Fin reklam för bruket och de satsningar som görs för att ytterligare förbättra miljön!

Transkript

1 Protokoll 1(15) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Lars E Andersson 1 Tel Fax Stora Enso Skoghalls Bruk lars.e.andersson@afconsult.com Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2006 Datum Onsdagen den 10 maj 2006 Plats Stora Enso Skoghalls Bruk; Skoghall Vid protokollet Lars E Andersson ÅF Närvarande Enligt separat lista. Bilaga 1 Distribution Närvarande samt SHK arkiv; SHK hemsida 1 Inledning Det föreföll som om Stora Enso Skoghalls Bruk gjort en riktigt stor satsning för att vi skulle få extra information om bruket, investeringar, planer och satsningar på miljövård och energibesparingar. Det var ett långt inslag i Värmlands Nytt den 9 maj 2006, kvällen före Sodapanneträffen 2006, som beskrev satsningen Skoghalls Bruk genomfört och som fortfarande pågår i projektet Energi Det som visades var hur bruket byggde om den stora oljepannan till en biobränslepanna för att minska på oljeförbrukningen och därmed minska på mängden fossilt CO 2 från bruket. Det var bra bilder och saklig information från bruket. Inslaget lär även delvis ha visats i rikstäckande TV! Fin reklam för bruket och de satsningar som görs för att ytterligare förbättra miljön! c/o Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Box 8133, Stockholm Tfn , Fax Bankgiro Postgiro

2 Protokoll 2 2 Sodapanneträffen Samling vid Skoghalls Bruk Den egentliga Sodapanneträffen började med att vi blev hämtade med buss från hotellet till Skoghalls Bruk. Där började vi med registrering som följdes av kaffe och smörgås. Vid årets Sodapanneträff deltog 65 personer förutom värdarna från bruket. Redan här vid samlingen märktes en stor diskussionsvilja mellan de olika deltagarna för att få information om vad som pågår på de olika bruken. Efter registreringen samlades alla i en trevlig och fin föreläsningssal. Anförandena började med att Per Anders Tauson presenterade föredragshållarna och övriga värdar. 2.2 Presentation av Stora Enso och Skoghalls Bruk; Eva Karlsson-Berg Skoghalls Bruk presenterades av Eva Karlsson Berg som är produktionschef för massasidan på bruket. De senaste satsningarna som gjorts har till stor del varit till för att bevara och förbättra miljön i den känsliga skärgården i norra Vänern. Hela Vänerns vatten har förbättrats vilket kunde ses på det diagram som visade förhållandena i Vänerns utlopp till Göta Älv. Stora Enso koncernen producerar 16,9 Mton papper och kartong; 7,7 Mm 3 sågade produkter. Omsättningen var M och koncernen har produktionsanläggningar över hela världen. Skoghalls Bruk tillhör divisionen Consumer Boards och det är ett integrerat bruk där all producerad massa används till papper eller kartong Det är anställda i Skoghall och Forshaga, som också ingår i samma produktionsenhet.(män 78 % kvinnor 22 %) Omsättningen är 500 M och 90 % av produktionen går på export. Den större delen av kartongproduktionen används till mat och dryckförpackningar i form av vätskekartong. Bruket använder cirka 2,1 Mm 3 fub per år och ur det produceras: CTMP årston 840 t/d Sulfatmassa årston 960 t/d (kokeriproduktion) 825 t/d (blekeriproduktion)

