur vägen (problemfokuserad coping) men kan också försvagas av varandra: individen intalar sig själv om att allt kommer gå dåligt (emotionsfokuserad) då problemet är för omfattande för individen att objektifieras (Problemfokuserad) (Lazarus och Lazarus 2006). 4

10 Syfte Syftet med denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypassoperation hanterar situationen före och efter operationen. 5

11 Metod Design Studien är induktiv (Hseieh & Shannon 2005) och utgår ifrån en kvalitativ ansats eftersom avsikten var att skapa kunskap inom ett fenomen såsom det tolkas och erfars samt att kunna beskriva dess innebörd (Henricson & Billhult, 2012). Den kvalitativa ansatsen valdes eftersom studiens syfte var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Urval och datainsamling En inledande sökning visade att det fanns tillräckligt med publicerade bloggar som matchade det valda syftet. Efter detta gjordes en mer detaljerad sökning av bloggar som matchade valda inklusionskriterier. Bloggarna söktes den 10:e september 2013 på Google.se, som är internets mest använda sökmotor (Google, 2013.). Sökorden gastric bypass och blogg användes i kombination med varandra och genererade träffar. De tio första träffarna lästes och av dessa valdes sex bloggar ut eftersom dessa överensstämde med inklusionskriterierna för studien (Bil.1). Fem av bloggarna var skrivna av kvinnor och en blogg var skriven av en man. Följande inklusionskriterier användes: personerna skall ha genomgått en gastric by passoperation, de skall ha skrivit en blogg som berättar om erfarenheter och hantering före och efter operationen. Bloggen skulle innehålla text skriven under minst en månad innan och fyra månader efter operationen. Detta för att kunna studera förloppet både före och efter operationen och hur situationen förändras med tiden. Bloggarna skulle även vara sorterade efter datum för att med säkerhet skulle kunna orientera sig till rätt tid på bloggen och med struktur kunna följa processen i datumordning. Bloggarna skulle även vara skrivna på svenska. Bloggar skrivna tidigare än 2005 exkluderades för att avgränsa materialet till samtiden och framhäva upplevelser som är applicerbara på dagens samhälle. En blogg exkluderades på grund av att den inte innehöll information om månaden innan operationen. En blogg exkluderades eftersom den var skriven först flera år efter operationen. Två bloggar exkluderades med anledning av att deras inlägg inte skrevs i datumordning. 6

12 Dataanalys Vald analysmodell var Friberg femstegsmodell (Friberg, 2012). Denna modell valdes för att kunna besvara syftet som var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypassoperation hanterar situationen före och efter operationen. Bloggarna lästes och diskuterades för att få en bekantskap med texten. Analysprocessen utgick från en manifest analys som syftar till att studera det uppenbara innehållet i texten (Danielsson, 2012). För att främja ett öppet förhållningssätt studerades texterna individuellt och anteckningar fördes enskilt av båda författarna. 1. Anteckningar gjordes på de meningsbärande enheter från bloggarna som behandlade syftet: hanteringsstrategier som är centrala före och efter en gastric bypass-operation. 2. För att få en överblick utöver de meningsbärande enheterna som togs ut från bloggarna sammanställdes all uttagen information från varje blogg. Varje del skrevs upp på små lappar och lades upp för att skapa en schematisk översikt. 3. Ur den schematiska översikten på de meningsbärande enheterna kunde likheter och skillnader identifieras. Därifrån utvecklades underkategorier som sedan bildade huvudkategorier. 