Västra Roslags Näsby Sol och skuggstudie

Transkript

1

2 Beställare: Täby kommun TÄBY Beställarens representant: Linnea Silfverdal Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Gunnar Håkansson Karin Edeskog, Fredrik Andersson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc

3 3 (34) Innehållsförteckning n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc Bakgrund... 4 Inledning... 4 Klimatförhållanden... 4 Solvärden... 5 Lagstiftning och förordningar... 7 Plan och bygglagen (2010:900)... 7 Boverkets byggregler (BFS 2011:6) :3 Ljus... 7 Äldre byggregler... 8 Sol- och skuggstudie... 8 Arbetsmetod... 8 Planförslaget... 9 Resultat Befintliga förhållanden Planförslag Inom planområdet Angränsande områden Rekommendationer Inom planområdet Angränsande områden Bilagor Skuggkartor befintliga förhållanden Vårdagjämning 21 mars Midsommar 21 juni Midvinter 21 december Skuggkartor efter utbyggnad Vårdagjämning 21 mars Midsommar 21 juni Midvinter 21 december Volymmodell Planförslaget sett från nordost Planförslaget sett från sydost... 33

4 4 (34) Bakgrund Inledning Stadsbyggnadskontoret i Täby har fått i uppdrag att ta fram en detaljplan för området Västra Roslags-Näsby. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för ca 1200 bostäder, förskola och vård- och omsorgsboende. Planområdet gränsar till Danderyds kommun. Inför samrådet, våren 2014, togs en soloch skuggstudie fram för att se påverkan av den föreslagna bebyggelsen. Vid avslutat samråd genomförde kommunen en markanvisningstävling som resulterade i att kommunen kommer att sälja marken till 16 st exploatörer. Under samrådet inkom flera synpunkter från berörda sakägare på den soloch skuggstudien som tagits fram, samt på de effekter den föreslagna bebyggelsen ger i form av skugga inom området och på befintlig bebyggelse omkring. Norconsult har fått i uppdrag att ta fram en mer utförligt redovisad studie där soloch skuggpåverkan framgår utifrån faktiska förutsättningar vad gäller terräng, föreslagen bebyggelsen och befintlig bebyggelse. Klimatförhållanden Hur klimatfrågor hanteras är en viktig aspekt i samhällsplanering och vid utformning av nya områden med bostäder och arbetsplatser. I första hand handlar det om att skapa goda förhållanden för människors utevistelse kring bostäder och arbetsplatser eftersom klimatförhållandena i ett närområde har stor betydelse för hur det används. Det gäller också att anpassa bebyggelsen efter klimatet för att få låg energiförbrukning vilket i sin tur minskar utsläppen från anläggningar för el och värmeproduktion. Mikroklimatet på en uteplants eller gemensam gård påverkas också av tillgången på sol. En skyddad plats med god tillgång till solljus kan t ex få en flera steg lägre växtzon jämfört med en plats i skugga. En aspekt av klimatförhållandena är soligheten i bostaden och i utemiljön. I en god boendemiljö är solbelysningen en nödvändig beståndsdel. Undersökningar visar att på platser där man sitter stilla utomhus är eftermiddagssolen och vårsolen mest eftertraktad. Inne vill vi ha soliga kök och vardagsrum, allra helst under vinterhalvåret. På sommaren kan det visserligen bli för varmt i ett soligt rum. Men det är ganska lätt att avskärma sig mot för mycket sol med hjälp av t ex växtlighet och markiser. Betydligt svårare är det att i efterhand ta bort skuggan från byggnader eller byggnadsdelar eller att vrida rätt en norrvänd balkong. n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc

5 5 (34) Soligheten har även avgörande betydelse för hur vi nyttjar utemiljön. En väl solbelyst friyta är användbar redan tidigt på våren och den torkar snabbt upp efter regn. För små barn och för vuxna som sitter stilla långa stunder är det särskilt viktigt att friytan är solbelyst och skyddad för vindar. Solvärmen kan vid klart väder kompensera låga temperaturer så att det inte känns lika kallt som termometern visar. Skillnaden mellan att befinna sig i sol eller skugga kan motsvara en temperaturskillnad på 5-10 grader. Denna inverkan på mikroklimatet har även stor betydelse för växtligheten. Solvärden Krav på sol och dagsljus har i många sammanhang varit en grundprincip för hur man skall planera och bygga. Hälsoskälen gjorde att krav på soliga och ljusa bostäder ställdes redan på 30- talet i Sverige. Sedan dess har soligheten i lägenheter och utemiljö bedömts som en viktig aspekt av stadsplaneringen, vilket manifesterats i formulerade krav och rekommendationer. Solighet i bostäder diskuterades bl a ingående i en offentlig utredning på 50-talet, framför allt med avseende på konsekvenserna i stadsplaneringen (SOU 1954:31 ). Utredningen föreslog att eventuella normer i frågan skulle knytas till solförhållandena vid höst- och vårdagjämningen. Man rekommenderade som normal stadsplaneteknisk standard att den från solsynpunkt sämst belägna lägenhetens ytterfasad skulle kunna få minst 5 timmars solbelysning vid höst- och vårdagjämning. n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc Kring 1970 försköts intresset för bostadens utformning till utemiljön och solighetskraven följde med och blev 5 timmar sol vid höst- och vårdagjämning på småbarnslekplatser. Kravet återfinns i en rad rapporter och utredningar. I Bostadens Grannskap (Statens Planverk, 1975), föreslås att närlekplatser och uteplatser nära bostadsentréerna ska kunna vara solbelysta mellan 9 och 17 vid höst- och vårdagjämning. Här sägs också att ytor som får mindre än 1 timmes solbelysning inte bör räknas in i den tillgängliga friytan. SBN 1980 angav att i ett entreområde kring hus skall finnas väl solbelyst mark för småbarnslek och vuxnas utevistelse. Väl solbelyst mark definieras i Kommentarsamlingen 1981 som markyta med mer än 5 timmars sol mellan klockan 9 och 17 vid höst- och vårdagjämningen. Detta mått skulle garantera goda solförhållanden under de viktiga månaderna april och maj samt augusti och september och kriteriet tillämpades även på andra vistelseytor som ett mått på god solbelysning. Eftermiddagssol värderades i allmänhet högre än sol på förmiddagen.

6 6 (34) På många områden har staten från 80-talets senare hälft minskat detaljregleringen. Det gäller också boendemiljön. Plan- och bygglagen (PBL 8:9 ) kräver att tomter skall ha tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Men vad som är "tillräckligt stor" och "lämplig" preciseras inte. Någon precisering av soloch övriga klimatförhållanden görs inte heller. I PBL anges dock att bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till energi och vatten samt goda klimatiska och hygieniska förhållanden (PBL 2:6 ). Boverkets Byggregler 2011 anger endast att bostäder skall ha tillgång till direkt solljus. Boverket hänvisar på sin hemsida till informationsskriften "Solklart" (Boverket 1991). I skriften finns en metod för beräkning av solljus med hjälp av soltidskurvor. Där anges ett önskat värde på solighet i boendemiljön om minst 5 timmars sol mellan klockan , vid vår och höstdagjämning, för bostaden och på närmiljöns lekytor och sittplatser. Avsteg från denna tumregel bör enligt skriften bara göras om det i stället finns andra mycket höga miljökvaliteter. Boverket hänvisar även till skriften I Bostad och sol, Byggforskningen rapport 100, I denna behandlas grundläggande bakteriologiskt, epidemiologiska, klimatologiska och sociologiska aspekter på solljus i enskilda rum. En genomgående princip för de rekommendationer som tillämpats är tumregeln minst 5 timmars sol mellan 9 och 17 vid höst- och vårdagjämning. Relevansen i kriterium har bl a belysts i rapporten Klimatstudier i bostadsområden. Underlag för planeringskriterier för sol och vind, (Westerberg 1991). I utredningen konstateras att man kan komma långt i formuleringen av solkriterier med teoretiska resonemang och plananalyser. Men kriterierna får självfallet en större tyngd om man kan visa att de faktiskt också överensstämmer med de boendes värderingar och synpunkter på hur mycket sol som är lagom inomhus och utomhus. I undersökningen har frågor som solighet på balkonger och privata gemensamma uteplatser ställts till boende i olika bostadsområden. Resultatet visar med stor tydlighet att just 5 timmar sol vid höst- och vårdagjämning på balkongen av de flesta bedöms som alldeles lagom, medan mer, men särskilt mindre sol, i ökande grad får mera negativa omdömen. Enkätsvaren visar även att förmiddagssolen värderas mindre. n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc

7 7 (34) Lagstiftning och förordningar Plan och bygglagen (2010:900) Plan och bygglagen (PBL) innehåller inga förskrifter avseende tillgången på solljus, vare sig för byggnader, tomter eller för uteplatser. I Boverkets allmänna råd FRI 1 med kommentar till PBL anges dock att friytor för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet, bör kännetecknas av goda soloch skuggförhållande. Vad som avses med goda sol och skuggförhållanden definieras inte. Boverkets byggregler (BFS 2011:6) Boverket har utfärdat regler som bland annat omfattar krav på hur en mark och byggnader skall utformas. I reglerna ställs krav på möjligheten till dagsljus och direkt solljus i byggnader och i läsanvisningarna anges att dagsljus och solljus som flödar in genom fönster bidrar till en god hälsa och välbefinnande. I kraven anges endast att något rum skall ha tillgång till direkt solljus, men det regleras inte i vilken omfattning. BBR anger inte någon metod eller något värde för dimensionering eller verifiering av tillräckligt solljus. Anvisningar finns inte heller beträffande i vilken omfattning uteplatser eller annan tomtmark skall nås av solljus. 6:3 Ljus 6:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår. Ljusförhållandena är tillfredsställande när tillräcklig ljusstyrka och rätt ljushet (luminans) uppnås samt är ingen störande bländning eller inga störande reflexer förekommer och därmed rätt belysningsstyrka och luminansfördelning föreligger. n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc 6:323 Solljus I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus.

8 8 (34) Äldre byggregler Kraven på solljus har delvis varit olika genom åren, vilket enligt Boverket bör beaktas vid ändring där äldre byggnader berörs. I SBN 80, avdelning 71:12 Solighet, angavs endast att bostadslägenheter om möjligt skall orienteras mot soligt väderstreck samt kunna nås av direkt solljus i erforderlig utsträckning (SBN 80, avdelning 71:12). Däremot fanns utförliga krav på utvändigt entréområde och lekplats (SBN 80, avdelning 81:52). Enligt Boverkets Nybyggnadsregler, BFS 1988:18, avsnitt 2:25 Fönster, skulle en bostad ha tillgång till direkt solljus och bostäder om två rum och kök eller större skulle ha fönster åt minst två håll. Sol- och skuggstudie Arbetsmetod Hur föreslagen bebyggelse kommer att påverka soloch skuggförhållanden har studerats i en datamodell. Som underlag för denna har grundkartan för området omvandlats till en 3-dimensionell terrängmodell som på ett korrekt sätt redovisar markens nivåskillnader. Modellen har kompletterats med befintlig bebyggelse och vegetation. Höjder på bebyggelse och vegetation har hämtats från flygscanning där höjderna har mätts in. Terrängmodellen har därefter kompletterats med föreslagen ny bebyggelse samt justerats med hänsyn till utformning och höjdsättning av nya gator. Som underlag för redovisad utformning och höjder har de berörda exploatörerna tillhandahållit digitala ritningar med sektioner och höjdangivelser. Sol- och skuggstudierna har utförts i programmet SketchUp. Programmet beräknar hur skuggorna faller vid olika tidpunkter inom studerat område. Studien har utförts i två steg och omfattar planområdet samt angränsande bebyggelse, se karta nedan. n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc

9 9 (34) Avgränsning av detaljplan samt studerat område I steg 1 har en soloch skuggstudie utförts för befintliga förhållanden, dvs innan utbyggnad enligt planförslaget sker. I steg 2 har motsvarande studie utförts med förslaget till ny bebyggelse. Syftet har varit att kunna redovisa vilken påverkan den nya bebyggelsen ger på angränsande områden i förhållande till dagsläget. I rapporten redovisas skuggkartor för vårdagjämning, midsommar samt för midvinter. Kartorna redovisar området sett rakt uppifrån och visar hur skuggorna faller vid olika klockslag. Angivna klockslag för vårdagjämning och midvinter redovisar vintertid medan sommartid redovisas för midsommar. Planförslaget n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc Detaljplanen för del av Roslags-Näsby 28:7 har varit utställt för samråd. Planförslaget håller på att bearbetas inför utställning av detaljplanen. Sol- och skuggstudien har baserats på det koncept till utformning av illustrationskartan med tillhörande placering av byggnader och byggnadshöjder som har funnits tillgängligt i mars Förslaget innehåller bebyggelse i flera kvarter. Byggnadshöjderna varierar mellan respektive kvarter. I områdets västra del föreslås bebyggelse med i huvudsak 2-4 våningar. De två kvarteren i områdets norra del redovisar byggnader i 1-10

10 10 (34) våningar. Även i områdets södra del varierar antalet våningar mellan 1-8. Här föreslås även en byggnad i 15 våningar. Planförslaget sett från nordost Planförslaget sett från sydost Resultat Befintliga förhållanden Inom planområdet finns flera befintliga byggnader. Av skuggkartorna framgår att dessa har liten påverkan på omgivande bebyggelse beträffande skuggning. Villabebyggelsen norr om Enhagsvägen (norr om planområdet) påverkas inte alls under n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc

11 11 (34) sommarhalvåret medan bebyggelsen öster om Östra Banvägen (öster om planområdet) nås av skuggor från planområdet sena sommarkvällar. I december står solen lågt under hela dagen, vilket innebär att skuggor från både vegetation och byggnader blir långa. Även när solen står som högst kl 12 ligger stora delar av det studerade området i skugga. Planförslag Inom planområdet Av skuggkartorna framgår att stora delar av gårdsmiljöerna i det utbyggda förslaget kommer att ligga i skugga vid vårdagjämningen. Detta beror främst på att de byggnader som avgränsar gårdarna är så pass höga. Skuggorna från byggnaderna vandrar dock under dagen, vilket gör att det hela tiden kommer att finns mindre delområden som är solbelysta. Endast delar av gårdsmiljöerna uppnår dock kriteriet minst 5 timmars sol mellan kl 9 och 17 vid vårdagjämning. Marken närmast norr om bebyggelsen ligger i skugga under hela dagen. Under sommarhalvåret förbättras solförhållandena successivt i takt med att solen står allt högre på himmelen. Vid midsommar, när solen står som högst, är solförhållandena över lag goda och större delen av gårdarna är väl solbelysta fram till ca kl 17. Därefter ökar skuggningen och merparten av gårdsmiljöerna ligger till stor del i skugga fram till dess solen går ner. Vid vintersolståndet står solen lågt och endast små begränsade ytor nås av solljus någon gång under dagen. n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc Angränsande områden Föreslagen ny bebyggelse kommer inte att skugga omgivande bebyggelse vid vårdagjämning. Avståndet mellan den nya bebyggelsen och omgivande byggnader är så pass stort att skuggor från planområdet inte når fram, förutom vid något enstaka villatomter som nås av skugga tidig morgon. De riktvärden som generellt tillämpas för att bedöma om en utemiljö har god tillgång till sol är minst 5 timmar sol mellan kl 9 och 17 vid vårdagjämningen. Ett genomförande av planförslaget kommer inte att medföra att omgivande bebyggelse får sämre solförhållanden med hänsyn till detta kriterium. Vid midsommartid kommer bebyggelsen utmed planområdets östra del ge upphov till skuggor som når bebyggelsen öster om Östra Banvägen. I första hand berörs bebyggelsen kring Korsvägen, där höghuset i 15 våningar och angränsande byggnad i söder börjar kasta skuggor vid 19-tiden. I första hand är det byggnadernas

12 12 (34) nedre våningar som berörs. Skuggorna ökar sedan successivt allt eftersom solen sjunker och senare under kvällen av berörs även bebyggelsen söder om Kanalvägen. Berörd mark som skuggas består främst av gatumark och parkeringar och endast i mindre utsträckning av miljöer som är utformade för rekreation och vila, såsom gårdsmiljöer. Under vinterhalvåret påverkar föreslagen utbyggnad angränsande bostadsområden i högre utsträckning. Under främst perioden november till februari kommer skuggor från föreslagen bebyggelse att nå fram till angränsande bebyggelse. Av skuggkartorna framgår dock att den omgivande bebyggelsen redan idag skuggas av träd och byggnader vintertid. Skillnaden mot dagens förhållanden blir därmed inte lika påtaglig jämfört med om bebyggelsen inte varit påverkad av skuggning över huvud taget. Generellt sett tillmäts skuggning under vinterperiod mindre betydelse jämfört med vår och sommar. Vegetationssäsongen är under denna tid över och ökad skuggning har därför liten inverkan på lokalklimatet och växtbetingelserna. Under vinterperioden vistas människor i allmänhet i mindre utsträckning i trädgårdar och på uteplatser. Förutsättningarna för rekreation och vila påverkas därmed i mindre utsträckning. Vintertid är även andelen molniga dagar fler, vilket även det innebär att möjligheten till sol inte har lika avgörande betydelse eftersom både antalet soldagar och antalet timmar med sol är färre. Rekommendationer Inom planområdet Gårdsmiljöerna inom föreslagen ny bebyggelse kommer endast få goda solbetingelser inom begränsade delar. Detta bör beaktas vid detaljprojektering av gårdarna. Uteplatser och sittplatser för rekreation och vila bör därför i första hand lokaliseras till de delar av gårdarna med bäst solförhållanden, dvs där det kommer att finnas sammanhängande sol under flera timmar. Ur ett barnperspektiv är det viktigt med både sol och skugga på gården, eftersom barns hud är känsligare för UV-strålning. Platser med lövskugga är därför lämpliga för lekytor, då grönskan skapar förutsättningar för att barn lättare ska kunna röra sig mellan sol och skugga. Lekplatser bör vara skuggade när solen är som starkast, dvs mellan kl under sommarmånaderna. Förutom tillgången till sol har även vindförhållanden stor betydelse för hur platsen kommer att upplevas. Vind har en köldeffekt och när det blåser blir den upplevda n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc

13 13 (34) temperaturen lägre. Runt högre bebyggelse kan skapas turbulenta vindförhållanden, vilket kan bidra till en mer blåsig närmiljö i markplanet. Från denna synpunkt är det även angeläget att särskilt lekplatser får en vindskyddad miljö. Växtlighet kan med fördel utnyttjas för att dämpa vinden och minska blåsigheten. Solförhållandena i det studerade förslaget förbättras om byggnadshöjderna minskas. Störst betydelse för solförhållanden på gårdar och utemiljöer har höjden på de byggnader som avgränsar platserna mot söder. För att öka tillgången på sol under eftermiddagar och kvällar har byggnadshöjden i väster också betydelse. Detaljplanen reglerar högsta respektive lägsta antal våningar inom olika delar av planområdet. Bestämmelserna ger utrymme för viss flexibilitet beträffande hur höga byggnader som kan uppföras inom respektive kvarter. Angränsande områden Planförslaget kan genomföras utan allvarliga negativa konsekvenser med hänsyn till skuggning av angränsande bebyggelse. n:\104\22\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\pl\soloch skuggstudie.doc

14 14 (34) Bilagor Skuggkartor befintliga förhållanden Vårdagjämning 21 mars Kl 9, 21 mars Kl 10, 21 mars Kl 11, 21 mars Kl 12, 21 mars

15 15 (34) Kl 13, 21 mars Kl 14, 21 mars Kl 15, 21 mars Kl 16, 21 mars

16 16 (34) Kl 17, 21 mars

17 17 (34) Midsommar 21 juni Kl 7 (sommartid), 21 juni Kl 8 (sommartid), 21 juni Kl 9 (sommartid), 21 juni Kl 10 (sommartid), 21 juni

18 18 (34) Kl 11 (sommartid), 21 juni Kl 12 (sommartid), 21 juni Kl 13 (sommartid), 21 juni Kl 14 (sommartid), 21 juni

20 20 (34) Kl 19 (sommartid), 21 juni Kl 20 (sommartid), 21 juni Kl 21 (sommartid), 21 juni

21 21 (34) Midvinter 21 december Kl 9, 21 december Kl 10, 21 december Kl 11, 21 december Kl 12, 21 december

22 22 (34) Kl 13, 21 december Kl 14, 21 december Kl 15, 21 december

23 23 (34) Skuggkartor efter utbyggnad Vårdagjämning 21 mars Kl 9, 21 mars Kl 10, 21 mars Kl 11, 21 mars Kl 12, 21 mars

24 24 (34) Kl 13, 21 mars Kl 14, 21 mars Kl 15, 21 mars Kl 16, 21 mars

25 25 (34) Kl 17, 21 mars

26 26 (34) Midsommar 21 juni Kl 7 (sommartid), 21 juni Kl 8 (sommartid), 21 juni Kl 9 (sommartid), 21 juni Kl 10 (sommartid), 21 juni