3 Protokoll 3 Kartongmaskinerna: KM årston byggår m lång 5,4 m bred KM årston byggår m lång 8,1 m bred 2005 producerades cirka ton kartong. Återvinning: Mera detaljer längre fram i texten Skoghalls Bruk började med en förstudie 2001 som senare utmynnade i Energi I det projektet ingick: Ny sodapanna, ny indunstning, konvertering av en oljepanna till fastbränslepanna och ny turbin. Dessutom måste bränslehanteringen moderniseras och en del andra saker tillkom också. Under september månad 2005 startades den nya indunstningen och den 29 sept kl startades sodapanna 5 och sodapanna 4 togs ur drift. Efter startdagens namnsdagsbarn fick pannan namnet MIKAELA Under hela uppstarten hölls massa och kartongproduktionen igång utan avbrott. Investeringarna i hela projekt Energi 2005 har uppgått till 1,9 MSEK. När allt är genomfört kommer oljeförbrukningen att minska med m 3 /år och elförsörjningsgraden att öka från 15 % till cirka 40 %. Utsläppet av fossilt CO 2 kommer att minska med cirka 75 %. Den totala investeringen sedan 1985 har varit på 8,5 MSEK. Det inkluderar bland annat den nya CTMP fabriken. En stor del av investeringarna som genomförts har varit miljöförbättrande åtgärder för att minska utsläpp till både luft och vatten. Resultatet visar sig i att Vänern blivit renare och att den vanliga lukt och stoftsituationen förbättrats. 2.3 Projekt E 2005 presenterat av Per-Anders Tauson Denna del av föredragen var mera inriktat på återvinningen och på detaljer i Energi 2005 projektet. Mål för Energi 2005 : Förbättrad miljö Förbättrad energieffektivitet Säkerställa produktionen Förbättra arbetsmiljö, skydd och säkerhet Målet att nå årston kartong Skoghalls Bruk är idag världens största tillverkare av vätskekartong.

4 Protokoll 4 Investeringsbeslutet för Energi 2005 togs och inköpen samordnades med inköpen till Veracel i Brasilien. Cirka 30 % av investeringskostnaderna har stannat i regionen och i samband med allt arbete som utförs har många entreprenörer tillbringat långa perioder på plats vilket gynnat den lokala näringsverksamheten. Som till exempel hotell och affärer. Vidare skapar investeringarna långsiktiga arbetstillfällen vid bruket som även gynnar hela regionen från skogsarbetare till sjöfart för export av kartong. Mera specifika data för projektet är: Indunstning 580/800 t/h avdunstat Sodapanna 2 200/3 350 tts/d CTMP avloppsvatten indunstning 170 t/h avdunstat Ny cisternpark NCGC system gaspanna 8 MW Talloljekokeri 3,5 t/h Ombyggt ångsystem Nytt manöverrum (gemensamt för hela återvinningen) Konvertering av oljepanna till biobränslepanna av BFB typ 160 t/h ånga Fastbränslehantering Bruket använder lågsvavlig olja, typ Duo eller Ultraolja. Det är dyra oljekvaliteter som dessutom kan vara svåra att få tag på. Under projektet uppgick bemanningen som mest till > 650 man. Trots det ökade antalet personer som höll på med projektet har endast en mer allvarlig olycka inträffat (hittills, då projektet ännu inte är slutfört) och det visar att säkerhetstänkandet varit högt och att man även varit noggrann med kontrollen av säkerhet och arbetsmiljö. Under projektet har man utnyttjat PDMS som är ett tredimensionellt projekteringsverktyg för all projektering. Det betyder att man redan på projekteringsstadiet kan vandra genom indunstning och sodapanna och därmed bilda sig en uppfattning om hur olika delar kommer att se ut i verkligheten. Det har inte bara varit driftfolket som tittat på dessa ritningar utan även underhållssidan har tagit del av underlaget och kunnat komma med kommentarer för att underlätta underhållet och servicen. PDMS underlättade även utbildningen så att personalen kunde känna sig hemma redan innan bygget var slutfört.

5 Protokoll 5 Det man särskilt tänkt på i samband med projekteringen har varit arbetsmiljön och säkerheten vid: Lösarplan Löprännor Lutsprutor En viktig del av projekteringsarbetet är att se till att bullernivåerna blir acceptabla på de ställen där det mesta arbetet utförs. Indunstning 6 Den nya indunstningen är en 9 effekters indunstning där de två sista effekterna används till att indunsta CTMP-luten. Den indunstas från cirka 0,5 % till 8-11 % TS och blandas därefter in i mellantjockluten eller koncentratorn för att därefter brännas i SP 5. Indunstningen innehåller en integrerad stripper. SP 5 ytterligare data SP 5 (MIKAELA) Kapacitet 2 200/3 350 tts/d Luttorrhalt 80 % Ångproduktion 318/480 t/h Dom tryck 107/109 Bar Ångtemperatur 500 ºC Bredd 11,8 m Djup 9,5 m Höjd 50 m Byggnad höjd 60 m Lastoljebrännare 3 st Startoljebrännare 9 st Kompoundgräns över skyddstaksnivå. Starkgasuppsamling Starkgasuppsamlingssystemet tar hand om de starka illaluktande gaserna från ett flertal källor inom bruket som till exempel indunstning och NCG från strippern. Även metanolen från strippern går till förbränningen. Förbränningsanläggningen består av en ugn med låg NO X brännare följt av en gaspanna och en skrubber för absorption av SO 2.

