Beställarsamverkan kring långväga godstransporter i Småland

Transkript

1 Beställarsamverkan kring långväga godstransporter i Småland Huvudstudie Slutrapport 25 februari 2011

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Relaterade projekt Godstransporter i regionen Stråk för långväga transporter Vägsystemet Betydelsefulla terminaler Framtida trafik och transporter Planerade åtgärder för godstrafik Möjligheter till samtransporter och järnvägstransporter - Intervjustudie Intervjuade företag Befintliga transporter Samtransporter Järnvägstransporter Potentiella effekter Båttransporter Potentialer för beställarsamverkan och ökade järnvägstransporter Beställarsamordning - lastbil Stor potential för ökade järnvägstransporter Samverkan långväga godstransporter Marknader för järnvägstransporter Marknader för sjötransporter Slutsatser Handlingsplan Bättre beställarsamverkan Ökade järnvägstransporter...59 Bilagor...63 Bilaga 1: Intervjuformulär varuägare...63 Projektledning Leif Ringhagen Bengt Nordström Magnus Gustafsson Referensgrupp Tomas Arvidsson Lars Öhrman Stefan Lind Trafikverket, Projektledare Godstransportrådet Godstransportrådet Transportindustriförbundet CargoTo Regionförbundet Jönköping Konsult ÅF-Infrastruktur AB, Infraplan Peter Stensson Uppdragsledare Maria Lundberg Biträdande uppdragsledare 2

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Godstransportrådet i Småland har i olika sammanhang fått indikationer på att det finns en potential till effektivare, långväga godstransporter genom en bättre beställarsamverkan inom ett avsändar- eller mottagarområde. Effektiviseringen kan gälla ett bättre nyttjande av ledig kapacitet i en befintlig eller planerad vägtransport eller att det skapas underlag för en effektiv järnvägstransport. Godstransportrådet i Småland har beviljats bidrag från ERUF för att inom ramen för en samlad verksamhet även genomföra en studie kring effektivisering av långväga godstransporter. Under 2009 genomfördes en förstudie benämnd Beställarsamverkan kring långväga godstransporter. I förstudien föreslogs fyra geografiska områden som lämpliga för en huvudstudie. Godstransportrådet har beslutat att välja Hultsfred/Vimmerbyområdet och korridoren Oskarshamn-Nässjö som objekt för huvudstudien. 1.2 Syfte Projektet avser att genom intervjuer med företag i nämnda områden och korridor klarlägga möjligheter med en bättre beställarsamverkan. Studien ska omfatta alla företag med betydande transportvolym. Potentialen till effektivisering av transporterna ska klarläggas. Möjliga effekter ska beskrivas och kvantifieras. Hinder för genomförande ska identifieras och ett förslag till handlingsprogram för bättre samverkan upprättas. 3

4 1.3 Relaterade projekt CargoTo Korridoren Oskarshamn-Nässjö ingår också i Region Kalmars projekt CargoTo med vilket samverkan har skett. Regionförbundet i Kalmar län är ledare och samordnare för projekt CargoTo ett samarbetsprojekt mellan Regionförbunden i Kalmar respektive Jönköpings län, Oskarshamns hamn respektive kommun, Nässjö kommun, Höglandets Terminal AB, Jönköpings och Vaggeryds kommuner genom Log Point AB samt Sävsjö kommun. Syftet med projekt CargoTo är att inom en tvåårsperiod etablera en reguljär godstransportförbindelse till/från logistiklägena i Jönköping/Nässjö via Oskarshamns hamn, Ventspils hamn i Lettland och vidare österut mot Moskva. En utredning av konkurrensfördelar och kundkrav för godstransportlinje över Östersjön har under hösten och vintern 2010 genomförts av SSPA på uppdrag av CargoTo. Inom projekt CargoTo kommer en förstudie för ev. ansökan om medfinansiering från EU inom ramen för programmet Marco Polo att genomföras. Detta är ett led i arbetet i projekt CargoTo att klarlägga förutsättningarna att etablera trafik inom den tidsram som satts upp. Tågförbindelse Södra Sverige - Oskarshamn Gotlandsfärjan Länstrafikbolagen i Jönköpings län och Kalmar län har i samråd med Oskarshamns och Gotlands kommuner tagit initiativ till en transportlösning med koppling från järnvägsknutpunkten Nässjö till Oskarshamn med direktspår från Oskarshamn jvgstn ut till den planerade nya färjeterminalen. Tågförbindelse Södra Sverige - Oskarshamn - Gotlandsfärjan är av yttersta vikt för Gotlandstrafiken i Oskarshamn. Som kortsiktig lösning diskuteras att eventuell trafik etableras till Oskarshamn C för omstigning till/från färjan i dess nuvarande läge i inre hamnen. Eftersom ny färjeterminal kommer att etableras ca 2 km längre ut i hamnbassängen, där navigerbarheten är betydligt bättre, behöver en koordinering ske med utveckling av industrispår ut till hamnen. Ett projekt av detta slag innebär i betydande grad ett ökat samspel mellan regioner och bättre, långsiktigt hållbara transportlösningar. Därför avser aktörerna söka EU-stöd för utveckling av denna förbindelse. 4

