Svelab MILJÖLABORATOR l ER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svelab MILJÖLABORATOR l ER"

Transkript

1 Sveab MILJÖLABORATOR ER o f ".!'... \ '\. Kävingeån 1997 Arsrapport över recipientkontroen Kävingeåns Vattenvårdsförbund

2 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Sammanfattning På uppdrag av Kävingeåns Vattenvårdsförbund har Sveab Mijöaboratorier AB utfört recipientkontroen Recipientkontroen har omfattat provtagning och kemiska vattenundersökningar vid eva provtagningspatser. Prov har tagits som stickprov i mitten av varje månad. Dessutom har veckaprov tagits vid fera stationer. Dessa har förvarats frysta och sedan bandats enigt rådande vattenföring ti samingsprov. Provtagning har skett av persona vid Sveab i Mamö. Kemisk anays har skett vid Sveab i Jönköping. Kävingeåns hea avrinningsområde omfattar 1215 km 2 och berör sex kommuner, Kävinge, Lund, Esöv, Sjöbo, Torneia och Hörby. Andeen sjöar är iten (2%). Åker och betesmark dominerar i området (71 %) medan andeen skogsmark är mindre (15%) var ett ovanigt varmt år. Sommaren bev den varmaste som SMHI har noterat sedan mätningarna började Under jui september var medetemperaturen 4 C över normatemperaturen för dessa månader. Årsmedetemperaturen bev 0,7 C högre än för perioden Något mindre nederbörd än normat fö under året, 530 mm mot normat 655 mm. De senaste årensjämföresevis åga vattenföring i åarna upprepades Som de festa skånska vattendrag är Kävingeån mycket näringsrik. I Björkaån, det ängst uppströms beägna vattendraget, är fosforhatenjämföresevis åg, 77 f.g/1. I Högs Möa, den ängst nedströms beägna provstationen i Kävingeån, är fosforhaten 72 f.g/1. Efter Vombsjön ökar fosforhaten något och Bråån har mycket hög hat, 119 f.g/1, men band annat beroende på inverkan av vatten från Kingaväsån, med reativt åg fosforhat, bir påverkan på Kävingeån mindre. Undersökningarna visar också en svag tendens ti minskning av fosforhaten i Bråån de senaste fem åren, viket är bra. Syretäringen i Kävingeån vid Högs Möa bedöms vara tydig. Under jui ti september var syretiståndet i provstationen svagt, 5070 % syremättnad, viket kan vara en tifäighet eftersom perioden var ovanigt varm. I de övriga undersökta vattnen var syretäringen måttig med syremättnad över 70 %. Ur fiskesynpunkt bedöms kvaiteten på vattnet vara acceptabe. Under jui och augusti hade Vombsjöns utopp kraftig syrgasövermättnad viket inverkar negativt på fisk. Vattnet vid stationen i Bråån var oämpigt som fiskevatten under januari och december eftersom ammoniumkvävehaten var hög då. Ämnestransporterna i vattendragen var 1997 band de ägsta sedan Årstransporten av kväve ivombsjöns utopp inkusive Sydvattens uttag var mindre än 200 ton 1996 och Under perioden har den varit ton transporterades 17,5 ton fosfor, 1157 ton kväve och 618 ton syreförbrukande ämnen, räknat som BOD 7, via Kävingeån ti Öresund. Föjande två sidor visar näringstiståndet i de undersökta provstationerna med avseende på fosfor och kväve.

3 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Innehåsförteckning Sammanfattning... 1 Inedning... 4 Metodik... 4 Provtagning... 4 Lufttemperatur och nederbörd... 5 Vattenföring och transport.:... 5 Anaysmetoder och utvärdering... 6 Resutat Lufttemperatur och nederbörd... 8 Vattenföring... 9 B j örkaån O Vombsjöns mindre tiföden... I Kingaväsån Bråån Kävingeån, Vombsjöns utopp och Högs Möa Sammanfattning av näringstistånd och syretistånd Ämnestransport Referenser Sida Biaga. Anaysresutat Biaga 2. Diagram och tabeer Biaga 3. Vattenföring Biaga 4. Vattenkemiparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder j/ ;_ (} ' {\, {\. G J 5 S'' t\, :: '; i... I ) ' o

4 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Sammanfattning Totafosforhater, medevärden Mycket näringsfattigt Näringsrikt Näringsfattigt Mycket näringsrikt Q Måttigt näringsrikt Mycket näringsrikt + ;;c / CHjäma,ödsbär / 19 Borstbäcken 19 E Djurgårdsbacken. 1 V m bsjö s uti. e19.b"fofps. VombsjiJn j 19A övedsbäcken

5 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Sammanfattning Totakvävehater, medevärden Mycket åga hater Höga hater Mycket höga hater + Läga hater Q Måttigt höga hater Mycket höga hater Mycket höga hater Mycket höga hater ++ Mycket höga hater +++ / 19 C Hjämarödsbac n / 19 Borstbacken 19 E Djurgärdsbacken. e 19 f o E Lödd 7 Bjärred c! t ""' Kävnge n \ 27 Bråån, p. o 3

6 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Inedning/Metodik Inedning På uppdrag av Kävingeåns Vattenvårdsförbund har Sveab Mijöaboratorier AB utfört recipientkontroen Måsättningen med recipientundersökningar i amänhet är att åskådiggöra större ämnestransporter och beastningar från enstaka föroreningskäor inom ett område reatera tistånd och utveckingstendenser med avseende på tiförda föroreningar och andra störningar i vattenmijön ti förväntad bakgrund ochfeer bedömningsgrunder för mij ö kvaitet beysa effekter i recipienten av föroreningsutsäpp och andra ingrepp i naturen ge underag för utvärdering, panering och utförande av mijöskyddande åtgärder. Kävingeåns hea avrinningsområde omfattar 1215 km 2 och berör sex kommuner, Kävinge, Lund, Esöv, Sjöbo, Torneia och Hörby. Andeen sjöar är iten (2%). Åker och betesmark dominerar i området (71 %) medan andeen skogsmark är mindre (15%). Punktutsäpp ti Kävingeåns avrinningsområde sker från de kommunaa reningsverken och från industrierna Soanum, Danisco Sugar AB, Konvex AB och Skanek. Provtagning Provtagning har skett enigt kontroprogrammet tov gånger i vattendragsstationerna. Vid sju av stationerna har dessutom veckaprovtagning gjorts. Veckaproven har bandats ti månadssamingsprov. Vid Vombsjöns mindre tiföden (19serien) har månadsprov bandats ti tvåmånadersprov som sedan har anayserats. Provtagningen har utförts i enighet med Naturvårdsverkets metodbeskrivningar för recipientkontro vatten (SNV 31 08). Proverna har förvarats mörkt och svat under transport och i aboratoriet innan anays. Provtagning har utförts av certifierad persona från Sveab Mijöaboratorier. De festa vattenprov har tagits av Per Kristiansson, Sveab i Mamö. Tabe1 på nästa sida innehåer provstationerna för vattenkemi med en kort beskrivning av motivet för stationsvaet 4