4. För att skapa en innebörd av analyserade texten skapades en flytande text som anknöt sig till de framkomna huvudkategorier och subkategorier. Varje kategori fick varsin benämning (Tab. 1). Etiska överväganden Bloggar på internet som är publicerat för allmänheten ses som offentligt material och därmed kan dessa enligt personuppgiftslagen användas för studien. Vidare kan det i personuppgiftslagen läsas att personuppgifter kan anses som all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet (SFS 1998:204). Med hjälp av internet och olika sökmotorer är det idag möjligt att med hjälp av få sammansatta ord eller citat finna ursprungskällan om denna finns publicerad på internet (Tremayne, 2007). Med anledning av detta samt nedanstående används inga citat i studien för att främja informanternas anonymitet (Skärsäter & Ali, 2012). Faktumet att det inte kan säkerhetsställas att personerna bakom bloggarna är medvetna om de lagar som gäller skrivande och publicering utgör också ett argument för att låta bloggarna vara kodade och inte använda citat (Newson, Houghton & Patten, 2009). 7

13 Resultat Resultatet grundar sig på sex stycken bloggar som analyserades och sammanställdes i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Samtliga kategorier kunde identifieras i samtliga bloggar. Huvudkategorier Mental förberedelse Subkategorier Informationssökande Reflektion Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp Socialt stöd Acceptans Ansvarstagande Kontroll & Planering Inspiration & Motivation Tabell. 1 Mental förberedelse Informationssökande Att söka information om att genomgå en operation var något som samtliga bloggare gjorde. Det kan ses som en mental förberedelse för operationen. Bloggare E beskrev att kunskap över situationen gav en känsla av att kunna hantera kommande hinder lättare. Informationssökandet utfördes genom att läsa om andras upplevelser och läsa bloggar av personer som tidigare gått igenom en operation samt ställa frågor till dem. På dessa bloggar skrivna av personer som tidigare opererats, kunde personerna i studien få en bild över vilka möjliga känslor och svårigheter som kunde uppkomma i samband operationen. Således minskade oro och nervositet. De sökte också information på olika webbsidor och kunde även ställa frågor till vårdpersonal om hur operationen skulle gå till, komplikationer och vanliga biverkningar. Informationssökandet var genomgående under hela processen. Efter operationen var informationssökandet ett sätt att hitta sin egen väg att gå. Personerna som skrev bloggarna kunde få tips om nya träningsformer och kostråd som de kunde använda sig av för att hantera sitt nya liv. De sökte även då information från andra bloggare och vårdpersonal. Samtliga bloggare hade regelbunden kontakt med en dietist, som var en viktig informationskälla för att hantera den nya kosthållningen. 8

14 Bloggare B hade svårigheter med att hålla energi och humör i balans under perioden med flytande kost innan operationen. Denne bloggare frågade därför sin dietist om tips över hur energiintaget kunde ändras och om vanlig mat kunde intas istället för endast flytande kost, under förutsättning att den kosten höll sig inom maxintaget av kalorier per dag. De kunde på så sätt hitta ett sätt för den enskilde individen att klara sig igenom perioden med den flytande kosten. Kostråd från dietisten hjälpte alla individer att hantera situationen och att nå sitt mål- att klara av att hålla en bra kost. Reflektion Ett annat sätt att förbereda sig mentalt inför både operationen, sjukhusvistelsen och sin nya livsstil var att personerna via bloggen kunde föra en inre dialog. Personerna reflekterade öppet i bloggen om kommande, nutida och dåtida händelser. Bloggen beskrevs som ett redskap som användes i syfte att reflektera och få utlopp för sina tankar och känslor. De skrev mestadels för sin egen skull men även för sina läsares. Genom att skriva om kommande händelser kunde de mentalt förbereda sig inför dessa. Den inre dialogen gjorde det lättare att hantera livet. I bloggen kunde de även skriva om sina tidigare erfarenheter och händelser för att reflektera över dem. De kunde alltid se tillbaka till varför de ville genomgå denna operation och varför de ville förändra sitt liv. Därigenom kunde de alltid klargöra för sig själva om varför de befann sig i sin situation och inse att de måste vara starka nog för att fullfölja sina mål. Att reflektera över varför de misslyckats med ett delmål bidrog till att finna nya vägar och strategier för att hantera de svårigheter som orsakat misslyckandet till nästa gång de påträffades. De bloggare som däremot förde en vag dialog med sig själva och som inte reflekterade över orsaken till sina misslyckanden tenderade att misslyckas vid upprepade tillfällen. De fann istället snabbt att andra yttre faktorer var orsaken till misslyckandet. Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp Socialt stöd Genom att ta stöd från andra tillät personerna sig själva att i viss mån släppa på kontrollen över situationen, att erkänna för sig själva att situationen de befann sig i ibland var svår att hantera själv. Socialt stöd kunde komma från olika håll. Från vårdpersonal, andra bloggare eller vänner och familj. Familjemedlemmar och vänner gav stöd på det sätt att personerna kunde prata med dem och få stöd och bekräftelse i sin situation och de kunde dela med sig av sina känslor. De utgjorde även ett stöd genom att kunna uppmuntra till att hålla motivationen uppe för att uppnå målet, t.ex. genom att vara ett stödjande sällskap vid motionsrutiner. 9

15 Andra bloggare gav stöd, genom uppmuntrande kommentarer till blogginläggen, till personerna som drev bloggarna som analyserats. De kunde genom egna erfarenheter svara på frågor och bekräfta upplevelser och känslor som uppkom i samband med operationen. Personerna fick stöd av vårdpersonalen under hela processen. Först genom förberedande samtal, sedan genom sjukhusvården och efteråt genom återkopplings- och uppföljningssamtal. Acceptans För att klara av att leva under de nya omständigheter som operationen förde med sig var de alla tvungna att inse att de behövde förändra sina liv. Att acceptera situationen krävdes för att klara av detta. Att acceptera situationen var också ett sätt att hantera den när personerna kände att de själva var tvungna att släppa på kontrollen. Vid de tillfällen då situationen krävde att de behövde släppa på kontrollen fanns någon annan där att ge hjälp. När de befann sig på sjukhuset för operation kunde de endast lita till att vårdpersonalen hade kontroll och att de kunde sitt jobb. De var tvungna att acceptera att de inte kunde göra mycket i situationen, att sjuksköterskorna var de som hade kunskapen och den största kontrollen när personerna kände smärta och att kirurgerna och narkossköterskorna var de som hade kunskap och kontroll över själva operationen. Efter operationen var personerna i bloggarna tvungna att acceptera att de genomgått en operation och att de nu skulle få leva sitt liv annorlunda. Att acceptera situationen var ett sätt att hantera den och framkom av en förståelse att saker och ting nu var annorlunda. De funderade alla över om de hade tagit rätt beslut över sitt liv efter operationen. Genom att minnas varför de opererat sig, och att komma till insikt om sin nya verklighet insåg de alla att de tagit rätt beslut. De insåg sin situation och accepterade den. Ansvarstagande Kontroll och planering De största utmaningen för att hantera vardagen efter operationen var att ändra och anpassa sin kost till den nya, mindre magsäcken. De började alla att experimentera med olika maträtter för att succesivt förstå vad deras kost kunde bestå av och hur mycket. För att hålla sig till sitt mål (att gå ner i vikt) var det viktigt att ha en klar strategi gällande kosten. Samtliga bloggare skapade en kontroll över sitt matintag genom att skriva en matdagbok där de dokumenterade vad de ätit och hur mycket. Bloggare B och D fann recept i en receptbok skriven för personer som genomgått en gastric bypass-operation där de fann tips och recept som hjälpte dem att planera sin kost. Att planera inför framtiden gav en känsla av att kunna hantera situationen. Personerna bestämde i förväg hur de skulle kunna hantera vardagen den kommande tiden. Efter operationen ville de även börja träna regelbundet för att få en hälsosammare livsstil, för att må bättre och för att lättare nå sina viktmål. För att fullfölja sitt mål och komma in i sina 10