5 2 Godstransporter i regionen ba na n 2.1 Stråk för långväga transporter Tranås i ng sb Jönköping an an u -t lk an tb us Värnamo äs sjö an a ad -N Halm st Östgötastråket - Stångådalsbanan a och Rv Falkenberg 34/23 an an Västervik Vimmerby il a Tju stb Nässjö Södra stambana n Den nyligen genomförda transportplanen för K st Kalmar län lyfter särskilt fram nio stråk Kinnai länet Kungsbacka som är av särskild betydelse för regionens funktion. Av dessa bedöms fem ha särskild relevans Varberg för föreliggande studie, dessa är: Borås öp Stång ådalsbanan a Göteborg k Jö n Godstrafiken i och genom regionen är berom Sta ästra ende av såväl vägar som järnvägar samt även avv hamnar och kombiterminaler. Hultsfred Vetlanda Oskarshamn Mönsterås Växjö Ku st- t ill k Ljungby ustbanan Nybro Färja Järnväg Väg Färja Hamn Kalmar Halmstad Höglandsstråket - Banan Nässjö-Oskarshamn samt Rv 40 och Rv 47 Dackestråket - Rv 23 Växjö-Hultsfreda Helsingborg Vimmerby-Linköping Karlshamn Karlskrona Figur 2.1:1 Infrastrukturöversikt Sydöstra Sverige. Ostkuststråket - E22 - är i hela sin längd från Malmö till Norrköping en viktigmalmö pulsåder. Viktiga stråk södra Götaland Norrköping uststråket Ostk Internationella stråket - Flyg och hamnar och förbindelserna dit Östgötastr Linköping Jönköping Högla nd stråket Nässjö 127 E4 Värnamo Riksväg 40 från Västervik via Vimmerby till Jönköping och vidare mot Göteborg har stor betydelse för godstransporter liksom Rv 47 Oskarshamn - Målilla - Vetlanda -Nässjö/Jönköping. Eksjö t ke å r t kes c Da 23 E22 Hultsfred Målilla Oskarshamn Åseda Växjö Kalmar Ost ku stst r et åk Karlskrona Karlshamn 5 Infraplan 2010 Västervik 40 Vimmerby 40 Vetlanda åke t Vimmerby och Hultsfreds kommuner ligger i Östgötastråket, som pekas ut som ett av de mest betydande stråken mellan de viktigaste godstransportnoderna för transport till nationella och internationella destinationer. Stråket utgörs av Rv 37/47 samt Rv 34/23 från Oskarshamn via Vimmerby till Linköping samt Stångådalsbanan. Hamn 40 Vägnummer Figur 2.1:2 Strategiska godsstråk för regionen.

6 I systemanalysen för östra Götaland konstateras att det är angeläget att godstrafiken utvecklas både ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv. Andelen gods som transporteras via sjöfart och järnväg måste öka. För att detta ska vara möjligt krävs både effektivare transportupplägg och utbyggnader i infrastrukturen. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på godstransporterna utifrån marknadens behov och förutsättningar. Då blir det naturligt med ett trafikslagsövergripande synsätt och att koppla satsningar på vägar och järnvägar till väl fungerande terminaler och att överväga att prioritera åtgärder för att minska flaskhalsar i viktiga transportstråk. E22 är av allra största betydelse för godstransporterna i Kalmar län. Även förbindelsen i östvästlig riktning, mellan hamnen i Oskarshamn till kombiterminaler i norra Småland och vidare till hamnen i Göteborg, har hög prioritet. Järnvägen har en mycket låg marknadsandel av godstransporterna i regionen. Detta beror bland annat på de omfattande kapacitetsproblem som kommer av ett ineffektivt trafikledningssystem. Hultsfred och Vimmerby är ett producerande område. Det går ut mer gods än vad som går in. Virke, trävaror, pappersmassa, metallprodukter, mejeri- och bryggeriprodukter svarar för stora andelar av produktionen. Begränsade järnvägstransporter Godstrafik sker idag i begränsad omfattning på Stångådalsbanan mellan Hultsfred och Vimmerby samt på banan Nässjö - Oskarshamn. På banan mellan Vimmerby och Hultsfred gick år 2006 cirka ton gods. Godset består främst av skogs- och stålprodukter, men även av mindre volymer kemikalier, färdigprodukter, jord/sten/bygg, järnmalm/skrot, olje- och jordbruksprodukter. På järnvägen mellan Nässjö-Hultsfred gick år 2006 totalt ton, främst bestående av stål-, skogs- och färdigindustriprodukter. På banan mellan Hultsfred-Berga och Berga- Oskarshamn gick totalt ton gods, bestående av stålprodukter. Samband mellan godsnoder Hamn Hallsberg Stockholm Terminal Infraplan 2010 Norrköping Göteborg Jönköping/ Nässjö Oskarshamn Älmhult Mönsterås/ Kalmar Helsingborg Karlshamn/Karlskrona Malmö/ Trelleborg Figur 2.1:3 Godsnoder i Östra Götaland och sambanden mellan dessa. 6