7 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Inedning/Metodik Tabe. Provstationer vattenkemi. Provstation Area, kml Frekvens Motiv för stationsva 20 Björkaån Beastning Vombsjön 19A Övedsbäcken Beastning Vombsjön 19 B Torpsbäcken Beastning Vombsjön 19 C Hjämarödsbäcken Beastning Vombsjön 19 D Borstbäcken Beastning Vombsjön 19 E Djurgårdsbäcken Beastning Vombsjön 19 F Pumpstation Beastning Vombsjön 17 Vombsjöns utopp Ämnestransport från Vombsjön 35 Kingaväsån Biföde ti Kävingeån 27 Bråån Biföde ti Kävingeån 3 Högs Möa Ämnestransport ti Öresund Lufttemperatur och nederbörd Data över temperatur och nederbörd är från SMHis station i Lund. Vatteniöring och ämnestransport Data över vattenföringen är hämtad från SMHis stationer i Eggestad (Kävingeån), Vombsjöns utopp, Kingaväsån, Eiinge (Bråån), Högsmöa (Kävingeån). Beräknade PULSvärden av SMHI är erhåna från Kävingeåns utopp. Samtiga uppgifter utom vattenföringen från Vombsjöns utopp är erhåna från Artur Amestrand, Kävingeåns V attenvårdsförbund. Vattenföringen vid Björkaåns utföde i Vombsjön erhåes genom att födena vid Eggestad mutipiceras med 1,27. Vattenföringen i Kingaväsåns utföde ti Kävingeån erhåes genom att mätvärdena mutipiceras med,26 och vattenföringen i Brååns utföde i Kävingeån erhåes genom att mätvärdena från Eiinge mutipiceras med 1,07. Vattenföringen vid de mindre bäckarna som mynnar i Vombsjön har erhåits på föjande vis. Månadsmedevattenföringen i Björkaån har mutipicerats med faktorer. Dessa faktorer är för 19A Övedsbäcken 0,102, 19B Torpsbäcken 0,021, 19C Hjämarödsbäcken 0,009, 19D Borstbäcken 0,075 och 19E Djurgårdsbäcken 0,033. För 19F invaningspumpstationen har en faktor 0,06 erhåits genom att jämföra månadsmedevärdet 1996 för Björkaån och station 19F. Därefter har medevärdet av de två månadsmedevärdena använts för att beräkna ämnestransporten vid 19stationema, utom vid station 19F där månadsprov anayserats. För beräkning av månadstransporten har anaysvärden från bandproven i första hand används. Månadstransporterna har summerats ti årstransport. Vattenmängden från Vombsjön ti dricksvattenberedning har erhåits från Vombverket som månadsvärden. För beräkning av denna ämnestransport ut från sjön har anaysvärden från månadsbandproven använts. 5

8 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Inedning/Metodik Anaysmetoder och utvärdering Vattenanays har utförts av Sveab i Jönköping. Vattenanayserna har skett enigt gäande svensk standard (SS) eer motsvarande metoder. Tabe 2. Anaysmetoder Parameter ph Akainitet Konduktivitet, kond Färg Syrgas, 02 Syrgasmättnad, 02mättn. Totakväve, totn Nitritnitratkväve, N023N Ammoniumkväve, NH4N Totafosfor, totp Fosfatfosfor, P0 4 P TOC BOD 7 Kise Metod SS , titroprocessor SS , titroprocessor SSEN27888, titroprocessor SS SS SS SS028131, TRAACS SS , TRAACS SS SS SS SS , förbränning SS TRAACS Efter provtagning har veckaproven förvarats djupfrysta. Därefter har proven bandats ti ett månadsprov enigt vattendragets föde. Utvärdering och sammanstäning av undersökningarna 1997 har utförts av Hiding Sjöund Sveab Mijöaboratorier AB. Bedömningen och kommentarer ti undersökningarna baseras på Naturvårdsverkets amänna råd 90:4 "Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag", se biaga 4. För indening av vattendragen och sjöarna i tiståndskasser har medevärden och minmaxvärden använts på vattenkemiska parametrar enigt tabe 3. Tabe 3. Beräkningsgrunder tiståndskassning Parameter Använt värde Totafosfor Mede Totakväve Mede TOC Mede av års max Syrgasmättnad Min Färg Mede99597 Akainitet Mede Mindreänvärden har inför statistisk bearbetning omräknats ti hava numeriska värdet, exempevis <0,005 är ersatt med 0,0025. Samtiga anaysresutat står i biaga. Biaga 2 innehåer tabeer och diagram och biaga 3 innehåer resutaten från vattenföringsmätningama. I biaga 4 redovisas parametramas innebörd och bedömningsgrunder. Markanvändnings och befokningsuppgifter är hämtade ur SCB Statistiska meddeanden, statistik för avrinningsområden

9 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Inedning/Metodik Provstationer för vattenkemi 7

10 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Kimat Resutat ufttemperatur och nederbörd 1997 var ett ovanigt varmt år. Sommaren bev den varmaste som SMHI har noterat sedan mätningarna började Under jui september var medetemperaturen 14 C över normatemperaturen för dessa månader. Årsmedetemperaturen bev O, 7 o c högre än för perioden Något mindre nederbörd än normat fö under året, 530 mm mot normat 655 mm. c:=j ============== Temp C 20 mm c:=j , J F M A M J J A S O N D O o Ln_ ' J F M A M J J A S O N D Figur. Månadsmedetemperatur och nederbörd i Lund 1997 och Mer nederbörd än normat fö under februari, maj och oktober. I oktober var nederbördsöverkortet 35 mm. Betydande nederbördsunderskott hade januari, mars, apri, juni, augusti och september. Speciet augusti var ovanigt torr. Tabe 4. Månadsmedetemperatur och månadsmedenederbörd i Lund. Månad Temperatur C Normatemp C Nederbörd Norma nederbörd mm, 1997 mm, ,5 0,6 2, ,4 0,5 58, ,4 1,9 21, ,6 6,0 25, ,3 11,4 71, ,9 15,4 24, ,4 16,8 61, ,9 16,5 6, ,1 13,0 36,3 63 O 7,4 9,1 94, ,2 4,5 66, ,4 1,1 60,7 65 Mede 8,6 7,9 Summa

11 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Kimat Vattenföring Årets medevattenföring i Björkaån var 2,1 m 3 /s normat är födet 4m 3 /s. Årsvattenföringen var 66 Mm 3 viket är den ägsta under perioden Kraftigt vattenföde inträffade för Björkaån under februari. Under maj var födet normat för månaden men under resten av året var vattenfödet under det normaa. Speciet i januari, mars, apri och under höstmånaderna var födet ågt. m3/s j 14"'"'"" O o J F M A M J J A s o N D Figur 2. Vattenföring i Björwån, 1997 och , månadsmede. Vattenföringen i Högs Möa var 7,3 m 3 /s i medeta under året viket är även den kart ägre än normat (11,3 m 3 /s). Årsvattenföringen var 229 Mm 3, viket är ika föregående två års. Vattenföringen i de övriga åarna var tämigen ika föregående års vattenföring (se biaga 2, sid 1418). m3/s iiiimi J F M AM J J A SON D Figur 3. Vattenföring i Högs Möa, 1997 och , månadsmede. 9

12 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat U odersökningsresutat Björkaån, station 20 Björkaån avvattnar en yta av 333 km 2. Större samhäen är Äsperöd, Lövestad och Sjöbo. Ån mynnar i Vombsjön. Anaysresutat står i biaga, sid. Näringstistånd Ans totafosforhat uttryckt som treårsmede av de födesproportioneiga bandproven är 77 J.tg/1. Treårsmede av totafosfor i månadsproven är 78 J.tg/1, viket tisammans gör att vattnet är i kass 5, mycket näringsrikt tistånd. Totafosforhaten varierar meian 35 ti90 J.tg/1 under årets månadsprovtagning. Ans högsta fosforhat fanns i vattnet i februari och den ägsta haten noterades i mars. Under juni, jui och oktober var totafosforvärdet över 00 J.tg/1. Fosfatfosforhaterna visade en totavariation mean 20 och 120 J.tg/1 med den ägsta haten i apri och den högsta i februari. Totakvävehaten är 4,8 mg/, räknat som treårsmede av bandproven. De månadsvisa stickprovens treårsmedehat är 4,7 mg/. Björkaån bedöms tihöra kass 7, mycket hög tota/kvävehat+. Kvävehatema varierar mean 1,8 och 8,4 mg/ under 1997 med den högsta haten i december och den ägsta i augusti. Treårsmedevärdet nitritnitratkväve är 3,9 mg/ i såvä bandproven som i stickproven. Ammoniumkvävehaten är 0,26 mg/ som treårsmedel Under provtagningen i januari, februari, apri och juni var haten hög Pj.Jg/1, N, 8007 rrg/1 Syrem% o p c:::::j Björkaån + Mv J ' N* 0,1 n n BO 07 *0,1 r,..., Syre min Figur 4. rsmede av totafosfor (P), totakväve (N), BOD 7 och syremättnadsmin och medevärde För N och BOD 7 är haten mutipicerad med O,. O