6 Protokoll 6 Vidare finns ett reservförbränningssystem med en enkel brännkammare. Starttiden för brännkammaren är satt till 120 sekunder. Tyvärr börjar bruket få klagomål redan efter 50 sekunder! Det är utan tvekan en besvärande stank av de starka gaserna när de ventileras ut över tak. En tredje brännkammare kommer att installeras och den skall utrustas på sådant sätt att den alltid ska kunna gå vad som än för övrigt sker i fabriken. Start av de nya anläggningarna Förutsättningarna för starten av de nya anläggningarna var att fabriken skulle gå med full produktion och med rätt kvalitet och att starten skulle gå på kortast möjliga tid. Vid starten av Indunstning 6 uppstod vissa problem mer tvätt av slutförtjockare som snabbt klarades av. Resultatet blev att man erhöll låga COD halter och dessutom går det att köra anläggningen utan att behöva tvätta den så ofta. Efter 5 dagar från start togs även luten från CTMP fabriken in i indunstningen. Några problem med den luten har hittills inte visat sig mer än vissa inkrusteringsproblem vid starten SP 5 startades med lut den 29 september 2005 klockan En intressant start då Sveriges äldsta och nyaste sodapanna samtidigt var i drift en kort period. Grönlut började produceras omkring midnatt. Det återstår en del arbeten med sodapannan. De problem som noterats på pannan har varit problem med styrsystemet och ångventiler. Följande tabell är en snabb avskrift av några data som presenterades Indunstning Nya anläggningen Gamla anläggningen Energiförbrukning GJ/t massa 3,6 4,1 TS % TOC kg/t massa 0,7 1,55 Sodapannan Energiproduktion GJ/t massa 15,0 11,4 Reduktionsgrad % 95 94,2 2.4 Nytt manöverrum Tidigare hade bruket 6 st manöverrum, men nu körs återvinningen från ett enda kontrollrum. Det har medfört att inga enmansarbetsplatser finns kvar och att säkerheten på arbetsplatsen därmed har ökat.

7 Protokoll 7 Driftpersonalen har minskat med 17 personer, vilka alla fått nya arbetsuppgifter inom bruket. Efter avslutade intressanta föredrag visade Per-Anders Tauson en videofilm från uppförandet av Indunstning 6 och SP 5. 3 Kaffe och diskussion Vi fick ett kortare avbrott för kaffe och diskussion i små grupper om vad vi hade hört. En del gick dessutom ut i det vackra vädret för att njuta sol och tobaksrök? 4 Utbildning av personal inför start. Minus Jonsson Sodapanneoperatörerna hade redan före utbildningen på SP 5 en lång erfarenhet av att köra sodapannor. Operatörerna hade arbetat mellan 5 och 30 år och samtliga operatörer är certifierade. Sodapannorna var tidigare utrustade med PCbaserade styrsystem så för de som arbetat med sodapannorna var det inga problem att finna sig tillrätta med den nya utrustningen. Däremot hade de som kom från andra avdelningar inte samma PC-erfarenhet då man på vissa ställen fortfarande hade gamla skrivarpaneler. Utbildningen bedrevs under 9 veckor med bland annat genomgång av utrustningen via PDMS. Det fanns en referensgrupp som mer noga vandrade runt i sodapannehuset för att se vad som var bra och eventuellt mindre bra ur operatörssynpunkt. Den strategi som bruket har haft för utbildning av operatörerna har varit att dela upp undervisningen i flera steg. Basutbildning Repetition av matematik, fysik och kemi. Dessutom grunder i datakunnande och styr o reglerteknik. I styr o reglertekniken ingick även praktiska övningar. Teori Normal klassrumsutbildning med katederundervisning samt IMT (Interaktiv Multimedia Träning) och simulatorutbildning (Kopia av ett riktigt DCS-system). CBT utbildning (Computer Based Training) som ger trygghet i arbetet som operatör och dessutom förkortar utbildningstiden. Det krävs dock att det finns konkreta utbildningsprogram som är anpassade till den situation där operatören skall arbeta. Det tar lång tid att arbeta fram programvaran.

