Kliniska riktlinjer 2005 för insulin pumpbehandling vid diabetes hos vuxna och barn ungdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kliniska riktlinjer 2005 för insulin pumpbehandling vid diabetes hos vuxna och barn ungdom"

Transkript

1 Kliniska riktlinjer 2005 för insulin pumpbehandling vid diabetes hos vuxna och barn ungdom BAKGRUND Behandling av insulinberoende diabetespatienter med kontinuerlig subkutan insulininfusion med pump är en etablerad terapiform sedan mer är 20 år i Sverige (1) och under senare år har bruket av insulinpump ökat markant i västvärlden såväl vad avser vuxna diabetespatienter som barn och ungdomar. Idag behandlas uppskattningsvis diabetespatienter med pump i vårt land (2). Under senare år har två meta analyser av randomiserade kontrollerade studier utförda 1975 och senare av insulinpumpbehandling publicerats. Båda dessa visar, att i jämförelse med konventionell 4 dosbehandling är plasma glukos kontrollen bättre under pumpbehandling (3,4). Den positiva skillnad i metabol kontroll, som man kunde beräkna, anses vara av klinisk betydelse för att motverka uppkomst av mikrovaskulära komplikationer (5). Behandling med insulinpump är något mer kostnadskrävande än 4 dos behandling, men den ökade behandlingskostnaden anses uppvägas av en minskad risk för allvarliga hypoglykemiska tillbud, ökat välbefinnande och mindre risk för utveckling av diabetiska komplikationer (6). I samverkan mellan Svensk Förening för Diabetologi (SFD), Endokrinologföreningen och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) har tidigare utgivits riktlinjer för insulinpumpbehandling hos vuxna (7). Behandlingen av typ 1 diabetes genomgår en snabb utveckling, varför initiativ togs till ett nytt möte med representanter för ovanstående föreningar med bred anknytning till diabetologins olika kontaktytor, professionellt såväl som geografiskt med avsikten att uppdatera dessa nationella riktlinjer. Denna gång medverkade även representanter från Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes i mötet, som ägde rum Nedanstående dokument kan alltså ses dels som årets version av "Kliniska Riktlinjer för Insulin pumpbehandling" dels som ett mer heltäckande dokument, då nu också behandling av barn och ungdomar har inkluderats. Ekonomi Vid diskussion på Riksstämman framkom från Läkemedelsförmånsnämnden att sista året har utskrivningen av nya pumpar minskat med cirka 25% liksom pumptillbehör, dvs det finns utrymme ekonomiskt för fler pumpar. Förutsättningar Patienten bör ha provat en optimerad behandling med flerdosregim och analoginsulin (både direktverkande och basinsulin), innan pumpbehandling startas. Patienten måste vara villig att genomföra intensifierad glukosmätning flera gånger per dygn dygn (före och efter mat, samt på natten) när pumpen startas. Därefter rekommenderas daglig testning av plasmaglukos morgon och kväll samt före och ibland efter måltider för att utvärdera bolusdoser. Intensifierad provtagning bör ske i samband med sjukdom eller annan förändring som påverkar insulinbehovet. Patienten ska vara väl förtrogen med ketonmätning (i blod och/eller urin). Indikationer Allmänt Vuxna: metabol indikation >6,5% eller >1% över individuellt mål. o Labilitetsindikation = svängande plasmaglukos. Dokumenterat svängande plasmaglukos mätt med frekventa plasmaglukosbestämningar med objektivt belägg för höga och låga glukosvärden, där läkare/sköterska och patienten har haft stora svårigheter med att lösa problemet med andra