7 2.2 Järnvägssystemet Övergripande beskrivning Södra och västra Sverige betjänas av några av landets mest betydelsefulla banor. Södra Stambanan och Västra Stambanan ingår i TENnätet (det transeuropeiska nätverket) samt i Nordiska Triangeln. Jönköpingsbanan förbinder Västra Stambanan med Södra Stambanan, vilket möjliggör interregionalt persontågsresande mellan Jönköping och de tre storstadsregionerna samt den fjärde storstadsregionen Linköping/Norrköping. Sydöstra Sverige har ett järnvägsnät som är i starkt behov av reinvesteringar. Nässjö är en viktig knutpunkt för tågtrafiklinjerna på Jönköpingsbanan, Södra Stambanan och regionalbanorna Hultsfred-Nässjö och Vetlanda-Nässjö. Nässjö kopplar dessutom, till/från Halmstad- Värnamo-Vaggeryd. Stångådalsbanan kopplar Kalmar och Oskarshamn mot Linköping. Tjustbanan kopplar Västervik mot Linköping. Kustbana saknas idag Västervik - Oskarshamn - Kalmar. Banan Nässjö - Hultsfred kopplar till Stångådalsbanan mot Oskarshamn och Kalmar. Endast Jönköpingsbanan, Kust-till-kustbanan och Södra Stambanan är elektrifierade. Göteborg Borås Kinna Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Västra Stambanan Jönköping Kust- till kustbanan Halmstad-Nässjö Jönköpingsbanan Värnamo Ljungby Tranås Vimmerby Nässjö Södra stambanan Växjö Stångådalsbanan Hultsfred Vetlanda Kust- till kustbanan Tjustbanan Nybro Västervik Oskarshamn Mönsterås Kalmar Färja Järnväg Hamn Helsingborg Karlshamn Karlskrona Figur 2.2:1 Järnvägssystemet i södra Sverige. Nässjö är en viktig knutpunkt för tågtrafiklinjerna på Södra Stambanan och regionalbanor. Malmö 7

8 Borlänge Gävle Järnvägsstandard Banan Nässjö-Hultsfred-Oskarshamn och Stångådalsbanan har låg teknisk standard. Banorna är enkelspåriga, oelektrifierade, saknar fjärrblockering och har till största delen skarvspår. Största tillåtna axellast är 22,5 ton. Banornas signalstandard är låg. Banan Nässjö- Hultsfred-Oskarshamn, och stora delar av Stångådalsbanan, saknar ATC (automatisk tågkontroll) och bevakas därför med sk System M, vilket bygger på samma metod som tåganmälan. Tåganmälan innebär att två tågklarerare (en på varje station, på var sin sida av en järnvägssträcka) kommunicerar med varandra för att förhindra att fler än ett tåg samtidigt kör ut på samma sträcka. När trafikledarna är överens om att sträckan är fri, ställer de manuellt signalerna till kör för nästa tåg. Banans låga kapacitet och låga hastighetsstandard innebär begränsningar för både gods- och persontrafiken. Kapacitetsutnyttjandet över maxtimmarna visar stora brister. Förutom den låga kapaciteten och de långa restiderna på banan är avsaknaden av modernt signalsystem den största bristen. Jönköping 31 Nässjö 18 Göteborg Eksjö Karlstad Nässjö Hässleholm Linköping Tannefors Sturefors Bjärka - Säby 7 15 Åtvidaberg 8 Rimforsa Falerum Bestorp Brokind Örebro Linköping Hultsfred Kalmar Stockholm Oskarshamn Bärighet STAX Största tillåtna axellast (ton) 25 22, Figur 2.2:2 Särskilt Stångådalsbanan har otillräcklig bärighet för effektiva godstransporter Kisa Överum Gamleby 122 Gullringen Västervik 23 Vimmerby Mariannelund Figur 2.2:3 Banan Nässjö-Hultsfred- Oskarshamn och Stångådalsbanan har idag låg teknisk standard, vilket begränsar såväl person- som godstrafiken på banorna. Hastighetsstandard och restid (min) km/tim Alvesta 11 Växjö Hovmantorp Lessebo Nybro Hultsfred 35 Emmaboda Berga 7 Högsby Oskarshamn Blomstermåla 29 Kalmar Västra Kalmar 8