8 Protokoll 8 Praktik Studiebesök ute i anläggningen under byggnationen för att på plats kunna se hur det skulle bli i praktiken. Bra komplement till PDMS utbildningen. Det förekom även en del besök på jämförbara moderna referens bruk. Simulatorutbildningen användes även till problemlösning där läraren kund lägga in störningar som skulle lösas. Operatörerna fick också som utbildning delta i utcheckningen och igångkörningen av utrustningen. Även annan personal fick genomgå utbildningen i tillämpliga delar. De grupper som omfattades var UH-personal, Driftingenjörer; Lab-personal och Övriga operatörer på lutblocket. IMT utbildningen genomfördes i grupper som kunde diskutera lösningar och det gav en positiv feedback. Utbildningen kund riktas mot den målgrupp som berördes. Efter kurserna fick var och en skriva en kursutvärdering som lades till grund för fortsatt utveckling. Simulatorutbildningen mottogs mycket positivt och flera bad om (krävde) extratid på simulatorutbildningen. Simulatorträningen kommer att upprepas med jämna mellanrum så att alla kan träna på start och stoppsituationer som är sällan återkommande, men som ändå är nödvändigt att kunna behärska. 5 Övergripande design och detaljer; Teknikfrågor av Tommy Karlsson & Jens Sjödin Byggnaden är inte 60 m hög som sades tidigare, den är 72 m hög! Ångtemperaturen har ännu inte kommit upp till 500ºC utan den är cirka 10-15ºC lägre. Ledningar är utrustade med dubbla avstängningsventiler med dräneringsledning emellan. Elektrofiltret är utrustat med en speciell fläkt som skall gå när arbete pågår i ett av filtren medan det andra är i drift. Det är för att få en behagligare atmosfär i filtret och inte för att kyla ner filtret vilket görs på konventionellt sätt med rökgasfäktarna. Det finns 2 nödutgångar med trappor. Ett avancerat brandlarmsystem som vid starten gav ett antal rätt dyrbara falsklarm. Det är inget ovanligt att så sker.

9 Protokoll 9 Kabelstråken är sprinklade. Nödkraft produceras i med en dieselgenerator För nödluft finns en klocka om 50 m 3 samt en särskild nödkompressor som också har separat motordrift. Några av leverantörerna förutom huvudleverantören Kvaerner har varit Alstom Elektrofilter Diamond-Superior Sotapparater Bäddkameror Spettrobotar Sultzer Pumpar KSB Matarvattenpumpar Koja Fläktar Raumaster Transportörer ABB Motorer Styrsystem (ACS 800) Matarvattentank Typ Stork Volym 380 m 3 Elpumpar 2 st Turbinpump 1 st pumpkapacitet 225 t/h Tjocklutsystem Trycksatt tjocklutcistern Trycksatt brännlutcistern Direkt lutförvärmning Lutsprutor Lutförvärmning till 600 m 3 70 % TS 600 m 3 80 % TS 10 (12 för framtida behov) ºC (inga vibrationer) Lutsprutorna är fast monterade på en utdragbar vagn, med lucka mot eldstaden. Lutsprutorna är utrustade med spettautomatik som har haft vissa igångkörningsproblem. Det är enkelt att justera vinkeln på lutsprutorna. Luftsystemet har 5 nivåer: primär, sekundär, hög sekundär, tertiär och kvartärnivåer. Pannan är utrustat med ett KVP Blurbo system med Lastreglering, Luftreglering och Behovssotning.