16 rutiner började de alla föra en planering över sina dagar och veckor. Det som fördes in på schemat kunde vara vad de skulle äta för dagen/veckan, vilka dagar de skulle träna och vad för träningsform som skulle utföras. Påminnelser i form av alarm i telefonen, post- it lappar och kost- och motionsscheman hjälpte dem att hålla koll på sina nya rutiner. Inspiration och motivation Inspirationen och motivationen hos dessa bloggare utgjorde tillsammans ett stort steg för att hantera sitt nya liv. Samtliga personer kände någon period att det var jobbigt, att de hade svårt att hitta motivation och att det var lätt att falla tillbaka i gamla vanor. Det var då viktigt att hitta tillbaka till motivationen. Att ha en inspirationskälla var vid dessa tillfällen extra viktigt. Personer som tidigare gått igenom en operation och uppnått ett bra resultat utgjorde stora inspirationskällor för bloggarna i studien. Att inspireras av någon annan gav en inre motivation till att lyckas med att nå sitt mål. Att kunna göra saker de tidigare inte kunnat göra på grund av sin övervikt gav stor motivation, att kunna utföra fysiska aktiviteter med sin familj eller vänner, gå till affären utan att behöva känna sig uttittad eller att kunna använda ett klädesplagg som tidigare varit för litet. Detta visade på framsteg för individen och att de kommit en bit på sin resa och blev på så sätt både bekräftande och motiverande. Att gå tillbaka i bloggen och se vad de skrivit tidigare gav även det en möjlighet att se framsteg i processen. Genom att läsa sina tidigare blogginlägg kunde de se att de mådde bättre än tidigare eller att de tänkte på ett annorlunda sätt. Även att återkommande se till sina huvudmål och delmål var ett sätt att hålla motivationen uppe. Diskussion Metoddiskussion Enligt Markham och Buchanan (2012) är internetsökningen dynamisk och består utav en heterogen blandning, vilket utgör en anledning till att det inte finns fastställda riktlinjer för hur information från bloggar skall redovisas och behandlas. Internet utvecklas ständigt och riktlinjer för webbaserade studier måste därför också göra detsamma, däremot kan de grunder som generellt gäller för olika typer av studier appliceras oavsett om studien är webbaserad eller inte. Relevansen för webbaserade studier förkastas dock inte på grund av bristande riktlinjer. På internet finns material som kan användas för studier inom många områden och som är speciellt intressant just för att det uppdateras ofta, har ett brett spektrum och att privatpersoner har möjlighet att uttrycka sig via webben (Orgad, 2004). Avsaknandet av klara riktlinjer kring dessa studier har försvårat utförandet av studien, i synnerhet vid sökningen av bloggarna. Det var ej fastställt vilken sökfunktion som bör användas och ej heller hur information publicerat av privatpersoner på internet skall behandlas i relation till anonymitet och konfidentialitet. 11

17 Författarna har använt sig av ett öppet förhållningsätt under analysprocessen vilket är väsentligt för att texternas komplexitet och rätta mening skall komma fram (Dahlborg- Lyckhage, 2012). Detta eftersom det finns en tendens att analysera fakta utifrån vad författaren förväntar sig att se i texten och annan information kan förbises, vilket kan göra att analysen blir missvisande gentemot det faktiska innehållet i texten (Giannelli, 2007). Det faktum att författarna läst och analyserat texterna separat kan ha underlättat för att den rätta essensen skulle komma fram. En manifest analys valdes eftersom hanteringsstrategierna beskrevs tydligt i bloggtexterna och därför krävdes ingen djupare analys av texten. Även faktum att författarna hade begränsade kunskaper om att utföra vetenskaplig forskning gjorde att en manifest analys valdes (Danielsson 2012). Studien granskades under hela processen av handledare och kurskamrater där återkoppling erhölls. Denna granskning ökar trovärdigheten av studien då de visar på att författarna har utgått från grundad data (Henricson, 2012). Kvalitativ forskning avser att studera personers levda erfarenheter och författarna ansåg att det var en relevant design för