9 Godstågstrafikering Enligt Banverkets statistik (år 2006) trafikeras stråket Nässjö - Hultsfred - Berga - Oskarshamn samt Hultsfred-Vimmerby främst av lokaltåg. Banan Nässjö-Hultsfred trafikeras även av systemtåg (se figur 2.2:3 nedan). I regionen finns en tydlig ambition att öka andelen gods som transporteras via sjöfart och järnväg. GODSTÅG PER ÅR Sträcka Tåg per år Lokaltåg Systemtåg Vimmerby-Hultsfred Nässjö C-Hultsfred Hultsfred-Berga Berga-Oskarshamn Figur 2.2:4 Antal och typ av godståg i det studerade stråket. Källa: Banverket Persontågstrafikering Det finns också planer på att utveckla persontrafiken på järnväg. Länstrafiken i Jönköpings och Kalmar län planerar att stärka den östvästliga trafikeringen och återuppta tågtrafik på sträckan Berga-Oskarshamn. Fyra dubbelturer Nässjö-Oskarshamn planeras. Vidare pågår arbete i regionen med att stärka förutsättningarna för gods- och persontrafik på Stångådalsbanan. 9

10 Transportvolymer på järnväg Småland är en av landets mest betydelsefulla skogsproducerande regioner och står för cirka 14 procent av landets trävaruindustri. Trots att skogsprodukter och förädlade trävaror med fördel transporteras på järnväg sker detta i mycket begränsad omfattning i sydöstra Sverige. Godstrafik sker idag i begränsad omfattning Vimmerby -Hultsfred - Berga - Oskarshamn, samt Nässjö - Hultsfred - Berga - Oskarshamn (se figur 2.2:4). På banan mellan Vimmerby och Hultsfred gick år 2006 cirka ton gods. Godset består främst av papper, massa och stålprodukter, men även mindre volymer kemikalier, färdigprodukter, jord/sten/bygg, rundvirke, järnmalm/skrot, trävaror, olje- och jordbruksprodukter. På järnvägen mellan Nässjö-Hultsfred gick (2006) totalt ton, varav: ton stålprodukter, ton rundvirke, ton färdigindustriprodukter, papper och massaprodukter, jord-, sten- och byggvaror, ton trävaror, ton skrot samt Ca 1000 ton kemikalier. På järnvägen mellan Hultsfred-Berga och Berga-Oskarshamn går enligt Trafikverkets statistik från 2006 endast ton gods, bestående av stålprodukter. Stålrullar till Oskarshamn kommer in på järnväg via Nässjö. Ett halvt tågsätt med 6-8 vagnar kommer in dagligen till Oskarshamns hamn. Till Oskarshamn går bl.a. även rullar med papper på järnväg Linköping Göteborg Jönköping Nässjö Västervik Godstransporter Järnväg milj nettoton 5 milj nettoton 10 milj nettoton Vaggeryd Värnamo Alvesta Vetlanda Hultsfred Oskarshamn Mönsterås bruk Kalmar Figur 2.2:5 Godstransporter på järnväg I sydöstra Sverige saknas sammanhängande godstrafiksystem för järnväg. Godstransporter på järnväg sker i begränsad omfattning. 10

11 Godstransporterna på järnväg i Hultsfred är delvis under utveckling. Swedspan spånskivefabrik i Hultsfred tar in lim på järnväg. Plannja i Järnforsen kör en del volymer med kombitrafik, som lastas på järnväg i Jönköping. Metsä Tissue i Kvillsfors och Pauliström skickar en del gods på järnvägsvagn liksom SAPA i Vetlanda. Från Kalmar till Mönsterås bruk går timmertransporter, 1-2 gånger per vecka. På Tjustbanan går ett tågpar varje vardag med massaved Västervik - Linköping, och vidare till Värmland. Tidigare identifierade behov för stärkt tågtrafik i regionen För att ytterligare stärka tågtrafiken till/från Oskarshamn krävs omfattande infrastruktursatsningar. Tidigare studier har visat på följande behov på järnvägssystemet i sydöstra Sverige: (ÅF Infraplan 2002, 2007) Upprustad och förbättrad linjestandard och bärighet (se figur 2.2:2) Höjning av hastigheten inklusive ökat vägskydd Förbättrat trafikledningssystem Fler mötesstationer Rätningar Triangelspår i Berga Vidare behövs elektrifiering av järnvägsnätet för att säkerställa en långsiktigt hållbar trafik. Dels för att medge trafikering med samma fordonstyper såväl inom som utanför regionen, dels för att förbättra förutsättningarna för utökad godstrafik. Systemanalysen för Östra Götaland (2008) identifierar åtgärdsbehov på Stångådalsbanan och Tjustbanan, bland annat elektrifiering samt uppgradering till snabbtågsstandard. I anknytande stråk pekar systemanalysen på: kapacitetsbrister och flaskhalsar på Södra Stambanan. Kapacitetsåtgärder och åtgärder för väderstörningar (t.ex. stormarna Gudrun och Per) skulle ge stora effekter för hela Östra Götaland. behov av upprustning för högre kapacitet på Jönköpingsbanan, eftersom banan börjar nå kapacitetstaket. Utbyggnad av dubbelspår Mjölby-Motala-Hallsberg är av största vikt för att öka kapaciteten för godstrafiken på järnväg. I systemanalysen för transportinfrastruktur i Östra Götaland från 2008 finns tydliga ställningstaganden att ge järnvägen stora möjligheter att successivt ta marknadsandelar både när det gäller person- och godstransporter. Att utveckla förutsättningarna för godstransporter och sammodalitet syftar också till att underlätta klimatanpassade godslösningar. 11

