EKONOMIPLAN PÅ MEDELLÅNG SIKT FSF:s inkomstbas. Handling nr XX Sida 1 / 11

Transkript

1 Handling nr XX Sida 1 / EKONOMIPLAN PÅ MEDELLÅNG SIKT Inledande kommentar: Alla beräkningar av realvärden i det här dokumentet grundar sig på Statistikcentralens koefficient för penningvärdet, där 2015 = 1. Under de senaste åren har inte ECB:s mål på en årlig inflation på 2 % uppfyllts och därför utgår vi i den här planen från att inflationen är ett medeltal av de finländska penninginstitutens prognoser, 0,4 % år 2016; 1 % år 2017; 1,2 % efter år 2018 och efter det 1,5 % år 2019 och 2 % år FSF:s inkomstbas FSF är beroende av medlemsavgifter. Cirka två tredjedelar av organisationens utgifter täcks av medlemsavgifterna. Andra inkomster är det statsbidrag som undervisningsministeriet beviljar med utgång i ungdomslagen, investeringsintäkter samt sektorintäkter. De senare består främst av användaravgifter för tjänster riktade till FSF:s medlemsorganisationer. Projektfinansieringen bör nämnas skilt. Den används för till exempel utvecklingssamarbete eller ESF-projekt Medlemsantal Som framgår av följande tabell ökade medlemsantalet drastiskt åren (tabell 1). Efter år 2008 har det varit en svacka i studentkårernas medlemsantal och den har förutspåtts vara inledningen på ett minskat antal medlemmar. Åren förblev antalet ungefär detsamma, men till följd av minskade årskullar och minskad intagning samt kortare studietider och det s.k. passivregistret utgår vi från att den allmänna trenden är att antalet medlemmar minskar. Utifrån undervisningsministeriets målsättningar för utbildningen bedömer vi att medlemsantalet sjunker till cirka före år Vi kan ändå konstatera att det är utmanande att bedöma i vilken takt förändringen kommer att ske. Tydligen medförde den blåröda regeringens beslut om att öka antalet nybörjarplatser att den värsta nedgången tillfälligt saktade av, men statsrådets befintliga målsättning att minska antalet som utbildas till magister torde innebära att den negativa trenden fortsätter. Hösten 2016 tog vissa större högskolor i bruk ett passivregister. Dess inverkan på helheten verkar ändå bli rätt liten i uppskattningen av medlemsantalen hösten 2016 och kommande år. Hösten 2016 var FSF:s medlemsantal alltså rätt exakt i enlighet med tidigare bedömning,

2 Handling nr XX Sida 2 / Utveckling av medlemsantal Figur 1: Utveckling av medlemsantal 1.2. Statsbidrag Statsbidraget för verksamhetsåret 2016 är euro. Enligt ungdomslagen beviljas statsbidraget utifrån verksamhetens omfattning, effektivitet och verkningsgrad. Grundat på ovannämnda kriterier har FSF:s verksamhet varit mycket effektiv och håller för jämförelse med andra organisationer som erhåller understöd och andras statsbidrag. FSF:s statsbidrag har länge nominellt ökat och även reellt är det fortfarande högre än till exempel år 2002 (se tabell 2). Det är ändå viktigt att notera att mellan år 2011 och 2012 minskade FSF:s statsbidrag till euro då staten minskade bidragen till ungdomsorganisationerna.

3 Handling nr XX Sida 3 / Verksamhetens huvudsakliga intäkter Intäkter från medlemsavgifter och statsbidrag, justerat enligt värdet Valtionapu Jäsenmaksut Figur 2: Verksamhetens huvudsakliga intäkter För år 2015 lyckades FSF få en länge önskad ökning till euro, och fortsättningsvis för år 2016 en ökning till euro. Beräkningarna i den här planen har gjorts utgående från en försiktighetsprincip från antagandet att vi inte erhåller ett ökat bidrag för att täcka inflationen, men med avseende på konsekvens ändå så att statsbidraget från och med 2017 framåt antas uppgå till i enlighet med vad som senast förverkligats. Statsbidragets omfattning minskar alltså en aning både reellt och som en del av FSF:s totalinkomst (se tabell 3). Förslaget till ny ungdomslag bereds för närvarande. Den slutliga lagen kan påverka verksamhetsunderstödet till organisationerna.