13 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Syretistånd Mede av syremättnadsmin är 78% under , viket ger bedömningen svagt syretistånd på gränsen ti måttigt syrerikt tistånd (kass 23). Årets ägsta syremättnad, 76 %, inträffade i juni men även under septemberprovtagningen var mättnaden ägre än annars, 78%. Liten syreövermättnad förekom i mars och maj. Treårsmedevärdet av vattnets biokemiska syreförbrukning, BOD 7, är 2,2 mg/, viket anses vara obetydig syretäring. Under provtagningen i februari var syretäringen stor (BOD 7 5 mg/). Ljusförhåanden Björkaåns vatten är måttigt färgat. Treårsmede av färgtaet är 35 mgpt/1. Årets högsta färg, 55 mg/, inträffade i februari. Surhetstistånd Vattnet har mycket god buffertförmåga mot sura ämnen. Akainiteten är 3,16 mekv/1. Vombsjöns mindre tiföden Övedsbäcken 19A, Torpsbäcken 19B, Hjämarödsbäcken 19C, Borstbäcken 19D, Djurgårdsbäcken 19E och invaningspumpstationen 19F Bäckarnas sammanagda avrinningsyta beräknas tioo km 2. Under provtagningen 1997 har inte som tidigare bandprov tiverkats genom att banda ihop vatten från 19A och 19B respektive 19C, 19D och 19E. Under 1997 har aa bäckar undersökts separat som månadsprov. Dessutom har bandprov gjorts på tvåmånadersbas dvs janfeb, marapr, osv. Invaningspumpstationen, 19F, har undersökts med stickprov varje månad och dessutom med födesproportioneiga månadsbandprov. Övedsbäcken, Hjämarödsbäcken och Borstbäcken var torragda under provtagningen i september. Borstbäcken var uttorkad även i augusti. Eftersom oika förfarande har gjorts under har ingen treårsmedehat beräknats. Bedömningarna görs på årets hater. Anaysresutaten står i biaga, sid 25. Näringstistånd Totafosforhaterna i två av bäckarna, Borstbäcken, Djurgårdsbäcken och invaningspumpstationen är i medeta 6568 j.g/1 viket är mycket näringsrikt tistånd, kass 5. I Övedsbäcken, Torpsbäcken och Hjämarödsbäcken är fosforhaten högre, j.g/1, viket är mycket näringsrikt tistånd+, kass 6. Årets högsta totafosforha t, 460 j.g/1, hade Hjämarödsbäcken i bandprovet juiaugusti då vattenfödet var mycket itet. De övriga bäckarnas maxhater var j.g/1. Under marsapri men även under majjuni var totafosforhaten fårhåandevis åg, 3060 j.g/1, i samtiga bäckar. 11

14 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat A v vattnets fosforhat utgör 6080 % fosfatfosfor viket gör att mycket fosfor finns ti bioproduktion. I Torpsbäcken och invaningspumpstationen är andeen fosfatfosfor 53% respektive 55%. Totakvävehaterna varierar mean,613 mg/ i medeta under året. Vattnet i invaningspumpstationen har jämföresevis åg kvävehat, 1,64 mg/, viket dock räknas som mycket hög kvävehat. Högsta medehaten har Hjämarödsbäcken, 12,6 mg/, viket bedöms som mycket hög hat+++. Totakvävevärdena i de övriga bäckarna är 4,86,8 mg/ i medeta dvs mycket hög kvävehat+. Årets maxvärden av kväve har bäckarna under de första 23 månaderna och under årets sista månader. Andeen nitritnitratkväve i bäckarna är hög. Den är i genomsnitt 8392 % av den totaa kvävehaten. I invaningspumpstationen är andeen nitritnitratkväve 68 %. Ljusforhåanden Vattnet i bäckarna är måttigt färgat, kass 3. Invaningspumpstationen har svagt färgat vatten. Surhetstistånd Vattnet har mycket god buffertförmåga mot sura ämnen. Akainiteten är i genomsnitt 3,13,6 mekv/1. Kingaväsån, station 35 Ans avrinningsområde är 241 km 2 och består av åkermark ( 44 %) men även av skogsmark (28 %). Ån avvattnar nordöstra deen av Romeeåsen och området runt Veberöd. Anaysresutat står i biaga sida 7 och diagram finns i biaga 2 sida 8, 12 och 16. Näringstistånd Kingaväsån har, jämfört med de övriga undersökta vattendragen, reativt ågt näringsinnehå. Totafosforhaten är i medeta65 j..g/1 under , viket är den ägsta haten i området. Under hea perioden var haten ägre endast under 1995, 52 j..g/1. Under 8 av årets 12 provtagningstifåen var totafosforhaten i nivå med mijömået 50 j..g/1 viket är mycket bra. Ans fosfatfosforhat har vid samtiga provtifåen varit mindre än 50 j..g/1. Haten är i medeta 29 j..g/ och treårsmede är 30 j..g/1. Kingaväsån har dock fortfarande med hänsyn ti totafosforhaten mycket näringsrikt tistånd, kass 5. 12

15 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Treårsmede totakväve är 1,91 mg/ viket är mycket högt. Ån har den ägsta kvävehaten i hea det undersökta området. Årets medevärde är,93 mg/. De högre kvävehatema förekommer under januarimars, maj och under oktoberdecember. Haten varierar jämföresevis itet. Kvävehaten är kart ägre än mijömået, 3 mg/. Ammoniumkvävehaten är åg, i medeta 0,15 mg/ under 1997 och treårsmede är 0,12 mg/ o PIJg/1, N BOD? rrg/1, Syrem.% I L p Kingaväsån + Mv N* 0,1 ""' BO D? *0,1 r ; Syre min Figur5. rsmede av totafosfor (P), totakväve (N), BOD 7 och syremättnadsmin och medevärde För N och BOD 7 är haten mutipicerad med O,. Syretistånd Vattnets innehå av syretärande ämnen, beräknad som treårsmede av BOD 7 är 2,2 mg/, viket är obetydig syretäring. Haten har minskat under 90taet från34mg/ ti årets 2,4 mg/. Periodvis är syretäringen högre än normat under apri ti och med juni var den måttiga 4 mg/. Ans syremättnad är som ägst 7 4 % räknat som treårsmede av årsmin. Ån har svagt syretistånd, kass 3. Tyvärr är årets värde 70% under de föregående två åren var mättnaden 74 78%. Kingaväsån är ur fiskesynpunkt kvaitetsmässigt bra. ', ' ( ;. ; j\ p, i r' 13

16 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Bråån, station 27 Avrinningsområdet är 161 km 2 och består av jordbruksmark (79 %) och skogsmark (O%). Ån är den mest befokningsrika av Kävingeåns biföden med Esöv och Hörby tätorter i området. Band de undersökta åarna har Bråån de högsta fosfor och kvävehatema och mycket syrefattigt tistånd. Undersökningsresutat finns i biaga sida 8 och diagram i biaga 2 sida 13 och 17. Näringstistånd Årets medehat totafosfor var g/, viket är den högsta under Totafosforhaten var över g/ under åtta av årets tov provtagningstifåen. Årets maxhat, g/, inträffade i november. Treårsmedehat totafosfor bev g/, viket gör att vattnet bedöms ha mycket näringsrikt tistånd+. Jämfört med hatema de senaste tio åren har en förbättring skett den senaste treårsperioden. Fosfatfosforhaten var g/1, medehaten 1997 bev 87 11g/ och treårsmedehaten g/. Andeen fosfatfosfor utgör ca 65 % av den totaa deen. 140 Pg/1, N 8007 mg/, Syrem.% i!!ii Bråå.n +Mv 120 " "Z "Z' o p w 0,1 r <? n BO 07 o, Syre min Figur 6. rsmede av totafosfor (P), totakväve (N), BOD 7 och syremättnadsmin och medevärde För N och BOD 7 är haten mutipicerad med O, års totakvävehat bev mycket hög, 13,7 mg/ i medeta. Detta beror på det avvikande mycket höga värdet i augusti, 68 mg/. Denna hat är konfirmerad av aboratoriet med fera omanayser. Medräknas inte värdet bir medehaten 8,8 mg/l Vattnet i Bråån har mycket höga kvävehater++, eftersom treårsmede är 9,8 mg/l Den tidigare positiva trenden med minskande totakvävehat som noterats sedan 1992 har därmed brutits. Förhoppningsvis endast tifäigt. Nitritnitratkvävehaten var i medeta 7,0 mg/l Haten har ökat 0,6 mg/ varje år sedan Ammoniumkvävehaten är i medeta 0,93 mg/, även det ett högt värde. 14