studien eftersom att situationen före och efter operationen. Ett relevant val av design ökar trovärdigheten för en studie (Henricson & Billhult 2012). En blogg är en personlig och öppen dagbok på internet. En typisk blogg består av regelbundna skriftliga inlägg med personligt hållna iakttagelser och synpunkter... (Blogg, 2013). Att studera bloggar ger information om individuella upplevelser, personen som driver bloggen uttrycker det han eller hon finner centralt och detta ger därför en rättvis bild av personens upplevelser (Shelton, 2012). Bloggar är därför ett bra material att använda i en kvalitativ studie, eftersom att det i till exempel intervjuer finns en viss risk att informanten påverkas av intervjuaren (Graneheim & Lundman, 2012). I denna studie gav bloggarna rikligt med information om hur livet förändras av att genomgå en gastric bypass-operation ur ett patient-perspektiv och hur olika personer går tillväga för att hantera denna livsstilsförändring och var därför en relevant källa att använda för att fånga personliga upplevelser. Det går endast att i viss mån generalisera dessa hanteringsstrategier för alla personer som genomgått en gastric bypass-operation, eftersom att alla individer är unika och urvalet i denna studie omfattade sex personer. Studien har dock inneburit en grundlig granskning av dessa hanteringsstrategier och många gemensamma komponenter har visat sig finnas hos de olika personerna. Att antalet bloggtexter begränsats till sex stycken gjorde dock att författarna kunde granska texterna mer grundligt och få fram mer information ur varje text/blogg. Graneheim och Lundman (2003) menar att en relevant mängd data för analys ökar reliabiliteten. Antalet bloggtexter för denna studie var relevant i relation till tidsaspekten. Fler bloggtexter hade kunnat resultera i att viktig information missats och färre bloggtexter hade gjort studien mindre omfattande. Författarna ansåg att det var lämpligt att använda sig av Google sökmotor eftersom Nationalencyklopedins beskrivning av Google berättar att de mest relevanta träffarna visas överst (Google, 2013). Detta var också anledningen till att endast de tio första träffarna lästes. 12

18 Resultatdiskussion I resultatet redovisas sex underkategorier som framkom av analysen: informationssökande, reflektion, socialt stöd, acceptans, kontroll & planering och inspiration & motivation. Det var genom detta som personerna i studien hanterade situationen. Betydelsen av familj och vänner framgick tydligt i analysen. Samtliga bloggare nämnde upprepade gånger deras betydelse för att de skulle klara av att hantera sin situation, att deras stöd och närvaro betydde mycket för att orka med. Vidare visade sig vårdpersonalen ha en viktig funktion i form av stöd, hjälp och information. Mötena med vårdpersonalen och möjligheten att kontakta dem vid frågor, oro eller funderingar gav en trygghet för personerna i studien. Strategier för hantering benämns inom psykologisk stressforskning som coping (Coping, 2013). Lazarus och Folkman (1984) beskriver olika inriktningar av problemfokuserad- och känslofokuserad coping. Planering associeras med optimism och gav en positiv känsla av att kunna göra något åt den påfrestande situationen. Planering innebär att tänka på hur en påfrestning skall hanteras och komma på passande hanteringsstrategier till denna, att tänka på vilka steg som skall tas och hur situationen bäst kan hanteras i framtiden (Carver, Kumari, Weintraub, 1989). Författarna anser att detta innebär att planering är problemfokuserad coping, eftersom personen aktivt utför en handling i syfte att undvika situationer som kan orsaka oönskade känslor. Att planera vardagarna framför sig gav en känsla av att personerna kunde klara av situationen. Socialt stöd underlättar för att kunna hantera svåra situationer och minskar risken för depression och ånger. Det kan skapa en vilja och motivation i situationer med motgångar och svårigheter (Al Nazly, Ahmad, Musil & Nabolsi, 2013). I en studie av Belguzar och Acikel (2011) påvisas att det sociala stödet söks för att kunna hantera stressen och oron som en operation kan innebära. I vår studie har samtliga personer påpekat det sociala stödet som en viktig faktor för att hantera situationen. Socialt stöd innebär praktisk och emotionell stöttning från andra personer (Belguzar & Acikel, 2011). Det sociala stödet för personerna i vår studie innebar samtal, diskussioner och svar på frågor av familj, vänner, vårdpersonal och personer på internet som tidigare genomgått en operation. Även Forsberg, Engström & Söderberg (2014) påpekar att det sociala stödet från personer som tidigare genomgått en operation är motiverande och stödjande. Att söka socialt stöd betraktas enligt författarna som en aktiv handling för att lösa ett problem eller bearbeta känslor och är därför problemfokuserad coping. Carver et. al. (1989) beskriver att ett socialt stöd som faktor i copingprocessen ökar möjligheterna för en lyckad coping. Vidare associeras sökandet av socialt stöd med aktiv coping, planering och att kunna ventilera sina känslor. I vår studie söktes socialt stöd i form av vänner, släktingar och gastric bypass-opererade. Detta för att kunna få svar på frågor, öka sin motivation och för att kunna få en klarare bild av sin situation genom att ventilera sina tankar med någon annan. Samtliga av bloggarna i denna studie nyttjade sina vänner och familjemedlemmar i samband med träning för att öka motivationen till en bibehållande träning samt att kunna fastställa planerade aktiviteter. Acceptans ses enligt Carver et. al. (1989) som motsatsen till förnekelse. De berättar att acceptans gör en person villig att engagera sig och försöka hantera situationen (Carver et. al. 13

19 1989). Författarna anser att acceptans är emotionsfokuserad coping eftersom det innebär en emotionell inre process. Personerna i vår studie använde sig av acceptans under sjukhusvistelsen då de inte hade full kontroll över situationen. Studien visade även att personerna använde sig av acceptans efter operationen. De valde att acceptera sin nya vardag och att de genomgått operationen, detta kunde inte bli ogjort och de blev därmed tvungna att leva annorlunda. Acceptansen kunde associeras med att välja en positiv inställning till operationen. Det innebar därmed att lära sig att leva med- och hantera en tillvaro som inte längre var påverkbar. Detta får stöd av Brattberg (2006) som menar att acceptans innebär en form av kontroll i den stund då personen accepterar att en situation inte går att påverka. Även Browall, Persson, Ahlberg, Karlsson & Danielson (2009) menar att det är viktigt att acceptera situationen för att minska och förebygga ångest inför situationer som kan vara svåra att kontrollera (Browall et. al. 2009). Det är också ett effektivt sätt att hantera tillvaron vid de tillfällen då en person inte har möjlighet att påverka situationen eller det som hänt. Brattberg (2006) menar också att acceptans kan göra stressfulla situationer mer hanterbara och vid förändring är acceptans nödvändigt för att få en effektiv utveckling (Brattberg, 2006). Bloggen visade sig vara viktig och ha en flerdimensionell funktion. Den fungerade som sökfunktion för inspiration, motivation och information, den gav yttre stöd och den gav en möjlighet att föra en inre diskussion att klargöra saker för sig själv. Bloggen i sig visade sig alltså fungera som ett modernt verktyg för hanteringsstrategier och var central för de former av hantering som personerna i studien använde sig av. Hanteringsstrategier som framgick i studien nyttjades via bloggen. Bloggen var följaktligen inte en hanteringsstrategi men således ett viktigt redskap för detta. Att bloggar används just som självhjälp/terapi presenteras i ett flertal studier. En studie i USA visade att så mycket som 50 % av alla bloggar drivs på grund av att de har en terapeutisk funktion (Shyam Sundar, Hatfield Edwards, Yifeng & Stavrositu, 2007). Genom bloggens kommunikativa funktioner kan personen få socialt stöd (Su et. al., 2005). Det sociala stödet som bloggen ger kan ske genom informativt eller emotionellt stöd (Shyam