10 Protokoll 10 Löprännor Ångsplittring Omrörare Nivå mätning Densitetsmätning 6 st varav de 2 mittersta är pluggade. 10 bar Lavaldysor 3 st horisontella Bubbelrör och radar och med flottör som är synlig i manöverrummet via TV övervakning Bubbelrör och gammamätare Hittills inga problem med läckage runt omrörarna. De skall vara demonterbara utan att man skall behöva gå in i lösaren för att frigöra själva propellern. Inga spettrobotar på löprännorna som övervakas av 6 st kameror. För rengöring av lösartanken har en stor manlucka installerats som tillåter att man kör in en BOB-Cat vid behov. 3 st spoluttag ner i lösaren, direkt mot omrörarna. Inga stora problem med personitbildning trots hög densitet. (25 o Be TTa). Imångskrubber i två steg med värmeväxlare för att producera varmvatten. Startoljebrännarna Lastolje brännare Förvärmning 9 st (0,7 t/h) 3 st (1-4,3 t/h) El eller ånga 5.1 Materialval i pannan Designen av pannan är viktig för att reducera riskerna med för höga materialtemperaturer. Eldstaden Väggpaneler Compound SS 2352 Till primärluftnivå Sanicro 38 Pannbotten 1,8 m in från vägg Sanicro 38 Randtuber 5 st Sanicro 38 Löphål Sanicro 38 Pannbotten, mitt Kolstål 15Mo3 (ej studdade) Centrerad gip

11 Protokoll 11 Löphålen placerade Löprännor i kolstål 300 mm över botten? slit o släng Överhettare Sekundär ÖH Tertiär ÖH Nedre böjar 10CrMo910 X10CrMoVNb91 Compound/Sanicro28 Balanserar på teknikens framkant! 5.2 Teknikval Sotapparater med torr växel. Betongbotten i elektrofiltren Oljesmorda pumpar och fläktdrifter (Ej fettsmorda) Höga krav på låga bullernivåer Höga krav på att vibrationsnivåerna skulle vara låga. 5.3 Smådetaljer Inga 90º vinklar och hörn i golvkanalerna. I bortre ändan av varje kanal finns möjlighet till spolning med varmvatten. Smörjbod i sodahuset. Bättre bäddkameror behövs. Fråga från Skärblacka (Tomas Sigerud): Hur fungerar flödesmätningen på brännluten? Svar: Inga problem med mätningen vid Skoghalls Bruk. 6 Framtida utmaningar Problem med ångbehovet under sommaren 2006 med avställd oljepanna, sodapannan måste bli den lasttagande pannan med lastoljebrännare. Genomföra en vattentvätt av den nya pannan. Axla den nya tekniken som byggts in i anläggningen.

12 Protokoll 12 7 Drifterfarenheter Smältautkastning har förekommit i början. Bättre bäddkameror behövs Panntripper har förekommit som stört fabriken i övrigt Svårt att sanera lukt om gaser eller metanol kommit ut i pannhuset. Lastoljeeldning har fungerat bra, inga problem med reduktionsgraden. Brännluten har en jämnare kvalitet. Lukt problem till omgivningen när destruktionsugnen stannat och innan reservugnen startat. Vissa problem med smälta splittringen. Fråga Korsnäs (Raimo Suvanto): Hur fungerar smältasplittringen. Svar: Inga problem med själva splittringen. Däremot har det varit korrosionsproblem på spridarmunstyckena. Det har gått så pass fort att vissa munstycken har behövts bytas efter bara 6 veckor! Korsnäs förbrukar ungefär kg/h ånga per ångsplittringsmunstycke. 8 Rundvandring i fabriken. Efter en god lunch på Lysåsen vidtog en tur genom anläggningen där vi fick se det vi hört talas om på förmiddagen. Den grupp som jag tillhörde började med undervisningslokalerna där vi fick en snabb blick på de program som använts i undervisningen. I mina ögon verkad programmen intressanta och det fanns möjligheter att prova på olika delprogram för att få en inblick i hur programmen kan fungera. Tiden var dock knapp för att ta del av allt som brukets personal gått igenom tidigare. Det gav dock mersmak. Efter besöket i undervisningslokalerna gick vi till indunstningen. Det är en fantastiskt ren och överskådlig lokal med goda möjligheter för UH-personalen att kunna byta motorer och pumpar på ett lätt sätt. Inga undanskymda svåråtkomliga pumpar eller ventiler. Allt är lättåtkomligt. Det bör betyda att stopptiderna blir korta vid byten av utrustning då det manuella baxandet är i det närmaste försumbart. Vi fortsatte sedan upp på taket till indunstningen och såg på utrustningen där. Om det eventuellt fanns något att klaga på där var att en ventilspindel stack ut i ansiktshöjd utan att vara särskilt markerad eller skyddad. Efter taket gick vi ner till destruktionsugnen och tittade på låg-no X -brännaren och pannan med skrubber. Rökgaskanalen från destruktionsugnen följde sedan