17 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Haten ammoniumkväve är ägre än 0,9 mg/ under februari ti november. Från och med mars ti och med september var haten under O, O mg/. Under januari och under december var haten mycket hög, 7, 6 respektive 1,3 mg/, viket gör att ån då betraktas som oämpig ur fiskesynpunkt. Under januari var dessutom syretiståndet svagt. Syretistånd Lägsta syrernättnaden, 75 %, fanns under provtagningen i januari. Under årets övriga månader rådde måttigt syrerikt tistånd i vattnet eftersom värdet var över 80 %. Treårsmede av syremättnadsmin var 80 % viket gör att Bråån är måttigt syrerik. Haten syretärande ämnen uttryckt som BOD 7 var 2,8 mg/ i medeta. Stor syretäring, 5 mg/, förekorn under januari, februari, apri och november. Positivt är att haten syretärande ämnen är betydigt ägre under de senaste tre åren, (2,8 mg/) järnfört med åren (5,3 mg/). Kävingeån Vombsjöns utopp, station 17 och Högs Möa, station 3 Hea Kävingeåns avrinningsområde är 1215 krn 2 varav 2% är vatten. Andeen brukad mark är 71 % och andeen skogsmark är 15 %. Totat bor personer i området, i tätort och i gesbygd. Som tidigare nämnts var vattenföringen ägre under 1997 än normat. Medevattenföringen i Högs Möa var 7,3 rn 3 /s mot normat 11,3 rn 3 /s Näringstistånd Totafosforhaten i Vornbsjöns utopp var i rnedetaoo J..g/1 och i Högs Möa 93 J..g/1. Ur fosforsynpunkt är vattenkvaiteten tämigen ika i de båda stationerna. Haten varierar mean J..g/1 under årets provtagning. Jämföreser månad för månad visar att totafosforhaten är reativt ika under januari ti maj, undantaget februari då årets rnaxvärde, 230 J..g/1, noterades i Högs Möa. Under juniaugusti var fosforhaten i genomsnitt 45 J..g högre i Högs Möa än i Vornbsjöns utopp. Under september ti årets sut noterades i snitt 45 J..g högre totafosforhat i Vornbsjöns utopp järnfört med Högs Möa. De födesavvägda bandprovens totafosforhat varierar på iknande sätt. Hatema var dock som väntat mer utjämnade under februari var haten i Högs Möa 00 J..g/1. Under de festa månader var totafosforhaten i bandproven ägre än i stickproven. Treårsmede av totafosfor i Vornbsjöns utopp och Högs Möa bev i bandproven 80 respektive 72 J..g/1 viket är mycket näringsrikt tistånd. Tioårsmedevärdet totafosfor i Vornbsjöns utopp och Högs Möa är 76 respektive 92 J..g/1 viket indikerar att haten har ökat något i Vornbsjöns utopp och minskat i Högs Möa de senaste åren. Andeen fosfatfosfor är ca 50 % i Vornbsjöns utopp och ca 60 % i Högs Möa. Totakväve visar en minskande tendens i Högs Möa och Vornbsjöns utopp sedan Årets medehater i Vornbsjöns utopp och Högs Möa är 1,96 respektive 4,3 mg/l Ti 15

18 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat skinad från fosfor är atså kvävehaten högre i Högs Möa jämfört med Vombsjöns utopp. Små skinader föreigger mean mittmånadsprovet och bandprovet Medehatema av mittmånadsproven är 1,91 och 4,8 mg/ ivombsjöns utopp och Högs Möa. De högsta hatema ivombsjöns utopp fanns under februari ti apri, 34 mg/, och i Högs Möa under oktober ti december, 811 mg/. Vattnet i Vombsjöns utopp bedöms ha mycket hög kvävehat,,99 mg/ och vattnet i Högs Möa bedöms ha mycket hög kvävehat+, 4,2 mg/. Ammoniumkvävehaterna är jämföresevis åga i de båda stationerna. De periodvis höga hatema som noterades under 1996 upprepades inte o PiJg/1, N 8007 rrg/1 Syremin.% p J V ortisjöns utopp + Mv j D D N* 0,1 r: BO 07 *0,1 r r Syre rrin Figur 7. Vombsjöns utopp. rsmede av totafosfor (P), totakväve (N), BOD 7 och syremättnadsmin och medevärde För N och BOD 7 är haten mutipicerad med O,. Syretistånd och syretärande ämnen Vombsjöns utopp har periodvis måttig syretäring, 45 mg BOD 7 /. Årsmede är 3,3 mg/ viket är ika med treårsmedel I provtagningen i juni var syremättnaden i stationen endast 62 %dvs syrefattigt tistånd. Treårsmedevärdet är bättre, 72 %, viket är svagt syretistånd. Syretäringen i Högs Möa är tydig, på gränsen ti måttig, kass 34. Medevärdet av årsmax TOC är 15,2 mg/. De högsta hatema under 1997 var15mg/ och fanns i vattnet under maj ti juni. Högre TOChat än årsmede fanns i vattnet under fem av de tov provtagningarna. Hat BOD 7 var som högst i februari, 6 mg/, viket är stor syretäring rådde svagt syretistånd i Högs Möa under juni ti oktober, då syremättnaden var ägre än 80 %. I augusti var vattnet mycket syrefattigt. Mycket varmt väder samt åg vattenföring bidrog ti detta. Treårsmede av syremättnadsmin var 55%. Mycket syrefattigt tistånd såedes. Ur fisksynpunkt är de periodvis åga syrehatema inte bra. 16

19 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat P!Jg/1, N BOD? rrg/1, Syrem.% o : r p IDDii Högs M:ia + Mv N* 0,1..._ n.n BO D? *0,1 ' Syre min Figur 7. Högs Möa. rsmede av totafosfor (P), totakväve (N), BOD 7 och syremättnadsmin och medevärde För N och BOD 7 är haten mutipicerad med O,. Sammanfattning av näringstistånd och syretistånd i Kävingeån med biföden I nedanstående tabe står de beräknade medehaterna och max respektive minhaterna som kassindear de undersökta vattnen. Tabe 5. Mede/hater, , av fosfor, kväve, syremättnad och organiska ämnen i Kävingeån. Totafosfor, Totakväve, Syremättnad, BOD 7 /TOC, medevärde medevärde mede av års mede av Vattendrag min årsmax 95 I g/ mg/ % 97, mg/ Björkaån, stn 20 stickprov 78 4,7 78 3,7/ bandprov 77 4,8 Kingaväsån, stn 35 stickprov 65 1,9 74 4,0/ Bråån, stn 27 stickprov 119 9,8 80 5,7/ Vombsjöns utopp, stn 17 stickprov 89 2,0 72 5,3/ bandprov 80 2,0 Högs Möa, stn 3 stickprov 85 4,4 55 4,7/ bandprov 72 4,2 /15,2 17

