2 Kort beskrivning av Rottneroskoncernen och Vallviks Bruk ( Hannu Thomasfolk, Vallviks Bruk)

Transkript

1 Protokoll 1(12) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Lars Andersson 1 Tel Fax Vallviks Bruk lars.andersson@ipk.af.se Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2000 Datum Plats Vallviks Bruk AB, Vallvik Vid protokollet Lars Andersson ÅF-IPK AB Närvarande Enligt separat lista. Bilaga 1 Distribution Enligt separat lista. Bilaga 1 1 Inledning Deltagarna i millenniets första Sodapanneträff samlades i Söderhamns folkets hus. Där hälsades vi välkomna av Vallviks Bruks VD, Hannu Thomasfolk. Det artade sig till en intressant dag med flera föredrag och beskrivningar av restaureringen efter den stora smällen. Hannu Thomasfolk presenterade de olika deltagarna och föredragshållarna från Vallviks Bruk. 2 Kort beskrivning av Rottneroskoncernen och Vallviks Bruk ( Hannu Thomasfolk, Vallviks Bruk) Koncernen har en bred palett av olika massaprodukter och är därigenom mindre känslig för variationer i priser mellan olika produkter. Målsättningen är att öka produktionen till 1 miljon årston ( för hela koncernen). Huvudägare är Trebruk AB med 21,5% av aktiekapitalet. Koncernens soliditet är hög med i stort sett inga lån. Vallviks Bruk specifikt: Vallviks Bruk började anläggas 1906 och 1908 var det år då produktionen av massa kom igång påbörjades produktion av blekt massa. ÅF-IPK AB Fleminggatan 7, Box 8309, Stockholm. Telefon Fax Internet Org.nr Säte i Stockholm

2 Protokoll konverterades bruket från sulfit till sulfat och då byggdes sodapannan. År 1995 köptes bruket av Rottneros koncernen. I samband med det stora ombyggnadsprojektet V 90 byggdes ett centralt kontrollrum för hela produktionsanläggningen. Antalet anställda är för närvarande 202 personer. Brukets marknad är i första hand Tyskland med en andel av 33 %, därefter kommer de Nordiska länderna. Produkterna som levereras är finpapper och olika specialpapperskvaliteter. Bruket är certifierat enligt ISO 9001 sedan 1993 och för ISO sedan februari Hittills har bruket investerat 1,1 miljarder kronor sedan 1990 och den framtida utvecklingen är att bruket skall bygga bort diverse flaskhalsar och därmed öka produktionen till årston. Det skulle då bli en mer modern produktion med ECF, TCF och UKP massa. 3 Sodapannehaveriet 3.1 Driftpersonalens redogörelse för haveriet (Tommy Andersson, Håkan Schewelius, Vallviks Bruk) Tommy Andersson och Håkan Schewelius beskrev händelseförloppet och visade skrämmande bilder från uppröjningsarbetet. En av de mer skrämmande bilderna var från hisstrumman. Om någon befunnit sig i hissen hade det slutat illa. Haveriet ägde rum den 24 september 1998 och händelseförloppet började Cirka 15 minuter senare kom explosionen. Det var tub 48 (nära mitten på väggen) som fläktes upp i en 540 mm lång spricka. I föredraget beskrevs vilka åtgärder som vidtogs och hur automatiken för nödnedeldning trätt i kraft. En mer exakt beskrivning av händelseförloppet och teorierna om hur explosionen skett finns att läsa i s skadegrupps protokoll nr SKGR 98-4 från Även en del av bilderna är inlagda i protokollet. 3.2 Händelseförloppet (Fredrik Bruno ÅF-IPK) Fredrik började med att berätta om sodahuskommittén och då framförallt skadegruppen. Han poängterade att det är viktigt att olyckor och tillbud