2 behandlingsregimer. Plasmaglukosvariabilitet kan kvantifieras om så önskas. Enklast är då att beräkna standarddeviationen (SD) av minst 35 glukosmätningar, före måltid, före sänggående samt 2 tim efter middag. Ett SD över 4 mmol/l indikerar labilitet (8). Eventuellt kan CGMS (Continuous Glucose Monitoring System), ett sätt att under 2 3 dygn kontinuerligt mäta vävnadsglukos i underhudsfettet, användas för att dokumentera stor glukosvariabilitet (9) Det saknas dock riktlinjer för kvantifiering av variabilitet mätt med CGMS. Patienter med lågt BMI och små insulindoser, där man har svårighet att reglera insulintillförseln utan insulinkänningar eller stora plasmaglukossvängningar Gryningsfenomen med högt plasmaglukos på morgonen och problemet ej kan lösas genom justering av insulindosen till kvällen och där det finns dokumenterade låga plasmaglukosvärden kl Upprepade episoder med insulinkoma, där ingen annan förklaring finns såsom alkoholproblem eller endokrin rubbning. Vid hypoglykemisk omedvetenhet (hypoglykemisk unawareness) som kvarstår trots minskade insulindoser. Vid uttalad diabetisk gastropares med fördröjd magsäckstömning, där pumpen ger möjlighet att tillföra en måltidsdos av insulin under flera timmar (fördröjd bolus). Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet hos exempelvis en person som ofta reser mellan olika tidszoner, skiftesarbete, elitidrott. Dokumentation av insulinpumpbehandling vid typ 2 diabetes saknas, men kan i enstaka fall övervägas Kontraindikationer Uttalad ketosacidos benägenhet Brister i egenvård och oförmåga att trots upprepad utbildning följa givna instruktioner vid exempel pumpstopp Utsättning av insulinpumpbehandling Allsidig prövning kring fortsatt pumpbehandling görs varje år vid första årsbesöket Vid komplikationer, som kan påverka förmågan att fysiskt och mentalt hantera insulinpumpen, bör indikationen omprövas, såsom vid stroke eller vid andra nytillkomna allvarliga sjukdomar och då sker en ny bedömning Patienter med upprepade episoder med ketoacidos, manipulation och bristande egenvård skall indikationen för insulinpump ifrågasättas Information Om patienten blir akut inlagd på sjukhus kan man inte räkna med att det finns personal i tjänst som kan hantera pumpen. Därför behövs information i plånbok eller väska om att patienten har insulinpump. Vid insulinkoma eller ketoacidos ska pumpen tas bort. Info bör också finnas för patienten med förslag till alternativdoser av 4 dos insulin vid pumpproblem. Patienten måste alltid kunna gå över till injektionsbehandling med måltidsinsulin och basinsulin och skall ha tillgång till insulin och nedskrivna doser för detta. Patienten skall också känna till att vid oförklarligt högt plasma glukos som är mer än tillfälligt, skall direktverkande insulin ges med penna eller spruta (dvs INTE med pumpen) tills plasmaglukos börjat sjunka igen Patienten skall kunna kontrollera ketoner i blod och/eller urin, förstå att detta bör göras vid höga plasma glukos och förstå hur resultatet ska tolkas.

3 Utbildning och fortbildning Undervisning. ges till patient och eventuellt närstående, enskilt och i grupp, både initialt och fortlöpande. Utbildningen omfattar tekniska frågor kring insulinpump, hur undvika ketoacidos, etc. Utbildning och fortbildning av diabtessjuksköterska och läkare sker lokalt, regionalt och nationellt. Pumpfel Vid reklamation från pumpanvändaren eller diabetesmolttagning skall felet eller avvikelsen anmälas till apoteket och insulinpumpföretaget. Tar pumpanvändaren själv kontakt med företaget så ska företaget också sedan informera diabetesmottagningen. Kvalitetsarbete Sker i samverkan med Nationella Diabetes Registret (NDR). Referenser 1. Gutniak M, Johansson BL, Lager I, Lins PE, Nilson A, Reichard P, Östman J. Rekommendationer för insulinbehandling med portabel pump. Läkartidningen 1984:81: Adamson U, Lins PE. Insulinpumpen 25 åring med framtiden för sig. Läkartidningen 2002:99: Pickup J, Mattock M, Kerrys S. Glycaemic control with continuous subcutaneous insulin infusion compared with intensive insulin injections in patients with type 1 diabetes: metaanalysis of randomised controlled trial. BMJ 2002:324: Weissberg Benchell J, Antisdel Lomaglio J, Seshadri R. Insulin pump therapy. A meta analysis. Diabetes Care 2003:26: Pickup J, Keen H. Continuous subcutaneous insulin infusion at 25 years. Evidence base for the expanding use of insulin pump therapy in type 1 diabetes. Diabetes Care 202:25: Scuffham P, Carr L. The cost effectiveness of continuous subcutaneous insulin infusion compared with multiple daily injections for the management of diabetes. Diabet Med. 2003:20: Insulinpumpbehandling hos vuxna kliniska riktlinjer DiabetologNytt 2001:3: Moberg E, Kollind M, Lins PE, Adamson U. Estimation of blood glucose variability in patients with insulin dependent diabetes melltus. Scand J Clin Lab Invest 1993;53: Guerci B, Floriot M, Bohme P, Durain D, Benichou M, Jelliman S, Drouin P. Clinical performance of CGMS in Type 1 diabetic patients treated by continuous subcutaneous insulin infusion using insulin analogs. Diabetes Care 2003;26: Raskin P, Bode BW, Marks JB, Hirsch IB, Weinstein RL, McGill JB, Peterson GE, Mudaliar SR, Reinhardt RR. Continuous subcutaneous insulin infusion and multiple daily injection therapy are equally effective in typ 2 diabetes. Diabetes Care 2003;26: Pumpindikationer hos barn och tonåringar Förutsättningar Patienten bör ha provat flerdosbehandling med direktverkande och långverkande insulinanaloger utan tillfredsställande resultat. I samband med start av pumpbehandling krävs som regel en period av intensiv plasmaglukostestning före och efter måltider samt även på natten. Därefter rekommenderas daglig testning av plasmaglukos morgon och kväll samt före och ibland efter måltider för att utvärdera bolusdoser.