20 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Hatema av näringsämnen är förhåandevis höga. Det finns positiva tendenser ti minskning av näringshatema och haten syretärande ämnen. Kvävehaten och hat biokemisk syreförbrukning minskar i Björkaån, Kingaväsån, Vombsjöns utopp och Högs Möa. Jämfört med perioden är totafosforhaten något ägre vid Högs Möa medan de övriga provstationerna visar på små förändringar. Ämnestransport Tabe 6 innehåer den från vattenföringsvärden och ämneshater framräknade årstransporten under den senaste tioår_ priqden. Där ämneshater från födesberäknade bandprov finns att tigå har dessa vats i första hand. I biaga 2 sid presenteras transporten i diagram för de oika provstationema. Tabe6. Amnestransporter. Björkaån, station 20, diagram biaga 2 sid 14 År Vattenmängd Totafosfor, Totakväve BOD 7 Mm3 ton ton ton , , , , , , Övedsbäcken, station 19A Ar Vattenmängd Totafosfor Totakväve BOD 7 Mm3 ton ton ton ,1 1, ,8 0,74 47 Torpsbäcken, station 19B Ar Vattenmängd T otafosfor Totakväve BOD 7 Mm3 ton ton ton * 1,2* 68* ,1 1, _!Y,8 (.!J..o;f40,,( 47 r._, *)Summa Ovedsbäcken och Torpsbäcken. 18

21 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Amnesiransporter forts. Hjämarödsbäcken, station 19C År Vattenmängd Totafosfor Totakväve Mm3 ton ton ,80 0,09 8, ,60 0,06 7,6 Borstbäcken, station 19D År Vattenmängd T otafosfor Totakväve Mm 3 ton ton ,7 0, ,0 0,27 39 BOD 7 ton BOD 7 ton Djurgårdsbäcken, station 19E År Vattenmängd Totafosfor Totakväve Mm 3 ton ton * 0,9* 78* ,9 0, ,2 0,13 17 BOD 7 ton *)Summa Hjämarödsbåcken, Borstbäcken och DJurgårdsbäcken. Invaningspumpstationen, station 19F Ar Vattenmängd Totafosfor Totakväve BOD 7 Mm3 ton ton ton ,9 0,1 3, ,5 0,15 4, ,0 0,29 9,1 Vombsjöns utopp, station 17, inkusive Sydvattens uttag diagram biaga 2 sid 15 Ar Vattenmängd, Totafosfor, Totakväve, BOD 7, Mm3 ton ton ton , , , , , , ,

22 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Tabe 6. Ämnestransporter forts. Kingaväsån; station 35 diagram biaga 2 sid 16 Ar Vattenmängd, Totafosfor, Mm3 ton , , , , , , , , , ,0 Totakväve, ton BOD 7, ton Bråån, station 27 diagram biaga 2 sid 17 År Vattenmängd Totafosfor Mm3 ton , , , , , ,8 Totakväve ton BOD 7 ton Högs Möa, station 3 diagram biaga 2 sid 18 År Vattenmängd Totafosfor Mm 3 ton Totakväve ton BOD 7 ton

23 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Resutat Tabe 6. Amnesiransporter forts. Utoppet ti Öresund, PULSberäknat föde ämneshat från Högs Möa Ar Vattenmängd Totafosfor Totakväve BOD 7 Mm 3 ton ton ton , Nedanstående tabe innehåer beastningen på vattensystemet från oika förorenare Uppgifterna är erhåna från Artur Amestrand, Kävingeåns Vattenförbund. Tabe 7. Sammanstäning över beastningen på Kävingeåns vattensystem från kommunaa och industrieaförorenare 1997 avseende totafosfor, totakväve och BOD 7, (ton/år). Avoppsrenings Vatten Tota Ande av Tota Ande av BOD 7 Ande verk och mängd fosfor tota trp kväve tota trp ton av tot. industrier Mm 3 ton % ton % trp.% Bråån Löberöd 0,098 0,025 2,14 0,55 Hurva 0,045 0,006 0,62 0,16 Eiinge 4,17 1, Summa 4,31 1, Kävingeån Askeröd * * * * P7 * * * * Torna Häestad 0,037 0,006 0,97 0,05 Revinge by 0,047 0,011 1,2 0,3 Fyinge 0,197 0,028 2,7 0,63 S Sandby 0,658 0, ,5 Örtofta O, 118 0,40 3,0 0,66 Örtofta Socker 0,530 0,13 4,0 H åstad 0,062 0,04 0,3 0,1 Soanum 0,050 0,014 0,075 Kävinge*2 2,14 0, ,4 Borg e by 0,800 0,36 8,0 2,8 Summa 4,639 2, *) Uppgifter saknas. *2) Inkusive Kävinge, Furuund, Löddeköpinge, Hofterup, Barsebäck, Åstorp, Lia Harrie, Stora Harrie, Dösjebro samt industrierna Skanek och Konvex. Uppgifter saknas för Björkaån och Kingaväsån.. \f 21

24 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Referenser Referenser Kävingeåns Vattenvårdsförbund. Recipientkontro Scandiaconsut AB. Kävingeåns Vattenvårdsförbund. Recipientkontro1995. Sveab Mijöaboratorier AB. Kävingeåns Vattenvårdsförbund. Recipientkontro Sveab Mijöaboratorier AB. Naturvårdsverket. Amänna råd 90:4 Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. 1969:. Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. 22

25 Sveab Mijöaboratorier AB Kävingeån 1997 Biagor Biaga. Anaysresutat Biaga 2. Diagram och tabeer Biaga 3. Vattenföring Biaga 4. Bedömningsgrunder

26 BJORKAAN Provnr. startdatum Temp ph A k Kond Färg NH4N 8007 P04P c mekv/1 ms/m mg/ mg/ mg/ mg/ ,0 8,3 3, ,80 1,5 0, ,0 8,1 2, ,60 5,0 0, ,9 8,3 3, ,20 1,5 0, ,5 8,4 3, ,44 1,5 0, ,9 8,2 3, ,12 1,5 0, ,3 8,3 3, ,47 1,5 0, ,8 8,4 3, ,09 1,5 0, ,4 8,2 3, ,03 1,5 0, ,0 8,3 3, ,05 1,5 0, ,3 8,1 2, ,12 3,0 0, ,9 8,3 3, ,18 1,5 0, ,1 8,2 3, ,27 1,5 0,050 Max 17,8 8,4 3, ,80 5 0,120 Mede 8,3 8,3 3, ,28 1,9 0,065 Min 0,1 8,1 2, ,03 1,5 0,020 Mv ,1 3,16 49,8 35 0,26 2,2 0,060 Mvmin 9597 P0 4 P TotP TotN N Si Q TotP TotN Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ m /mån kg/mån kg/mån jan 0,060 0,075 5,2 4,1 3, feb 0,080 0,110 6,1 5,2 2, mar 0,040 0,065 6,3 5,8 2, apr 0,020 0,035 4,1 3,3 1, maj 0,030 0,050 3,9 2,0 0, jun 0,060 0,090 3,2 2,3 0, ju 0,090 0,120 2,5 2,0 2, aug 0,060 0,085 2,0 1,7 1, sep 0,070 0,075 2,7 2,1 2, okt 0,060 0,080 5,0 3,9 2, nov 0,050 0,065 6,4 5,5 3, dec 0,060 0,070 8,2 7,6 3, Max 0,090 0,120 8,2 7,6 3, Mede 0,057 0,077 4,6 3,8 2,2 Summa Min 0,020 O,Q35 2,0 1,7 0,13 Mv ,055 0,077 4,8 3,9 2,4 To tp TotN N02+ Syre Syre mg/ mg/ mg/ mg/ % 0,065 5,3 4,0 12,9 89 0,190 4,4 3,0 13,3 95 0,065 5,8 5,0 13,8 101 O,Q35 3,4 2,8 11,4 92 0,050 4,2 3,7 11, ,100 3,2 2,3 7,5 76 0,120 2,7 2,0 7,9 83 0,085 1,8 1,3 7,7 80 0,075 2,3 1,9 8,5 78 0,140 7,6 6,5 9,7 86 0,090 7,8 6,8 10,8 90 0,065 8, ,9 94 0,190 8,4 7,9 13, ,090 _4,7 3,9 10,7 89 0,035 1,8 1,3 7,5 76 0,078 4,7 3,9 11, Si kg/mån QSM Q m3/s m3/mån 1, , , , , , , , , , , , ,34 Summa 8007 TotP TotN kg/mån kg/må kg/mån , s;): < (JQ s (1)... \0 \0...)... to i s;)... '< t ca t g. a