13 Protokoll 13 sodahusväggen upp över sodahusets tak. Någon stank från metanol eller gas kändes inte när vi gick runt ugnen. Annars är det rätt vanligt att metanol droppat ner på golvet under brännaren och den stank som då uppstår är nästan outhärdlig. Ett gott betyg till dem som kör anläggningen då de klarat av att undvika droppar av metanol. Efter besöket vid destruktionsugnen fortsatte vi till toppen av sodapannan och gick in i en fin atriumbyggnad med utsikt över hela fabriken och omgivningarna till Karlstad. Ett trevligt initiativ var att vi fick en liten vätskekontroll medan vi tittade runt. Det kändes bra efter rundvandringen en varm försommardag. Det gick även bra att gå runt på taket då vi därifrån också fick en fin överblick över Vänern och dess norra skärgård. Vi vandrade sedan ner genom sodahuset och då vi i vår grupp bara var 6 personer hade vi gått om tid att titta på de olika detaljerna i sodahuset. På elektrofiltertaket tittade vi på det interlockingsystem som finns för att verkligen se till att ingen kan komma i kontakt med ström i samband med arbeten inne i filtret. På lutsprutenivån var det gott om utrymme runt sprutorna och det var lätt att hålla rent och de material som valts gjorde att hela området verkade ljust och lättarbetat. Från lutsprutorna vandrade vi in till kontrollrummet som ligger i en separat byggnad. Från kontrollrummet sköts hela återvinningsanläggningen. De som eventuellt kan få lite problem är de som kör mesaugn och kausticering då dessa avdelningar ligger långt från kontrollrummet. Kontrollrummet är en fin arbetsplats med gott om utrymme med möjligheter till konferensrum och tysta arbetsrum om någon behöver göra specialarbeten och inte vill bli störda eller påverkade av omgivningens diskussioner. Arbetsutrymmet var i princip uppdelat på 4 avdelningar; indunstning, sodapanna, mesaugn och kausticering. Det är lätt att hålla kontroll på vad som sker på övriga delar. Blir det någon driftstörning i någon del kan övriga avdelningar anpassa sin drift så att det inte behöver bli några tvärstopp någonstans. Från kontrollrummet fortsatte vi ner till markplanet och tittade på lösartanken och omrörarna. Det var en kul lokal flottörvisning av nivån i lösartanken! 9 Kvällsaktiviteter Från sodahuset vandrade vi tillbaka till Lysåsen och inväntade bussen för återfärd till hotellet. Där hade vi möjlighet till lite egna aktiviteter innan vi fortsatte till Nöjesfabriken.

14 Protokoll 14 Våra gemensamma aktiviteter där började med Bowling och det var första gången som jag någonsin spelat bowling. Det visade sig också ganska tydligt i att jag såg till att rännorna runt banan hölls rena från damm! Nåja vissa gånger fick jag ner en del käglor också! Det bättrade sig vartefter, men för min del var spelet ojämnt. Men kul hade vi och skrattade gott åt egna och andras missar. När vi spelat några omgångar fortsatte vi med mat och dryck i matsalen. Stämningen där blev raskt uppsluppen när vi fått i oss en del mat med tillbehör. Allt smakade gott och man hade möjligheter att välja sin egen meny allt efter tycke och smak. Senare på kvällen tunnades gänget ut och en del valde att fortsätta på andra ställen på stan. 10 Avslutning Vi som deltagit i besöket har fått se en mycket modern och förhoppningsvis lättarbetad anläggning som kommer att fungera väl för Skoghalls Bruk. Indunstningen presenterades som mycket energieffektiv och med den höga torrhalt som brännluten håller blir det effektiva värmevärdet till sodapannan högt. Sodapannan är den första i Sverige med högre arbetstryck och temperatur än tidigare så energiproduktionen kommer att bli högre. I tider när kostnader för energi ökar är det bara att gratulera bruket till en god investering! Anläggningen har alla förutsättningar att uppfylla de mål som ställdes för projektet Energi Förbättrad miljö Förbättrad energieffektivitet Säkerställd produktion Förbättrat skydd, säkerhet och arbetsmiljö. Vi som deltog i Sodapanneträffen 2006 ber att få tacka värdinnor och värdar på bruket för intressanta föredrag och en bra och välplanerad förevisning av de nya delarna av fabriken!

15 Protokoll 15 Ett stort tack från deltagarna i Sodapanneträffen 2006 för ett mycket fint arrangemang. Ett speciellt tack till föredragshållarna för intressanta och givande presentationer! Vid protokollet: Lars Andersson

16 Sodapanneträffen 2006 Stora Enso Skoghalls Bruk Deltagarförteckning Företag Andritz AssiDomän Frövi Billerud Skärblacka AB Bäckhammars Bruk Wermland Paper Domsjö Fabriker AB Iggesund Paperboard Kvaerner Power AB Korsnäs AB Deltagare ALTERBY, Ulf STORBACKA, Jan BERTILSSON, Per CLAESSON, Göran MANNFOLK, Bo LARSSON, Ola SIGERUD, Thomas STRAND, Ulf SVENSSON, Dan ANDERSSON, Bo ANDERSSON, Jan KARLSSON, Ingvar PERSSON, Jens LARSSON, Eva LUNDSTRÖM, Arne NORDIN, Lennart DYNEMAR, Pär JACOBSON, Hans LARSSON, Per-Ola LAHTINEN, Rauno LARSSON, Anders STÅHL, Sune HEMLIN, Kenneth SUVANTO, Raimo VIKSTRÖM, Lars-Ove

17 Sodapanneträffen 2006 Stora Enso Skoghalls Bruk Deltagarförteckning Företag M-real Sverige AB, Husums fabrik Mondi Packaging Dynäs AB Munksjö Aspa Bruk AB Munksjö Paper AB Billingsfors Peterson Linerboard AS, Moss P&L Nordic AB SCA Graphic Östrands Massafabrik SCA Packaging Munksund AB SCA Packaging Obbola AB Smurfit Kappa Kraftliner Deltagare KONRADSSON, Jonas LUNDIN, Lennart NORDIN, Christer GRÖNLUND, Patrik WELIN, Anna ÅSANDER, Kristian ERIKSSON, Kenneth GUSTAFSSON, Tomas LIND, Sören JONASSON, Lennart MARTINSSON, Göran VÄYRYNEN, Aimo ANDRESEN, Trond KRISTIANSEN, Terje R SIMENSEN, Geir WAHLSTRÖM, Marcus BODIN, Carl-Gustav ÅHLING, Anders MARKLUND, Jan SANDBERG, Lars LARSSON, Lars-Åke LUNDSTRÖM, Urban VIKSTRÖM, Andreas LUNDMARK, Urban SAMUELSSON, Staffan

18 Sodapanneträffen 2006 Stora Enso Skoghalls Bruk Deltagarförteckning Företag Stora Enso Skoghall (Värdfabrik) Södra Cell Mönsterås Södra Cell Mörrum Södra Cell Värö Vallviks Bruk AB ÅF Deltagare AXELSSON, Bo BRUNDIN, Ola ENHOLM, Anders GARD, Kjell-Åke GUSTAFSSON, Tomas JOHANSSON, Bo R JONSSON, Minus KARLSSON, Tommy KLING, Ida SJÖDIN, Jens TAUSON, Per-Anders WESTER, Kjell STRÖMQVIST, Leif SUNDSTRÖM. Joakim JOHANSSON, Hans KROON, Micael PETTERSSON, Mats BENGTSSON, Göran JOHANSSON, Håkan EKENGREN, Dan HÅKANS, John-Erik NORLIN, Peter AHLROTH, Mikael ANDERSSON, Lars JOHANSSON, Ulrica WASSMO, Christina WIIK, Alf