3 Protokoll 3 rapporteras så att erfarenheter kan dras ur insänt material. Allt för att öka säkerheten inom sodahusen. Pannans konstruktion beskrevs med de olika tjocklekar på tuber om de var studdade eller inte. Fredrik talade vidare om den ökande korrosionen ovanför det korrosionsskyddade området. Man har noterat enstaka fläckar med förtunnade tuber högt upp i vissa pannor. Det beror troligen på en höjd torrhalt med snabbare förbränning av lutdropparna och därmed ökad värmebelastning högre upp i pannan. En utbredd korrosion ger större uppfläkning av tuben än en spricka. Vid en uppfläkning fortplantas sprickan i tuben med ljudets hastighet som i detta fall är cirka m/s. Något som borde bestämmas före det att en olycka inträffar är det säkerhetsavstånd från sodahuset som bör spärras av i händelse av sodahuslarm. En tumregel kan vara att avspärrningen skall vara på ett avstånd från sodahuset som är lika med höjden på sodahuset. Att höjden på sodahuset kan vara ett lagom avstånd att spärra av visar sig i att plåtar från Vallviks sodahus singlade iväg ganska långt bort från pannhuset. 3.3 Kontroll-Mätning (Sven Lahti DNV [SAQ]) Sven Lahti presenterade sitt föredrag som En dåres försvarstal med det tillägget att en sådan olycka som den i Vallvik får inte ske. Sven beskrev olika typer av korrosion/erosion. Den första betecknades osthyvelkorrosion där korrosionen sker på kronan av tuben. Den andra typen betecknades som flankkorrosion, där korrosionen sker mer på sidan av tuberna. Se bilagda bilder för förtydligande. Vid besiktningar utförs mätningar som ett komplement till den okulära kontrollen. Mätningarna görs längs ett stort antal i förväg fastställda mätlinjer. I Vallviks fall var det 11 st. mätlinjer från botten upp till den nivå där tubfläkningen ägde rum. I detta fall hade korrosionen uppstått mellan två mätlinjer. Svårigheten ligger i att veta att man mäter på rätt nivå! En lärdom som dragits ur Vallviksolyckan är att det måste mätas på flera punkter. DNV skall göra mätningar vid Iggesunds bruk och där kommer man att mäta på mätpunkter och det måste göras under 2 dygn! Hur detta skall kunna genomföras är att man utnyttjar nya mätmetoder.

4 Protokoll 4 Kommentar från Tofte: Pannan kontrolleras på mätpunkter i 2 mätomgångar. Värö Bruk: Mätningen har gjorts med handscanner med magnethjul och virvelströmsmätning. För att mäta på alla tuberna vid nära dom korrosion går det åt 3 dygn. DNV har även provat KontrollTecniks handscanner som scannar av hela tuben. Även annan mätutrustning och nya mätmetoder presenterades av Sven Lahti. 3.4 Frågor och diskussion del 1 Husum Gunne Hedlund: Värö Bruk, Alvar Hyttstrand: Svar. Vallviks Bruk, Hannu Thomasfolk: Vallviks Bruk, Gunnar Ahlbom: DNV, Sven Lahti: Värö Bruk, Alvar Hyttstrand: Hur kändes det att starta panndriften efter explosionen? Det gick an, men man tänker sig för innan man går in i pannhuset. Inga andra indikationer före smällen? Inga indikationer alls före tubfläkningen. Pannan hade gått hårt belastad en tid före explosionen. Mätning av tubtjocklek gjordes av SAQ under maj Pannan har kontrollerats regelbundet. Nära botten hade man hittat en del svaga punkter. Mätningarna var koncentrerade på de dåliga partierna. Pannan var i bättre kondition vid olyckstillfället än 6-7 år tidigare. Inga tuber hade bytts ut i området runt den tub som fläktes upp. Mätningar har gjorts på flera 1000 extra mätpunkter. Det skall bli mätningar oftare på äldre pannor. Har man statistik och kontroll av eldning och skador på pannan i övrigt. Till exempel rotationseldning?

5 Protokoll 5 ÅF-IPK, Fredrik Bruno DNV, Sven Lahti: Munksund Lars Sandberg Korrosionsmönstret har ändrats sedan Det finns indikationer på att rotationseldning ger ökad korrosion/erosion på stötsidorna på tuberna. Det är viktigt att besiktningsmannen är klar över driftförhållandena så att han vet var det finns risk för korrosion. I fallet med Vallvikspannan kan man inte skylla på rotationseldning. De nyare metoderna för mätning ger möjlighet att scanna av alla tuberna i pannan. INFO kommer att sändas ut. Hade Ni problem med larmen i kontrollrummet när olyckan inträffade? Det kom flera tusen larm på bara några sekunder i ABB-systemet! I återuppbyggnadsprojektet infördes en särskild larmtablå för de prioriterade larmen. Den tablån är väl synlig och det gör att det känns säkrare idag. Får man så många larm på en gång kan man konstatera att det är kört att få fram de viktigaste larmen. ABBsystemet har i sig ingen prioritering. Skutskär Kjell Grönblad Varför valde Ni dekanterande botten i det nya projektet? Hur högt upp går Er studding? Hur högt upp går compoundtuberna? Vad har Ni för tubdata? Dimensioner och väggtjocklek? Bakväggen är studdad. Dat är svart material i tuberna upp till 100 mm ovan böjen. Därifrån är det compound upp till 1 m ovanför skyddstaksnivån. Tuberna har Ø 63,5 mm med en godstjocklek på 6,3 mm. Inga problem med för liten bädd på grund av sluttande botten. Snarare har vi det motsatta problemet med för hög bädd.

6 Protokoll 6 Det har inte noterats någon ökad risk för korrosion på grund av sluttande botten. Däremot kan det vara så att studdingen kan brännas bort i utsatta partier. Munksund Jan Marklund: Husum Rolf Lundberg: Korsnäs Benny Thrysöe: DNV Sven Lahti: Vad har Ni för rutiner vid larm idag? Speciellt för högt eldstadstryck? Det har varit lite olika från skift till skift, men idag stoppar vi pannan om så högt tryck skulle erhållas. Har materialets struktur undersökts på den havererade tuben? Nej, inga materialundersökningar är gjorda. Det skulle kunna ge konstiga indikationer eftersom det är omöjligt att avgöra hur hög temperatur som tuben utsatts för efter att pannan tömts på vatten. Skillnaden i tubmaterial borde inte betyda något för korrosionen. Det har ingen avgörande betydelse. Hur hårt belastad var pannan den sista tiden före olyckan? Pannan var utlagd för 760tTS/d, men den gick normalt vid 1 100tTS/d. Vi anser att det är en rätt normal kapacitetsökning på en sodapanna. Även den nya pannan kommer att få gå med ökad belastning. Reflexion över pannrengöringar. Det finns fortfarande pannägare som inte vattentvättar sina pannor ordentligt före inspektion. Vad skall vi göra åt dem? Eventuellt förorsakar vattentvätt sprickbildning i compoundtuberna. Det finns kollegor i Finland och USA som hävdar att spänningskorrosion kan uppstå vid vattentvätt vid hög temperatur. Det finns forskningsresultat som tyder på det, men det finns flera bruk som vattentvättar men där det inte finns några sprickor.

7 Protokoll 7 Frövi Göran Claesson: Har det upptäckts några sprickor i Sanicro materialet? Inga sprickor har noterats i materialet, men däremot har sprickor upptäckts i anslutningssvetsarna och en viss risk för ökad allmän korrosion finns i vissa miljöer. 3.5 Ombyggnad av sodapannan (Björn Olausson, Owe Asp Kvaerner Pulping AB) Ett mycket intressant föredrag om hur pannans tillvaro efter explosionen. En beskrivning av projektet från det första telefonsamtalet från Vallvik fram till och med att den ombyggda pannan var i drift. Föredraget presenterades i stort sett i samma utförande under Sodahuskonferensen Därför hänvisar jag till den utskriften av föredraget. Endel data om pannan före och efter explosionen presenteras i följande tabell: Torrhalt TS-flöde normalt TS-flöde max % tts/d tts/d Ursprunglig panna Drift Nya projektet Bottenarean har ökat från bredd 8 842mm och djup 7707mm till bredd 8 842mm och djup 8 977mm. Ångflöde från den nya pannan är 169 t/h vid 470 ºC, 59 bar och tts/d. 3.6 Skyddsaspekter vid haveriet och i samband med ombyggnad. (Tommy Andersson, Stefan Almén Vallviks Bruk) Efter explosionen: Var det några personskador? Hur stora var de materiella skadorna? Var fanns de? När vi kom ut till bruket såg vi lösa plåtar på gården och att det hängde lösa plåtar på väggarna. Vi visste då att inga personer fanns i sodahuset så ingen behövde gå in för den sakens skull. Vi fick inte gå in i pannhuset förrän efter 17 timmar enligt rekommendationerna. Det var lite svårt att få de lokala brandkårerna att förstå att det är förbjudet att gå in och släcka omedelbart. Det

