L l Sida l KÄVUNGEANS VATTENVARDSF"ÖRSUND SAMMANFATTNING AV RAPPORTER 1988

Transkript

1 f L r SAMMANF A TTNNG Sida KÄVUNGEANS VATTENVARDSF"ÖRSUND SAMMANFATTNING AV RAPPORTER 1988 ALLMAN ORIENTERING Programmet för av Kävingeans Vattenvardsförbund under 1988 genomförda undersökningar har varit mera omfattande in under aren genom att provtagningar även verkstäts i Sövdesjöns bivattendrag och utopp (KiingaväJse.ns avrinn!ngsomrade} och i Vombsjön (t va tifäen). För undersökningarna i Vombsjön har Vattenvardsrorbundet tideats aonor av statens naturv!rds'erk via änsstyresen ur ansaget B6 "Särskida mede pa mijövardens omrade för recipientkontro i jordbruket". Av samma "Särskida" mede har även 2S 000 kronor erhmiits för anays av bekämpningsmedesrester. Tyvärr kom beskedet om tideade mede sa sent pa aret att undersökningarna av bekämpningsmedesrester far anstå ti 1989 aa att en he besprutningssäsong (majseptember) ska kunna studeras. Likasa her tva av underakningarna i Vombsjön utförts först under Föjande undersökningar har genomförts 9BB:. T va uncersökningsserier, "Samordnad recipientkontro" omfattande avrinningsomradet i sin hehet. Provtagningarna skedde juni respektive 7 sep tember. Antaet provtagningsstationer var 22 och deras okaisering framgar av bij aga 1:12. Endast fysikaiskkemiska anayser utfördes i enighet med programmet. 2. Provtagning pa sex stationer (Björkaan, Torpsbäcken, Vombsjöns utopp, Kingaväsan, BraQn oc:h KävingeQn vid Högsmöa). Prov har i princip uttagits 2 gånger per manad (var 14:e dag). De 2 deproven fran varje manad har bandats ti s k samingsprov proportion ti framrinnande vattenmängd. Vid provtagningarna registrerades vattentemperatur och syrehat. Anayserna av bandproven har omfattat bestämning av totafosfor, totakväve och biokemisk syreförbrukning (8007). Björksan och Vombsjöns utopp har även haten fosfatfosfor bestämts, Med utgangspunkt fran de manadsvisa bandproven har under varje manad tramportereda mär.gder av BOD7, fosfor och kväve beräknats (jfr MJ.!: ga 2:16)

2 i Sde 2 J. Bakter ioogiska undersökningar i Kingaväsån vid t v å tifäen (4 apri och 10 augusti} med provtagning på tov stationer (biaga 3:12). 4. Fysikaiskkemisk undersökning varje månad j Sövdesjöns tiföde från Snogehomssjön och i Sövdesjöns utopp samt j Sövdesjöns övriga tiföden vid sex tifäen (vinter, vår och höst) för att utreda sjöns fosfor och kvävebudget (biaga 4:1). 5. Fysikaiskkemiska unders1ikningar (Inkusive korofyahater) i Vombsjön pi fem stationer vid två tifäen (13 jui och 24 oktober, biega 5:12).

3 Sida 3. ESUL TA T AV :Z.2 PUNKTSPROVT AGNINGARNA (biaga 1:1 2) Syretistand Syrehaterna i juniprovtagningen ( ) understeg inte 7,O mg{. Fem stationer hade hater mean 7 och 8 mg/j. J Högsmöa 7,25 mg/j 19 Torp bäcken 7,70 mg/ 36 Veberödsbäcken 7,70 mg/ 49 Vid Sövdemöa 7,40 mg/.50 Utoppet ur Sövdesjön 7,85 mg/ Syreövermättnad konstaterades pa ngra stationer i Björkan och BrMn. septemberprovtagningen ( ) var syrehaterna genomgående något högre än i juniprovtagningen. Endast en staton uppvisade en hat under B,O mg/ (29 Nedströms Hurva Braan). Även nu föreag syreövermättnad pa ett större anta stationer. Störst övermättnad, 14 5 %, registrerades i utoppet från Sövdesjön (växtpanktons fotos) ntes). Situationen var ikartad ivombsjöns utopp, där övermättnaden dock var ngot ägre eer 125 o/o. Syreövermättnaden i Björksan uppströms Sjöbo var i huvudsak betingad av fastsittande paväxtager och annan undervattensvegetation. De bada undersökningarna gav en tifredsstäande bid av syresituationen inom hea avrimingsomradet. Syresituationen under 1988 kan ytterigare beysas av mätningarna frän provtagningarna var 14:e dag, vika här presenteras i diagramform i figur 14. Av figur 2 framgar att syrehaten vid stn 3 Högsmöa visade ett minirnurn i början pi jui med 6 6 mg/. övtigt ag syrehaten pa denna av hävd "känsga" de av vattensystemet över 7 mg/. Av figur 1 2 kan ockse utäsas att syrehaten i BrMn vid stn 2.7 Nedströms Eiinge var tifredsstäande med som ägsta värde 8,35 mg/ den september. Vid 22punktsprovtagningen den 7 sep tember hade haten stigit ti 10,45 mg/. Figur visar också de mycket höga syrehaterna i VombsjBn under varen i samband med kise agbomningen. Figur 4 iustrerar att syrehaten Torpsbäcken tidvis kan bi ag. Lägsta uppmätte hat är 56 mg{ fran den 4 jui. I Björkeans nedre opp och Kingaväsan före utoppet i Kävngean föreigger av at att döma inte nagra excepronet aga s):'rehater. Sammanfattningsvis kan konstateras att syrehaterna i 1988 rs undersökningar (iksom i undersöknigarna 1987) med fa undantag överskrider 7 mg/, viket värde enigt pubikationen "Bedömningsgrunder för svenska ytvatten" (SNV 1969:1) är krav för vatten ämpade för Joxartade fiskar.

4 Sida 4 15 O 5 o 1 c f 1 i figur 1. KP.VLING&I."'S VATTENVfiRDSFöRBiJID SYREHALER 1988; :A HALVr=f>.ET HUVUDFfiPJRN OCH BRÅÅN. 3 J, /. r,..,;,. \.. \ \' i,,,\11..,,.. " ' F 't ". '" #, _ \ '. t,, y M A M VECKA NR ' ' J ' STN 1? UTL. YOMBSJ... STN 27 BRFifiN STN 3 KfiV f'c.ean F i g u r 2. K VLINGE S VRTTENVÄRDSFöRBUND SYREHALTER 1988; 2:A HALVARET HUYUDFÄRm OCH BRÄÅN f 1 O 5 o MGt.....,,,,.,,. ' '. ',, \ ".. ' \,,#.. \,;\. ', J A...,... ',., '::?.. te / s o VECKA """' ' t ''...., t ' A ' '... ' J v j N D STN 17 U V0118SJ '... STN 27 8RAPJ'.I STN 3 KfiVLINGEAN

5 15 f. ' O 5 o Figur 3. KAVLINGfiNs VATTENVA. DSFöRB\JiD SYREHALTER 1988, =A HRLVRRET TORPSBÄCKEN, BJöRKRÅN OCH KLINGAVÄLSAN '. r r..jii!!"",.., t.. f, ' jr;' 1 11,, 11unh.,, ' tde u u uu 111 '""'!t \....., a..,... I JttiiiUUIIf \. '... '.. /\ f, 1 ' \..t..../,_ r. ' 3 c:; r J F M A M VECKA NR J '! ' Sida 5... KLJNGAV.r.J'>/ STN 35 ' """" BJöRKAA ("".,... "")(").:: I '\J TGKPSBf\C KEN STN o f1f f r ' Figur 4. KÄVNGEF\'S VATTENVFIRDSFöRBUND SYREHALTER 1988; 2:A HALVÅRET TORPSBÄCKEN, BJöRKRÅN OCH K UNGAVÄLSÅN r...,. " :/:' ' "t"t '" ' ' nuouu ' ' 'r5. J A 37 3 f 9 41 s o VECKA NR t N /o f, /"..,, t'.., r;.,, "' KtCAV. ÅN STN 35 ' """" BJCRKAF\H STN20 TORPSBÄC KEN STN 19

6 'Sida 6 Bokemis< syrefirbru<ning Liksom i tidigare ars redogöreser ( ) presenteras i tabe en beräkning av den syreförbrukning som orsakas av ni trifikaton, d v s O)(detion av ammoniumkväve ti nitretkviive. Vanigen utgör syreförbrukningen genom nitrifikation (BODN} ca 50 %.av 6007värdet men kan i ammoniumhatiga vatten bi betydigt större. Tabe. Jämförese mean normas" 8007värdet och syreförbrukning genom nitrifikation (mg/) Stston BODN 8007 BOD N Kävinge3n Nedströms Borgeby 5,7 0,3 4,1 z Högsmöa 4,1 2,0 2,9 9 Nedströms Braan 4,2 0,3 3,8 20 Björksan vid ut!oppet i Vombsjön 3,7 0,9 2,3 BrMn 27 Nedströms Einge 8,6 7,8 2,6 Sandbybäcken 33 Nedströms S Sandby Kingaväsan 36 8,5 3,2 12,0 Veberödsbäcken 7,4 6,0 4,4 46 Broekabäcken nedströms Bientarp 2,8 6,4 10,0 1,9 0,4 0,6 0,5 0,3 34,0 1,8 9,3 juniundersökningen är BODN högt i Braan, Veberödsbäcken och i Brackabäcken. sistnämnda fa skue vattendragets syrehat starkt reduceras om nitrifikationen varit snabb. J septemberunders:!kningen är syreförbrukningen genom nitrifikation teoretiskt mycket hög i Sandbydi<et och i Broc<abäcken. 8007värdena i dessa tv& fa torde i huvudsak ha orsakats av nitrifikation. J september är den av nitrifikation föror akade syreförbrukningen ag vid stn 3 Högsmöa och stn 27 Nedströms EUinge, viket sammanhänger med god nitrifikation! reningsverken. Ur recipientens syresynpunkt är det önskvärt med god nitrifikation i reningsverken.

7 Sida 7 Fosfor juniundersökningen H!g fosfornaten i Vombsj5ns utopp pa 35 ug/1 P, viket är obetydigt högre än den naturiga bakgrundsnivan om ca 25 ug/1 P. En successiv ökning ti ett värde pa 111 J9/I vid mynnin g en Öresund före g. Björksan reduceradee fosfornaten fran 257 ug/1 nedströms Östraby (stn 25) ti 78 ug/ vid inoppet i Vombsjön. Br:;an gav Eingeverket endast upphov t en ca 15procentig ökning av fosforhaten, Veberödsbäcken var totafosforhaten 795 ug/1, viket VI' det nögsta fosforvärdet i denna provtagning. septemberundersökningen var fosforsituationen annorunda. Da ämnade Vombsjfin ett vatten med en totafosforhat pa 156 ug/1, viket resuterade i förhöjda fosforhater nedströms Kävingean. Braan syntes utsäppet fr!in Eiingeverket ej paverka fosforhaten. Liksom i juniundersökningen tihörde fosforhaterna i Braan de högsta inom vattensystemet. Det far anses vare en angeägen uppgift att reducera totafosforhaterna inom hea avrimingsomrädet. Kväve J juni karakteriserades fyra stationer ev totakvävehater över 7 mg/, nämigen stn 25 Björksan nedströms Östraby, stn 27 Braan nedströms Ei inge, stn 23 Sandbybäcken nedströme S Sandby AR och stn 36 Veberödsbäcken nedströms Veberöds AR. r september däremot var Ssndbybäcken ensam med en hat om 4 mg/ N. Näst högsta v er Veberödsbäcken med 6,6 mg/ N. Huvuddeen av kvävet är mestades nitratkväve bortsett från Sandbybäcken i september, da ammoniumkvävet dominerade, $amt Kävingean nedströms Vombsjön i september och Kingaväsan nedströms Sövdesjön såvä i juni som september. Nitratkvävet igger i dessa vattendragsavsnitt pa!ag niva på grund av upptagning från panktonager och denitrfikation. Mer eer mindre förhöjda ammoniumkvävehater pivisades nedströms reningsverken vid bada provtagningstifiiena. I september var dock paverken rirga nedströms Käv!)ge och nedströms Einge. Med utgangspunkt från föreiggande anaysvärden kan det vara av inr!$&e att utvärdera vattenkvaiteten försagsvis ut fiskesynpunkt genom att göra en jämförese med det försag ti riktvården för fiskevatten som framgar av SNV:s "Bedömningsgrunder för svenska ytvatten", se tabe 2.

8 Sida 8 Tabe 2. Försag. ti riktvätden för fiskevatten (SNV 969:) Vatten äm Vatten äm Mindre Oämpiga pade för pade för goda Jaxartede annat eko fiske vatten fiskar nomiskt be vatten t ydesef u t fiske fiske Temperatur o c >20 >25 Smakverkan pa fisk svag tydig Siktdjup m 0,4 Syre mg/ <7 <5 <3 Syreövermättnad % >110 >125 >150 ph 6,58,5 6,08,5 59 <5 >9 Ammonium (kväve) mg/ >0,2 (0,16) >1,5 (1,17) Ur syre och ammoniumsynpunkt torde huvuddeen av rinnande vatten tihöra grupp.erna och 2. Med hänsyn ti att siktdjupet ofta är ringa, iksom att betydande syretivermättnad och höga ammoniumhater kan förekomma, maste vissa dear av vattensystemet nedkassas ti grupperna 3 och 4.

9 .. 2. PROVTAGNINGARNA VAR 14:e DAG Sida 9 Redovisning av resutaten fr in provtagningarna var 14:e dag J ämnas sin hehet biagorn 2:16. figurerna 57 presenteras manadshaterna av totafoafor, fosfatfosfor (endast stn 20 Björksan och stn 17 Vombsjöns utopp) och totakveve. En sammans eining över de kvartasvis transporterade mängderna av totafosfor, totakväve och BOD7 ämnas dessutom nedan i tabe. Tabe J. Sammanstäning över kvartasvis transporterade mängder fasfor, kväve och BOD7 i Kävingeän och dessbföden 1988 station Kvar Qmede Transporterad mängd, kg ta under pe TotaP TotaN BOD7 rioden mj/s Björk a an 12, JOO 2 2, eoo , JJ , B2 JOO KävingeAn, Vomb 12,4 B sji:ns utopp 2 1, JOO 3 1, , Kingaväsan 6, JOO 2 2, " J 1, ,5 JOO J BrMn 5, , , ,8 2 JO J 300 Kävingean, 28, Högsmöa 2 7, , ,

10 r ' Sid< ug/!! 300 t 200 t r t 100 t t t o W!IU iu JMNJSr r FAJAO TORPS VOKBSJtiNS KLINGA BR.UN KÄVL NGEN, BJöRKAN BÄCKEN UTLOPP V'ÅLSN Ht5GSKöLLA ' Figur 5. Månadsha t av totafosfor vd 6 stationer inom Kävinge ns avrnningsomrade. Månadshaten är anayserad på födesproportionet bandat prov från två provtagnngstifä en.

11 Sida 11 Fosfor Se fig 5 och 6.Tabe 3 visar att ca 2.5 ton fosfor tiförts Vombsjön fran Björkaan 1988 mot ca 13 ton Av dessa 25 ton. tifördes knappt 50% under första kvartaet. Dan minsta mängden, 6 %; tifordes under J:e kvartaet. genomsnitt har 50 % av totafosforn utgjorts av fosfatfosfor. Fr an Vo mbs) ön uttransporterades totat 17,3 ton varav 13,7 genom utoppet och resten 3,6 ton via sydvettens vattenuttag. Uttransporten via utoppet var störst i januari med ca 3,6 ton och minst i juni med 40 kg. Vid HögsmöJa passerade 46,4 ton 1988 mot 32,8 ton % transporterades :a kvartaet (11,9 ton i februari eer 25 %). De minsta mängderna transporterades i juni och oktober med 1,1 respektive 1,2 ton. rran Kingaväsan fick Kävingean 8,0 ton fosfor (4,4 ton 1987) med största mängden 1,59 ton i januari och minsta i oktober eer 140 kg. Bräan bidrog med 10,9 ton (9,0 ton 1987). Här dominerade februari med 2,8 ton, medan minsta mängden 100 kg transporterades i juni. Den specifika fosfortransporten för hea Kävingetns avrinningsomrade under 1988 uppgick ti 0,38 kg/ha, viket är avsevärt ägre än genomsnittet för tidigare är enigt Mijöpanegri.4>Pens utredning VATTEN. Derapport om vattenföroreningar i Mamöhus än samt Försag ti ftgärder Här anges fosfortransporten ti 0,58 kg/ha. Totakväve figur 7 presenteras de manadsvise totakvävehaterna. F"ran Björksan fick Vombsjön mottaga ca 1114 ton kväve (mot 737 ton 1987) varav 262 ton i januari {mest) och 7,9 ton i juni (minst). Arsmängten är sä e des c:a!>o % större än Cirka 576 ton kväve ämnade Vombsj!in vie utoppet och 105 ton via AB sydvattens ravattenuttag. Vid Högsmöa transporterades ca ton kväve, viket är nästan dubbet mot Manadstransporten dominerade i januari men nästan ika betydande transporter förekom i februari och december. I juni däremot passerade bara 36,4 ton kväve. VIa Braan transporterades ca 669 ton kväve ti Kiivingean {443 ton 1987). Här var ökningen ca 50 %. Cirka 1/4 av mängden var att hänföra ti januari. Den minsta mängden, 5,8 ton, förekom juni. Fran Kingaväsan fick Kävingean mottaga ca 321 ton kväve med den strsta manadstransporten om 77 ton i februari och den minsta 4,4 ton ]ui. I Kingaväsan hade kvävetransporten mer än fördubbats 1988 mot Den specifike kviivetnnsporten 1989 för hea Kiivingeans avrinningsomrade uppgick ti 22 kg/ha, viket överensstämmer med genomsnitt för tidigare ar enigt Mijöpanegruppens utredning. Vombsji:n tifördes 692 ton syreförbrukande substan via Björkaan (599 ton 1987). 569 ton ämnade sjön vis utoppet och 136 ton via AB sydvattens ravettenintag, viket innebär en nettoproduktion av syreförbrukande subatans i sjön om ca 23 ton. Tiförsen var kart störst i januari och detsamme gier uttransporten. Anayserna tyder pa en förhaandevis ag panktonagproduktion under sommaren och hsten 1988

12 200 u g/ Sida 12 r f f f f : 50,..._ i: t ' o ' J F M A M J J R S O N D BJÖRKALN VOMBSJÖNS UTLOPP figur 6. Månadshat av fosfatfosfor vid 2 st atoner inom Kävngeåns avrinningsomrade. Månadshaten är anayserad på födesproportionet b ndat prov från två provtagnngstifäon JMMJSN FAJAO TOf\PS BÄCKEN VOIIBS.JöNIS! Ki tiga UTLOPP VÄLSÅN K:A.'VL NG EI.N HöGSMÖLLA Figur 7. M nadshat av totakväve vid stationer inom Kävingeåns avrinningsoqrådc. Hån dshaten är anayserad p födespro portoneit andat rrov fr n tv provt?n n stifäe.

13 Sida D Vid Högsmöa var arstransporten 943 ton 8007 mot 582 ton 1987, eer en ökning med ca 25 'If,. De högsta transporterade mängderna, ton, uppmättes januari, mars och december och de minsta, 4559 ton, i juniaugusti. Arstiförsen tran 8rMn var 3 ton mot 318 ton 1987 (ökning med ca 40 %). Mars och december hade de s örsta mängderna. F'ran Ki ngaväsan mottog Kävingeari under ton 80D7 mot 265 ton 1987, d v s en ökning med endest 10 %. Januari och mars dominerade, föjda av december. den här gjorda redovisningen har inte tiförsen av närsater och syreförbrukende substans fran Torpsbäcken diskuterats. De gjorda mätningarna, där födesmätningarna är behäftade med viss svaghet, redovisas föjande tabe, där en jämförese med Björksan även ämnas. Vattendrag Arstransporter 1988, ton TotaP TotaN BDD7 Björksan 25, ,2 682,3 Torpsbäcken 2, 7 BB, 31,3 Torpsbäck en, % av 'Björkaan 10,8 7,9 4,6 Mängderna är icke försumbara da det gäer beastningen pa Vombsjön. Si<inad i irstransporter tabe 4 ämnas en jämförese av de Arsvis transporterade mängderna ev fosfor, kväve och BOD7 under 12t.rsperioden vid fem ev mätstationerna (Torpsbicken ej medtagen). Dessutom redovisas arsvattenmängdema. Resutaten är även grafiskt presenterade i figur 811. Av figur 9 framgar att även om totafosformängderna 9BB var högre än 1987 var de icke extremt höga i jämförese med tidigare mätningar. Av figur 10 kan däremot utäsas att kvävemängderna för samtiga provpunkter bet)'digt mer närmar sig tidigare uppmätta höga värden. Detta gäer ocksi 80D7 (figur 11).

14 Sda 14 Tabe 4. Jämförese av transporterade mängder ev fosfor, kväve och 6007 aren station Ar Vetten Transporterad mängd, ton mängd TotaP TotaN 8007 M(m3) Björkaan utfödet ,1 13,7 658 i Vombsjön ,2 8, ,8 }4, ,8 36, ,4 33, ,7 24, ,1 12, ,2 18, ,4 33, ,0 22, ,3 12, ,3 25, (13,0)* V.ombsjiins utopp JJ,J 12,3 369 AB Sydvattens uttag ,3 5, ,2 19, ,5 16, ,6 18, ,5 12, ,4 12, ,9 17, ,2 17, ,2 17, ,7 7, ,0 17,3 6B ,3 (8,5)* Kingaväsån, infödet ,1 3,9 111 i KäviQeän ,0 3, ,6 6, ,4 1 0, ,9 9, ,5 7, ,3 5, ,4 7, ,7 8, , ,3 4, ,2 8, Braan, vid Eiinge ,3 24, ,1 8, ,7 15, ,9 25,1 S ,6 24, ,8 15,8 650 > ,2 10, ,1 10, ,2 641 > ,5 13,2 426 > ,6 9, ,3 10, , >419 >299 * Fosfatfosfor

15 S!da 15 Tabe 4. Forts Stetion Ar Vatten Transporterad mängd, ton mängd TotaP TotaN 6007 M(m3) Kävingeån vid ,2 70,0 751 H6gsmöa , , ,7 69, ,9 94, ,8 107,9 J ,0 57, )96,4 50, ,2 8B,J J25 J74, ,3 34, , J ,8 32, } ,7 46,

16 Sida 16 Stn 20 Stn 17 Stn 35 Stn 27 St n o 8j6rkan; ngaväs ktfv ingen; vid utft:det n; infiö vid Hög i Vant,t.jDI\ det 1 <.ävop m!so ingeån 88 Fig 8. Arsvettenmängder inom Kävingeans avrinningsomrade To1aHos torvår o ' j0rkain: vid utf! det VombjBns!opp brå n; "'" E inge Uv ngtn; vid KHgs.,jJa Fig 9. Transporterad mängd totafosfor inom Käv!ngea's avrinningsomrade

17 Sida 17 Stn 20 Stn 17 1ontår Stn 35 Stn 17 Stn , ' 88 Bjarka3n i vid utf det Vomb 7? BriAn; vid U I ng e BB r.» v 1 i ng e m; vid H!g s on511 Fig 10. Transporterad mängd totakväve inom Käv!ngeånR avrimingsomrade 'k BB 8j:\rko n ; vid utfu> dtt Voob j& KXvngtAn; vi d Hög s miia Fig 11. Transporfarad mängd BOD Inom Kävngeans avrinningsomrade

18 Sida 18 e astning från reningsverk Från änsstyresens mijövårdsenhet och kommunerna har uppgifter erhåits om de under 1988 utsäppta miingdema 8007, fosfor och kvive. Dessa uppgifter har sammanstäts i tabe 5. tabe 6 görs en jämförese på årsbasis me! an beastningen frän reningsverken och de totat transporterade mängderna enigt tabe 3. Föjande kommentarer kan göras. J Björkaän var 8007beastningen, 7 %, fosforbeastningen 7 % och kvävebeastningen J,4 %. I Kingaväsån var 9007beastningen nagot ägre eer 0,8 %, fosforbeastningen ikasa eer O,B %, medan kvävebeastningen var högre eer 4,3 %. J Brään (nedströms Enge) var beastningen avsevärt atörre än i Björkaån och Kingsväs&n: för ,8 %, för fosfor 15,7% och för kväve 12,7 %. T Kävingeån vid Högsmöa var beastningen iksom tidigare endast obetydigt ägre än i BrMn: för ,0 %, för fosfor, %och för kväve 12,4 %. En jämförese med 1987 visar att den procentuea beastningen fr an reningsverken minskat, viket i huvudsak sammanhänger med att de totaa transporterna öket. Beastningen frn reningsverkan (kg/är) framgr av nedanstiende sammanstäning. BOD7 TotaP TotaN Bjckkean JJ KingaväsAn Braän JO BJS Kävingean on B JJJ 465 Medan beastningen frän punktkäorna pa arsbasis är åg (högsta värdet iir 15 7 % vad av6er fosforbeastningen i Br3n), bir biden annorunda om man gör en mera detajerad studie. J tabe 7a7d har gjorts en beastningsstudie pä kvartaabesis, varvid antagits att beastningen frän reningsverken varit ika varje kvarta. Under :a kvartaet är givetvis den procentuea beastningen ägst e.fter om totatransporten var högst under denna tid. Under 2:a kvartaet erhös Bt!än en fosforbeastning fran reningsverken pa c:e 58 % och en kvävebeastning på ca 38 %. Under J:e kvartaet var fosforbeastningen i Braan 32% och kvävebeastningen hea 79 %. Även vid Högsmöa var de procentuea andearna höge: Fosfor 26% och k.väve 58 %. Trenden var ikartad 1987 men nf!.got mindre utprägad.