4 Det är ibland lämpligt att upprätta ett kontrakt med patienten/föräldrarna där förutsättningarna för pumpbehandling fastslås. Detta kontrakt kan utformas lokalt i respektive barndiabetesteam. Barn Absolut Spädbarn små barn där insulinadministration i tillräckligt små doser är svårt att genomföra. Barn med uppfödningsproblem. Extrem stickrädsla. Upprepade, svåra hypoglykemier. Relativ Hög plasmaglukosvariabilitet Ketosbenägenhet Stickrädsla Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet Tonåring Absolut Urspårad metabol kontroll där patienten uppfattar försök med insulinpump som en positiv åtgärd. "Insulin omission", dvs frekvent utelämnande av doser. Svårkontrollerade morgonplasma glukos under pubertetsutveckling. Upprepade, svåra hypoglykemier Ätstörningsproblematik Relativ Hög plasmaglukosvariabilitet Ketosbenägenhet. Ökade möjligheter till förbättrad livskvalitet Referenser 1. Tubiana Rufi N, de Lonlay P, Bloch J, Czernichow P.Remission of severe hypoglycemic incidents in young diabetic children treated with subcutaneous infusion. Arch Fr Pediatr 1996;3: Blacket PR. Insulin pump treatment for recurrent ketoacidosis in adolescence. Diabetes Care 1995;18: Conrad SC, MC Grath MT, Gitelman SE. Transition from multiple daily injections to continous subcutaneous insulin infusion in type 1 diabetes mellitus. J Pediatr 2002;140: Litton J, Rice A, Friedman N, Oden J, Lee MM, Freemark M. Insulin pump therapy in toddlers and pre school children with type 1 diabetes mellitus. J Pediatr 2002;141(4): Gun Forsander, överläkare ordf BLF s sektion för Endokrinologi och Diabetes Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Ragnar Hanås, överläkare Barn och ungdomskliniken Uddevalla lasarett

5 Stefan Särnblad, barnläkare Barn och ungdomskliniken Regionssjukhuset Örebro Ingmar Zachrisson, överläkare Astrid Lindgrens Barn och ungdomssjukhus, Stockholm Indikation för intraperitoneal pump Intraperitoneal insulintillförsel med inplantabel insulinpump är en relativt ny behandling som innebär en mer fysiologisk tillförsel av insulin jämfört med subkutan insulinbehandling. En handfull patienter har erbjudits sådan behandling vid Huddinge Sjukhus. Vid denna terapi kringgås helt den subkutana fettväven och de problem som hos vissa individer kan föreligga visavi absorption av insulin från sukutan fettväv. Behandlingen har hos vissa individer avsevärt minskat risken för allvarliga hypoglykemier och hos andra gynnsamt motverkat kraftiga plasma glukossvängningar. De förutsättningar och indikationer som gäller för subkutan insulinpumpbehandling är tillämpliga för behandling med inplantabel insulinpump. Behandlingen bör ha föregåtts avminst 3 (6) mån försök med subkutan insulinpumpbehandling utan att uppsatta mål uppnåtts För Svensk Förening för Diabetologi (SFD), ordf Ulf Adamson För Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes, ordf Gun Forsander För Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD), ordf Margareta Nilsson Redaktionell sammanställning och bearbetning PUMPMÖTET Stockholm Ansvariga för konsensus. Deltagare från professionen: Anna Lindholm Olinder (SFSD) Elisabeth Sjöström Fahlén (SFSD) Erik Moberg (SFD) Eva Toft (SFD) Gun Forsander (ordf Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes) Hans Arnqvist (Endo) Ingmar Zachrisson (Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes, SFD) Margareta Nilsson (ordf SFSD) Per Eric Lins (SFD) Per Oskarsson (SFD) Pia Hanås (SFSD) Ragnar Hanås (Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes) Stig Attvall (SFD) Ulf Adamson (ordf SFD) SFD = Svensk Förening för Diabetologi SFSD = Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Endo = Endokrinologföreningen