12 2.3 Vägsystemet Stråkbeskrivningar E22 E22 är i hela sin längd från Malmö till Norrköping en viktig pulsåder och är av stor betydelse för godstransporterna i Kalmar län. E22 har idag ett antal uppenbara brister. Ett antal sträckor är skyltade till 50 och 70 km i timmen. Delen i Kalmar län består till största delen av mötesfri landsväg eller bred tvåfältsväg, mestadels m bred. Delarna med mötesfri landsväg har som regel 100 km per timme. I övrigt råder i huvudsak 90 km per timme. Tätortsgenomfarter finns genom Mönsterås samt genom Rinkabyholm och Bergkvara söder om Kalmar. Linköping Norrköping Riksväg 40 (Göteborg-) Jönköping- Västervik Merparten av sträckan Jönköping - Nässjö är mötesfri väg. För resterande del pågår ombyggnad till mötesfri väg. I övrigt är vägen tvåfältsväg av varierande standard. På sträckan mellan Eksjö och Mariannelund har omkörningsfält byggts ut och vägen försetts med räfflor i vägmitt. Tätortsgenomfarter förekommer på fyra ställen. Vägen har i huvudsak 90 km per timme. Några kortare sträckor har 70 km per timme. Angelägna förbättringsbehov förutom nämnda sträcka mellan Jönköping och Nässjö finns mellan Nässjö och Eksjö där trafikflödet är högt och vägen har stora brister samt tätortsgenomfarterna genom Eksjö och Mariannelund. Tranås Jönköping Västervik 31 E4 30 Värnamo 27 Nässjö 127 Eksjö 40 Vetlanda Vimmerby 34 Hultsfred Målilla 37 Högsby E22 Oskarshamn Mönsterås Hastighet 30 Växjö Nybro Kalmar Karlshamn Karlskrona Figur 2.3:1 Regionens hastighetsbegränsningar. 12

13 Riksväg 34 och 47 Mönsterås (Blomstermåla)/Oskarshamn Vetlanda Jönköping Vägstråket har varierad standard med bitvis stora brister. Merparten av sträckan mellan Jönköping och Nässjö är mötesseparerad. För resterande del pågår ombyggnad. Tätortsgenomfarter finns bland annat i Sjunnen, Holsbybrunn, Järnforsen och Ekenässjön. I Vetlanda finns behov av en gen förbifart utanför den nordöstra delen av tätorten. I aktuella länstransportplaner ( Jönköpings län respektive Kalmar län) pågår byggande av ny väg på en sträcka på riksväg 34 söder om Målilla. Sträckan mellan Alseda och Målilla har breddats för att underlätta för den tunga trafiken. Merparten av sträckan har 90 km per timme med undantag för kortare avsnitt med 80, 70 respektive 50 km per timme. Förbifart Målilla, riksväg 23/47 planeras med byggstart tidigast Sträckan Högsby-Blomstermåla har tre tätortsgenomfarter och ett antal 50 och 70 km per timme sträckor, i övrigt 80, eller 90 km per timme. Riksväg 37 och 23 Oskarshamn - Växjö Vägen ger koppling Oskarshamn-Halmstad via Växjö. Vägen består av normal tvåfältsväg med mestadels god linjeföring. Merparten av sträckan har 90 km per timme med undantag för kortare avsnitt med 70 och 50 km per timme. Sträckan Växjö-Braås är ombyggd till mötesfri väg och har ny sträckning genom Sandsbro. Tätortsgenomfarter finns i Högsby-Virserum. Riksväg 23/34 och 37 Oskarshamn-Hultsfred- Vimmerby-Linköping Stråket har en stor betydelse för utveckling av kontakterna mellan Kalmar län och Linköping. Merparten av sträckan Målilla - Linköping har 90 km per timme med undantag för kortare avsnitt med 70 och 50 km per timme. Ombyggnad pågår av riksväg 34/47 till mötesfri landsväg med mitträcke mellan Glahytt-och St Alby vid Rosenfors. Vägbygget beräknas vara klart hösten