27 Kävingeån 1997 Biaga Anaysresutat 19A A OVEDSBACKEN Provnr. startdatum Temp ph A k Kon d Färg c mekv msim mg Pt ,4 8,3 4, ,3 8,1 2, ,9 8,0 3, ,0 8,5 2, ,9 8,4 2, ,7 8,4 2, ,9 8,6 2, '1 8,4 3, tomt på vatten ,5 8,2 3, ,0 8,4 3, ,0 8,3 3, Max 21 '1 8,6 4, Mede 8,8 8,3 '3, Min 0,0 8, P04P TotP TotN N0 2 3 Si Q Q TotP TotN Si Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ m3/s m3/period kg/perio kg/perio kg/period janfeb 0,100 0,140 7,7 6,9 2,2 0, mars apri 0,020 0,055 7,8 7,1 1,3 0, majjuni 0,040 0,070 3,5 2,7 0,9 0, juiaug 0,140 0,220 1,7 0,67 1,5 0, septokt O, 110 0,190 4,1 2,9 3,0 0, novdec 0,050 0,085 7,7 6,8 2,9 0, Max 0,140 0,220 7,8 7,1 3,0 Mede 0,077 0,127 5,42 4,51 1,97 Summ 6, Min 0,020 0,055 1,7 0,67 0,9 19 B TORPSBACKEN Provnr. startdatum Temp ph A k Kon d Färg c mekv ms/m mg/ Pt ,0 8,5 4, ,7 8,0 2, o 3,6 8,3 3, ,9 8,5 3, ,2 8,3 3, ,8 8,3 3, ,8 8,3 3, ,7 8,2 3, ,0 8,4 3, ,0 8,0 3, ,5 8,3 3, ,0 8,2 3, Max 19,7 8,5 4, Mede 9,0 8,3 3, Min 0,0 8,0 2, P04P TotP TotN N0 2 3 Si Q Q TotP TotN S Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ m3/s m3/period kg/perio kg/perio kg/period janfeb 0,090 0,130 6,8 5, , mars apri 0,020 0,055 7,0 6,8 1,6 0, majjuni 0,005 0,080 3,2 2,3 O, 12 0, juiaug 0,100 0,160 1,8 0,67 1,8 0, septokt 0,060 0,095 2,9 1,9 2,8 0, novdec 0,050 0,085 7,0 6,5 2,9 0, Max 0,100 0, ,8 2,9 Mede 0,054 0,101 4,78 4,01 1,90 Summ 1397, Min 0,005 0,055 1,8 0,

28 Kävingeån 1997 Biaga Anaysresutat 19CD 3 19 C HJALMARODSBACKEN Prov nr. startdatum Temp ph A k Kon d Färg o c mekv/1 ms/m mg/ Pt O, 1 8,5 4, ,1 8,0 2, ,1 8,4 3, ,0 8,6 3, ,2 8,6 3, ,6 8,2 3, ,3 8,4 3, ,5 8,4 3, Inget vatten ,0 8,3 3, ,5 8,3 3, ,0 8,3 3, Max 18,5 8,6 4, Mede 8,04 8,36' 3,38 54,7 33,6 Min 0,1 8,0 2, P0 4 P TotP TotN NOz+" 51 Q Q TotP TotN Si Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ m3/s m3/period kg/peri kg/period kg/peri janfe b 0,050 0,080 12,0 11 2,4 0, mars apri 0,060 0,060 13,0 13 2,3 0, majjuni 0,090 0,130 9,8 9,2 0,21 0, juiaug 0,370 0,460 9,7 9,4 3,3 0, septokt 0,220 0,250 15,0 12 3,6 0, novdec 0,060 0,065 16,0 15 2,9 0, Max 0,370 0,460 16,0 15 3,6 Mede 0,142 0,174 12,6 11,6 2,5 Summ Min 0,050 0,060 9,7 9,2 0,21 19 O BORSTBACKEN Prov nr. startdatum Temp ph A k K ond Färg o c mekv/1 m Sim mg/t Pt 50010ö fruset ,3 8, ,3 8,4 3, ,5 3, ,3 8,4 3, ,8 8,4 3, ,9 8,5 4, inget vatten inget vatten ,0 8,4 3, ,0 8,4 3, ,0 8,3 3, Max 15,9 8,5 4, Me dej 7,3 8,4 3,6 58,7 28 Min 0,0 8,2 3, P0 4 P TotP TotN NOz+3" Si Q Q TotP TotN Si Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ m3/s m3/period kg/per kg/period kg/peri janfe b 0,050 0,065 7,8 7,4 2,4 0, mars apri 0,020 0,030 7,2 6,7 1,8 0, majjuni 0,020 0,040 4,5 3,6 0,13 0, juiaug 0,120 0,150 1,7 0,98 3,5 0, septokt 0,040 0,065 7,5 6,2 3,5 0, novdec 0,030 0, ,8 O, Max 0,120 0, ,5 Mede 0,047 0,066 6,78 5,98 2,36 Summ Min 0,020 0,030 1,7 0,98 0,13

29 Kävingeån 1997 Biaga Anaysresutat 19E 4 19 E DJURGARDSBACKEN Provnr. startdatum Temp ph A k Kond Färg o c mekv/1 ms/m mg/ Pt ,2 8,4 3, o 2,1 8,3 2, ,5 8,4 3, ,5 3, ,7 3, ,1 8,5 4, ,5 4, ,2 8,4 3, ,3 8,5 3, ,5 8,3 3, ,3 3, o 8,3 3, Max 17,2 8,7 4,6 67: 60 Mede 8,0. 8,4 3,7 57,9 35 Min 0,0 8,3 2, P0 4 P TotP TotN N02+3 Si Q Q TotP TotN Si Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ m3/s m3/period kg/peri kg/perio kg/peri janfeb 0,030 0,055 8,2 8,1 2,4 0, mars apri 0,020 0,035 8,2 7,3 1,9 0, majjuni 0,020 0,050 4,8 4,3 0,18 0, juiaug 0,080 O, 110 3,8 3,6 3,1 0, septokt 0,040 0,055 4,7 3,8 3,4 0, novdec 0,080 0, ,7 2,8 0, Max 0,080 O, ,7 3,4 Mede 0,045 0,065 6,45 5,97 2,30 Summ Min 0,020 0,035 3,8 3,6 0,18

30 Kävingeån 1997 Biaga Anaysresutat 19F 5 19 F INVALLNINGSPUMPSTAT. Provnr. startdatum Temp ph A k Kon d Färg o c mekv/1 ms/m mg/ Pt ,0 8,2 3, ,9 8,3 3, ,8 8,3 3, ,4 8,5 3, ,8 8,4 3, ,1 8,5 4, ,0 8,4 4, ,0 8,6 2, ,8 8,4 2, ,5 8,1 3, ,5 8,2 3, ,1 8,1 3, Max 22 8',6 4, Mede 9,2 8,3 3,2 49,4 17 Min 0,1 8,1 2, Mv ,1 45,2 21 P0 4 P TotP TotN N0 2.3N S Q Q TotP TotN Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ m3/s m3/mån kg/mån kg/mån jan 0,060 0,080 2,40 1,7 2,1 O, fe b 0,080 0,120 3,10 2,1 1,5 0, mar 0,030 0,060 2,80 2,3 1,7 0, ap r 0,005 0,035 2,50 2,0 0,85 0, maj 0,005 0,030 2,10 1,5 0,83 0, ju n 0,010 0,045 2,00 1,3 0,4 0, ju 0,020 0,055 0,91 0,4 1,7 0, aug 0,030 0,080 0,76 0,003 0,88 0, se p 0,100 0,190 1,00 0,075 2,0 0, okt 0,030 0,035 0,73 0,4 2,9 0, nov 0,030 0,035 0,62 0,37 3,3 0, dec 0,040 0,035 0,81 0,54 3,3 0, Max 0,100 0,190 3,10 2,30 3,3 Mede 0,037 0,067 1,64 1,06 1,79 Summa Min 0,005 0,030 0,62 0,003 0,4 Mv ,031 0,046 1,45 1,00 2,2