19 Sda Y Tabe 5. Sammanstäning över beastningen pa Kävingeans vattensystem fran kommunaa och Industriea förorenare 1988 avseende 8007, totafosfor och totakväve (kg/ar) Avoppsreningsverk Björkaän Östra by Lövastad Kaseröd Vanstad Sjöbo SkaneT renas Kingaväsan Sövda Bientarp Ve ber öd 9007 T ota f os f or a Totakväve JJ JS O 015 Braan Löberöd Hur va n E.inge Kävingean Askeröd Harösa P7 Torna Häested Revinge by Fyinge S Sandby Örtofta SSA, Örtofta Hastad AB Feix, Kävinge Kävinge, kommunaa AR Kävinge, Industriea AR Hög Bor ge by JO JO } }}

20 Sida 20 Tabe 6. Jämförese mean beastning fr an reningsverk och totat transporterade mängder 6007, totafot for och totakväve 1988 Vattendrag 8007 Totafosfor Totakvave Björksan (infödet i VombsJBn) Totat, kg Reningsverk, kg % ,7 42} 1, ,4 Kin9aväsån Totat, kg a o3o Reningsverk, kg % 0,5 O,B 4,3 Braan (nedströms Einge) Totat, kg 443 JOO 10 8BO Reningsverk, kg % 6,8 15,7 12,., Kävingean (vid Högsmöa ink beastning från Bråån och Kingaväsan) Totat, kg Reningsverk, kg % , , ,4

21 Sida Z Tabe 7a. Jämföresa mean beastning från reningsverk och totat transport'!racte mängder BOD7, totafosfor och totakväve kvartaet 1988 Vattendrag BOD7 T otat osfor Totakväve Björkarm (infödet Vombsjön) Totat, kg Reningsverk, kg % Kingaväsan Totat, kg Reningsverk, kg % z 978 0,8 155 JOO 399 0, ,9 1, ,4,R Bra an (nedströms Ei nge) Totat, kg R eningsverk, kg % , BOD ,6 5,8 Kävingeån (vid Högsmöa ink! beastning fran Braen och KUngeväsan) Totat, kg Reningsverk, kg % , ,9 5,9

22

23

24 Sida 22 Tabe 7b. Jämf5rese me!an beact ni ng fra n reningsverk och totat transporterade mängder BOD7, totafosfor och totakväve Z:e kvartaet 1988 Vattendrag BOD7 Totafosfor Totakväve Björksan (infödet Vombsjön) Totat, kg Reningsverk, kg % 6,1 Kingaväsan Totat, kg Reningsverk, kg 399 % 0,7 Braän (nedströms Einge) Totat, kg Reningsverk, kg % D, Kävinge an (vid. Htigsmöa ink! beastning fran BrMn och K ingaväsan) Totat, kg Ren i ngs1 erk, kg % 11,8 2 0) , ,O , , , , , ,4

25 t Sida 23 Tabe 7c. JämfBrese mean beastning fra n reningsverk och totat transporterade mängder 8007, totafosfor och totakväve 3:e kvartaet 1988 Vattendrag Totafosfor Totakväve Björkeän (infödet i Vombsjön) Totat, kg JS 000 Reningsverk, kg % 8,9 7,3 27,2 Kingeviisa.n Totat, kg Reningsverk, kg %.3,2 2,2 24,3 Brain (nedströms Enge) Totat, kg Reningsverk, kg % 58,2 32,0 78,8 Kävinge ån (vid Högsmöa!nd beastning fran Braan och K!ngaväsån) Totat, kg Reningsverk, kg % 12,4 26,3 S7,9

26 ' Sida 2.4 Tabe 7d. Jämförese mean beastning tran reningsverk och totat transporterede mängder BOD7, totafosfor och totakväve 4:e kvartaet 1988 Vattendrag BOD7 Totafosfor Totakväve Björkaan (infödet i Vombsjön) Totat, kg } Reningsverk, kg % 1,4 1,1 2,8 Kingaväsan Totat, kg JOO Reningsverk, kg J 448 % 0,5 BrUn (nedströms Einge) 1,3 5,7 Totat, kg 16S Reningsverk, kg % 4,6 18,4 9,6 Kävinge an (vid Högsmöa ink! beastning fr an Braan och KingaväJsan) Totat, kg Reningsverk, kg % 4,2 n,4 9,6

27 Sida 25 För att ytterigare beysa eventue paverkan pa recipienten fran reningsverken Jämnas i tabe 8 en sammanstäning av medehaterna i utgeende vatten ev 8007, totafosfor och totakviive. Som vanigt är 8007 hetsrna höga i de verk som utgöres av bioogiska dammar (t ex 2830 mg/j i Askeröd och Harösa, 90 mg/ i Feix, Kävinge). Hater tiver 10 mg/! redovisades ock'se fran Löberi:Sd, SSA Örtofte, Kävinge industrireningsverk och Hög. Totafosforhater över i mede mg( redovisades fran SkaneTranas, Löberöd, Hurva, Askeröd, Harösa, Örtofta, AB Feix, Kävinge och Hög {nu överpumpning ti Borgeby reningsverk). sa Jaga medehater som 0,2 mg/j uppmättes i utgaende vatten fran Sjöbo, Sövde, Veberöd och Einge. Totakvävehaterna ag mestades inom intervaet 2030 mg/. Markant höga värden redovisades fran Bientarp (41 mg/) och fran Kävinge industrireningsverk (69 mg/). Laga kveivehater föreag iksom tidigare i utgaende vatten fran de bioogiske dammarna och fran markbädden i H stad. Ändrade avoppsförhaanden Kävinge kommun: Det aggrediga avoppsreningsverket i Hög har tagits ur d ri ft och avoppsvattnet överföres t Borgeby reningsverk. Försöksdrift med kvävereduktion har pagatt vid industrireningsverket i Kävnge. 2. Esövs kommun: Esövs kommun och P7/Fo 11 Fortenheten hat gemensamt ans:kt hos änsstyresen om tistand enigt mijöskyddsagen att överföra avoppsvattnet fran Haröse samhäe ti P7/Fo 11 avoppsreningsverk Revingehed. Vid Löberöds och Hurva reningsverk har pagatt paneting för utbyggnad b e ti kemisk fäning.

28 Sida 26 Tabe B. Sammanstäning av haterna BOD7, totafotfor och totakväve (mg/) i utgaende vatten fran avoppsi'en!ngsverk TotP TotN Björksan östra by 17' 9 0,95 10,9 Lövest ad,!> 0,27 22,0 Kasaröd 3,5 0,25 21,5 Vanstad 6,5 0,35 21, 0 Sjöbo 6,5 0,18 Z0,5 SkaneTranas 19,0 3, 7 17,6 Kingaväsan Sövde 2,2 0,19 23,8 Bientarp 6,9 0,22 41,0 Veberöd 2,7 0,11 26,1 BrMn Löberöd 16,0 3,97 17,9 Hurva 14,6 3,10 13,0 EinQi! 5,7 0,1 17,2 Kävinge an Askeröd 28,0 1,3 10,9 Harösa 30,0 5,57 18,0 P7 4,3 0,24 12, 0 Torna Häested 1,5 0,2 6 25,8 Revingeby 3,3 0,48 18,8 F"! y inge 8,8 0,38 22,5 S Sandby 8,0 0,29 24,0 Örtofta 9,3 3,46 17, SSA Örtofta 12,5 0,58 15,5 Hastad 0,9. 0,90 5,5 AB Feix, Kiivinge 90,0 2,2 9,6 Kävnge, kommunaa AR 4,4 0,096 26,0 Kävinge, Industriee AR 16,3 0,63 69,0 Hög 26,0 1,55 (25) Bor ge by 6,4 0,58 28,0

29 Sida 2"1 J. BAKTERIOLOGJSKA UNDERsÖKNINGAR KLINGAVÄLSAN.. Inom K!ngaviHsa.ns avrinningsomrade genomföres vart J:e ar en bakterioogisk kontro vid t va tfäen med avsikten att f a en uppfattning om vattnets ämpighet som dricksvatten för hu djur. Kontroen genomföres pa sammenagt 12 stationer des pa varen före betn!ngss!isongens början, des under högsommaren. Aneynesutaten redovisas i biagorna 3:12. I apriunders ökningen var vattnet otjänigt pa samtiga stationer, medan i augustiundersökningen t va stationer hade med tvekan tjänigt vatten. Mycket höga bakterie a förekom i Broekabäcken även uppströms Bentarps reningsverk, i Veberödsbäcken och i apriundersökningen i stn 52 Bäck väster Veberöd. Den bakterioogiska vattez kvaiteten 1988 var vä överensstämmonde med tidige.re ars undersökningar.

30 Sida 28 4, F'YSIKALISKKEMISKA UNDERSÖKNINGAR SÖVDESJÖN enighet med arbetsprogrammet för 1988 har provtagningar och fysikaiskkemiska anayser utförts i Sövdesjöns tiföden och utopp. Däremot har inga undersökningar verkstäts ute i sjön. Föjande vattendrag har studerats, se karta figur 12. A Sövdesjöns utopp 12 B Bäck frän Sövdeborgssjön 6 c Tiföde från Snogehomssjön 12 D T ockarpsbii eken 5 E Bäck frän söder 3 F Navrödsbäcken 6 G Bemngabäckan 6 H Dike frän pumpstation väster om sjön 3 Bäck fran Karup och Bients 5 Anta prov Som framgär av sammanstäningen har provfrekvensarmt varit oika. Frekvens och tidpunkter grundas pa SNV:s Amänna räd 86:3. Recipientkontro Vatten. Sövdesjöns utopp och i ti!födet frän Snogehomssjön har prov tagits varje månad. I bäcken frän Sövdeborgssjön, i Navrödsbäcken och i Beingabäcken skedde provtagningar enigt programmet i februari apri och i oktoberdecember. I de resterande tifödena, som biades provtagningsprogrammet senare, gjordes provtagningarna i marsapri och oktoberdecember. Vid provtagningarna gjordes mätningar och uppskattningar av födena. Anaysresutaten presenteras i biaga 4:14. A. Söv.deajöns utopp De ägsta syrehaterna registrerades i maj och augustr med 8,80 8,85 mg/ motsvarande 8692 % mättnad. Betydande syreövermättnad förekom i junijui med ca 140 % i samband med panktonagut veck ing. 8DD7värdena understeg mg/j i januarimars, varefter ökning skedde samband med den sedvaniga agutveckingen. Maxvärdet var 7,2 mg/ i september. Däremot var BOD7värdet endast 1,2 mg/ i oktober, ett värcfe som var korreerat med äga fosforvärden, viket synes tyda på en tifäig ag transport av panktone!ger. Den för ager ättigängige fosforn, fosfatfosforhaten varierade mean 5 och 46 ug/1 P (mede 21). Totafosforhaten varierade mean 14 och 117 ug/1 P (mede 70). Under juniaugusti uppnadde totafosforn maxvärdena ug/j P i samband med agproduktionen. Fosfatfo3forhaten iir i genomsnitt 30 % av totafosforhaten.

31 Figur 12 Sida 29 SÖVDESJÖN ,...,' :.,.. ' ' ', '. ' '.,. ' :, : ' ': ' ',.: :. :... :,. '.,:: ' :. A SÖVOESJöNS UTLOPP B BÄCK FRÅN SÖVDESORf'SSJÖN C TILLFLÖDE FRÅN SNOG EHOL1SSJÖN D TOCKARPSBÄCKEN f: BÄCK FRÅN SÖDER PROVTACNINGSPUNKTER ' J / ,.., _... ' F NAVRÖOSBÄCKEN (3 BELLINGABÄCKEN H FRÅN PUHPSTN v OH SJÖN BÄCK FRÅN KARUP OCH BLENTA

32 Sida 30 Kväve Nitratkvävekoncentrationen har en typisk säsongkurva, som visar att under juniaugusti hade at nitrat upptagits av växtpankton (möjigen även denitrifikation). Den högsta totakvävehaten föreag i november med 4,0 mg/ N, medan sommarens hater var nere i 0,81, 7 mg/, viket saunda är kvävennehaet i den organiska substansen i agerna. B. Tiföde frän Sövdeborgssjön Anayserna visar att syrehaterna tidvis kan vara förhaandevis 19ga som i maj och oktober d mättnadsgraden åg under 50 %. BOD7haterna åg mean 3 och 4 mg/. Fosforhaterna kan tidvis vara höga som i apri da totafosforhaten var 184 ug/1 P. Nitratkvävehaterna var däremot pnfaande åga även under vintervar med 0,60,B mg/ N. Under apri och på hösten var nitra kvävehaterne äge. Totakvävehaten visade mindre variation ,5 mg/ N. C. Tiföde frän Snogehomssjö n Syrehaterna visade övermättning i aprim8j. Under juniseptember översteg haten inte 7 mg/ och någon övermättnad föreåg siedes ej. Heten syreförbrukande substans var högst i maj med 9,2 mg/. Medevärdet för de 12 provtagningarna var ett BOD7värde pi 5,1 mg/. I augustiprovtagningen hade a fosfatfosfor konsumerats. övrigt varierade J: a terna mean 12 och 60 u g/ P (medeta 25). Totafosforhaten visade en ärstidskurve med maxvärden 9512> ug/1 P i juniaugusti (mede 81 mot 70 i utoppet frön Sövdesjön). Kväve Nitratkvävekoncentrationerna visade samma arstidskurva som i Sövdesjöns utopp med hater mean 0,04 0ch 0,07 mg/ i juiseptember. De hö g sta koncentrationerna uppmättes i februarimars med 2, 7 mg/. De ägsta totakvävehaterna föreag i jui och september med 1,2 respektive 1,4 mg/ N. Fosfor och totakvävehaterna, mätta som medeta, var nagot högre i tifödat frän Snogehomssjön än i utoppet frän Sövdesjön. D. Tockarpsbäcken Mycket äga syrehater uppmättes i apri och oktober. BOD7haterne var emeertid samtidigt inte pafeende höga (oktober <1,0 mg/). Fosforhaterna visade tydigt förhöjda värden i apri (jfr föde frän Sövdeborgssjön). Nitratkvävet reducerades frän 2,2 mg/ N i marsapri ti 0,13 mg/ N i december. Samtidigt minskade totakvävehaterne. Medan medehaten pa nitratkväve var 1,3 mg/ N dessa fem provtagningar, var totakvävehaten 2,8 mg/ N.

33 Sida 31 E. Bäck ti Sövdesjön frän söder Även om det endast här föreigger tre provtagningar kan konstateras att syreha ten var starkt reducerad i november (5,4 mg/) och BOD7vardet högt i oktober (9,9 mg/), d! även fosforhatern:: var höga. Nitratkvävehaterna var!äga samtiga tre prov, varför nagot nitr:: täckage ej syntes förekomma. F. Navrödsbäcken Syrehaterna var tifredsstäande med ett ägsta värde på 8,85 mg/. BOD7värdena pendade mean 1,7 och 4,5 mg/. I kombination med syrehaterna får dan organiska beastningen bedömas som måttig. fem av provtagningarna var totafosforha tern:: obetydigt högre än fosfatfosforhaterna (63 ug/1 P mot 49 ug/1 P). I oktoberprovtagningen uppmättas däremot en totafosforhat på 360 ug/1 P tisammans med ett extremt föde på 1,5 m3/s. Detta fosforvärde torde sammanhänga med förekomst av uppsammat materia som föjd av erosion. " Nitratkvävehaterna var genomgående höga, 2,14,2 mg/ N och utgjorde en betydende de av totakväveha ten, ca 50% i genomsnitt. G. Beinga bäcken Syrehaterna var utan anmärkning med mättnadsvärden mean 82 och 100 %. BOD7värdena varierade mean < och 4,3 mg/, varför organiska beastningen fär betraktas som måttig. Fosfatfosforhaten var medeta 42 ug/1 P och totafosforhaten i medeta 61 ug/1 P. Några extremvärden var ej förhanden. Även i detta bi föde var nitratkvävehaterna höga eer i medeta 4,9 mg/ N och utgjorde i genomsnitt ca 70 % av totakvävet. H.?u mpstation väster om Sövdesjön Provtagning utfördes här endast i oktoberdecember 98B, viket medför att materiaet är itet och karakterh eringen osäker. Dan ägsta syrehaten var 7,2 mg/ eer 60 % och BOD7värdena varierade mean 3,2 ocn 4,5 mg/, d v s inte några extrema eyreförbrukningar. Fosfatfosforvärdena åg på en konstant nivå på 5859 ug/1 P. Totafosforvärdena novemberdecember!g obetydigt högre, men betydigt högre i oktober (112 ug/1 P) i kombination med ett nitratkvävevärde på 7,4 mg/ N (totakväve 11 mg/ N) I oktober var vattnet utan tvive påverkat av utakning. I. Bäck fran Karup och Bients Lägsta syrehat var 6,0 mg/ och uppmättes i maj. Obetydigt högre hater uppmättes oktober och november Även om BOD7värdena icke överskrider 3,5 mg/, antyder anaysresutaten päver<an av or ganisk förorening. I apriprovtagningen var s3vä fosfor som kvävehaterna åga i förmande ti de senare provtagningarna. Medehaterna av fosfatfosfor och totafasfot är 86 respektive 9 ug/1 P och för nitratkväve och totakväve 3,8 respektive 6,6 mg/1 N.

34 Sida 32 J tabe 9 ämnas en sammanstäning av medehaterna av totafosfor och totakväve frön samtiga provtagningar i respektive vattendrag. Här gäer det dock att ha minnet materiaets oikformighet. Tabe 9. Sammanstäning av medehaten av fosfor och kväve Vattendrag Föde Fosfor Kväve m3/s ug P/1 mg/ P04P TotP N03N TotN A Sövdesjöns utopp 0,23, ,O 2,5 B c Tiföde frän Sövdeborgssjön 0,0050,05 72 O 0,4 Tiföde fran Snogehomssjön 0,252,0 25 B 0,9 2,1 2,7 D Tockarpsbä eken 0,0030, ,3 E Bäck fran söder 0,0050,01 42 BO 0,12 2,8 2,4 F Navrödsbäcken 0,121, ,4 6,2 G Beingabäcken 0,100, ,9 H Pumpstation ,27,4 7,1 1,011,0 Bäck frän Karup och Benta 0,050, ,8 6,6 Av tabeen kan utäsas att samtiga medehater av totafosfor ca 2 5 ggr överskrider den totafosforhat om 25 ug/1 P som anges som absouta maxgräns för undvikande av massutvecking i en sjö av biagröna ager om N/P kvoten som i Sövdesjön är större än 10. Sjön är atsä vägödd med fosfor. De ägsta fosforhaterna är att finna i Navröetsbäcken och Beingabäcken med i genomsnitt ca 60 ug/1 P. För kvävet gäer föjande. proven frän Navrödsbäcken, Beingabäcken, Pumpstation och bäck frän Karup och Benta är totakvävehaterna 2 3 ggr högre än i de övriga proven och nitratkvävet utgör ofta mer än.50 %. Här föreigger p& verkan av markurakning. Pa basis av anaysmateriaat av totafosfor och totakväve och utförda födesobservationer har ett försök gjorts att upprätta en fosfor och kvävebudget för Sövdesjön för J tabe 10 ämnas en sammanstäning av ti och fran sjön transporterade mängder av dessa ämnen. Härvid mste päpe<as att en osäkerhet finns i beräkningarna, d manadsanayser endast föreigger frän Sövdesjöns utopp och ti födet fra n Snogehomssjön. Ur tabeen framgar att den dominerande fosfortiförsen kommer frän Snogehomssjön men även Navrödsbäcken och Beingabäcken är betydande fosforkäor. Tiförsen av fosfor via pumpstationen pä Sövdesjöns västsida har icke kunnat beräknas, da födesuppgifter saknas. Tiförsen av kväve sker i huvudsak fran Snogehomssjön och genom Navrödsbäcken och Beingabäcken.

35 Sida 33 Tabe 10. Beräkning av under 1988 transporterade mängder av totafosfor och totakväve fr in och ti Sövdesjön Vattendrag Totafosfor Totakväve kg ton A Sövdesjöns utopp ,6 B Tiföde frän Sövdeborgssjön 74 1,7 c Tiföde frän Snogehomssjön ,8 D Tookarpsbäcken 35,o E Bäck fran söder 15 0,5 F Navrödsbäcken ,2 G Beingabäcken ,0 H Pumpstation r Bäck fran Karup och Benta 50 3,2 Summa ,4 Av nedanstäende tabe framgar att en uppagring av såvä fosfor som kväve synes ha.skett i Sövdesjön 1988, även om storeken är osäker. För kväve kan ocksä ske en avgång ti atmosfären (denitrifkaton). Variabe Totafosfor Totakväve kg ton Tiförse Bi föden ,4 Atmosfäriskt nedfa 56 2,2 Totat ,6 Utförse ,6 Differens ,0 I utredningen "De sydvästskånska sjöarna. En kunskapssammanstäning", Länsstyresen i Mamöhus än, Naturvardsenheten. Meddeande Nr 1987:3 anges fosforbeastningen p! Sövdesjön ti kg/ar och kvävebeastningen ti 175 ton/är. Beräkningarna där har gjorts pa basis av areakoefficienter för urakning frän åker, äng och skog. Dessa ta är ägre än ovan presen terade. Eftersom b&da beräkningsmetoderna är behäftade med fe, får överensstämmesen ända betraktas som tifredsstäande. Beastningen p Sövdesjön av fosfor, som är den tiväxtbegränsande faktorn, får betecknas eom mycket stor.

36 Sida 34 Redan tiförsen frän Snogehomssjön av 440 kg fosfor ger en specifik fosforbeastning pa 0,51 g/m2.ar. Inkudera$ samtiga biföden och atmosfäriskt nedfa, bir den specifika fosforbeastningen nästan dubberad eer 0,96 g/m2.är. Den acceptaba beastningen igger endast pä en nvä av 0,25 g/m2.är. Under 1989 har de månadsvisa provtagningarna fortsatts i Sövdesjöns ut,.,pp, iksom i tioppet från Snogehomssjön {= Snogehomssjäns utopp i projektet 1989 över beastningen pa Snogehomssjön). provtagningsprogrammet för Sövdesjön upptogs även n!gra undersökningar över sedimentens innehä sv fosfor och kväve. Dessa studier har ännu ej utförts pa grund av att isäggningen utebev.

37 Sida FYSJKALISKKEMJSKA UNDERSÖKNINOAR VOMBSJÖN Den fysikaiskkemiska situationen i Vornbsjön har under 1988 studerats. vid två tifäen (jui och oktober). Resutaten redovisas i biaga 5:12. Provtagningen skedde på fem stationer, varav en i sjöns djupaste område och övriga fyra i infuensomtaden frän bivattendrsgen. I djupområdet togs prov p ä var 5:e meter, medan i övriga punkter prov togs under ytan 0,2 m och m över bottnen. juiprovtagningen föreag inte nfigon temperaturski<tning. Då proven togs mitt pa dagen med stark soinstraning, var ytvattnet starkt övermåttet med syre (175 % utanför Torpsbäckens mynning). bottenvsttnet i sjöns centraa de hade mättnadsvärdet reducerats ti 69 %. F" ostatfosforvärdena visade en variation mean 24 och 46 ug/1. Totafosforvärdena uppgick i ytvattnet ti ca 100 ug/1. T djuphåen p ä 13,5 m djup var totafosforhaten mer än dubbet så stor eer 239 ug/1. Här noterades också förekomst av ammoniumkväve. Totakvävehaten var emeertid betydigt ägre än i ytvattnet 500 ug/1 mot mg/. Korofy ahaten som representerar ett prov frän ytan ti 2m djup va' 29 mg/m3. I oktoberprovtagningen föreag givetvis inte n!gon temperaturskiktning. En svag syreövermättnad konstaterades i ytvattnet och bottenvattnet var nästan syremättat (97 % pä 13,5 m djup). Fosfatfosforhaterna varierade i oktober mean 48 och BO ug/1, d v s ungefär dubbet sä höga som i jui. Totafosforhaterna i ytvattnet ag pa nagot högre niva än pa sommaren, nämigen ca O ug/1. Nagon markant ökning förekom ej bottenvattnat. Detta gäer även emmoniumförekomsten. Nitratoch totakvävehaterna var ika frän yta ti botten. Sjön befann sig i god cirkuation. Korofyaha ten Jag p ä en obetydigt högre ni va än i jui eer.35 mg/m3. Siktdjupen var dock något större än i jui och varierade mean 1,15 och 1,20 mot 0,750,95 m. Beastning av fosfor och kväve pä Vombsjön 1988 Vombsjön tiföres ytvatten genom föjande bifoden. Vattendrag Tirinningsomrde km2 Björksan Torpsbäcken Djurgardsbäcken Borstbäcken Hjäma'ödsbäcken Invaningar ca

38 Sida J6 Björksan och Torpsbäcken ha' som redan redovisats provtagningar regebtjndet skett hea året. Av de övriga tifödena hat i Djurgardsbäcken och Borstbäcken tagits prov gäng per manad oktoberdecember. Dä detta materia måste betraktas som bristfäigt, användes det ej här. stäet göres ett antagande att beastningen tran nämnda bifoden tisammans med Hjämarödsbäcken och invaningarna är ika stor som beastningen frän Torpsbäcken, da sammanagda tirinningsomtmena är 50 km2 mot Torpsbäckens 49 km2. Beastning, ton TotP P04P TotN Björkaän 25,0 12,5 114 Torpsbäcken 2,7 1,35 88 Övriga 2,7 1,35 88 Summa 30,4 15,2 290 Av detta materia erhaes föjande specifika beastningar (kg{ha). Vettendrag TotP P04P N Björkaän 0,75 0,38 33,6 Torpsbäcken 0,55 0,28 18,0 En jämförese med den specifika beastningen 1988 på Kävingeån i sin hehet (jfr sid 1 1) visar att Björkaäns specifika totafosforbeastning är dubbet mot Kävingeans och ett kvävebeastningen är ca 50 % högre. Torpsbäckens fosforbeastning är ock a högre, medan kvävebeastningen synes vare obetydigt mindre (18 mot 22 kg{ha). T tabeen nedan presenteras beastningen på Vombsjön av fosfatfosfor och totakväve från sävä vattendrag som av atmosfäriskt nedfa, viket i sin tur ger föjande beastningar per kvadratmeter sjöyta och är: Pbeastning.g/m2 1,2 Nbeastning g/m2 102 Beastning 1988 Fosfor (P04P) Kväve Vattendrag 15,2 290 Sjöyta (12,8 km2) 0,26 n 15,5 303

39 Sda 37 Den kanadensiske imnoogen Voenweider har erfarenhetsmässigt stät upp föjande ta för beastning av fosfor och kväve p En sjö (g/m2.at). Mededjup Tiaten beastning m P N Farig beastning P N ,07 0,10 1,0 1,5 0,13 0,20 2,0 3,0 Enigt Voenweider ska fosforhaten hänföra sig ti biokemiskt aktiv fosfor, varför här använts fosfatfosforhaten, som utgör ca häften av totafosforhaten. Mededjupet i Vombsjön varierar mean 5 och 6 m beroende på magasinsfynaden. Av beräkningarna med användning av 1988 ars anaysmateria framgar att fosfatfosforbeastningen på Vombsjön måste reduceras minst 10 gånger och kvävebeastningen ca 50 gånger för ett den fariga beastningsnivan ska undvikas.

