Remissvar avseende nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N 2013/2942/TE

Transkript

1 Norrköping, den 25 september 2013 Remissvar avseende nationell plan för transportsystemet Ert diarienummer N 2013/2942/TE Ovanstående ärende har remitterats till Östsvenska Handelskammaren, ÖHK. Vi är positiva till den övergripande ansatsen i Trafikverkets nationella plan, att vårda den infrastruktur vi har och använda den mer effektivt. Det är viktigt att de satsningar som görs genomförs enligt föreslagen plan för att bidra till att göra vårt transportsystem mer robust och långsiktigt hållbart. Jämfört med den föregående tolvåriga planeringsramen (perioden ) innebär den nya ramen ett resurstillskott. Gotlands läge gör tillgängligheten till en nyckelfråga och en väl fungerande färjetrafik för resor och transporter är avgörande för utvecklingen på Gotland. Färjetrafiken är det enda alternativet för godstransporter och för en större del av resandet till och från Gotland. Det är Gotlands landsväg till fastlandet och ÖHK vill därför se den som en del i den nationella infrastrukturen och infrastrukturplaneringen. Försämringar av trafiken kan inte accepteras utan Gotland måste ha likvärdiga förutsättningar för utveckling som resten av landet och till en kostnad som är likvärdig för motsvarande sträcka på fastlandet. Alternativa finansieringslösningar Det faktum att önskemålen, kraven och behoven av satsningar på infrastruktur överstiger de pengar som finns i den nationella planen, gör att prioriteringar naturligtvis har behövt göras. Vi anser att den generella ramen behöver bli större och att regeringen därför bör ha en öppen attityd till alternativ finansiering av infrastruktur. Sverige behöver en större öppenhet för innovationer och utveckling på infrastrukturområdet. Alternativa finansierings-, upphandlings- och organisationslösningar för infrastruktur så som exempelvis OPS (Offentlig Privat samverkan) skulle kunna tillföra mer resurser. Även privatisering av viss infrastruktur för att finansiera annan bör ses som ett alternativ. Järnväg ÖHK ser positivt på den tydliga satsningen på insatser för drift och förebyggande underhåll samt reinvesteringar i den befintliga järnvägs infrastrukturen. Behovet är uppdämt efter decennier av eftersatta investeringar och eftersatt underhåll Vi välkomnar därför de satsningar som under planperioden föreslås att genomföras på järnvägen. Vi ser också positivt på att det i planen tydligt framgår att det inte räcker med en upprustning av dagens banor, utan att det också behövs nya. ÖHK ser i grunden positivt på förslaget om höjda banavgifter, men att innan höjningen måste kvalitén på infrastrukturen förbättras så att man får mer för pengarna än idag. Höjt pris för samma vara (eller i många fall en mer sliten produkt) är inte en framgångsrik väg.