31 17 17 VOM8SJONS UTLOPP Provnr. startdatum Temp 8007 P04P TotP TotN N0 2 +3N NH4N Syre c mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ ,O 1,5 0,040 0,050 2,7 1,9 0,02 12, ,9 4 0,060 0,120 3,2 2,2 0,21 13, ,9 4 0,010 0,070 3,4 2,7 0,02 13, ,6 5 0,020 0,045 3,0 2,2 0,03 11, ,0 4 0,005 0,045 2,0 1,9 0,005 11, ,2 1,5 0,010 0,060 2,0 1,1 0,20 6, ,6 4 0,010 0,060 1,2 0,27 0,005 13, ,1 4 0,005 0,090 0,78 0,007 0,01 11, ,0 5 0,160 0,210 0,85 0,0025 0,005 10, ,7 1,5 0,130 0,180 0,81 0,015 O, 11 9, ,5 3 0,090 0,150 1,1 0,42 0,19 11, ,0 1,5 0,070 0,120 1,9 1,0 0,03 t!:,:': ::13;2 Max 25,1 5 0,160 0,210 3,4 2,7 0,21 13,2 Mede 10,0 3,3 0,051 0,100 1,91 1,14 0,070 11,3 Min 0,0 1,5 0,005 0,045 0,78 0,0025 0,005 6,2 Mv ,3 0,038 0,089 2,05 1,19 0,049 11,9 Mvmin 9597 J'gti;iii11i!G,1f! = togs den 23 dec P04P TotP TotN N0 2 +3N Si Q Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ m3/mån jan 0,020 0,045 2,6 2,0 0, fe b 0,030 0,075 3,0 2,3 1, mar 0,030 0,065 3,5 2,8 1, ap r 0,005 0,040 3,2 2,4 0, maj 0,020 0,040 2,5 1,9 0, ju n 0,020 0,045 1,9 1,3 0, ju 0,020 0,080 1 '1 0,40 1, aug 0,040 O, 110 0,70 0,008 1, se p 0,150 0,210 1,0 0,006 1, okt 0,140 0,160 0,90 0,042 2, nov 0,100 0,120 1,2 0,50 3, dec 0, ,9 1,2 3, Max 0,150 0,210 3,5 2,8 3,2 Mede 0,054 0,091 1,96 1,24 1,37 Summa Min 0,005 0,040 0,7 0,006 0,08 Mv ,039 0,080 1,99 1,19 1,94 Syre m Q Q 8007 % m3/s m3/mån kg/mån 88 3, , , , , , , , , , , ,, ' Q,1 ; 0, , ,68 Summa , Ti Vombverket TotP TotN Q 8007 kg/mån kg/mån m3/mån kg/mån TotP kg/mån TotP kg/mån TotN kg/mån TotN kg/mån ?'i p:: < (JQ s (i) o... 1,0 1,0... to... i p:... i U (i g_ 0\

32 35 35 KLINGAVÄLSAN Provnr. startdatum Temp 8007 P04P TotP TotN o c m gi m gi m gi m gi ,0 1,5 0,020 0,045 2, ,1 3 0,030 0,090 2, ,8 3 0,020 0,055 2, ,0 4 0,010 0,060 1, ,0 4 0,040 0,095 2, ,0 4 0,030 0,140 1, ,6 1,5 0,030 0,060 1, ,1 1,5 0,030 0,060 1, ,0 1,5 0,040 0,045 1, ,3 1,5 0,030 0,055 2, ,3 1,5 0,020 0,040 2, ,0 1,5 0,050 0,070 2,5 Max 16,1 4 0,050 0,140 2,6 Mede 8,3 2,38 0,029 0,068 1,93 Min 0,0 1,5 0,010 0,040 1,2 Mv ,2 0,030 0,065 1,91 Mvmin 9597 N02+3 NH4N Syre Syrem Q m gi mg/ m gi % m3/s 1,2 0,37 11,4 78 3,7 1,4 0,21 11,8 90 1,5 1,6 0,10 12,5 92 2,4 1,2 0,13 10,5 86 1,4 1,1 0,02 9,6 90 1,5 0,58 0,13 8,3 82 0,71 0,57 0,15 6,9 70 0,43 0,63 0,11 8,1 81 0,26 0,84 0,03 8,4 76 0,39 1,6 0,08 9,1 82 1,1 1,4 0,11 9,9 84 0,94 1,5 0,35 13,6 92 2,5 1,6 0,37 13,6 92 3,7 1,14 0,15 10,0 83 1,40 0,57 0,02 6,9 70 0,26 1,21 0,12 10, QSM H Q m3/s m3/mån 1, , , , , , , , , , , , Summa m3/mån : < Jg" (1) o \0 \0...J t::c... i '< U (i U g. Provnr. startdatum TotP TotN QSMH Q TotP mg/ mg/ m3/s m3/mån kg/må ,045 2,2 1, ,090 2,3 2, ,055 2,3 2, ,060 1,8 2, ,095 2,6 1, ,140 1,4 0, ,060 1,2 0, ,060 1,2 0, ,045 1,3 0, ,055 2,3 0, ,040 2,1 1, ,070 2,5 1, TotN kg/mån ,34 Summa J

33 Kävingeån 1997 Biaga Anaysresutat BRAAN Prov nr. startdatum Temp 8007 P04P TotP TotN N02+3N NH4N Syre Syrem Q o c mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ % m3/s ,0 5 0,080 0, ,6 z. 10,9 75 1, ,4 5 0,130 0,190 5,7 4,3 0,84 13,1 95 2, ,7 1,5 0,080 0,100 8,0 7,5 0,65 13, , ,1 5 0,040 0,065 6,8 5,7 0,05 13, , ,0 3 0,030 0,060 7,0 6,9 0,01 13, , ,9 1,5 0,080 0,120 3,2 2,7 0,04 10,1 99 0, ,0 1,5 0,100 0,130 _3, 1._ 2,6 0,03 8,0 83 Bev ej ,4 1,5 0,090 0,120 ( 6 ") 6,3 0,08 8,8 92 nsäppt ,3 1,5 0,080 0,110 9,0 8,5 0,07 9,9 94 utbytt ,6 1,5 0,090 0, ,13 10,7 96 ås ,5 5 0,180 0, ,3 11,5 98 x ,O 1,5 0,060 0, ,3 13,2 89 x Max 17,4 5 0,180 0, ,6 13, ,2 Mede 8,4 2,79 0,087 0,130 13,7 7,0 0,93 11,4 96 1,37 Min 0,0 1,5 0,030 0,060 3,1 2,6 0,01 8,0 75 0,63 Mv ,8 0,075 0,119 9,8 6,4 1,1 11,7 98 Mvmin Provnr. startdatum 8007 TotP TotN QSM H Q 8007 TotP TotN mg/ mg/ mg/ m3/s m3/mån kg/mån kg/må kg/mån ,150 15,0 0, ,190 5,7 4, ,5 0,100 8,0 2, ,065 6,8 1 ' ,060 7,0 1, ,5 0,120 3,2 0, ,5 0,130 3,1 0, ,5 0,120 68,0 0, ;?5_? ,5 O, 110 9,0 0, ,5 0,130 13,0 1, ,300 13,0 2, ,5 0,080 13,0 2, Summ , ' ' \