40 KÄVLING.EÅNS VATTENVÅRDSFORBUNO BILAGA 1 : 1 1(Z) Redogörese för recipientkontro av Kävingeån 19880&01 Undersökningen är den första av da cv programeniga undersökningarna för 1988 omfattande hea avrinningsomradet med totat 22 provtagningsstationer. stationernas äg framgår av biaga 1. Enigt programmet har endast fysikaiskkemiska ana yser ut fört s. I!2!28i EEE!!!! F!:!det vid Högsmöa var 5,1 m3/s och från Vombsjön tappades 0,3 m3/s vid ett vattenstånd av +20,86, atså 4 cm under dämnin gsgränsen. Födet i Bråån vid Eiinge var 0,45 m3/s. I Kingaväsån framrann 1,4 m3/s (vid pegen). Från Torpsån tif rdes Vombsjön ca 0,05 m3/s och via Biörkaån tif rdes 1,2 m3/s (vid pege). Födena var genomgående ca 10 % äg e än i juniundersökningen 1987, men dock tifredsstäande för so'mqarförhanden. :!!!!!!!!!E!E!:!!;!;_ (biaga 2) Syrehat: i Kävingeån nedstr ms Vombsjön föreåg syreminimum vid Högsmöa med 7,25 mg/. Nedströros Harösa föreåg också en syrereduktion i förhåande ti utoppet ur Vombsjön. Denna var av at art döma att hänföra ti påverkan från den uppströms inkommande Kingaväs&n. I Björkaåns övre opp föreåg syreövermättnad men före inoppet i Vombsjön hade en viss nedgång inträtt. I Bråån föreåg vermättnad i övre oppet med reduktion ti obetydigt under mättnad vid Einge. Kingaväsån uppmättes syrehater mean 7,40 ch 7,85 mg/ på 3 stationer: stn 49 vid SBvdemö a, stn 50 utoppet ur Sövdesjön och stn 36 Veberödsbäcken. ÖVriga stationer hade syrehater över 8,50 mg/. Syresituationen får bedömas som tifredsstäande. BOD : i Kävingeån konstaterades en svag kontinuerig ökning av haten syreförhruande substans. Det förhåadevis Uga värdet i Vombsjön antyder att agproduk tionen fortfarande var åg. Någon ikning efter Brååns inföde eer nedströms Kävinge märktes ej. Däremot konstaterades en ökning nedströms Borgeby. J Torpsbäcken var BOD 7 värdet förhaandevis högt eer 5,8 mg/. BrAån ökade BOD 7 haten från 3,3 mg/ nedstr Hurva ti 8,6 mg/ nedströms Einge, en ökning som ti stor de torde bero på nitrifikation av ammoniumkväve. Sandbybäcken och Veberödsbäcken uppvisade som vanigt förhöjda soo 7 värden, där nitrifikation kan ha bidragit. Totafosfor: baten totafosfor i Vombsjön var förvånansvärt åg eer 35 g/ P. Den mer An fördubbades efter KingaväsAn med en bat om 101 g/ P. Röjningen efter Bråån var obetydig (utspädning). Däremot skedde en 8kning med ca 50 % nedströms Kävinge. Torpsbäcken hade en så hög fosforhet som 147 g/ P. Som vanigt var fosforhaten mycket hög nedstrms östraby av påverkan från Ös.t:raby reningsverk (bioogi$ka dsm ar). N gon ökning i fosforhat föreåg ej nedströms Sjöbo.

41 KÅVLINGE.ÅNS VATTENVÅRDSFORBUND 2 (2) Det kan anmärkas att fosforbat.en i Björksån fisre Vobsjön var dubbet mor haten i Vombsjöns utopp. I Bråns övre opp var fosforhaten &om vanigt ngot högre än nedstrisms Einge.. Kingaväsån uppvisade Veberödsbäcken ett mycket högt värde, det högsta inom hea avrinningsområdet eer 795 g/1 P. Orsaken måste närmare utredas. Totakväve : i Vombsjöns utepp var totakvävehaten 4,2 mg/ N. Genom påverkan frn Kingaväsån skedde en reduktion ti nedströms Barösa. BrAån med en totakvävehat om 11 mg/ höjde haten i Käv ingeån från 3,5 ti 4,0 mg/ N. Högsta totakvävehat uppmättes nedströms Kävinge med 4,7 mg/ N. Björksån vid utoppet i Vombsj6n var totakvävehaten högre än i Vombsj6ns utopp eer 5,1 mg/ N. En ökning föreigger nedströms Sjöbo. Ännu högre totskväveharer fisreåg i de övre dearna av Björke. I Brån åsradko Biingeverket en fisrdubbing sv totakvävehaten. Sandbybäcken uppvisade den högsta totakvävehaten av samtiga stationer eer 12 mg/ N. I Kingaväsån sutigen hade Veberödsbäcken den bögsta Nhaten. Ammoniumkväve: i Kävingeån föreåg en fbrhsjd ammoniumkvävehat nedströms Kävinge. I 6vrigt uppmät tes förhöjda hater nedströms reningsverkan i Einge, s. Sandby, Veberöd och Bentarp. Nitratkväve : god nitrifikation synes ha föreegat vid reningsverken iöstraby, E 11 inge, s Sandby.!!!'!'!!!!f!!n!!!!g Undersökningen visade att situationen i Kävingeån i början av juni 1988 rätt vä överensstämde med tidigare års undersökningar. Påverkan i form av ammoniumkväve var tydig nedströms rening&ver n Einge, Veberöd och Bentarp. Den höga totafosforhaten i Veber dsbicken är anmärkningsvärd. Lund 1988: / Amestrand

42 KÄVLINGE K:N ' )....'.... '.. LUNDS K:N r '' /HÖRBY K:N,.\ ', " ), 1.,. TECKENFÖRKLARING Nuvarande provtagningsstation J > KXVLINGEANS VATTENVÅRDSFÖRBUND; Provtagningsstationer 1988 inom Kävingeåns svrinningsområde

43 K.\V.IMGti\NS VATTENVAmSFÖRBUND Fysikaiskkemisk undersökning inom <ävingeåns avdnningsområde vpunkt I h vudfåran Provtag Time Syrehat Direkt % mg/ mg/.g/1 V;&tten temp. o c ningstid Totafosfor Totakväve ].g/1 INtrat+ Nitrit kväve IJg/1 Dnr. : Ammonium ph i!kväve tjg/1 1 Nedst öms Borgeby AR ,2 9, ,7 111 ) ,00 J. Högsmöa (uppströms damm n) ,8 7, ' ' TOO ,95 9. Nedströms Bråån ,5 9, , , Örtofta, vid andsväg$bron ,2 9, , ,00 ". Nedströms Harösa ,5 8, , V o!)bsjöns utopp Torpsbäcken vid ut i Vombsjön ajörkn n vid utoppet i Vom sjön Uppströms Sjöbo , , , ,4 9, ,7 7, ,8 8, ,7 10, , ,55, 78 s, ,05 i 48 8,25 :). Nedströms Vosjö ' 13, , , edströms Östraby t2, o 104 5, ,15 I B rå ån 27. dst röms Einge ,0 9, , , Nedströms Hur:va ,5 10, ,3 265 s ,90 ;\ dstt nts Löberöd ,5 10, , ,05 Sa ndbybäcken J3. Nedströms S. Sundby AR ,8 9,80 O 8, ,60 I K ingaväs n 35. Vid utfödet i Kävinge!n ,2 8, , , Vcberödsbäcken nedstr. Vcberöds AR ,0 7, , , Orehusabcken va km uppst: utf. Brockab cken nedstr. Bentarps AR , ,2 10,25 96 '8 10, , , ,80,. 46a Broekabacken uppstr. Bentarps AR. TO ,0 10, , 1 78 s so. Vid Sövdemöa Utoppet ur Sövde jön , ,5 7, ,6 7, , " 111 7, ,90

44 KÄVLINCEÅNS VATTENVARDSFÖRBUND BILAGA 1:2. 1 ( 3 ) Redogörese för re,tpentkontro av Kävinge ån Undersökningen är den andra av de tv programeniga undersökningarna för 1988 omfa ttande hea avrnninqsområdet med tota t 22 provtagn in sstationer. Enigt programmet har endast fys ikaiskkemiska an yser utförts. Y9!2! s e P9f! r Födet vid HögsfÖIIa uppgick ti.7 m3/s. Från Vombsjön tappades 1,3 rn3/s vid ett vattenstånd av +20,00, d v s 90 cm under dämninssgränsen. Födet i Bråån vid Ei inge var O 24 m3/s. K ingaväs n ran 0,94 m 3 /s (vid pegen). Vomb sjön tifördes 1,0 m3/s från Björksån och 0,0 3 m /s från Torpsbäcken. Födena var något ägre än i jun undersökningen bortsett från tappningen från Vomb sjön som då var endast 0, 3 m /s. Y r 9! i S Syrehat: i Käv i ngeån nedströms Vombsjön konstaterades syreövermättnad såvä nedströms Vombsjön som nedströms Harösa, på viken senare staton den ägre syrehaten i K ingaväsån som vanigt åstadkom en reduktion (om än svag). På åsträck n Harösaörtofta reducerades syrehaten med ca 2 mg/ ti 8,40 mg/, vi ket torde vara att hänföra ti syretä ring av de från Vombsjön med åvattnet transporterade panktonagerna. Syremin imum uppmättes traditionsen igt vid Högsmö a, dock med ett så högt värde som 8,15 mg/ (82% mättnad). större deen av Björksån synes syreövermättnad ha varit rådande. Syrereduktionen vid stn 20 d v s före utoppet i Vombsjön resuterade r en hat om 9,55 mg/, viket är het tifredsstä ande. Torpsbäcken föreg övermäanad. Br ån konstaterades den ägsta syrehaten 7,85 mg/ vid stn 29, nedströms Hurva, medan haten vid stn 27, nedströms Eiinge var 10,45 mg/1 eer 100% mättnad. Förbättringen var så unda påtagig. Sandbybäcken r dde syreövermättnad. vid denna provtagn ing. Inom K ingaväsans avrinningsområde konstaterades stark syreövermättnad vid utoppet ur Sövdesjön (1 5 %). Vid föjande station, Sövdemöa, hade haten red.. c;erats. Den gsta syrehaten 8,35 mg/ uppmättes i stn 46, Broekabäcken nedströms Bentarps reningsverk. Veberödsbäcken var också syreha ten. tifredsstäande. BOD : på åsträckan Vombsjönhavet uppmättes det högsta BOD värdet i Vorobsjöns utbpp med 6,5 mg/, viket är ett normavärde här för års11den. Därefter reducerades syref rbrukningen ti ett minimivärde om 2,9 mg/ vid Högsmöa. Björkaån översteg BOD värdena icke 2,4 mg/. Bråån var BOD värdet 7 <1 mg/ nedströms Hurva d v s i komb ination med det åga syrehatsvärdet? Ned$t röms Eiinge var eoo7värdet också ågt eer 2,6 mg/. Provtagningens hög$ta 800 varde konstaterades i Sandbybäcken näm igen 12 mg/. 7 Då ammon fumkvävehaten hät. var 7,5 mg/ torde syreförbrukningen t i J stor de ha orsakats av ninfikation. N gon syrenedgång i recipienten föreåg dock ej som tidigare nämnts. Inom Kingaväsån sut igen var BOD värdet högst i stn 6, Broekabäcken nedströms Bentarps reningsverk där även ammo iumkväveha ten var hög med syreförbrukn ing genom nitrifikation som föjd. Nä$\ högsta aoo 7 vgrdet, 8,6 mg/ konstaterade i Sövdesjöns utopp (panktona ger).

