2 Presentation av Billerud Skärblacka AB

Transkript

1 Protokoll 1(9) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Lars Andersson :65 Tel Fax Billerud Skärblacka AB lars.e.andersson@af.se Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2001 Datum Plats Pronova Konferens / Skärblacka Bruk Vid protokollet Lars Andersson ÅF-IPK AB Närvarande Distribution Se deltagarförteckning Närvarande samt SHK arkiv, SHK hemsida. 1 Inledning Deltagarna i årets Sodapanneträff hälsades välkomna av Dan Svensson från Skärblacka. Därefter presenterade sig föredragshållarna kortfattat med en beskrivning av vilket arbete de utförde på bruket. Dagordningen för träffen finns bilagd tillsammans med ett urval av bilder från de olika föredragen. 2 Presentation av Billerud Skärblacka AB Skärblacka Bruk presenterades av Dan Svensson. Han beskrev bruket och dess olika delar och produktion. Bruket ligger mellan sjöarna Roxen och Glan i de centrala delarna av Östergötland, eller nära E 4:an mellan Norrköping och Linköping. Antalet anställda är 730 personer. Omsättningen ligger på ungefär SEK och 80 % av produktionen går på export. En produkt som framstår som en verklig specialprodukt är det blekta Royal Medical S som är ett papper som går att sterilisera tillsammans med innehållet. Det är en liten andel av den totala produktionen, men en mycket exklusiv produkt. Bruket är uppbyggt med två sulfatlinjer och med en halvkemisk linje. En av bilderna visar brukets produktionslinjer. ÅF-IPK AB Fleminggatan 7, Box 8309, Stockholm. Telefon Fax Internet Org.nr Säte i Stockholm

2 Protokoll 2 3 Föredrag och frågor enligt Dagsprogrammet 3.1 Anmälningsplikt i Sodahuset Skärblacka har anmälningsplikt för alla som skall utföra arbeten i sodahuset eller vid barkpannan. Det gäller såväl externa som interna arbeten. Anmälan sker till ansvarig operatör för sodapannan. Det som skall anges är: firma, antal personer och namn på ansvarig för arbetet. Detta noteras på anslagstavlan. Det är också viktigt att avanmälan sker så att driftpersonalen är medvetna om att arbetet är avslutat. Den ansvarige får låna en larmsökare med både ljud och vibrator-signal. Om larm går skall alla samlas till centralverkstadens matsal för avprickning. OBS ej till manöverrummet som vid larm endast skall vara tillgängligt för operatörer, produktionsledare och avdelningsansvariga. Alla övriga betraktas som obehöriga vid larm. Produktionsledaren kontrollerar att alla är ute ur pannhuset och att ingen saknas. Detta meddelas räddningstjänsten. 3.2 Nödnedeldning och snabbtömning En beskrivning av nödnedeldningssystemet kan hämtas ur bilagda bilder. Några saker i systemet som särskilt bör påpekas är att det finns två sätt att utlösa en Nödnedeldning. Det kan göras antingen automatiskt via LÅG-LÅG-LÅG nivå hos katastrofskyddet eller via manuell tripp av pannan, med strömställare i läge Nödnedeldning. Några av de viktigaste momenten i nödnedeldningssekvensen är. Tjocklutpumparna stoppas. Oljepumparna stoppas. Brännarstyrsystemet stoppas. Matarvattenventilerna stängs och matarvattenpumparna stoppas. Samtliga ångventiler stängs, inklusive friblåsningsventil för överhettare. Primärluftfläkt stoppas. Sekundärluftfläkt går.