34 3 3 HÖGSMÖLLA Provnr. startdatum Temp BOD7 P04P TotP TotN N02+3 NH4N c mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ mg/ ,0 4 0,040 0,050 3,4 2,6 0, ,6 6 0,170 0,230 4,2 2,7 0, ,0 1,5 0,020 0,070 4,8 4,0 0, ,9 1,5 0,020 0,050 3,5 2,6 0, ,6 3 0,020 0,055 4,5 3,4 0, ,3 1,5 0,050 0,085 2,4 1,8 0, ,8 1,5 0,050 0,100 1,6 0,91 0, ,5 1,5 0,080 O, 110 2,3 1,6 0, ,2 1,5 0,080 0,095 2,2 1,6 0, ,0 1,5 0,090 0,120 8,3 8,1 0, ,3 1,5 0,060 0,080 9,6 8,6 0, ,7 1,5 0,050 0,075 11,O 10 0,26 Max 21,5 6 0,170 0,230 11,0 10 0,64 Mede 9,7 2,21 0,061 0,093 4,8 3,99 0,20 Min 0,0 1,5 0,020 0,050 1,6 0,91 0,005 Mv ,1 0,053 0,085 4,4 3,50 0,30 Mvmin 9597 TotP TotN N02+3 TOC Q TotP TotN Bandprov mg/ mg/ mg/ mg/ m3/mån kg/mån kg/mån jan 0,060 3,5 2,7 6, fe b 0,100 5,5 4,6 7, mar O,Q75 5,3 4,5 8, ap r 0,050 3,6 3,0 9, maj 0,050 3,5 2,9 15, ju n 0,070 2,6 1,9 15, ju 0,075 1,8 1,2 10, aug 0,100 1,8 1,3 10, se p 0,100 2,1 1,2 7, okt 0,100 4,8 3,8 6, nov 0,060 8,2 7,8 6, dec 0,065 8, , Max 0,100 8,90 8,2 15,0 Summa Mede 0,075 4,30 3,59 9, Min 0,050 1,80 1,2 6,0 Mv ,072 4,2 3,30 9,0 Syre Syre m Q QSMHI mg/ % m3/s m3/s 11,9 81 8,5 8,4 11,8 85 9,3 16,5 13, ,2 12,4 11,4 92 6,5 6,7 10, ,7 7,0 6,8 73 3,7 4,0 5,7 62 4,7 3,6 4,6 51 3,0 3,3 7,3 70 4,5 3,8 8,5 77 8,0 5,3 10,2 86 8,2 7,5 11, ,3 9,5 13, ,2 9,5 80 7,3 7,3 4,6 51 3,0 9, Utoppet ti Öresund TOC TotP TotN TOC kg/mån kg/må kg/mån kg/mån Q B007 m3/mån kg/mån Summa Q BOD7 m3/mån kg/mån TotP TotN kg/mån kg/mån ! (":: p): < (JQ s 'O 'O... tj::j i p)... i rj rj E. g: 'O

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

= -Öppet vattendrag - - ~Väg SCANDIACONSULT. %~~;;:~Wo Christer Lurrdkvist KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN

= -Öppet vattendrag - - ~Väg SCANDIACONSULT. %~~;;:~Wo Christer Lurrdkvist KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN SCANDIACONSULT KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN 1999 Provtagningsstationer Kävingeåns avrinningsområde ] N 5 km 1 = -Öppet vattendrag - - Väg --- Kommungräns D -

Läs mer

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008 Kävlingeån Vattenkontroll 27 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 28 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Braån vid Örtofta

Läs mer

Kävlingeån Vattenkontroll 2005

Kävlingeån Vattenkontroll 2005 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 26 Omslagsbild: Vy från Vombsjöns nordvästra strand april 25. Foto: Birgitta Bengtsson

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009 Kävlingeån Vattenkontroll 28 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 29 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Björkaån vid Björka (pkt

Läs mer

L l Sida l KÄVUNGEANS VATTENVARDSF"ÖRSUND SAMMANFATTNING AV RAPPORTER 1988

L l Sida l KÄVUNGEANS VATTENVARDSFÖRSUND SAMMANFATTNING AV RAPPORTER 1988 f L r SAMMANF A TTNNG Sida 1989 0509 KÄVUNGEANS VATTENVARDSF"ÖRSUND SAMMANFATTNING AV RAPPORTER 1988 ALLMAN ORIENTERING Programmet för av Kävingeans Vattenvardsförbund under 1988 genomförda undersökningar

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Kävlingeån. vattenkontroll 2011

Kävlingeån. vattenkontroll 2011 vattenkontroll 211 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Cecilia Holmström Landskrona maj 211 Uppdragsgivare s vattenvårdsförbund Omslagsbild: Kävlineån vid Högsmölla Foto: Johan Hammar

Läs mer

Typområden på jordbruksmark

Typområden på jordbruksmark INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18

Läs mer

SAMMANFATTNING AV RAPPORTER 1989

SAMMANFATTNING AV RAPPORTER 1989 KÄVLINGEÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND SAMMANFATTNING AV RAPPORTER 1989 ALLMÄN ORIENTERING Kävngeåns Vattenvårdsförbund har under 1989 genomfört ett provtagnngsprogram för Kävngeån enghet med den arbetspan för

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund

Kävlingeån. Vattenkontroll Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund Kävlingeån Vattenkontroll 22 Ekologgruppen i Landskrona AB På uppdrag av Kävlingeåns Vattenvårdsförbund Kävlingeån Vattenkontroll 22 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 23 Ekologgruppen

Läs mer

Synoptisk undersökning av Mälaren

Synoptisk undersökning av Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

Kävlingeån. vattenkontroll 2010

Kävlingeån. vattenkontroll 2010 Kävlingeån vattenkontroll 21 Kävlingeån Vattenkontroll 21 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Cecilia Holmström Landskrona april 211 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

Vegeån vattenkontroll 2016

Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeåns Vattendragsförbund OM RAPPORTEN: Titel: Vegeån vattenkontroll 2016 Version/datum: 2016-03-31 Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Vegeån vattenkontroll 2016.

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen

Läs mer

KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT

KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 2 års vattendragskontro Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2 Innehå Kungsbackaån 2 2 års vattendragskontro

Läs mer

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt

Läs mer

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Tom sida Vattenkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Vegeån vid Välingetorp (pkt 9A), oktober

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Fyrisåns avrinningsområde 2016 Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande

Läs mer

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015 Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,

Läs mer

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen

Läs mer

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND 1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade

Läs mer

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m 217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Bällstaåns vattenkvalitet

Bällstaåns vattenkvalitet Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning. Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...

Läs mer

KÄVLINGEÅN 2017 Kävlingeåns vattenråd

KÄVLINGEÅN 2017 Kävlingeåns vattenråd KÄVLINGEÅN 217 Kävlingeåns vattenråd Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning -

Läs mer

KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd

KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd KÄVLINGEÅN 216 Kävlingeåns vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenråd Anna Olsson Tel: 46-35 52 51 E-post: anna.olsson2@lund.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet

Läs mer

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Fritids Åk 1 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Sammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.

Läs mer

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och

Läs mer

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna

Läs mer

Nedingen analyser 2011

Nedingen analyser 2011 Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av

Läs mer

KBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan

KBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan KBU Grundskoan Fritids Åk 17 Kronoparksskoan Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016 Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning

Läs mer

KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenvårdsförbund KÄVLINGEÅN 212 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:

Läs mer

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...

Läs mer

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016 Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter

Läs mer

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015 Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter

Läs mer

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013

KVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013 ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till

Läs mer

16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten

Läs mer

KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd

KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd KÄVLINGEÅN 214 Kävlingeåns vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenråd Anna Olsson Tel: 46-35 52 51 E-post: anna.olsson2@lund.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010 Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje

Läs mer

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund

Vegeån. Vattenkontroll Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Vattenkontroll 214 Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson Granskning: Jan Pröjts Uppdragsgivare: Vegeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Hasslarpsån (pkt 19). December 214. Landskrona mars 215 EKOLOGGRUPPEN

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd

KÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenråd KÄVLINGEÅN 215 Kävlingeåns vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenråd Anna Olsson Tel: 46-35 52 51 E-post: anna.olsson2@lund.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Åk 17 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental

Läs mer

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014

Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014 Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter

Läs mer

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg

Läs mer

~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund

~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund ~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002 V egeåns vattendragsförbund VEGEAN 2002 ALeontroi Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALeontroi AB recipientkontrollen i Vegeån.

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Åk 5 17 Friskoan Steatus Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016 Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och

Läs mer