2 Vi ser även positivt på införandet av ERTMS under planperioden, då detta kommer att medföra mer tillgänglig kapacitet på den befintliga infrastrukturen. Det är dock viktigt att Trafikverkets investeringar samordnas med Tågoperatörernas investeringar för att säkerställa att kapacitetsökningen verkligen realiseras. ÖHK anser även att underhållsarbeten och reinvesteringar måste göras på ett sådant sätt att störningar i trafiken minimeras. Detta innebär bl. a att om bansträckningar stängs av för arbete måste arbetet bedrivas 24 h dygnet och 7 dagar i veckan. Ostlänken Motiven för Ostlänken ÖHK ser positivt på ambitionen att påbörja byggandet 2017 och att banan ska trafikeras senast Ostlänken är ett samhällsbyggnadsprojekt. Banan kommer att lösa akuta brister och samtidigt ge förutsättningarna för omfattande samhällsutveckling. Ostlänken behövs för att kunna hantera de allt allvarligare kapacitetsproblemen på Södra och Västra stambanorna som idag begränsar samhällsutvecklingen och dessutom frigörs bankapacitet för mer miljövänliga (relativt väg) godstransporter på järnväg. Ostlänken innebär första etappen på en nödvändig uppgradering av stambanesystemet i södra delarna av landet. Två nya spår för högre hastigheter tillsammans med dagens spår kommer att bli en hävstång för samhällsutveckling längs utvecklingsstråket Östergötland-Södermanland- Stockholm. Regionstäderna blir utvecklingsmotorer inom pendlingsavstånd från Stockholm. Med kortare restider och robustare infrastruktur stimuleras innovativt företagande, utbildningsinsatser, valfrihet i boende, kultur- och fritidsutbud etc. längs stråket. Det öppnar även för bättre tillgänglighet till Skavsta flygplats som då kan avlasta Arlanda med ex. charterflyg och för godstrafik till de större hamnarna längs utvecklingsstråket. Planeringen av Ostlänken Trafikverket har på regeringens uppdrag presenterat förtydligande underlag och utredningar. Där utvecklas varför de godkända järnvägsutredningarna bör ligga till grund för fortsatt järnvägsplanering, att banan bör utformas för 320 km/tim, vilket enligt vår uppfattning är en förutsättning vid utbyggnad till Götalandsbanan och Europa korridoren. Nyköpingsbanan bör tillsvidare behållas, för att säkerställa hög flexibilitet i detta avsnitt av stambanesystemet, samt möjligöra ökad regional tågtrafik mellan Södermanland och Östergötland. Med tanke på byggstarten 2017 måste pengar för den konkreta järnvägsplaneringen vara tillgängliga under första halvåret För att ta tillvara de stora tillväxtmöjligheterna med samhällsbyggnadsprojektet och klara tidplanen blir det nödvändigt att den nationella järnvägsplaneringen samt kommunala och regionala planeringen synkroniseras. De berörda näringslivsaktörerna, kommunerna och regionerna mobiliserar för fullt för att kunna åstadkomma detta.

3 Vi ser det angeläget att planering och byggnation av Ostlänken sker på ett sådant sätt att delar av banan kan tas i drift innan hela sträckningen är klar. Ostlänken bör kunna bli ett fullskaletest där det, med stöd av det nya systemet för infrastrukturplanering, utvecklas effektiv samordning mellan nationell, kommunal och regional planering som leder till snabbare och kostnadseffektivare planering. I väntan på Ostlänken ÖHK förutsätter att byggandet av ny spåranslutning mellan Södra stambanan och kombiterminalen på Händelö kommer igång så snabbt som möjligt och färdigställs, så att inte byggstarten av Ostlänken påverkas. ÖHK föreslår också att Trafikverket tillsammans med Sörmlands, Örebro, Östergötland och Stockholms län samt berörda kollektivtrafikmyndigheter tar fram en fördjupad plan över vilka åtgärder som kan göras vad gäller västra och södra stambanan under tidsintervallet fram tills Ostlänken är utbyggd. ÖHK har även tidigare påtalat att en av de svåraste flaskhalsarna på Södra Stambanan är passagen över Götakanal, som idag skapar problem för såväl båttrafik som tågtrafik. En lösnings av problemet kan inte vänta på att Ostlänken är färdigställd. Strängnäs-Härad ÖHK ser positivt på att denna utbyggnad sker snabbt i början av planperioden och vill understryka att dubbelspår längs hela banan är nödvändigt för att klara behoven nu och i framtiden. Eskilstuna-Västerås ÖHK saknar åtgärder vad gäller järnvägskapaciteten för att förbättra transportutbytet mellan Västerås och Eskilstuna i förslaget till nationell plan. Vi anser att kapacitetsutbyggnaden mellan Eskilstuna och Västerås, skall ske med dubbelspår för att möjliggöra effektivt tågtrafik runt Mälaren. Malmtransporterna Trafikverket uttalade tidigt att alternativet med Oxelösund var det mest effektiva och att det fanns andra synergier med att utveckla banan mellan Ludvika och Oxelösund. I förslaget till nationell plan anges endast att en åtgärdsvalsstudie ska genomföras för att ta fram alternativa åtgärder. På kort sikt finns endast Oxelösund som möjligt alternativ och där vill ÖHK se att de åtgärder som krävs blir genomförda så snart som möjligt.