45 KAVUNGEA NS. VATTENVÄRDSFORBUND 2 (3) Totafosfor: i Vombsjns utopp uppgick totafosforhaten ti 156 g/ ti stör sta deen uppbunden i agmassan Ha ten reducerades något t i I stn 10, Örtofta vid andsvägsbron för ett öka ti \.g/1 från nedströms Bråån t i havet. Ti Vombsjön fördes vatten med Björkaån me en fosforhat som i Vombsjöns u top. Torpsbäcken hade dubbet så hög hat eer 333 ).g/1 men födet var ringa (0,03 m /s). Björkaån föreåg sedvan ig reduktion från stn 25,.nedströms Bstraby. Bråån var tota fosforhaten reativt konstant \.g/1. Någon reduktion kunde ej påv isas nedstrbms E inge, viket Iband kunnat konstateras. De ägsta totafosforhaterna uppmättes inom K ingaväksån med max.värde om 135 \.g/1 i Broekabäcken nedstrbms Bentarps reningsverk. Totafosforhaten i 5övdesjBns utopp var påfaade åg för ett panktonhattigt vatten, men kan tyda p3 att agutveckingen sjön icke varif atfbr tor. Kväve: Totakvävehaterna i Kävingeån varierade totat från 1, mg/1 ti 2,8 mg/, där de högsta ha terna förefanns nedströms BrUn och nedtsröms Borgeby reningsverk. BjBrka3n var haterna högre eer 3,9 _4.,7 mg/1. Bråån g totakvävehaterna konstant med ca _5,3 aig/1. Provtagningens högsta s otakvävehat fanns i Sandbybäcken med 14 mg/. Födet här uppgick ti ca 0,0 m /s, varför bidraget ti kvävebeastningen på ån dock bev reativt ringa. nom K ingavi 1 sån hade Veberödsbäckeo en totakväveha t om &,6 mg/ och Broekabäcken nedströms Bentarps reningsverk en hat om 5,9 nig/. Totakväveha ten i Sövdesjöns utopp var endast 0,85 mg/. övervägande antaet provtagningsstationer var nitrat den doinerande kvävekompo nenten, dock med fbjande undantag. Vombsjöns utopp hade merparten nitrat förbrukats av panktonagerna och nitratandeen av totakvävet hö sig Ag An ti Brååns Inföde. Sövde K ingaväsio nedströms S<Svdesjön var 1 i.k.. edes nitratkvävehaten åg ( sjöns utopp saknades nitratet i stort sett " ). Anvnoniumkv:ivehaterna Käv ingeånbjrkaån var genomgående åga bortsett från stn, nedsträns Borgeby reningsverk, där p3verk.an från reningsverket kunde spåras en ammoniumkvävehat om 418 ).g/1. Att märka är att påverkan fran Käv inge reningsverk inte kunde spåras i förhöjd ammon umkväveha ter. Nå9on påverkan på Bråån från Eiingeverket i fonn av förhöjd ammon iumkväveha t var icke märkbar. Sandbybäckens vatten innehö en mycket hag hat ammoniumkväve eer ca 50 % av totakväveha ten.!nom K ingaväsån visade Broekabäcken nedströms Bentarps reningsverk en ammoni.umkvävena 1t om 2 mg/ e 11 er ca 1/3 av tota kväveha. ten. Veberödsbäcken va r ammoniumkväveha ten betyd igt ägre än i Broekabäcken eer 0,39 ug/1 men haten antyder dock avoppsvattenpåverkan.!!!!.if!!! 9 Årets septemberundersakn ing av Kevingeåo visade b a föjande: Syresituationen var genomg ende tifredsstäande. BOD värdena var mestades åga. Där hbga värden förekom betingades de som nedstr s Vombsj5n och nedströms SBvdesjön av panktonagförekomst eer som nedströms s Sandby reningsverk och Bentarps reningsverk av nitrifikation. Nitrifikationen recipienten påverkade

46 KÅVUNGEANS VATTENVÅRDSFORBUND 3 (3) dock ic:ke syrehaten någon nämnvärd grad. B00 7 haten nedstrams reningsverken i Käv inge och Ei inge var ågå. Tota fosforhaterna i Kävingeån var i p fa ande grad betingade av från Vombsj6n t I rinnande vatten. råån rni rktes i.ngen.fosforned!::ång efter E ingeverket. Sråån åstadkorn en mindre ökning.ev fosforhaten i Kävingeån. Påverkan från reningsverken i Käv inge synes vara åg. Kväves ituat.ionen karakteriseras av förhöjda ammoniumkv3vehater främst nedströms reningsverken i S Sandby och Bentarp. Vid ren ingsverken i Käv inge och Eiinge var nitrifikationen av at att döma nästan 100 %. Dessa verk synes vid provtagningen inte markant ha p verkat totakväveha terna. Nitrat var mestades den dominerande kvävefraktionen, men den säsongsmässiga nitratförbrukni ngen av agerna t Vombsjön och S8vdesjön var påfa ande och resuterade i nedgång i totakvävehaterna i Kiv ingeån från Vombsjön t i 11 Bråån och i K!Inga vä såns huvudfara.

47 :J.... '""'.... KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUNO Fys ikaiskkemisk undersökning inom Kävingeåns avrinningsområde Provtag Provpunkt nings Vattentid Syrebat temp. Direkt % Time o c mg/. BOD ;rota.7 fosfor mg/ IJg/. To u kväve IJg/1 [tf:. t rat+ Nitritkväve. JJg/1 Dnr.: 8811t6 Ammoni 111 äve IJg/1 pi I huvudfåran 1. Nedstr ms Borgeby AR ,O 8, ,80 3. Högsmöa (uppströms dammen) 11. so 15,8 8. s 82 2, ,60 ' 9. Nedströms Bråan ,7 8, Örtofta, vid andsvägsbron ,4 8, NedatrBms Harösa ,8 10, Vombsjans utopp , , Torpsbeken vid ut i Vombsjön ,7 11,00 1 os 84 3,8 123 L ,4 17 6, ,o t o 7& ,65 7,70 8,20 8,75 1, Bj6rkaån vid utoppet i Vombsjön o 14 '4 9, Upp1tr6ms Sjöbo ,8 11, ,3 151 z,4 16!J ,70 8, Nedstrama Vosjö ,6 12, , ,45 25, NedstriiDs Östraby ,9.10,15 1 o 1 2, ! ,o o I BrUn 27. Nedstr a Einge 1 z.so t3," t0, Ned 1 t rö111s Hu r va 13.1 o 14,2 7, NedstrBma Löberöd 1".45 15,9 12, ,6 258 < , soo ,85 8,05 8,00 Sandbybeten 33. NedstrBms s. Sandby AR ,9 t o' Kingavsån 35, Vid utfödet i Kävingeån 14.os. 1 ", 10, , soo ,55 7, Veberödsbäcken nedstr. Veberöds AR 7.so 13, t. Drehuubäc:keu va t km uppstr utf, ,9 1 o, Broekabeken nedstr. Bentarps AR o 13,5 11,35 Bo 46a. Broekabicken uppstr, Bentarps AR ,2 9, Vid S5vdemöa 16. JO 17 t 7 1 o Utoppet ur Sövdesjön s 13, ,4 73, , , t soo 31 <5 39D o 7,70 7,80 7 " '. 7,80 "' 8 75 :», 8,90 "'

48 KÄVLINGEANS VATTENVAP.DSFORBUND. V EC KOPROVTAGN!IIG INOM KVLINGEANS AVRINNINGSOIIRADE 1'68 PROVTAGNINGSPUN K T : J. X ;(V I.IHGEIH VI H CSH8.A s,re hat. ' tttt tt!!p. c P periord 1't'OYt.1.1ni.nt:sd& ma/t Syr!' , q.,.i.4 1!1Jttoo 'P'"i!Wt nad ti f. % a rits Ht4e rde (Ö" pt' f) u io.c(:r1 T'o t... T)t& ooo, Vatttnfodot' r.v.vt;t f ri R us /L ""'".. ma/ Tr.sn ta&rt!'rad '3n t uftd.,r Tot & fot! f o t' Tot: häv!' k fmin kg/ua'' ISiotemi$1( tyre (örbr"kains 1(&/IDn JAtiUAII S 0118 s.z 12 5 J.B ), ;; IDO ;, ) 101> &,z, )2.2 ' ODD SJI 70G SJ 6DD TEekUA r 02 0) ),8 11, 5 ).4 ) roa ),2 J' 150 6,0 J.z ),6 I IDO 244 &oc IWIS OJ16 '. o \D\. u 94 s 8 ' ' 81 ' ' 5,8 2),2 5 IDO n7 100 ) JIIPR1 o4 o6 o4zo 6,0 12,60 I.s ID). 14,1 OJ z o ro o 8z J.6 2,0 T] " KOJ aso I!.IS 15,6 e, r. s ' 85,6 5, ,7 4,6 6,) r IDO J\11< T9,8 7,25 21,,,,s 7'. S. 90 s,s ). 112 ),6 5,8 ),9 100 )6 OD ss 600 JUi ).AUGUSTI ,$ ' 60 19,8 7,,0 17,S 6, ,05 JZ. 3!7 3.5 ' s o ),\ 104 ' ' J.S.e ITS ),) ),0 6,0 )00 so SJ ooo a coo ' SEPTEMBER , r..s 8, ,8 6.6 I Z 2,5 2,8 6,) OUO!tR DYEXIE II OZ DE:CEttiE' I " 10 a 9,60 10,1_ IO.JS s.z. 11, r 1, 9 5 z,b 1),)0 z. 15 O. re.j. 9 2 z I. ) s IZ.S ,5 115 ' ' 16.,. 7.7 z. r z,8 I s. s T2,8 85 7,7 6.3 zo.e zoo J ZDD 700 z' ooo 8Z JOO 1 9 JOO "' r " "

49 KAVLJNGEAHS VATTEHVARDSFORBUHD VEC KOPROVT G r HG r NO M ()YLr NGEANS AVR r N r NG SOMiADE 1 58 PROVTAGN! NGSPUNKT: 27. O R U VID ELLINCt Pt'ovpui.od,ttJvtac, Vat1.en Syn Syn. aoo7 Q vid ninpdaa. U t p. hat tt p'ovtr n ad t i f. o c q/ % a. ),. ede\vf4t för orovuerioden Totd iota I!Ot' V ttenfodor tvve r dng "' '' mg / at,, 'ft.,m Tot.af o sfor kea! t roän.td unde:r Totatvve ks/ojn. "'' Biok G\st syr4f6tbtukning ia/..in... JMUAII ,0 12,)0 " 7.z 01 1 & ),8 1, ,7 ),1 112 s,s. ),7 6, rtbruari 02 0) ), ,.. T',Z J 12,90 99 ),6 ),) 199 a. J, soo 11ARS OJ DI, z 0, , J , 9 ) o ISJ 8,4 7 ' 4,) AP t o 5,0 I Z,DO, 1.5 o zo 12,S 1},1{1 12) 9.0 1,2 104 S,B 9.0 ' ' )00..., oso 11.) 10, ,82 oszo 13,5 12, ,9 O,AI ,0 6,9 0,59 IJD 12 too JUNI s 9, ' ID "' J.J o ,1. J.3 O,)t 100 s JULI 07 D ' 16.8 a ,)) 07 1 } 17,2 IO. S 109.s 0.25 "' 7' 7.s o. o JOO AUCiSTt ,0 12,2S 121 O,SI J 0,27 n s 5,7 1. 0, t oo., SEP1E11Uk ,3$ J.J J , 0,!' OKTOBtO ' ' 9.50 B 0,7 O 17 10,1 IZ,OO \ ,0 s.s 2,7 SIO , 800. ;.. NOVEHBE S,2, , O ,86 III s. 9.8 t.5 55 D,. 600 JB 100 OECEII.ItO U O t 0,2 1J,S() 95 z.s 1Z I.It ' 3,2 106,,J 7,6. 1 no 101 ;o "' r >..,...,

50 VLINGEANS VATTENVARDSFORBUND VEC OPROVTAGN I NG NO I(ÄVU tigeah S A VI in NGSOI1RADE 1988 PROVTAGIIIIIG SPUNU! 3S. <i CAViLS.IJI PrO"W"puio4 f'r'o'#c J Vttttn Syn'"' ninssdag II:I!Dp. hat c I Syn... C'!.tt.. d OD' "''' Q < ptcwh' d U.,J /s Medevrdt r 6 t Df VD ioden Tatd.. 'to t e 11(1 0 7 Vttttf!'rt"' fosfor tv!ve 1 9 ring ug/ "'911 m / t.. TrsnstiO'{Iwr d 'f)n1t undet t' CWr'riDdf!n Tot&fos.hr Tota.'kvvekg/e n k;/eitn ei.okmi'k syrense6rc.oketing kri'ån """ JAktJA s IJ.9S 01!8 1,2 1},00 t OO, J,6 }.6,J 96 ),8 ' ' 6, ) FtUUARI 01 0 ) z ' U., S OZ I S 2,7 12, ,8 10,) 5.6 ]L ),8 1.e 8,1 soo n JOO J6 soo... s 0)0Z o IZ,SO OJ " BB 87.. " J,,.8 B 3,8 " " s.o 1HI sa APJtJ OL06.s z J oso i,s OS 19 1't, D 1 o. o 9, ss. O , 7!. Z.1 z.,) 81 ),6 J,o J.S,,, ),2 Z,7 7 0 ) JOO 17 zoo I 700 JVHI 11& , as 89 z o O og o n 67 1 ' z.o 1, ::ZDO JULI ,7 s ) ,) 0.78 o ,5 ' 1, \UGUSTI ! 8. stpte IER , , 6 8, A!9 75 s o 8 "" 0," ' '' 8) z,t 1,8 (t,,2 90 t ' I,S t, Z O s 200 &! , )00 OKTOE k fo,d O o ' z!t , $ IDO NDVEHSER t < _ OECtHIER , 5 1!,50 Z14 2,9 " 85 B u. LL s 8 2. L6 1,8 z o 98 }.1, 2. Bo 3 ' SJO )0 Z t5 GDO "' r > N 1... '.!. '