14 Godsvolymer på väg Figur 2.3:2 visar årsmedeldygnstrafik (ÅDT) för tunga fordon i södra Sverige. Godstransporterna till/från Vimmerby kommun sker idag nästan enbart på lastbil. De tyngsta godsstråken går längs riksväg 23/34 i nordsydlig riktning samt längs riksväg 40 i östvästlig riktning. Rv 34 har totalt ca tunga fordon per dygn. Rv 40 Västervik - Vimmerby - Nässjö/ Jönköping har ca tunga fordon per dygn. Vimmerby kommun har mycket skogsindustri och är stora transportörer av timmer. Till motorkomponenttillverkaren Ljunghäll i Södra Vi, en mil norr om Vimmerby, går också stora godsvolymer av bland annat aluminium. Riksvägarna 34 och 23, som förbinder Kalmar läns inland med södra Östergötland och Växjö, är centrala även för de långväga godstransporterna till/från Hultsfreds kommun. Riksväg 47 Oskarshamn Vetlanda - Nässjö av också av stor betydelse för Hultsfreds kommun. Stråket RV 47 har tunga fordon per dygn. I likhet med Vimmerby kommun, går den absoluta merparten av långväga godstransporter till/från Hultsfred på väg. Godstransporterna på väg är väl utvecklade. Schenker har en stor terminal i Hultsfred, liksom DSV. Till/från Ikeaföretagen Swedspan och Swedwood i Hultsfred går stora godsvolymer. Swedspan tillverkar spånskivor och intilliggande Swedwood tillverkar garderober. Från Swedspans fabrik i Hultsfred transporteras även spånskivor med lastbil till Spajlistens fabrik i Åseda, som förädlar spånskivorna till möbler. Till/från Hultsfred går mycket styckegods till områdets rika verkstadsindustri. Det går många pallar med gods till/från de små och medelstora verkstadsföretagen. Plannja Siba i Järnforsen, 26 kilometer sydväst om Hultsfred, tillverkar takavvattningssystem och har stora godsvolymer. Riksväg 37 betjänar de öst/västliga transporterna till/från Oskarshamn med ca 600 tunga fordon per dygn. På E22, längs med Smålandskusten, går cirka tunga fordon per dygn (beroende på delsträcka). Timmertransporterna till/från Mönsterås hamn genererar stora flöden. Transporterna till/från Kalmar/Öland går via RV 24/25, tunga fordon per dygn med högst koncentrationer kring Kalmar, Nybro och Emmaboda p.g.a. lastbilsterminalerna i respektive orter. 14

15 Figur 2.3:2 Tunga fordon per årsmedeldygn. 15

16 2.4 Betydelsefulla terminaler Logistik och effektiva godstransporter är betydelsefulla faktorer för näringslivets konkurrenskraft. På senare tid har efterfrågan på långsiktigt hållbara transporter ökat markant. Överflyttning av gods från väg till järnväg har aktualiserats och Trafikverket har identifierat strategiska orter för framtida kombiterminaler. De kombiterminaler som i den Nationella transportplanen för transportsystemet , som i dagsläget beskrivs som de mest centrala är Malmö CT, Älmhult CT, Göteborgs kombiterminal (Gullbergsvass), Nässjö (Höglandsterminalen), Årsta (Stockholm syd), Luleå, Trelleborgs Hamn, Göteborgs Hamn, Gävle och Sundsvall. Dessutom kommer Umeå och Rosersberg (Stockholm nord) att ingå i gruppen centrala terminaler. Noderna Jönköping och Örebro är föremål för särskilda utredningar beträffande lokalisering av kombiterminal och anslutningsmöjligheter. Ökad intermodalitet De intermodala transportlösningarna, som präglas av nära och effektiv samverkan mellan transportslag, behöver utvecklas i området. Satsningar bör ske på knutpunkter, främst hamnar med omgivande landinfrastruktur och kombiterminaler, för att kunna utgöra naturliga, attraktiva och konkurrenskraftiga omlastningsplatser av varor och gods mellan väg, järnväg och sjöfart. En viktig del i utvecklingen av intermodala transportkedjor är kostnadseffektiv omlastning och terminalhantering, både vid storskaliga logistikcentrum och vid mindre terminalanläggningar. De ökade transporterna av containers är en viktig förutsättning för framtida intermodala transporter. Transporterna underlättas, då godsbärarna oftast följer standardformaten 20, eller 40 fot. Detta skapar förutsättningar för långväga, internationella transporter utan att behöva byta lastbärare. tusentals ton Inland Utland Figur 2.4:1 Utveckling av kombitransporter på järnväg. Kombitransporterna är ett snabbt växande segment inom järnvägstrafiken i Sverige, som kan konkurrera med lastbilstrafiken. Kombitransporter till utlandet drivs bland annat av den ökande interkontinentala handeln, där nya handelsströmmar, bland annat till Asien, blir allt viktigare. Goda kopplingar mellan transportslagen är därför av central betydelse för effektiva godstransporter. Göteborgs hamn Kom utla 16