8 Protokoll 8 var 3 brandkårer inblandade dels den egna brandkåren, dels de lokala brandkårerna från Ljusne och Söderhamn. Bara bränder på utsidan kunde åtgärdas. När det ljusnade på morgonen utökades avspärrningarna när man kunde se hur plåtarna hängde och dinglade utefter väggarna. De första avspärrningarna var för dåligt tilltagna, man hade uppenbarligen tagit för stora risker i samband med släckningsarbetet under natten. Efter explosionen möttes det först pågående skiftet av en krisgrupp som satts samman i stort sett omedelbart. Efterhand förstärktes krisgruppen med bland annat en psykolog. Reaktionerna på detta har varit positiva. Så snart som det var möjligt fick anhöriga till personalen komma tillfabriken och se pannans tillstånd. Normalt var det bara brukets projektgrupp och entreprenörer som hade tillträde till pannhuset. Inga sjukskrivningar på grund av smällen För projektet upprättades ett projektkontor i Stefan Alméns kontor. Där pågick ritningsgranskning dygnet runt under den mest intensiva fasen av arbetet. Arbetet delades upp på olika delprojektgrupper, vilka hade ett stort stöd från Kvaerner med flera. Skyddsgenomgångar hölls med samtliga entreprenörer. Det var dagliga montagemöten med skyddsfrågor och även dagliga skyddsronder. Två gånger per vecka var det protokollsförda skyddsronder. Det är framkomlighet och utrymningsvägar som är det väsentligaste för en hög personalsäkerhet. Projektmöten hölls en gång per vecka. Under projektet, trots att det var ett tufft tidsschema, fungerade samarbetet hela tiden bra mellan de olika entreprenörerna och bruket. Sammanfattningsvis var det ett olycksfall och ett tiotal tillbud. Olycksfallet bestod av en vrickad fot! Däremot upptäcktes vid försök att släcka en mindre brand att brandsläckarna i närheten var tomma. Uppmaning: Häng aldrig tillbaka en använd brandsläckare utan se till att en återfylld hängs på plats.

9 Protokoll Uppstartproblem efter stoppet (Erik Bretz, Conny Linck Vallviks Bruk) När pannan skulle startas efter det långa stoppet var cisternerna fyllda med gammal lut och det gav upphov till mycket pluggar i tjocklutsystemet inklusive brännarmunstycken. Upp till ett 70-tal analyser på pluggarna gjordes och de visade på en höga halter av järn och mangan. Problemen resulterade i att tjocklutsystemet delvis byggdes om och efter det tycks det som om problemen är lösta. Efter 26 oktober 1999 har det inte varit några allvarliga problem med pluggar. Det har delvis varit problem med det nya sotångsystemet. Med andra ord gick igångkörningen bra och driften på pannan fungerar idag mycket bra. 3.8 Frågor och diskussion del 2 Vallviks Bruk Keijo Törmänen: Vallviks Bruk: Pannan var väldokumenterad redan i V90 projektet och det underlättade när återuppbyggnaden skulle ske. Väggar mot ställverk och andra känsliga utrymmen var väl brandtätade. Ursprungligen var det tre leverantörer som kämpade om kontraktet. Det var Kvaerner, Ahlström och Babcock. Kvaerner och Ahlström var med på slutförhandlingarna medan Babcock försvann på ett tidigt stadium. Till slut fick Kvaerner uppdraget. Bedömningsgrunderna var: 1) Kvalitet på arbetet 2) Tidsaspekten 3) Kostnaderna (tid och direkta kostnader) Försäkringsbolaget täckte återställandet till ursprungligt skick. Övrigt har bekostats av Vallvik.