4 Nationella vägar E22 ÖHK ser med tillfredställelse på tidigareläggningen av E22 förbifart Söderköping till Vi skulle dock ha velat se att även Norrleden, E22:s anslutning till E4 i Norrköping via Händelö fanns med i förslaget. Rv 50 ÖHK ser positivt på att Rv 50 norr om Motala byggs ut till 2+1-väg med start Rv 51 ÖHK har även tidigare framför att Rv 51 borde ingå i det nationella vägsystemet och att det på sikt (senast nästa planperiod), bör byggas en förbifart Finspång och upprustning av sträckan Finspång-Örebro, till en standard som passar den tunga trafik som tillsammans med kollektivtrafik och billister som trafikerar sträckan. Rv 56 ÖHK anser det olyckligt att viktiga åtgärder för att nå god tillgänglighet och trafiksäkerhet längs delar av riksväg 56 har skjutits fram i tiden, hela sträckan Katrineholm-Stora Sundby bör samordnas och nå mötesfri standard så snart som möjligt. Vi saknar också åtgärder för bättre standard och ökad trafiksäkerhet på väg 56 mellan Eskilstuna och Västerås. Rv 55 ÖHK anser att riksväg 55 på sikt ska ingå i det nationella vägsystemet eftersom den fyller ett nationellt transportbehov. Det finns stora behov av investeringar i de broar som ligger vid länsgränsen över Mälaren, vilka är nödvändiga om Mälarsjöfarten ska utvecklas. Önskvärt är också mötesfrihet längs riksväg 55 mellan Katrineholm och Uppsala. Sjöfart Sjöfarts- och farledsfrågorna är knapphändigt behandlade i förslaget. ÖHK ser en outnyttjad potential i ökade godstransporter till sjöss. Inte minst för att frigöra viktig kapacitet på dagens hårt belastade landinfrastruktur. Sjöfarten har idag en stor outnyttjad kapacitet både längs kusterna och på vattenvägarna inom landet. Sjöfarten har också stora konkurrensfördelar när det gäller internationella transporter och frakt av tungt gods. Dessutom är miljöeffekterna, jämfört med landbaserade transporter, påtagliga. För att sjöfarten ska kunna ta över en större andel av transportarbetet måste den vara ett konkurrenskraftigt alternativ. Vi menar därför att det är dags ompröva det faktum att sjöfarten, i motstats till järnvägstrafiken, helt och hållet ska stå för sina egna kostnader. Gotlands hamnar Hamnarna är en mycket viktig del av infrastrukturen för många av de stora näringarna på Gotland. ÖHK ser därför positivt på att Klintehamns hamn tas upp i förslaget till nationell plan. Det är dock viktigt att bl. a innehåll och tidsaspekten i det fortsatta arbetet inom kort tydliggörs. Målet bör vara att hamnområdet och inseglingsrännan är klara samtidigt.

5 För färjetrafiken har Kappelshamn tidigare fungerat som reservhamn, men den kan inte användas av de större färjorna. Slite hamn har byggts om för användning av Nord Stream. Anpassningar skulle kunna göras så att färjetrafiken kan använda Slite hamn som reservhamn. Vi ser det även som nödvändigt att utbyggnad sker av Visby hamn på ett sådant sätt att de stora kryssningsfartyg som i ökad omfattning trafiker Östersjön, ges möjlighet att angöra Gotland. Norrköping, 25 september 2013 Östsvenska Handelskammaren Erik Zetterlund Ordförande Pia Carlgren tf. Verkställande Direktör