17 Viktiga kombiterminaler I Sverige har ett flertal kombiterminaler tillkommit och ytterligare planeras eller är under fördigställande. Stora och aktiva kombiterminaler finns i Jönköping, Nässjö och Vaggeryd. Terminalen i Vaggeryd är relativt ny och är en omlastningsterminal för vagnslast, biobränsle och kombigods. Torsvik söder om Jönköping växer kraftigt med nyetableringar inom logistikområdet. Ny kombiterminal är under uppförande i Torsvik och planeras att öppnas under hösten I Stockaryd utmed Södra Stambanan har en ny bulkterminal etablerats i samarbete med bland annat Stora Enso. Denna är i dagsläget fokuserad på timmer-, massaved- och biobränslehantering, men inriktningen är att på sikt bredda kundunderlaget. Ökade godstransporter på järnväg gör att efterfrågan på terminalkapacitet ständigt ökar. I Vaggeryd och Alvesta har nya terminaler etablerats som ett svar på marknadens efterfrågan. En ny kombiterminal planeras i Nybro. Nybro har idag stickspår som de använder på liknande sätt som Stockaryd. Terminalstruktur Jönköping Västervik Vaggeryd Nässjö Hultsfred Värnamo Stockaryd Oskarshamn Alvesta Emmaboda Älmhult Karlshamn Hässleholm Nybro Karlskrona Kalmar = verksam kombiterminal = planerad kombiterminal = virkesterminal = lastbilsterminal = hamn för enhetsgods Figur 2.4:2 Befintliga och planerade godsterminaler i sydöstra Sverige. 17

18 Hamnar Hamnarnas betydelse ökar i takt med ökande transportvolymer. I takt med att intermodala transportlösningar ökar blir de allt viktigare för näringslivet. Satsningar på motorvägar till sjöss som transportled för snabba och effektiva containerfartyg kan ge upphov till nya och intressanta transportstråk i öst-västlig riktning i södra och mellersta Östersjön. Förutsättningar skapas härvid att anlägga intermodala logistikcentra längs Östersjökusterna. Oskarshamns hamn har en viktig funktion i regionen som djuphamn för oceangående fartyg. Möjligheten att ta in större, djupgående båtar i Oskarshamn gör hamnen till ett naturligt alternativ för gods med översjödestinationer så som Mellanöstern och Afrika och ger därmed hamnen ett större geografiskt upptagningsområde. Oskarshamns hamn bedriver omfattande och expanderande färjetrafik till Gotland. Stora ytor och magasinsutrymmen i hamnen innebär goda förutsättningar för terminalverksamhet och trepartslogistiklösningar. Det är viktigt att stärka de befintliga industrispåren i hamnen för att kunna erbjuda snabba och pålitliga kopplingar västerut till bland annat Södra Stambanan. Flyttningen av färjeterminalen längre ut i hamnbassängen skapar förutsättningar och ytor för att kunna hantera intermodala transporter. Varuslag Smålandskustens hamnar har stort fokus på skogsprodukter och sågade trävaror. Stor potential finns för överflyttning av dessa varor från väg till järnväg. Det förutsätter korta ledtider och ett samordnat effektivt godstransportsystem. Med effektiv hantering vid den nya färjeterminalen finns potential även för transporter av enhetsgods i form av trailers och containrar med järnväg. Färjetrafik Oskarshamn-Visby Dagens färjeförbindelse Oskarshamn Visby trafikeras av Destination Gotland med två typer av fartyg Tidtabellen för färjetrafiken Haparanda ändras Torneå beroende på hög- eller lågsäsong. Det går 1 2 dubbelturer 2008 under vinterhalvåret och 2 dubbelturer under 1000 sommarhalvåret. Lastbilar på färja, Färjeförbindelsen Oskarshamn Visby spelar en viktig roll i att förse Gotland med varor. Hamnen är den Umeå primära godshamnen mellan fastlandet och Gotland. Hälften av allt gods till Gotland sker via Oskarshamn. Vasa Dessutom går allt farligt gods och dagligvaror via Oskarshamn. Under 2007 transporterades totalt ton gods i båda riktningarna Oskarshamn-Visby. Godstransporterna är relativt jämnt fördelade över året. Grisslehamn Stockholm Nynäshamn Oskarshamn Kapellskär Visby Eckerö Mariehamn Naantali Turku Figur 2.4:3 Antal lastbilar på färja, Helsingfors Paldiski Under 2007 var det totala resandet till/från Gotland resor. Resandet är mycket säsongsstyrt med nära 60 procent av resandet under sommarmånaderna juni-augusti. Regionförbunden i Kalmar och Jönköpings län arbetar för en framtida färjeförbindelse till Baltikum från Oskarshamns hamn. Tallin Vidare arbetar man för att få till containertrafik från Oskarshamn till Göteborgs hamn. I returtransporten skulle det kunna gå gods i container till Baltikum. 18