3 Protokoll 3 Sekundärluftspjällen ställs i vädringsläge 36 % öppet Nm 3 /h. Tertiärluftfläkten startas och spjällen öppnas till 100 %. Frågor från denna del av föredraget var: Går det att starta nödnedeldningen utan att först ge sodahuslarm? Svar: Nej, det går inte. Från Mörrum kom frågan om sekundärluftfläkten skall gå för att få in tillräckligt med vädringsluft vid nödnedeldning? Svar: I s meddelanden står det att gränsen för om en fläkt skall gå eller inte är 2 m över ugnsbotten. Sitter sekundärluftportarna på en lägre nivå skall lufttillförseln stoppas. I Mörrum går både sekundär och tertiärluftfläkten. Därefter forsatte föredraget med avsnittet om Snabbtömning. För att det skall vara möjligt att starta snabbtömningen måste ett antal villkor vara uppfyllda: Dessa villkor finns med i bilagda bilder från Skärblacka. För att det skall vara möjligt att initiera snabbtömningen krävs i Skärblacka att primärluftfläkten skall vara stoppad och att dessutom flödet skall vara noll. Fråga: Görs det tester med snabbtömningssystemet? Svar från Thomas Larsson: Vid uppstart av pannan görs en test av systemet från bars tryck, med fullständig test av snabbtömningssystemet. s riktlinjer följs! Fråga: Totaltömning görs endast efter avslutad snabbtömning, hur styrs detta och hur indikeras totalnivån? Snabbtömning initieras manuellt och det krävs att snabbtömningen är avslutad innan det går att påbörja totaltömningen. Totalnivån i pannan indikeras med dpceller anslutna till fallrören. Fråga från Raimo Suvanto, Korsnäs: Har pannan kompletterats med tömning av ekonomisern i samband med ombyggnationen 1997? Svar: Ja, pannan har kompletterats med ekotömning:

4 Protokoll 4 Fråga från Billingsfors: Skall friblåsningsventilen vara öppen eller stängd vid snabbtömning? Billingsfors har som kriterium att ventilen skall vara öppen till 30 %.. Svar: Det har vid nödnedeldning och snabbtömning visat sig att det inte har blivit några skador på överhettaren om ventilen varit stängd. Det går dessutom snabbare att tömma pannan om friblåsningsventilen är stängd. Rekommendationen är att ventilen bör vara stängd. Fråga: Har alla operatörer varit med och testat systemet? Svar. Ja. Dessutom görs en funktionskontroll första lördagen varje månad kl Larmhantering Larmhanteringen är uppbyggd enligt SSG och s rekommendationer. Operatören har de viktigaste indikeringarna nära kontrollpanelen för nödnedeldning och snabbtömning, som exempelvis panntryck, domnivå, totalnivå, matarvatten och ångflöde. Larmhanteringspanelerna har lagts vid kontrollpanelen för nödnedeldning och snabbtömning. En bild av Larmpanel Sodahuset visas bland de bilagda bilderna. Larmsystemet är gjort i en bildskärm, men det efterliknar den gamla hederliga larmtablån. En speciell arbetsgrupp för larmsystemet finns på bruket för att få fram ett optimalt system som är lätt att förstå sig på. Följdlarmen som oftast/alltid uppstår har sanerats, så att det går att få en överblick av vad som sker. Det skall inte bli en lång och oöverskådlig larmlista. Farolarmen och prioritet 1 larmen presenteras. Larm för nödduschar har ännu inte kommit in i farolarmpanelen. Larmpanelen och dess funktioner var senare ett av huvudobjekten vid rundvandringen på fabriken.

5 Protokoll Tryckreglering i eldstaden. Det hade varit svårt att få en godtagbar eldstadsreglering under flera år. Pulsationerna i pannan har varit så kraftiga att bakväggens gångjärn fått sådana förslitningar att de måste bytas ut vid ett underhållsstopp. Det har funnits två provuttag för att mäta undertrycket i eldstaden. Tidigare användes det övre som var placerat ovanför näsan. Numera används det nedre uttaget. På en bilagd bild framgår placeringarna. Det nedre provuttaget har gett följande fördelar: Lugnare atmosfär nedanför näsan. Inga störningar från sotblåsare. Inga störningar på grund av strömningsproblem förorsakad av turbulens vid näsan. Dämpning av signalen genom en 15 l buffertvolym på ledningen från mätuttaget. Resultatet av den förbättrade regleringen har varit: Lugnare drift runt lutsprutorna nere i eldstaden. Minskad risk för överbäring. Inga utblåsningar av heta gaser vid löphål och vid lutmunstycken. Vid drift ligger eldstadstrycket under näsan på cirka ± 0 mm vp. Det är ett övertryck på cirka 10 mm vp över näsan. Jämnare drag på rökgasfläktarna. Därefter utbröt en intern diskussion inom panelen om det fanns någon funktion som löste ut pannan vid övertryck i eldstaden. Uppgiften skulle kontrolleras till rundvandringen, då fick vi reda på att det fanns en sådan funktion. Gränsen är satt till mm vp. Mörrum talade om att deras trippgräns låg på Pa under minst 10 sekunder. En kommentar var att övertryck i pannan bör trippa allt utom rökgasfläktarna. Fråga från Raimo Suvanto, Korsnäs: Är det svårt för Er att hålla rent i uttaget för eldstadstrycket?

6 Protokoll 6 Svar: Nej, det är det inte. Instrument gör rent provuttaget med jämna mellanrum och det räcker i normalfallet. Vid rengöring meddelar instrument att man får ställa om till manuell reglering av panndraget. 3.5 Tryckhållning i sodapannan med tryckhållningsventil Sodapannan och barkpannan arbetar mot ett gemensamt högtrycksnätföre reduktion till 11 respektive 3 Bar. En ångackumulator finns för att ta de största svängningarna på nätet. Barkpannans oljebrännare tar spetslasten. Det kan medföra att ångtrycksvariationer uppstår i högtrycksnätet, som medför att trycket i sodapannans ångdom varierat. Sodapannan har därvid fungerat som en extra ångackumulator, med problem i nivåhållningen i domen. Vid ett tubhaveri på barkpannan sjönk trycket i den snabbt på några minuter och det medförde att även trycket snabbt minskade i sodapannan. För att förhindra att detta skulle upprepas installerades 1999 en tryckhållningsventil på utgående ångledning från sodapannan. Tryckhållningsventilen är placerad efter sodapannans huvudångventil och reglerventilen arbetar med 1 bars tryckfall. En begränsning är inlagd så att ventilen inte stänger till 100 %. För säkerställd drift finns en trycklufttank på 400 l som skall se till att ventilen är öppen vid bortfall av tryckluft. Erfarenheter efter ungefär 2 års drift är att: Problemen med varierande domnivå, höger/vänster sida är borta. Matarvattenregleringen fungerar bättre. Mindre risk att pannan trippar på grund av svängningar i domnivån. Totalt sätt är pannans drift säkrare. Pannan är en egen enhet och störs inte av andras problem. Rent generellt kan sägas att pannor mår bättre av ett jämnt tryck. 3.6 Presentation av ombyggnad av sodapanna hösten 1997 (film) I en film visade de omfattande arbetena som gjordes vid ett sex veckor långt stopp under 1997.

7 Protokoll 7 Filmen gav en god inblick i de stora arbetena och visade tiden från det att vissa delar började skrotas, fram till dess att luten lades på pannan. Sodapannan var från början överstor och det har tidvis medfört problem. Under 1996 hade man två haverier på pannan och beslut togs om att renovera pannan. Kvaerner fick i uppdrag att genomföra modifieringen av pannan och följande arbeten gjordes: Ny sekundäröverhettare. Byte av eldstad till skyddstaksnivån. Studdad botten av kolstål, upp till primärluftportarna på bakväggen. Nytt primärluftregister. Sekundärluftregister på lägre nivå med Roddingmaster. Tertiärluft på front och bakvägg (som tidigare). Kvartärluftregister (interlaced). 2 st. Nya lutsprutor på sidoväggarna (fasta). På grund av varierande torrhalt från indunstningen installerades en ny indirekt lutförvärmare. Pannan körs för närvarande på tts/24h men kan i framtiden bli tts/24h, utan att ytterligare åtgärder behöver vidtagas. 3.7 Drifterfarenheter efter ombyggnad av sodapannan Åtgärder som vidtagits har beskrivits i bifogat material. Några punkter som speciellt bör påpekas är att luftmängden till pannan minskats och att man därigenom fått en minskat specifikt NO X -flöde från tidigare 70 mg/mj till nuvarande normala på mg/mj. O 2 -halten före elfilter ligger på cirka 2 % med en bibehållen CO-halt nära 0 ppm. Februari 2001 installerades automatisk rengöring på samtliga lutsprutor. Förvärmningen på luten är satt till 114 ºC till pannan, 106 ºC till mixtank och ut från indunstning 110 ºC. Högre luttemperatur, 118 ºC, gjorde att lutdropparna började poppa som pop corn. Resultatet av det var att överbäringen ökade.

8 Protokoll 8 Efter detta vidtog en del diskussion runt startoljebrännare. Det tycks som om det finns problem på de flesta fabriker med framförallt flamvakterna. Kan delvis bero på kondensat i ångledningarna. Andra problem var otäta packningar i snabbkopplingarna. Skutskär har inga snabbkopplingar utan de är bytta till gängade kopplingar. Gruvön har väl fungerande oljebrännare. Eventuellt en del problem med elektroniken i brännarskåpen. Ibland händer det också att oljan inte hinner fram till brännarmunstycket innan starttiden överskridits. Rekommendationer för startoljebrännarna vid kallstart var följande: Rätt oljetemperatur. Bra tändare, gasoltändare som ger hög temperatur. Rätt lufttemperatur. Diskussionen fortsatte sedan runt löprännorna. Det blir lätt problem med löprännorna vid snabba temperaturförändringar. Löprännor finns i både vitt och svart material. En ökning av användandet av svart material har noterats. 4 Framtida projekt på Skärblacka Vattentvätt av elfiltren med varmvatten och tvättrobotar. Det gör det lättare att se inläckage och det är också lättare att åtgärda om ytorna är rena. Det gäller att minimera tvättvätskemängden vid vattentvätt av panna och elektrofilter. Återföring av tvättvätskan sker då via lösaren och med vätsketillförsel för rengöring av pannbotten via lutmunstyckena. 5 Fabriksbesök Efter en god lunch på Pronova fortsatte vi till fabriken i ett förskräckligt åskregn. Väl framme på fabriken var regnet till stor del över. Det var en mycket välorganiserad och välplanerad rundtur genom hela sulfatfabriken. Den grupp jag tillhörde började direkt i fabrikens hjärta.

9 Protokoll 9 Sodapannans manöverrum! Det som tilldrog sig stor uppmärksamhet där var larmpanelen och hur den var utformad och vad som hände vid larm. Vi fick ett larm förevisat. Det uppstod en hel del diskussion om utformningen av panelen med dess fördelar och eventuella nackdelar. Därefter fortsatte rundturen med besök vid barkpannan, tryckregleringsventilen, kausticeringen och mesaombränningen, kokerierna och tvätten. Sedan vidtog en kort kaffepaus med filmvisning. Det som nog imponerade mest i den filmen var lyftkranen som använde för att lyfta in den nya domen. Att filma ett sådant stort arbete som genomfördes 1997 ger en bra dokumentation. Det gäller då att vara med och filma de intressantaste delarna, vilket man lyckats väl med. Vår grupp avslutade besöket på Skärblacka på taket till sodapannan. När vi var där sken solen och utsikten var hänförande. På nedvägen från taket passerad vi förbi sodapannans uttag för eldstadens dragreglering. Längre ner såg vi de nya lutsprutorna på sidoväggarna. Jag tyckte nog att det var lite trångt precis nedanför trappen mitt för den ena sprutan, speciellt om någon måste dit om dragregleringen inte skulle fungera som normalt. Det blir kanske mera utrymme för operatörerna när de får vara ensamma i pannhuset. Det var en bra genomförd och välplanerad rond genom fabriken! 6 Middag på Grand Hotel Sodapanneträffen år 2001 avslutades med en fin middag på Grand Hotel. Där hade värdfabriken lyckats få Elvis att uppstå igen! Det var en mycket lyckad underhållning som gav en verkligt hög stämning i lokalen. De fåtaliga damerna i sällskapet fick en tuff omgång på det minimala dansgolvet. Det behövs kanske fler kvinnliga sodahusoperatörer? Valda bilder från festen finns på s hemsida. Avslutningsvis vill vi som var gäster få rikta ett stort tack till alla från Skärblacka som ställde upp som föredragshållare, med intressanta föredrag och bra presentationer. Vid protokollet: Lars Andersson