4 Handling nr XX Sida 4 / 11 Verksamhetens huvudsakliga intäkter Medlemsavgift och statsbidrag, reellt värde (2015), zoomat till förändring Valtionapu Jäsenmaksut Figur 3: Verksamhetens huvudsakliga intäkter, inzoomat på förändringen 1.3. Investeringar och finansiell verksamhet Försäljningen av FSF:s tidigare lokaler i januari 2010 gjorde det möjligt med en mer omfattande investerings- och finansieringsverksamhet, och därmed att vi på längre sikt kan stärka vår självfinansieringsbas. I juni 2010 investerade vi euro i en kapitalförvaltningstjänst. Kapitalet förvaltas för närvarande av eq Varainhoito. FSF:s finansieringsverksamhet styrs av den investeringsstrategi som styrelsen antar. Generalsekreteraren har ansvar för strategin, medan styrelsen fattar de centrala besluten gällande investeringar. Förbundets ekonomiutskott har en konsultativ roll. Målet med investeringsverksamheten är att trygga FSF:s förmögenhet samt möjligheten att stöda självfinansieringen genom att ta upp en del av vinsten som inkomst i verksamheten. Enligt strategin kan maximalt 2 % av kapitalet intäktsföras per år med förutsatt att åtminstone årets vinst är minst så mycket. Våren 2013 togs vinsten från investeringsförmögenhet upp

5 Handling nr XX Sida 5 / som inkomst i FSF:s kassa i enlighet med det extra förbundsmötets beslut för att täcka utgifterna för arrangemangen kring affärsverksamheten Lyyra, men efter det har det inte funnits något behov av att ta upp det som intäkt. Vår investeringsstrategi kunde beskrivas som försiktig, enligt den är portföljens normalvikt 20 % på aktieinvesteringar och 80 % på ränteinvesteringar. I den rådande och framtida ekonomiska och räntesituationen kan det vara svårt att uppnå önskad vinst genom en normalviktad portfölj. FSF har senast gjort en investeringsstrategi år 2010 och därför är det att rekommendera att den under 2017 uppdateras med stöd av ekonomiutskottets sakkunskap. Generalsekreteraren ansvarar för hur kapitalförvaltningen styrs och hen rapporterar till styrelsen om utvecklingen av förmögenheten. Vid behov fattar styrelsen årligen beslut om vilken summa som tas upp som intäkt utgående från vinsten för föregående år. 2. FSF:s utgifter och det ekonomiska läget i relation till medlemsavgifterna Tre viktiga fakta definierar FSF:s ekonomiska situation på medellång sikt: 1. medlemsantalet sjunker 2. statsbidraget hålls troligen på nuvarande nivå, dvs. sackar efter åtminstone i realvärden (se tabell 3 ovan) 3. utgifterna ökar i huvudsak ungefär motsvarande inflationen. Det är värt att notera att i en sakkunnigorganisation som FSF utgör personalkostnaderna som vanligen ökar snabbare än levnadskostnaderna mer än 60 procent av utgifterna (se figur 4). Figuren visar utvecklingen för underskottet i den ordinarie verksamheten, dvs. den summa som varje år måste täckas av medlemsavgifterna, statsbidraget och investeringsintäkterna. Figuren visar även att utgifterna för FSF:s verksamhet inte ökat reellt, utan tidvis till och med minskat (jfr 2010). Utgifterna ökar inte heller framöver om vi utgår från att verksamheten fortsätter i nuvarande omfattning.