19 Godsvolymer över kaj Smålandskustens hamnstruktur består av de kommunala hamnarna i Västervik, Oskarshamn, Kalmar, Bergkvara, samt Södra skogsägarnas hamn i Mönsterås. Tillsammans är de förutsättning för en öst/västlig transportkorridor till de baltiska länderna genom det sk Cargo To (tidigare benämnt Baltic Tangent). Hamnarna är direkt beroende av anslutande infrastruktur. I Kalmar län är dock väg- och järnvägsinfrastrukturen eftersatt, vilket begränsar möjligheterna till effektiva godstransporter. Smålandskustens hamnar har god inbördes kompletterande funktion genom att i stor utsträckning vara aktiva i olika nischer. Oskarshamns hamn är den enda hamnen som hanterar enhetsberett gods. Samtliga hamnar längs Smålandskusten hanterar bulk. Oskarshamns hamn hanterade ca 1,3 milj ton år 2008 och har en stor andel enhetsgods, ca 30 procent, p.g.a. färjekopplingen till Gotland. Övriga godslag är i huvudsak varierande bulk, sågade trävaror samt oljeprodukter. Hamnens Norrköping goda djupförhållanden, som möjliggör trafik med oceangående båtar, innebär också att kunderna finns i ett stort upptagningsområde. Oskarshamns hamn har haft en god utveckling under de senaste åren. Mellan 2006 och 2008 ökade hamnens godstransporter över kaj med 45 procent. Främst är det skogsprodukter och enhetsgods med trailer och container som svarar för den goda utvecklingen. Under lågkonjunkturen 2009 gick hamnen tillbaka till en nivå strax ovanför 2006 års nivå. Merparten av Sveriges hamnar minskade emellertid mer under lågkonjunkturen. Den goda utvecklingen har att göra med att hamnens huvudmarknader, Nordafrika och Medelhavet, var relativt stabila under lågkonjunkturen. Vidare har Oskarshamns hamn tagit marknadsandelar på sågade trävaror från Norrköping, som satsar på containerverksamheten. Mönsterås hamn hanterade ca 1,1 miljoner ton gods år Mönsterås är en brukshamn, som hanterar Södras egna volymer. Skogsprodukter står för hela 95 procent av godsmängden. Övrigt gods är flytbulk, och enstaka enhetsgods. Oxelösund Göteborg Halmstad Bergkvara Västervik Oskarshamn Mönsterås Kalmar Gotlandshamnar Hanterade ton 2008 (över kaj, 1000-tal) Helsingborg Malmö Karlshamn Enhetsgods Olja Övrig flytande bulk Skogsprodukter Järn- & stålprodukter Övrig torrbulk Annan last Figur 2.4:4 Godsslag hamnar (Eftersom 2009 års volymer var exceptionellt låga till följd av den ekonomiska krisen redovisas 2008 års volymer i kartan.) 19

20 Kalmar hamn hanterade ca 1,2 miljoner ton år 2008 och dominerar hanteringen av torrbulk längs Smålandskusten. Kalmar hamn hanterar gods åt Kalmar Lantmän och import av oljeprodukter. Övrigt gods är i huvudsak skogsprodukter. Västerviks hamn hanterade ca ton Merparten av godset var skogsprodukter. Västervik hanterar massaved och stålrullar för Västerviks Logistik och Industri AB, som ägs av Österströms Rederi. Bergkvara hamn hanterade år 2006 ca ton, i huvudsak skogsprodukter. För att tillsammans bli starkare och uppfylla Näringsdepartementets kriterier för att beskrivas som strategisk hamn finns planer på att utveckla samarbetet mellan Smålandskustens hamnar. Lastat och lossat gods Fördelningen av godshanteringen på lastat och lossat gods respektive inrikes och utrikes framgår av figur 2.4:5 och 2.4:6. Oskarshamn har betydligt större del lastat än lossat gods. Trävaruföretagen och pappersmassaproducenterna i kommunen och inom upptagningsområdet tillhör de största kunderna i hamnen genom sina intransporter av massaved och sågtimmer från Baltikum och Ryssland samt export av sågade trävaror till Europa, Afrika, Asien samt Nordamerika. Oskarshamns hamn har betydande del inrikesgods, bland annat p.g.a. färjeförbindelsen till Gotland. Vänerhamnar Vänerhamnar Lastat in- och utrikes Lossat in- och utrikes Norrköping Oxelösund Norrköping Oxelösund Västervik Västervik Göteborg Gotlandshamnar Gotlandshamnar Oskarshamn Oskarshamn Mönsterås Mönsterås lmstad Kalmar Halmstad Kalmar Bergkvara Sjöfartsgods 2007 tusen ton Bergkvara Sjöfartsgods 2007 tusen ton lsingborg Karlskrona Helsingborg Karlshamn Karlskrona Karlshamn Lastat utrikesgods Malmö Lastat inrikesgods ÅF Infraplan Lossat utrikesgods Lossat inrikesgods ÅF Infraplan Figur 2.4:5 Andelen utrikes / inrikes lastat gods i hamnar Figur 2.4:6 Andelen utrikes / inrikes lossat gods i hamnar 20