10 Protokoll 10 Obbola Erik Sandberg: Korsnäs Benny Thrysöe: Vallviks Bruk: Har någon hoppat av på grund av smällen? Nej, ingen har sagt upp sig på grund av explosionen. Har utrymningsvägar och annat ändrats efter explosionen? Ja, mycket är ändrat med avseende på utrymningsvägar trappor med mera. Hissen sitter till exempel idag på utsidan av huset istället för att vara inbyggd. Stora förbättringar av markering och målning av utrymningsvägarna. Problem med att hindra brandkåren från att gå in i pannhuset före det att de 17 timmarna gått. Efter olyckan har man haft genomgång med de lokala brandkårerna. Det kommer att upprepas en gång per år. Disciplin är mycket viktig i sådana här sammanhang. Allt måste vara säkrat så att varken brandkår eller andra personer utsätts för onödiga risker. Sodahuset skall hållas så rent som möjligt från brännbara saker. Flyktvägarna får absolut inte belamras med diverse utrustningar. De måste hållas fria. Obbola Erik Sandberg: Silplåtar och mixtankens utformning, spelade storleken någon roll för de bildade pluggarna. Nej, storleken påverkade inte pluggarna. Silplåtarna i mixtanken har en spalt på 8 mm. Lutsprutor med mindre diameter än 24 mm gav problem.

11 Protokoll 11 Summering av haveriet (Hannu Thomasfolk Vallviks Bruk) 1) Inga personskador! 2) Tubfläkningen helt oförutsedd 3) Säkerhetsförreglingen fungerade helt enligt instruktionerna. 4) Räddningskåren snabbt på plats efter larmet. 5) Nödstopp av fabriken. 6) Släckningsarbetet skedde mycket proffsigt. Luteldningen efter haveriet påbörjades Vilket var en dag före tidplanen. Rekordsnabb reparation tack vare bra medarbetare, gott samarbete med leverantörer, god service från försäkringsbolaget (Länsförsäkringar), stöd från Rottneroskoncernen och gott samarbete med både SAQ (DNV) och ÅF-IPK. 4 Besök på Vallviks Bruk Efter morgonens möte samlades vi för avresa till Vallviks Bruk där vi först bjöds på lunch. Efter lunchen var det rundvandring i bruket varvid, naturligtvis, den nya sodapannan var huvudattraktionen. Den nya larmtablån i kontrollrummet studerades av många med stort intresse. Även de andra delarna av fabriken var intressanta. Det finns alltid något att hämta hem till den egna fabriken. Det är en mycket viktig aspekt på dessa Sodapanneträffar att personal från olika anläggningar kan komma samman och under gemytliga former diskutera olika driftproblem och inte minst lösningar på dem. Efter rundvandringen återfärd till hotellet för förberedelser i en eller annan form för kvällens vidare övningar.

12 Protokoll 12 5 Middag Vi fick åter äntra våra bussar för en resa genom ett vackert landskap fram till Billans krog, Kungsholm. Det var en kul upplevelse med en restaurant på en så liten holme i Ljusnan. Överfarten var ganska spännande med tanke på att flottarna i vissa fall verkade hårt nedlastade. Vädret var vackert om än något kyligt fram på kvällen, men då stämningen var god betydde det inget. Vi höll oss varma ändå. Maten var mycket god och servicen perfekt. Vi fick vad vi skulle ha av både det ena och det andra. Frampå natten var det återfärd till hotellet och en god sömn för de flesta. Vissa hade oturen att få vara tre i varje rum och med tanke på att rummen var små blev det nog trångt för dem. 6 Avslutning En erfarenhet är att inspektionerna av tuberna är en viktig bit att titta på för alla. Med moderna mätutrustningar blir det kanske möjligt att göra en inspektion av samtliga tuber i eldstaden ända upp till skyddstaksnivån. Ett stort tack skall riktas till Vallviks Bruk och dess personal med Hannu Thomasfolk i spetsen som ställt upp med erfarenheterna av en olycka som förhoppningsvis, aldrig mer skall ske. Det hela slutade ju tämligen lyckligt med en moderniserad panna med större kapacitet. Tacket riktas även till övriga som höll föredrag om olika delar av olyckan och projektet med den nya pannan. Vid protokollet Lars Andersson