Sundar et. al. 2007). Genom bloggar utbyter personer erfarenheter, idéer och kunskap och kan även obehindrat av tid eller rum skapa nya kontakter och relationer (Heilferty, 2009). Detta visade sig tydligt även i vår studie, personerna hade kontinuerlig kontakt med andra gastric bypass-opererade via bloggen. Heilferty (2009) menar dessutom att införlivande av sjukdomsbloggar inom vården skulle förbättra relationen mellan patient och vårdgivare. Även Ridgway (2001) nämner bloggars betydelse för sjukvården eftersom de kan hjälpa vårdare att förstå och respektera individer genom att kunna se situationen utifrån deras perspektiv. Sheipe (2006) visar i en studie att vårdpersonalens stöd är viktigt för att de som genomgått en gastric bypass-operation skall kunna nå sina viktmål och även för att kunna hålla nere vikten i framtiden. För de som genomgår överviktkirurgi är målet i sig inte endast att gå ner i vikt, utan snarare att erhålla en förbättrad hälsa och livskvalité. Därmed bör utvärderingen av kirurgins resultat inkludera dessa parametrar. Framgång inom överviktskirurgikirurgi tenderar i dagens läge att mätas i viktnedgång och minskade symptom till överviktsrelaterade sjukdomar (Butler et. al., 2001). Detta förorsakar en risk att patientens psykiska välmående förbises. För att fånga hela människan krävs att tiden efter sjukhusvistelsen och patientens upplevelser uppmärksammas (Grimaldi & Van Etten, 2010). Det är viktigt att observera vilka hanteringsstrategier patienter 14

20 använder sig av för att klara av viktnedgången. Enligt Lazarus och Folkman (1984) är en väl fungerande hanteringsstrategi en förutsättning för att uppnå sina mål och därmed ett lyckat resultat. Bra hanteringsstrategier innebär därmed goda förutsättningar för att klara av livet efter operationen och att få en framgångsrik viktnedgång. Hanteringsstrategier som används av patienter bör därför uppmärksammas inom sjukvården (Grimaldi & Van Etten, 2010). Slutsats Studien påvisar hanteringsstrategier vid en gastric bypass-operation. De strategier som användes var informationssökande, reflektion, socialt stöd, acceptans, kontroll & planering samt inspiration & motivation. Vetskapen om dessa hanteringsstrategier kan öka förståelsen för patienten och chansen att kunna ge dem rätt råd. Studien visar även att bloggen kan vara ett viktigt verktyg som patienter kan använda för informationssökande, reflektion och för att knyta viktiga kontakter. Kliniska implikationer Resultatet i studien är en komponent att ta hänsyn till vid vårdandet av personer som genomgått en gastric bypass-operation. Reflektion är betydelsefullt för att lära sig av olika situationer. Alla människor ser inte fördelen med att reflektera och detta är angeläget för sjuksköterskor att vara medvetna om. Som sjuksköterska kan det vara bra att uppmärksamma patienter på vikten av en god reflektion. Reflektion kan innebära en väg fram till bra hanteringsstrategier för patienter som genomgått en gastric bypass-operation. Sjuksköterskan spelar en stor roll för patientens upplevelser och deras möjlighet att hantera situationen och det är som sjuksköterska viktigt att vara medveten om sin betydelse och vilken inverkan man kan ha. Genom att börja använda sig av mer modern informationssökning, som att följa bloggar som innehåller information om patienters sjukdomsupplevelse och upplevelse av behandling, kan chansen öka vad gäller att ge individualiserad vård utifrån ett holistiskt synsätt. Gastric bypass-operationer är ett förhållandevis nytt fenomen och en tanke bör ägnas åt vad vi lämnar åt framtiden för de som väljer att opereras. Bristfällig forskning finns tillgänglig vad gäller långtidsuppföljning på gastric bypass-opererade och deras upplevelser. Att statistiken visar goda resultat för viktminskning behöver nödvändigtvis inte betyda att alla som opererats har en god livskvalité och upplever operationen som positiv. Fortsatt forskning som berör långtidsuppföljning av gastric bypass-opererade skulle innebära viktig kunskap för såväl vårdpersonal som patienter. 15