6 Handling nr XX Sida 6 / 11 Fördelning av utgifter för verksamheten (Personal- och övriga verksamhetsutgifter, justerade till 2015 års värde) Henkilöstökulut Muut toimintakulut Figur 4: Fördelning av utgifter för verksamheten I figur 5 beskrivs hur FSF:s medlemsavgift utvecklas under åren i realvärde, dvs. i förhållande till förändringarna i konsumentindexet (år 2015 = koefficient 1). Vid avläsning av figuren bör en notera att FSF år 2008 beslöt gå med i Studerandenas Idrottsförbund och att OLL:s medlemsavgift, som då var 30 cent och från 2012 var 40 cent, och att den uppburits som en del av FSF:s medlemsavgift. FSF är från och med år 2015 inte längre medlem i OLL och OLL:s medlemsavgift inverkar därmed inte på FSF:s årliga utgifter. Det är även skäl att notera att figurens variatonsintervall är rätt tät då variationen omfattar 4,75 5,8 euro under hela perioden.

7 Handling nr XX Sida 7 / 11 6,00 Medlemsavgiftens realvärde , i förhållande till värdet 2015 (konsumentindex, 2015 koefficient = 1) 5,75 5,50 5,25 5,00 4, , Figur 5: Medlemsavgiftens reella utveckling åren Föregående figur är en bra presentation av FSF:s ekonomi som helhet. Från 1990-talet fram till 2008 ökade medlemsantalet drastiskt, så medlemsavgiften kan anses ha reellt förblivit på antingen samma nivå eller till och med sjunkit, så som skedde under åren med den högsta inflationen. Efter år 2008 har medlemsantalet sjunkit, men statsbidraget har i sin tur ökat aningen mer än inflationen. På så sätt har FSF:s medlemsavgift kunnat hållas på samma reella nivå hela tiden med undantag av den 30 cents engångshöjning som gjordes då FSF gick med i Studerandenas Idrottsförbund år Från år 2012 framåt har situationen varit den sämsta på flera decennier: medlemsantalet minskar och statsbidraget ökar knappt. Redan avsaknaden av inflationshöjningar av statsbidraget skulle göra det svårt att hålla medlemsavgiften på samma reella nivå. Då vi tar i beaktande att medlemsantalet minskar är det oundvikligt att medlemsavgiften måste höjas reellt om inte vi kan skära i utgifterna.

8 Handling nr XX Sida 8 / Målbilden kan inte utgöras av en situation där vi måste spara i den ordinarie verksamheten. Om FSF skulle komma att stå inför ett plötsligt behov av att spara eller inför ett prioriteringsbeslut som på ett betydande sätt styr verksamheten, borde studentkårerna konsulteras, i första hand vid en träff för ordförande och generalsekreterare och i andra hand vid ett extra förbundsmöte. Av FSF:s utgifter är majoriteten personalutgifter och lokalkostnader. I planen har prognosticerats att medlemsavgiften stiger under kommande år, såväl nominellt som reellt (se tabellerna i slutet av dokumentet). Principen är fortsättningsvis att så små höjningar som möjligt av medlemsavgiften skulle göras årligen eller vartannat år istället för större engångshöjningar. Att kårobligatoriet kvarstår är en viktig strukturell faktor i utvecklingen gällande medlemsavgiften. Om kårobligatorier avskaffas måste vi se över strukturen på förbundets ekonomi på nytt och öka den externa finansieringen betydligt. Trots den rätt dystra bilden och de här trenderna är FSF:s ekonomiska läge i årsskiftet gott. Det rätt stora överskottet från 2014 och 2015 (skälen till vilka specificeras noggrannare i samband med bokslutet) har som planerat gjort det möjligt att under 2015 och 2016 göra vissa länge planerade investeringar. Förbundets stabila finanser just nu möjliggör att ekonomin kan planeras uppvisa underskott för några kommande år och behovet av att höja medlemsavgiften har inte under de senaste två åren varit lika akut som tidigare bedömts. Det eliminerar ändå inte de centrala faktorer som definierar vår ekonomi: 1) medlemsantalet sjunker snabbt, 2) realvärdet på statsbidraget ökar knappast, och 3) personalkostnaderna utgör den största delen av utgiftsstrukturen. 3. Utvecklingsåtgärder inom ekonomin År 2007 skaffade FSF, SAMOK, OLL och Otus gemensamma lokaler på Lappbrinken. Samtidigt grundades förvaltningsbolaget OSS Organisationstjänst Ab, vars syfte är att bygga upp ett system för att producera, fakturera och koordinera gemensamma tjänster. Verksamheten utvecklas fortfarande och avsikten är att utveckla tjänstebolagets roll så att det genom sin existens skulle vara till så stor nytta som möjligt. Den senaste utvidgningen i OSS är att bolaget började erbjuda översättningstjänster och FSF strävar via det efter minskade utgifter. OSS roll som tjänstebolag för studentorganisationerna bör granskas även framöver. År 2013 skaffade sig FSF, SAMOK, SLL och Sakki tillsammans majoritetsägarskap i SPV Services Finland Ab (numera Oy Frank Students Ab) genom olika

9 Handling nr XX Sida 9 / affärsverksamhetsarrangemang och företagsköp. Bolaget producerar studentförmånstjänsten Frank. Organisationerna äger ca 51 % av företaget genom Opiskelija-Holding Ab, av vilket organisationerna äger 25 % var. Hösten 2013 genomfördes de s.k. andra delen av Lyyra-arrangemangen då Oy Kilroy Finland Ab köpte HUS Gruppens minoritetsandel av SPV Services Finland och kom med som utvecklare i studentförmånstjänsten Frank med sin starka internationella erfarenhet. Avsikten med affärsverksamheten är att producera ett bättre studentliv för FSF:s medlemmar, men verksamheten kan möjligen på medellång sikt även förväntas gå med vinst. År 2016 var viktigt för Franks verksamhet: Frank publicerade ett digitalt studiekort vid namn Frank app och Franks team har stärkts och omsättningen ökat. FSF förväntar sig betydande resultat från Frank redan under de närmaste åren. 4. Avslutningsvis Vi kunde satsa ännu mer på strategisk planering av ekonomin samt aktiv utveckling av dess uppföljning. Saker att framöver utveckla är bland annat uppdateringen av vår investeringsstrategi, en allt mer effektiv ägarstyrning av Frank, att utveckla den strategiska rollen av det här dokumentet samt en aktiv uppföljning av verksamhetens utgifter, såsom kostnader för evenemang. Vi är medvetna om att medlemsorganisationernas ekonomiska läge är lika utmanande till följd av de konstant ökande kostnaderna och vi strävar efter att se till att förbundets ekonomihushållning är effektiv även framöver.

10 Handling nr XX Sida 10 / TABELL 1: Nominella värden Nominell Medlemsant Nominell Statsbidra Personalkostna Underskot Summa som bör Vinst från Resultat, medlemsavgi ft, euro al ackumulerad intäkt från medlemsavgif ter g, nominellt der (1), nominella t i ordinarie verksamh et (2), nominellt täckas av investeringsverksam heten (3), nominell inv.verksamh nominellt et (nominell) , , , , , , , , , , , , , , ) inkl. löner, styrelsearvoden, övriga löner och arvoden, förändringar i semesterlöneskulden, lönekorringar, pensionsutgifter, pensionskostnader pga. förändringar i semesterlöneskulden, personalbikostnader, samt naturaförmåner sedan år ) inkl. all övrig verksamhet, men inte medlemsavgifter, statsbidrag eller investeringar och finansiell verksamhet 3) det här beaktar inte fonderna, dvs. fonderna har dessutom eventuellt lagts till eller tagits bort under ifrågavarande år före vinst

11 Handling nr XX Sida 11 / TABELL 2: REALVÄRDEN (2015 = 1) Intäkter från medlemsavgifter, reella Statsbidrag, reellt Personalkostnader, reella Övriga verksamhetsutgifter, reella Den ordinarie verksamhetens underskott, reellt