51 ... I<JIVWIGEAI'IS VATTEIIVAROSFORBUIID. VECKOPROVTAGN!NG!NO KAVLI NGEANS AVR!NN NGSOM.'IADE t988 PROVTAGH NGSPUH(T : 1 1. Wt18SJtni S U.Q.PP Aw. : tota Uosforto hmn t rrt4 " " "Or s tf frorna i ( ) ros.11tfo$ torha t rnoekth e tra, sporte r d osf t fos fo fd 'rovpcca:d JAKUARI FEB UAftf P"tt>vt:q 11int:t4&& 1 380t Ot OJ Ot.., Vat LU\ C trt, p. c syu uolc t/ j,4 1),20 J,O IZ.BS Syn at t" Q vid ptt.. ti!. % "'I "J'' , 15 ' 95. 1).8 87 z,o 16,6 &dev!rc {6( r _rtoden T o<>rtn<l To t Tot a 1101) Yatton 'fot 7 d Codor TotaU.v e!iouchk 3yre... foj:[ot k:vva f9<in& f6r'btu\tninc U3/ 9' MJ./\ ",, kg/111 n k.c/ar!tt kg/mån 98 ( 25) "' ),9 IJ ( 91 O) ( &6) b,) (2 J70) 16b ) o,8 U,20 z tio. ].8 15 o 10 ( 26) 5.s ),8 9,5 r 78o ( ODD APit 0 06 O ZO 5 o 16 eo 8,5 11, ,3 r ob o o 3 83 ( 21) 3.8,o z.s s o ( o 21 Gno I<AJ o ' 1 2 1],4! 11,60 11\.. I D ) ' ' 0.) 78 ( 26 ) 5.8 ),,, 8,5} 110 ( O) s 500 JUNI o6o.,.,, JU f z! e 1110 ' ' ',, ,10 '1. o 3 12S 3.7 0, , ( )9) 2,2 ), 7 0,) o ( 301 ' ( )1) 2,3.., 0,6 so ( 50) AUI':iUSTI ,,,s 12,30 t & ).. 1,) J zo ( 97 2,6 s o o ( 490) ) zoo 27 soo.. SEPT E!<\! ER o,.,. 16,8 10,15 16,o I Z, 113 5,7 o,3 278 (IJ6) 1,. 5.7 ' ' 790 ( 390) )DO 1 OTOSU 10 0 i HOV. iiie DE.Ct"BtR 11 16,_., 12 1" 12.1 I ) ,OO '' \1.95. D JS 8 16.]0 10). 3.3 e o J a t,) '1. 1,) 9' 1 ) J ).. ) I) ( 61) 2,0 3.8 Z, 690 ( 360) z oo 89 C S ),8 3.7,9 670 ( ) ( H z,1 6,) 7,3 210 { 080),, ) zoo. '.,..,... ;)>.., ,...,

52 KAVL/NGEANS VATTENVAROSFORBUNO. V CI(OPROVTAGt!ING IIIOM KÄVLIRGEANS AVR INNINGSOIIRAO rs8b "INGSPUNt<T..... TO.PS8(C "" fnj...,ulo4 P1"<:WU& V;t.:(t1 S yn. s,..,_ eoo 7 q vid Me ttvrd!hr ntovb tcd Tr n3oorte d ma d... _,.. oiti:j d & tf!'}>o " t tt ptovc Tot& 'ro u V&tt!rt tottfo!or touu:vj ve tio"ca:uk..,n Aos. d tu u: foafot' 1c:vJve c.,,. f o g/.j,, U& /1 JANiAR S J., " ' " o f9<id& f6rbnk.ning oog /1.,, ka ;" \.c /J,n. \z/min OJ 8.7 ).9 r. JOD zs 600 I 500 FESR\I.t O U J 1 2,SO '\ '.o 12, ,0 0,8 ICAOS Qj02 o ' i.s 0) ,.< 0.1<.PRi ,5 11, o s 0\ 20 ' J 11 D 96 1 o OH HAJ Ụ, 18, o 1 05 '' 1.5 8, 5 BJ 6.8 D 025 1)2 8,1 1,0, z o 1\ 700 ) z.s o. s 120 ' )OQ J ), ,\ 9D J JOO ,8 0, DO JUi z 1 ]O 78 o D< 06r< 10 ' toj, ft.m 175 J.o ta,6 0,05 z o JUi <.!D g , AUG0 1'J 08 01,... '"...., ,._, o 10 9S 2,S 3. o f ODD 0.1< SEf'TtMf:.,.c., _. 7 1, o 7) 0, J, 10,)0 98. o , ) '... 0, IDO ' O'tTOBER ro so 91 n." < 8.s C,25 OVEJCB! J.6 ) O " ,05,,.1 o 15 12,,,7 1,B 0, ,6 3 ' O,ZD so 1 oo 00 OECO<B! 1201.JS. 95 D ),O )DO z o o!:" t "'

53 rit r e,, ; KÄVL fngeai'is VATTENVARDSFOBUtiD YECKOPROVTAGHING INOM YLINGt.NS YRIHHINGSOMRAoe 1988 PRDVTAGIIIHGSP UN K T : 20. ejowwi Ppedod Provt.a1nin&s<1q... t!!. p. c J n. to t.a1fo i fork.( t,,''''erna.,ger s fft'ot'na nors (. Sr< ro Syre, q v id edehhd11 t5 T.!'J'Ot' ia4eft bah at t pf'o'y('!' Tota 'ot a nod ti!., (odot" 1c.vJve " s o& f rt 3 /t U&/1 "'!i \ ) osfatfosfot'ha t tc's tve tr M, ru....d fo'sfa:tfosfor.a._v\gd Trans&aTteF: d 11n1 4 m4 r v 11att!.B tota fosfor Tot..aU:.YJ e it\;eo i sk t Y"... r d Ucbruknins m / 'kg/atn...&/ ;n JJ:/mb. J NU.. I 1q8 01.1S J:'UPUARf DZ IS ' ' J,S ],0 ], ]. I,JS , 1S 83. 2& ]L._ ID) ( ) 6,9 5,0 6.7 ", ,0 5,5 56 (116) 6.8 ),0 14, r1 560) 262 4DD , (J 600) 211 JOO 95 IDO! IIARS 0] o IDO w 5.z "1.7 6J OB r 61) 6,7 J,7 I,o J 180 (1 BOD) ,., 000 AP ,2 9.) 12, ,2 ' '" 84 2, 0 2,5 94 ( 60) Z.) 2,0 s.z 270 r BIO) ) MJ 05 0\ JU o6 0I o6 " JULI ,6 1.,r. 16 ) 18 18, 1'' 1 u,2e I I S. 1,7 U, ,2 D,% 8,)0 85. o g z z a o 8 7, ,76,, Z, o,,. 56 ( J) 5.2.z 82 ( 6)) 3.9 2,8 ttb ( 68) 3.' 2,.. 5:10 ( 160) 19 s IS 800 6,78 id ( t)o) ,2 380 ( ' i AUCUST IS,S D,,... 0,,0 8 DO 79 D o 7 17 ( 72) ),8 1,0 0, ( 110) e 'oo 2 OD ' SE>TfHBE.,..,.,.. '" ' 12,8 7,80 n. 0, (105) J' 1,,65,, ,7 %,0 900 ( 540) z ' OK"Itn ID DS U:17 IIOVOiD t _,, 10,0 10,0 3, < o 10,60 91 w 1,6 10,60,. 2, ), s 1 1,95,...o U ID q q ] ( S8 7.z ' 2,) { 75) S,:t 3.7 7, ( 090) ) 000., 100 ;! ' ).2, ( 620) 6 )0 700 DEttMBE.. w.. 12w < 1! < "' (105) 7,6 6,1 8,1 2 sa rz zeo> 164, 132 )00 "' r i'; :>...,.. r

54 KÄVLINGF.ANS VATTENVÄRDSFÖRBUND Bakterioogisk unders8kning av Kingaväsån Dn r.: Station Vatten Totaanta tem heterotrota perstur bac.terier o c vid 20 C anta/m Totaanta koiforma bakterier vid 35 C an t a/100 m totaanta koiforma bakteder vid 44 C enta/100 m Bedömning med avseende på användning som dricksvatten f r husdjur 50. Utoppet ur Sövdesjön 8, otjänigt 49. Vid Si:vdemöa 8, otj nigt 46a. Broekabäcken uppströms 7, Bentarps AR > otjänigt 46. Broekabackan nedströms 8, Bentarps AR > otjänigt 45 Broekabäcken vid infödet i Kingavä sån 5, otjänigt 43. Vid vägbro mean Istorp 7,8 510 och Kuroatofta otjänigt 41. arehusabäcken 4, otjänigt 40a. Nedströms arehusabäckens 5, inföde i Kingaväsån otjänigt J8. Korsningen med väg 12 6, otj nigt 36. Vebuödsbäcken 4, otjänigt 52. Bäck väster Veberi:d 7, otjänigt m uppströms infödet 6, ) i Kvingeån otjänigt mö SCAND!ACONSULT MWÖTEKNIK}) Woma: iintze. / "'. Christer Lundkvi s t

55 . "' BA(;A : ( ) KAVLINGEANS VATTENVARDSFöRBUND ANALYSRESULTAT OVER VATTENPROVTAGNINGAR 1988 INOM SOVDESJONS TILLRINNINGSOMRADE PROVTAGN INGSPUNKT: A. SöVDESJöNs UTLOPP Dag Föde Temp Syre BOD7 Fosfat Tota Nitrat Tota Q c hat fosfor fosfor kväve kväve 02 P04P N03N m3/s mg/ " mg/ u g/ ug/1 mg/ mg/ ,25 3,2 11, , , ,2 2,8 12, , , ,75 3, ,00 3, ,4 9,'2 12, , ,10 2, ,7 14,8 8, , , ,45 21,6 12, , , ,2 23, 6 11, , <0,01 0, ,4 17,3 8, , ,25 15,9 10, , <0,01 1, ,5 10,5 9, ,2 0,31 2, ,95 4,6 14, ,60 4, ,0 15, , ' 10 2,1 3,5 1,9 92 5,4 5, ,5 PROVTAGNINGSPUNKT: B. TILLFLöDE TILL SöVDESJöN FRAN SOVDEBORGSSJON Dag Föde Temp Syre BOD7 Fosfat Tota Nitrat Tota Q c hat fosfor fosfor kv!ve kv!ve 02 P04P N03N m3/s mg/ % mg/ ug/1 ug/1 mg/ mg/ ,05 3,4 9, , ,63 1, ,05 2,8 9, ,6 49 BB 0,79 2, ,01 5,5 5,55 44 s, ,29 1, ,005 10,1 5, , , ,04 9, ,02 2, ,005 2,0 9, , ,26 1,9 4,7 3,5 2,5

56 2(4) KAVLINGEANS VATTENVARDSFORBUND ANALYSRESULTAT OVER VATTENPROVTAGNINGAR 1988 INOM SöVDESJONS TILLRINNINGSOMRADE PROVTAGNJNGSPUNKT : c. TLLFLODE FRAN. SNOGEBOLMSSJON Dag Föde Temp Syre BOD7 Fosfat Tota Nitrat Tota Q c hat fosfor fosfor kväve kväve 02 P04P N03N rn3/s mg/ % mg/ ug/1 ug/1 mg/ mg/ ,65 3,2 11, ,8 18 2, ,0 2,5 12, , ,9 2,2 12, , ,7 3, ,65 10,0 12, , ,1 2, ,35 16,3 11, , ,44 3, ,25 20,8 6, ,20 2, ,4 21,7 6,95 79 (81) 95 0,07 1, ,25 16, 5 6, ,9 < 107 0, ,18 14,6 6, , , ,5 10,5 7, , ,20 2, ,4 4,6 11' O 86 6, ,93 4, o' 45 1,6 14, , ,54 2,2 5,4 4,5 57 3,3 3,5 1,4. PROVTAGNINGSPUNKT: D. TOCKARPSBACKEN Dag Föde Temp Syre BOD7 Fosfat Tota Nitrat Tota Q c hat fosfor fosfor kväve kväve 02 P04P N03N m3/s mg/ % mg/ ug/1 ug/1 111!!'/ mg/ 1, ,025 2,7 11, , ,01 7,3 3, , ,2 2, ,015 10,6 4,80 43 <1, ,0 2, ,003 9, , o,005 2,1 11, , ,13 1,4 7,3 4,7

57 ..... KAVLINGE NS VATTENVARDSFORBUND ANALYSRESULTAT OVER VATTENPROVTAGNINGAR 1988 INOM SöVDESJONS TILLRINNINGSOMRADE PROVTAGNINGSPUNKT: E. BÄCK TILL SöVDESJöN FRAN SODER Dag F Hide Temp Syre BOD7 Fosfat Tota Q c hat :f'osfox fosfox 02 P04P m3/s mg/ % mg/ u g/ ug/ ,005 10,2 11, ,005 5,5 5, , i214 0,01 0,6 10, , ,9 Nitxatkväve N03N mg/ 0,14 0,10 0,13 mg/ 2,3 3,6 1,4 PROVTAGNINGSPUNKT : F. NAVRöDSBÄCKEN Dag Föde Temp Syre BOD7 Fosfat Tota Q c hat fosfor fosfor 02 P04P m3/s mg/ % mg/ ag/ ug/1 3, ,3 10, , O, 15 2,6 11, , ,15 8,8 9, , , , 85 4, ,25 7, , ,12 3,0 12, , Nitratkväve N03N mg/ 4,2 3,7 2,1 3,0 4,1 3,5 Totakväve Totakväve mg/ 4, ,6 7,0 12,0 6,8 PROVTAGNINGSPUNKT: G. BELL I NGABJICKEN. Dag Föde Temp Syxe BOD7 Fosfat Tota Q c hat fosfor fosfor o z P04P m3/s mg/ % mg/ ug/1 u g/ Nitratkväve N03N mg/ Totakväve mg/ ,35 11,40 86 < ,25 2,4 10, , ,25 10, , ,10 10,6 9, , , , , ,15 13, , ,4 9,9 2,9 5,5 4,9 3,2 6,2 2, ,8 5,0 7,2 10,0 6,1 7,4 f