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2013-12-05 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne Uppdrag Användningen

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag

1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag 1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag Vad händer mer? TLV tar insulinpumparna ur det nationella läkemedelsförmånssystemet, Helt på eget bevåg. Rättsprocess pågår

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Ny teknik fördelar och nackdelar för sjukvård och patient. Peter Adolfsson Hallands sjukhus Kungsbacka

Ny teknik fördelar och nackdelar för sjukvård och patient. Peter Adolfsson Hallands sjukhus Kungsbacka Ny teknik fördelar och nackdelar för sjukvård och patient Peter Adolfsson Hallands sjukhus Kungsbacka För- eller nackdel med ny teknologi Mycket handlar om utbildning till sjukvård och patient samt att

Läs mer

Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning

Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning 2 Projektgrupp: Delprojektledare och medicinsk utredare Björn Södergård, medicinsk utredare Inger Hemmingsson och hälsoekonom Ingrid Tredal

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Frisk eller sjuk? Frisk Utgå från kroppens behov av mat Ta insulin till maten Använd ögonmåttet

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Halmstad 29-31 januari 2014

Halmstad 29-31 januari 2014 Välkommen till kursen Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Halmstad 29-31 januari 2014 www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Läs mer

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Hotel Novotel i Göteborg 6-8 februari 2013 läs mer på www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

MiniMed Paradigm Veo System

MiniMed Paradigm Veo System MiniMed Paradigm Veo System Lev mer, oroa dig mindre Första insulinpumpen som är klar för CGM, kontinuerlig glukosmätning, med en funktion för automatisk avstängning av insulintillförseln www.medtronic-diabetes.se

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Animas 2020 insulinpump. Lär känna en färgstark personlighet

Animas 2020 insulinpump. Lär känna en färgstark personlighet Animas 2020 insulinpump Lär känna en färgstark personlighet Animas insulinpump 2020. Smart insida, färgstark utsida Du är inte är den som kastar in handduken, som ger upp eller låter dig begränsas på grund

Läs mer

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Motion och diabetes Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Fysisk aktivitet och riskreduktion Regelbunden fysisk aktivitet är minst lika viktigt som förbättrad glukoskontroll!

Läs mer

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar i Sverige och innebär risk för allvarliga komplikationer senare i livet. Diabeteskomplikationer

Läs mer

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar Preliminärt Program Halmstad 29-31 januari 2014 Hotel Tylösand, Halmstad. Foto: pamela.se. Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Disposition 2014-03-20. Veier til adekvat glucosekontroll og god prestation ved fysisk aktivitet for personer med type 1 diabetes

Disposition 2014-03-20. Veier til adekvat glucosekontroll og god prestation ved fysisk aktivitet for personer med type 1 diabetes Veier til adekvat glucosekontroll og god prestation ved fysisk aktivitet for personer med type 1 diabetes Stavanger 2014-03-20 Peter Adolfsson peter.adolfsson@regionhalland.se Stephen Redgrave Gary Hall

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Insulinpumpar vid diabetes

Insulinpumpar vid diabetes Insulinpumpar vid diabetes sbu alert-rapport nr 2013-03 2013-10-22 www.sbu.se/alert Sammanfattning och slutsatser SBU:s bedömning av kunskapsläget God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen... Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Och låt oss berätta

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Ett bakgrundsmaterial om Insulinpumpbehandling Augusti 2004 Ett material för media framtaget av Medtronic Minimed i samarbete med GCI Stockholm. Vid frågor kontakta Karin Centerlind eller Annelie Victorzon

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system!

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system! Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Låt oss berätta om

Läs mer

Diabetes under graviditet och förlossning

Diabetes under graviditet och förlossning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Diabetes under graviditet och förlossning 1(9) Diabetes under graviditet och förlossning Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt under 2:a och

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Sportläger med dykning och fallskärmshoppning Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Idrott och diabetes Den som har diabetes bör stimuleras att vara

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Journalia AB. utvecklar system för specialistsjukvård. Manual för Insulinpump och CGM registrering.

Journalia AB. utvecklar system för specialistsjukvård. Manual för Insulinpump och CGM registrering. Manual för Insulinpump och CGM registrering. Pumpregistrering Personnummer, namn och besöksdatum följer med från huvudsidan. Pumpstart I fältet Pumpstart anges det datum som patienten började sin pumpbehandling.

Läs mer

Animas Vibe TM. insulinpump. Lär känna en pump med kontinuerlig glukosmätning, CGM.

Animas Vibe TM. insulinpump. Lär känna en pump med kontinuerlig glukosmätning, CGM. Animas Vibe TM insulinpump Lär känna en pump med kontinuerlig glukosmätning, CGM. Animas Vibe TM insulinpump Smart, avancerad och ändå så enkel Trendpilar visar färgkodat nivån, hastigheten och riktningen

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes

Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes sbu alert-rapport nr 2013-04 2013-10-22 www.sbu.se/alert Sammanfattning och slutsatser SBU:s bedömning av kunskapsläget God kontroll av blodglukosnivån

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

8 Hypoglukemi insulinkänningar insulinchock 87

8 Hypoglukemi insulinkänningar insulinchock 87 8 Hypoglukemi insulinkänningar insulinchock 87 8 Hypoglukemi insulinkänningar insulinchock Sam Nordfeldt Bakgrund Återkommande lätta insulinkänningar vid låga eller snabbt sjunkande blodsockernivåer är

Läs mer

BLÅBOK för bättre diabetesvård

BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård INNEHÅLL FÖRORD... 4 NATIONELLA DIABETESTEAMET... 5 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 10 FRÅGOR OCH SVAR OM

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska Helena Johansson Jönköping Annika Pantzar Jönköping Ingvor Andersson Jönköping Mats Ringblom Kalmar Kristina Svensson Kalmar Helen Nilsson Kalmar Anne-Lie Neumann Östergötland

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Hypoglycaemia R E F E RAT. Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm

Hypoglycaemia R E F E RAT. Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm Hypoglycaemia R E F E RAT Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm Referat 2012.indd 1 2012-02-28 08:17:47 Referat 2012.indd 2 2012-02-28 08:17:47 Hypoglycaemia R E F E R A T Vintersymposium,

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter

Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter R E F E R A T Barnmöte, 20 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm Referat Barnmote 2012.indd 1 2012-03-05 09:26:29 Somatiskt omhändertagande

Läs mer

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN 1 Ett stort tack till alla lärare, familjer och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos skolbarn råd för skolan Utgivare: Diabetesförbundet

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD SVENSK FÖRENING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I DIABETESVÅRD SFSD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD KOMPETENSBESKRIVNING

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

BLÅBOK. för bättre diabetesvård

BLÅBOK. för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård FÖRORD Nationella Diabetesteamet bildades 2002 och är en paraplyorganisation för de riksomfattande intresse- och specialist föreningar som

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning

Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning Version 2014-03-31 Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning En arbetsgrupp med representanter för organisationerna nedan har arbetat med denna lista för att rangordna önskade

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

Regina Wredling och Unn-Britt Johansson

Regina Wredling och Unn-Britt Johansson Regina Wredling och Unn-Britt Johansson Hälso- och sjukvårdslagens krav på trygghet, integritet, autonomi och självbestämmande för patienten kan i diabetesvården förverkligas genom kombinationen patientens

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Tresiba 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml lösning innehåller 100 enheter

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Aktuell information om dykning och diabetes

Aktuell information om dykning och diabetes Aktuell information om dykning och diabetes Den allmänna uppfattningen är att dykning bör avrådas vid typ 1 diabetes. Möjlighet skall emellertid finnas för dykning i de fall där personen redan är en utbildad

Läs mer

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2012 161

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås 2012 161 Insulinpump Vår målsättning är att kunna erbjuda alla personer med diabetes den insulinbehandling som fungerar bäst för dem. Ibland fungerar det av olika skäl inte tillfredsställande med insulinpenna och

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN Ett stort tack till alla familjer, barnomsorgspersonal och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos barn under skolåldern

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) 3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

En viktig och värdefull insats inom behandling av diabetes med insulininjektioner.

En viktig och värdefull insats inom behandling av diabetes med insulininjektioner. En viktig och värdefull insats inom behandling av diabetes med insulininjektioner. Pic Solution. : En innovativ historia. representerar en kultur av forskning, kompetens och professionalism vilket stödjer

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Humalog 100 E/ml injektionsvätska, lösning i injektionsflaska. 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 2.1 Allmän beskrivning Humalog är en steril, klar,

Läs mer

KOLHYDRATRÄKNING SOM STÖD FÖR EGENVÅRD VID DIABETES TYP 1

KOLHYDRATRÄKNING SOM STÖD FÖR EGENVÅRD VID DIABETES TYP 1 KOLHYDRATRÄKNING SOM STÖD FÖR EGENVÅRD VID DIABETES TYP 1 En forskningsöversikt Kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Grundnivå Examinationsdatum:

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer