Förslag. Ekonomi och avgifter

Transkript

1 Förslag Ekonomi och avgifter

2 Förbundsstyrelsens förslag angående ekonomi och avgifter Förbundets ekonomi Kongressen 2008 beslutade förbundet ska verka för en ekonomi i balans. Förbundets verksamhetskostnader ska kunna täckas av medlemsavgifter, bidrag, hyresintäkter och annonsintäkter. Finansiella intäkter, genererade från kapitalförvaltningen, ska stärka förbundets sparkapital och strejkberedskap och är inte avsedda täcka den löpande verksamheten. Kapitalförvaltningen ska ske på ett aktsamt sätt, dvs avkastningen ska vara så god som möjligt till så låg risk som möjligt. Hittills har förbundets kapitalförvaltning gått mycket bra. Under den senaste kongressperioden har realiserade vinster och ränteintäkter uppgått till totalt drygt kronor. Denna direkta avkastning har, efter sk, bidragit till stärka förbundets konfliktberedskap. Förbundets krav på konfliktberedskap är fastställt genom kongressbeslut och innebär minst 33 procent av nettomedellönen per månad inom avtalsområdena ska kunna finansieras. Per maj 2014 motsvarar den beredskapen en summa om 92,4 miljoner kronor. Konfliktfonden uppgick per 31 december 2013 till 51 miljoner kronor. I konfliktberedskapen inräknas också förbundets obelånade fastighet i Stockholm vilket gör förbundet idag uppfyller kravet på beredskap med råge. Kongressen har också tidigare beslutat konfliktfonden ska växa med sex procent årligen. För konfliktfonden ska kunna växa förutsätts således en vinst efter finansnetto och sk om drygt tre miljoner kronor årligen. Det är i förhållande till förbundets totala ekonomi ett mycket högt avkastningskrav. Tack vare beslutet på kongressen 2011 om förändra avgiftstrappan, samt en effektiv och kostnadsmedveten organisation har medlemsintäkterna burit verksamhetens kostnader under åren Journalistförbundets verksamhet kostade 2011 cirka 76,2 miljoner, 2012 cirka 79,5 miljoner och 2013 cirka 80,1 miljoner kronor. Samtidigt blev resultatet från verksamheten 2011 cirka 2,6 miljoner, 2012 cirka -1,1 miljoner och 2013 cirka 2,8 miljoner kronor. Vinster i verksamheten går in i det egna kapitalet och stärker konfliktberedskapen. År 2012 hölls en framtids- och avtalskonferens för förtroendevalda klubb- och distriktsordföranden.

3 Kostnaden för konferensen gjorde förbundets verksamhet då gick med ett planerat underskott. Underskottet täcktes av överskottet från Medlemsavgifter Avgiftssystemet, som bygger på avgiftsintervaller och de enskilda medlemmarnas inkomster, har varit oförändrat sedan Kongressen 2011 beslutade dock dels utöka trappan och göra om avgiftsnivåerna, dels succesivt utöka med ett steg per och ytterligare ett steg Avgiftssystemet består idag av 15 intervaller, där taket är > kronor/månad med en avgift om 335 kronor. Utöver medlemsavgiften betalar aktiva enkelorganiserade medlemmar, med en inkomst över kronor per månad, en premie om 50 kronor per månad för den obligatoriska inkomstförsäkringen. Per juni 2014 har 80 procent av de anställda medlemmarna en registrerad lön om kronor per månad eller högre och betalar således en avgift om lägst 305 kronor per månad. Av de 80 procenten betalar 27 procent den högsta avgiften. Snittavgiften för anställda, enkelorganiserade medlemmar är 298 kronor per månad. För frilansmedlemmar ser det annorlunda ut. Där har 42 procent en registrerad inkomst om kronor per månad eller högre och betalar en avgift om lägst 183 kronor per månad till förbundet och 159 kronor (ex moms) per månad till Servicebolaget. Frilansarnas registrerade medelinkomst är cirka kronor per månad och snittavgiften till förbundet är 135 kronor och till Servicebolaget cirka 116 kronor (ex moms) per månad. 20 procent av förbundet frilansmedlemmar är registrerade på det lägsta avgiftssteget och 27 procent på det högsta. Förbundet har under de senaste två åren förlorat cirka 500 medlemmar. De huvudsakliga orsakerna till medlemstappet är de strukturella förändringarna i branschen och stora pensionsavgångar. Många journalister lämnar yrket och söker sig till branscher där det finns jobb och färre journalister ska göra fleras jobb, det märks på medlemsantalet. Det skapas visserligen nya journalistjobb och förbundets rekryteringsarbete är framförallt inriktat på hitta dessa nya journalister och nya arbetsplatser. Parallellt med rekryteringen av nya medlemmar arbetar förbundet med behålla de medlemmar som redan finns genom en aktiv medlemsvård. Men med nuvarande utveckling i branschen är det inte troligt antalet medlemmar kan öka i någon större omfning. Förbundet strävar i första hand efter hålla en så hög organisationsgrad som möjligt.

4 Förbundskansliet är anpassat utifrån dagens verksamhetsnivå. Personalkostnaderna (lön, sociala avgifter, pension, utbildning och företagshälsovård) utgör 36 procent av de totala kostnaderna och 35 procent av omsättningen, vilket inte är högt om man jämför förbundet med ett tjänsteföretag, men för högt om antalet medlemmar fortsätter minska. Alla kostnader i förbundet ses ständigt över och ifrågasätts för skapa en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Då merparten av medlemmarna redan betalar enligt de högsta avgiftsintervallerna är förutsättningarna för större intäktsökningar små. Då återstår begränsa verksamheten för behålla en ekonomi i balans. En minskad verksamhet ger i sin tur lägre service, färre utbildningar och färre förhandlingar, som exempel. Övriga intäkter Utöver medlemsintäkter har förbundet också hyresintäkter och annonsintäkter samt bidrag för verksamheten med regionala skyddsombud och försäkringsinformation. Hyresintäkterna täcker större delen av kostnaderna för förbundets fastighet. Budgeterade intäkter för 2014 uppgår till 5,5 miljoner kronor och budgeterade kostnader, exklusive avskrivningar, till 5,9 miljoner kronor. Mellanskillnaden 0,4 miljoner, plus avskrivningar 0,4 miljoner samt sk på egen användning 0,5 miljoner kronor utgör förbundets lokalkostnad. Förbundets faktiska kvadratmeterkostnad blir kronor. Hyresnivåerna i Stockholms innerstad är cirka kronor per kvadratmeter och år. Annonsintäkterna i Tidningen Journalisten AB blev 2013 cirka 4,9 miljoner kronor, jämföra med 2012 då utfallet blev 5,5 miljoner. Budgeterade annonsintäkter 2014 är 4,6 miljoner kronor. Budgeterade kostnader för Journalisten 2014 är elva miljoner kronor. Övriga intäkter i Journalisten kommer från förbundets annonsutrymme i tidningen samt den prenumerationsavgift förbundet betalar för hela upplagan, totalt 6,7 miljoner kronor Detta finansieras via medlemsintäkterna. Intäkterna för arbetet med regionala skyddsombud via TCO och arbetet med försäkringsinformation via PTK är inte givna. Förbundet rapporterar utfört arbete och äskar pengar till forts verksamhet. I dagsläget finansierar dessa bidrag drygt en tjänst på förbundskansliet.

5 Upphovsrättsmedel Förbundet hanterar också upphovsrättsmedel om miljoner kronor per år. Dessa medel tillfaller upphovsmännen genom stipendier. Administrationen kring utdelning av stipendier finansieras av upphovsrättsmedlen. I dagsläget finansieras en tjänst på förbundskansliet av dessa pengar. Konfliktfonden Kongressen har beslutat förbundet ska ha egna medel motsvarande minst 33 procent av medellönen per månad inom de olika avtalsområdena. Som egna medel räknas förbundets totala förmögenhet efter sk, dvs fastigheten och finansiella tillgångar. Per sista juni 2014 hade förbundet tillgångar motsvarande 132 procent av målet för konfliktberedskapen. Kongessen har beslutat sex procent av konflikfondens värde per sista december, årligen ska avsättas till konfliktfonden. Det innebär avsättingen i krontal växer varje år. I bokslutet 2013 avses 2,9 miljoner kronor och i 2014 års bokslut kommer 3,1 miljoner kronor avsättas. Avsättningen till konfliktfonden innebär förbundets verksamhet måste gå med vinst motsvarande storleken på avsättningen. Det blir svårt varje år generera en vinst om drygt tre miljoner kronor med det medlemsantal och den intäktsbas som förbundet har idag. Då konfliktberedskapen överträffar målet med drygt 30 procent, ser vi en möjlighet minska avsättningen till konfliktfonden. Det torde räcka med varje år sätta av motsvarande journalistavtalens genomsnittliga värde (beräknad på fondens utgående värde). Höjning av medlemsavgifterna För säkerställa förbundets verksamhet behövs en ökning av intäkterna. Även om inflationen för närvarande är låg, ökar kostnaderna för löner och t ex resor. Den avgiftstrappa som finns idag kommer bara ge måttlig intäktsökning då flertalet medlemmar redan betalar enligt de högsta intervallerna. Förbundsstyrelsen föreslår en förändrad avgiftstrappa som ger en bättre möjlighet till intäktsökning över tiden då intervallerna görs större och ytterligare avgiftssteg läggs till för de med högst månadsinkomst. Det innebär den lägsta avgiften (50 kr/mån) höjs med 55 kronor och den högsta (335 kr/mån) höjs med 20 kr/mån. Den avgift som seniorer, studenter och övriga passiva medlemmar betalar, 50 kronor/månad, föreslås dock ligga kvar på samma nivå.

6 Den förändrade avgiftstrappan beräknas ge cirka kronor mer i intäkter per år jämfört med nuvarande trappa, föruts antalet medlemmar är det samma under 2015 som i augusti Om förbundet förlorar lika många medlemmar under 2015 som enligt prognos för 2014 beräknas intäkterna öka med cirka kronor jämfört med nuvarande avgiftstrappa och prognos för intäkter Höjda avgifter kommer leda till några medlemmar lämnar förbundet. Hur många som går ur förbundet på grund av avgiftshöjningen är dock svårt sia om. Om förbundets intäkter minskar urholkas dock värdet av medlemskapet vilket i sin tur, på sikt, kan få färre välja medlemskap i Journalistförbundet. Det är svårt bedöma den ekonomiska utvecklingen för förbundet under den kommande kongressperioden. Förbundet måste fortsätta arbeta för behålla och rekrytera nya medlemmar men förbundet måste också noggrant överväga hur verksamheten skall rationaliseras för anpassas till, på sikt, minskade ekonomiska resurser. För kunna bibehålla en verksamhet som medlemmarna efterfrågar föreslås förbundsstyrelsen, i likhet med beslut av kongressen 2008, får en möjlighet höja avgifterna med högst fem procent per den 1 januari FS föreslår kongressen besluta målet för förbundets totala konfliktberedskap ska vara ha egna medel motsvarande minst 33 procent av medellönen per månad inom de olika avtalsområdena avsättningen till konfliktfonden sker varje år med en procentsats motsvarande journalistavtalens genomsnittliga värde, beräknad på fondens utgående storlek fasta arvoden utgår till förbundsstyrelsen, revisorerna och valberedningens sammankallande enligt nedan: Ordförande, vice ordförande och ledamot som är frilans ersätts i särskild ordning efter förhandlingar med förbundsstyrelsen. Övrig AU-ledamot ersätts med 0,4 prisbasbelopp per år. Övrig förbundsstyrelseledamot ersätts med 0,2 prisbasbelopp per år.

7 Förtroendevald revisor ersätts med 0,1 prisbasbelopp per år. Valberedningens sammankallande ersätts med 0,05 prisbasbelopp per år. frilansar som av förbundsstyrelsen utses till särskilt uppdrag ersätts i särskild ordning efter förhandlingar med förbundsstyrelsen förrättningsarvoden i övriga fall utbetalas i enlighet med tidigare fastställda regler * avgifterna för aktiva medlemmar uttas i intervaller enligt följande: Från Månadinkomst Förbundsavgift frilansmedlemmar betalar förbundsavgift och serviceavgift enligt tidigare fastslagen fördelningsmodell** seniorer, studenter och övriga passiva medlemmar betalar 50 kronor/månad hedersmedlemmar *** inte betalar förbundsavgift fastställa förbundsstyrelsen får kongressens uppdrag vid behov och, efter ut värdering, höja avgiften i form av extra uttaxering om max 5 procent per * Förrättningsarvode utgår utöver det fasta arvodet till förbundsstyrelseledamot, AU-ledamot, förtroendevald revisor, valberedningens sammankallande samt till andra som

8 har uppdrag för förbundets räkning. Förrättningsarvode utgår inte om uppdraget utförs på betald arbetstid. Ledig dag, semester och kompledighet räknas inte som betald arbetstid; då utgår arvode. Varje timme ersätts med 0,75 procent av månadslönen inklusive fasta tillägg, en uppräkning av lönen med procent (beroende på årsarbetstid). Syftet är täcka eventuellt bortfall av semesterersättning och intjänad pension. Ersättning utgår med högst 14 timmar per dygn, med avrundning till jämna halvtimmar. Tid för eventuell efterföljande måltid ersätts ej. Förrättningens första och sista dag ersätts fullt ut upp till 14 timmar, även restid inräknas. Vid övernning utgår ersättning för första dagen fram till kl (dock högst 14 timmar). För sista dagen utgår ersättning från kl 08.00, dock högst 14 timmar inklusive restid. Mellanliggande dagar ersätts bara faktiskt arbete, dock lägst åtta timmar och högst 14 timmar per dag. Kortaste restid ska uppges av den som rest hemifrån tidigare eller kommit hem senare än nödvändigt. För frilansar räknas det månadsarvode som ska ligga till grund för förrättningsarvodet upp enligt följande: < kr 50 procent kr 30 procent kr 20 procent kr 10 procent > kr 5 procent ** Fördelningsmodellen bygger på frilansmedlemmar och anställda medlemmar ska betala lika mycket utifrån avgiftstrappan. Frilansar betalar 60 procent av medlemsavgiften till förbundet och 52 procent av medlemsavgiften till SJF:s Frilansjournalisters Serviceaktiebolag, såsom serviceavgift. Serviceavgiften till Servicebolaget är i sin helhet avdragsgill i frilansens näringsverksamhet. Skeeffekten gör därmed den totala avgift som en frilansmedlem betalar blir lika med det en anställd medlem betalar. *** Hedersmedlem är den som varit medlem i mer än 50 år.

9