58 4 (4) KAVLINGEANS VATTENVARDSFöRBUND ANALYSRESULTAT över VATTENPROVTAGNINGAR 1968 INOM SöVDBSJöNS TILLRINNINGSOMRADE PROVTAGNINGSPUNKT: H. PUMPSTATION VASTER OM SöVDESJöN.. Dag Föde Temp Syre BOD7 Fosfat Tota Nitrat. Q c hat fosfor fosfor kväve 02 P04P N03N m3/s mg/ % mg/ u g/ ug/ me;/ ' 6 7., , , ,4 7, , , ,1 10, , ,66 mg/ 11, o 3,2 1,0 PROVTAGNINGSPUNKT: I. BÄCK FRAN KAROP OCH BLENTA Dag Föde Temp Syre BOD7 Fosfat Tota Nitrat Q c hat fosfor fosfor kväve 02 P04P N03N m3/s mg/ % mg/ u g/ ug/1 mg/ ,01 9,5 11, ,0 57 0, ,005 9,6 6, , ,025 10, 6 6, , , ,007 7,4 6, ,02 2,5 10, , , ,6 2,7 Totakväve Totakväve mg/ 1,7 6,2 11,0 8,1 5,9

59 _ I r I s KÄVLINGEANS 'IATTENVARDSFURBUNO Provtagning inom Kävingeåns avrinningsomräde. Vombsjön Provtaaninasd... ag: <U / JJ "'rov\.agare; WLIY Hyandert.)(,;i;iHJCi..Ui UII.. I',I IJV\.1;;:'"111",..,, n.. tiiv ur1 r uu ;.., Provtagningspunkt Provt agn. temp. hat fosfor fosfor nium häve kväve Vatten Syre Fosfat Tota 1 Amto Nitrit Nitrat Tota Kaium K orofy t idpunkt o PO P kväve N N c mg/t \J3;r N d:n kväve K 1)0/1 uo/1 i i! m ua/1 mo/ a tm3 Vid västra stra den a) 0,2 m under ytan , b) 1 m över botten ( 5 m 12 ' ,6 Utanför Borstbäckens utopp a) 0,2 m under ytan b} 1 m över botten (5,5m) Centraa deen; djuphåar a) 0,2 m under ytan b) 5 m under ytan c) 10 m under ytan d) 1 m över botten (13,5m) UtanftSr Bj!irkaAns utopp a) 0,2 m under ytan b) 1 m över botten (7,5m) Utanför Torpsbäckens utopp a) 0,2 m under ytan b) 1 m över botten (7 m) Vattenstånd i sjön: + 20,72 c Lufttemperatur C: 23 Grad av soinstråning: Kar so 21,5 20' 20,8 19,9 21,6 20,5 20,4 20,4 21,6 20,7 21,5 20,7 13, , o , o' , , , o, , o, Vindriktning: Svag ostig Vindstyrka: 3 5 m/s , , , , , , ,5 3,4 3, , ,4 29 : Siktdjup m 0,95 0,85 0,80 0,90 o' 75. to,... )>, "' SCA/10/ACOIISULT. ::. MILJOTEKNIK

60 _. \ nvoning.. öv dsxosh!r' \\ KavmgeOn \ 1!JOO m 1 nvonng B j ör ko. an" Invaning Efter T. Leo 1963; Vattenstånd 20,15 m.ö.h. Djupkarta över Vombsjön med provtagningspunkter

61 ... Nr KÄVLNGEANS VATTENVARDSFtRBUtiD Provtagning inom Käv inge!ns avrinningsomrade. Vombsjö n Prov ta< n i nq s d Prov ta oar Wi. y;,. Scand 1 CII Of u..:. r, r IJU t.. ek.n i K., 1' 0, "k: nrru uur ; oo 11U o J.., Provtagningspunkt Vid västra stranden Provtag n. tidpunkt a) 0,2 m under Ytan b) 1 m över botten ( 5 m Utanför Borstbäckens utopp a) O,2 m under ytan b) 1 m över botten (5,5 m Centraa deen; djuphåan a) 0,2 m under ytan 12 ; 5 b) 5 m under ytan c) 10 m under ytan d) 1 m över botten {13,5m) Vattentemp. o c 9,0 8, ,0 8,7 8,7 8,6 yre Fosfat Tota Amrnohat fosfor fosfor niummcj/ 1 p fp v / e k /1 IJQ/ 1 UQ, 1 10,70 so o, , I C ,os , Nitrit Nitrat Tota 1 Ka 1 i um K oro Siktkväve kväve kväve K fy!. djup N 6N N {N u i/ ui u a 111" 11 ""',,3 m , ,8 \ 11 o ,9 ' t.s '7 35 1, o ' ,2. 4 Utanrör Björka4ns ut opp a) 0,2 m under ytan 1.50 b) 1 m över botten (7,5m) 9' 1 8,6 12, o 97 12, o , ,9 1,20 5 Utanför Torpsbäckens utopp a) 0,2 m under ytan b) 1 m över botten (7 m) Vattenst!nd 1 sjön: o Lufttemperatur C: + 20,85,8 Grad av soinstråning: Mu et 9,2 8, o o 53 '16 65 Vindriktning: Sva9 nordostig Vindstyrka: 6 m/s ,8 1, 1 s ,2 SCAIID/ACDIISULT ij! MILJÖTEKNIK "'!;' \1'! N

62 ; r RAPPORT Sida KÄVUNGEANS VATTENVARDSFÖRBUNO, METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FöRHAU.ANDEN Från SMHI och AB Sydvatten har erhaits uppgifter för 1988 avseende nederbörd, temperatur och vattenföringar vid representativa mätstationer inom K!ivinge!\ns avrimingsomr!\de. De aktuea mätstatanerna är Lund (temperatur och nederbörd) och Vomb (nederbörd och vattenföring) samt Högsmöa (Käviingeån), Eiinge (Bra!\n), Eggested (B}örkaån) och Kingaväsan; de fyra sistnämnda endast vattanförngsuppgifter. Nederbörd Vid stn 5341 Vomb uppmättes under 1988 totat 76B mm nederbörd, viket är 178 mm mer än normamängden för perioden {590 mm). och med 1988 har sammanagt 12 år i rad med nederbördsöverskott noterats vid denna station. för stn 5343 Lund registrerades 692 mm, viket är 59 mm mer än normamängden pa denna station. NederbBrdens manadsfördening framgar av stapediagrammen i figur erna och 2 där även de beräknade manedsmedevärdena inagts. De största nederbtrdsöverskotten förekom i januari och jui, medan endast mi ndre överskott fbreag februari mars och septemberoktober samt i december. Underskott noterades främst i apri maj och i augusti. 150 tn o J F 11 A M J J A s o N D MEDELNED NEDERBöRD 1988 Fg. Menadsnederbörd 1988 vid Vomb jämförd med ocrma manedsnederbörd

63 150HM Sida c:; n 25 t1edeubj o v F 1 R 11 J A s o N D Fig 2. Manadsnederbörd 1988 i Lund järnhird med norma manadsnederbörd LufttamperatUI' Arsmedetemperaturen i Lund 1988 bev +8,6 C, vi ket med 6/10 överstiger normavärdet (8,0). Av diagrammet i figu r ) framgar tydigt ett det främst är januarifebru!!ti samt majjuni som varit varmare än normat, meda' däremot november varit kaare än normat. 20 GRADER CELSJUS 15 5 J F t I A M J J A S O N D B EDE ID P TEt1PERATUF.: 1988 Fig 3. Lufttemperaturens manadsmedevärden 1988 för Lund jämförda med beriiimade normaa manadsmedevärden

64 Si da 3 Vattenföring Vattenföringen Inom Kävingeans avrinningsomrade registreras vid Högsmöa och Vombsjöns utopp (Kävinge!n) samt vid Enge (Bra!n), Eggestad (Björkaan) och i Kingaväsan "id korsningen med riksväg 12 pa sträckan VeberödSj5bo. J diegram a textpansch A redovisas dygnsmedevattenföringen vid Högsmöa respektive Vombsjöns utopp. Av textpanschen framgar även uppmätta vattenstånd under äret i Vombsjön. Textpanscherna B10 visar vattenf:ringen i Braan, Kingaväsan och Björksan ba&erade pa SMHI:s registreringar. Föden av större omfattning J Kävingean vid Högsmöa har under 1988 förekommit under i princip tre perioder. först samband med den mida och nederbördsrika inedningen pa 1988, sedan under sutet av mats (snösmätning) och sist under andra havan av december. Högsta registrerade föde bev 57 mj/s den 12 januari. Föden över 25 m3/s noterades under större deen av januarifebruari. Även under andra havan av mars var f ödena nagot större än 25 m3/s. En snabb avtrappning skedde under början av apri ner ti omkring 1012 m3/s för att sedan minske ytterigare t Arsägsta i mitten av juni (3,0 m3/s). Under juiseptember varierade födet 1 Högsmöa i stort mean 46 m3/s. oktobernovember Jag födet kring m J/s med en de kortare avvikeser. I december ökade födena ytterigare och var över 25 m3/s kring jutid (max 36 mj/s den 25). Som framgar av diagrammet finns en viss överensstämmese mean höga tappningar fran Vombsjön och födena vid Högsmöa. Under ett par perioder i janubtifebruari tappades som mest omkring 7 mj/s. Fran mitten av maj ti mitten av jui tappades mi nimifödet 0,3 mj/s, medan i apri och september detta förekom periodvis. Vettennivan i Vombsjön har under a t ej underatigit +19,88 (25 september) och arshögste +20,98 registreredes den 14 januari. Ampituden bev för 1988 saades endast 1,10 meter. Detta är den minste ampitud som noterats sedan den senaste regeringens start De ägsta vattenstanden notersdes i september och början av oct:ober. Under aprijui och oktoberdecember var vattenst ndsvariationerna små. Den mest markanta ni viiförändringen skedde en vecka in i oktober da vattenstandet steg fr n ca +20,00 ti +20,88 (nra dämningsgränsen) på 14 dagar. AB Sydvattens uttaget fran Vombsjön ti vettenförsörjningsanäggning i Vomb har under aret uppgatt ti i medeta 1,014 m3/s. Detta är nagot mindra än 1987 års uttag. Lovgivet uttag är 1,5 m3/s. Som jämförese kan nämnes att avtapp nngen ti Kävngean under aret uppgick ti 4,7 m3/s. Braan och Björksan (PL B och O) gäer i princip ovan för Kävngean disku terade födesvariat!oner. LAgvattenföden förekom under större deen av majaugusti med några undantag i juiaugusti i samband med kraftig nederbörd. Som ägst registrerades i Braan 0,20 m3/s den 18 juni och i Björksan 0,5 m3/s den september (beräknat vid utoppet i Vombsjön). De högsta födena i Brå!n och Björksan inträffade den 11 januari med 17 respektive 35 mj/s.

65 ..! Sida 4 Kingaviisan, som inte är utsatt för eamma svängningar i födet pi grund av utjämnande sjösystem (Sövde sj ön), hade endast en ängre period med högt f ode, den i början av februari (PL C). Som mest registrerades da J m3/s vid inoppet i KävJingeän. Under juniseptember Jag födet konstant kring ca m3/s. Den 22 augusti uppmättes som ägst 0,65 m3/s. Jämfört med 1987 har agvattenfödena varit ägre överag Högsta föde i Bråan respektive Kingaväsin är i stort ika med 1987 ars noteringar men i BjörksAn är 1988 ars värde kart ägre (35 mot 63 m3/s 19B7).

66 . 20 M3/s M1JI o 1 r 1 ' \t \J' \j w d.. ' ' JAN FEBR MARS... APR AJ " JUNI.A. JULI AUG AJ ' 1\.... f... SEPT 01"1' NOV DEC 1 m KÄVLINGEANS VATTENVARDSFöRBUND VATTENFÖRING t BRAAN 1988 (BASERAD PA PEGEL SMH I ) MALMÖ APRIL 1989 SCANDIACONSULT MILJÖTEKN IK AB co

67 20 M3/S c,. 15 ' r 1 1 \ \N...1. L. 1"\ 'I '""'"' i'... o..... " JAN FEBR 1RRS RPR MAJ JUNI... c JULI RUG.. \).. f SEPT OKT "'"..... NOV DEC KÄVLINGEANS VATTENVARbSFORBUND VATTENFÖRING KLINGAVÄLSAN 1988 (BASERAD PA PEGEL SMHI ) MALMÖ APRIL 1989 SCANDIACONSULT MILJÖTEKN IK AB 1 m x 1 o ' ):> z n

68 7Q " 1315 C" 2 t 5. t 1 5 ' ) J 31 n t L ' 51= o iw\j \1.\AL b.\._,jj M. "'"' '". i.!i;ä!iiii.:: :' '' M R I v.. r _J:L... RPR R.,;;;o;;o;;;o; r,., \1 RJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC.. K:WLINGEANS VATTHNARDSFöRBUND VATTENFÖRING I BJÖRKAÄN 1988 (BASERAD PA PE EL SMHI ) 1ALMÖ I APR L 1989 SCA\'I!DIACONSULT MILJÖTEKN IK AB 4 n1 x '4 )> ' z: (/). n :E: