Littera Malmö SCANDIACONSUL T AB Malmökontoret Artur Almestrand Gösta Fristedt. Box Malmö Tel BO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Littera 52.4565-01 Malmö 1984-05-10 SCANDIACONSUL T AB Malmökontoret Artur Almestrand Gösta Fristedt. Box 17040 20010 Malmö Tel 040-10 00 BO"

Transkript

1 SCANDIACONSULT KÄVUNGEANS VA TTENV ARDSFÖRBUND UTVÄRDERING AV UNDERSÖKNINGS RESUL T AT FRAN VATTENPROVT AG NINGARNA INOM KAVLINGE ANs AVRINNINGSOMRADE (A) SAMT KVANTJT ATIV BEDÖMNING AV FÖRORE NINGSBELASTNINGEN PA KÄVLINGEAN (B) Littera Mamö SCANDIACONSUL T AB Mamökntret Artur Amestrand Gösta Fristedt Bx Mamö Te BO

2 SCANDIACONSUL T INNEHALLSFÖRTECKNING Sida ' Mamö KÄVLINGEANS VA TTENV ARDSFÖRBUND INNEHALLSFÖRTECKNING Text Sida A. UTVÄRDERING AV UNDERSÖKNINGSRESUL T AT FRAN VATTENPROVTAGNINGARNA B3 INOM KÄVLINGEANS AVRINNINGSOMRADE. Inedning 2. Prvtagningsstatiner, prvtagningsfrekvens m m 2 3. Materia ch metder 4 4. Metergiska ch hydrgiska förhaanden inm Kävinge 5 ans avrinningsmrade Nederbörd Lufttemperatur B 4.3 Vattenföring B s. Undersö kn ingsresu ta t Syrehat F stat fsfr 19 ' 5.4 Ttafsfr Ammniumkväve Nitratkväve Ttakväve /KW

3 Sida 2 Text B KVANTITATIV BEDÖMNING AV FÖRORENINGSBELAST NINGEN PA KÄVLINGEAN Inedning Va t t en dr agsundersök ni ng ar Diffus förrening Förreningstiförsens variatin 1977 t m 1983 Sida Förreningstiförsens variatin under aret Nederbörd ch vattenföring Fsfr Kväve Förreningskärnas betydese för Kävingeans näringstiförse Kävingeans avedning av förrening ti Öresund Resutat av anays av diffus förrening Biagr Textpansch Textpansch 2 Textpansch 3 Textpansch 4 Textpansch 5 Textpansch 6 Textpansch 7 Anaysutvärdering , Syrehat. Anaysutvärdering , 7hat A nå ysut värde r in g , F s f a t fsfrha t Anaysutvärdering , Ttafsfrhat Anaysutvärdering , Ammniumkvävehat Anaysutvärdering , Nitratkvävehat Anaysutvärdering , Ttakvävehat

4 SCANDIACONSUL T Mamö UTVÄRDERING Sida 301.0/BMN KÄVLINGEANS VA TTENVAROSFÖRBUND A. UTVÄRDERING AV UNDERSÖKNINGSRESUL TAT FRAN VATTENPROVTAGNINGARNA ffij1983 INOM KÄVUNGEANS AVRINNINGSOMRADE. Inedning Kävingeäns vattenkvaitet har i princip varit föremä för kntinuerig bservatin sedan 1947, då den varma smmaren med ängvarig trka ch extrem ågvattenföring resuterade i ren "katastrfsituatin" i Kävinge Furuundmrädet med fiskdöd etc. Under 1950taet var undersökningarna begränsade ti ästräckan ÖrtftaFuruund för att efter 1958 utsträckas ti hea avrinningsmradet ch utföras i det dä bidade Kävingeäns Vattenvärdsförbunds regi. Någn tta bearbetning av samtiga anaysresutat från de ca 35 år sm recipientkntren pågätt har inte utförts. Generet kan knstateras att vattenkvaiteten successivt förbättrats vad avser påverkan av kmmunaa ch industriea avppsvattenutsäpp sm föjd av genmförda reningsåtgärder ch även nedagda industrier. Variatrnerna i vattenbeskaffenheten har utjämnats ch situatiner med exceptinea förhäanden har bivit at mer säan förekmmande. En psitiv faktr för vattenkvaiteten i Kävingean nedströms Vmbsjön under smmaren är givetvis den genm regeringen av Vmbsjön garanterade minimivattenföringen m 2 m3/s vid Kävinge, varigenm tidigare ågvattenperider eiminerats. Genm att påverkan från de fasta förrenarna reducerats har i Kävingeän iksm i andra vattendrag i jrdbruksandskapet de diffusa förreningskärna gjrt sig mera märkbara. Den i Kävin ' gean nu pågående vattendragskntren fungerar des sm utsäppskntr enigt mijöskyddsagen ch des sm mätare av de i vattendraget ch ti Öresund transprterade mängderna av syreförbrukande substans, fsfr ch kväve. Kntren har givetvis det sutgitiga mäet att vara basmateria för panering av nödvändiga vattenvärdande åtgärder. Länsstyresen i Mamöhus än, Naturvårdsenheten, har i skrivese av ti Kävingeåns Vattenvardaförbund framhäit att det är angeäget att det gäande kntrprgrammet bir föremå för en bearbetning så att det bir bättre inriktat pa. att beysa inverkan frän framförat växtnäringsäckaget frän jrdbruks ch skgsmark, från jrdbrukets anäggningar, bstäder i gesbebyggese m m. Vidare framhås ämpigheten av att ägga en bearbetning av de senaste årens mätningar ti grund för ett nytt prgram. Vattenförbundets styrese besöt vid sammanträde att föreså förbundsstämman att mdispnera mede i 1983 års budget frän undersökningar ti bearbetning, viket försag ckså antgs av stämman Föreiggande sammanstäning är en debearbetning av anaysmateriaet från recipientundersökningarna

5 Sida 2 2. Prvtagn ingsstatiner, prvtagningsfrekvens m m Under här aktue undersökningsperid, , har inm Kävingeäns avrinningsmrade ett varierande anta punkter i an varit förema för vattenprvtagningar. Säedes användes under tiden februari 1973 t m februari st statiner, varav 23 var beägna i huvudfäran. Fr m juni 1976 spades ttat 5 statiner av vika 4 var kaiserade ti Kävingeans nedre pp. Efter av änsstyresen initierade speciaundersökningar inm Kingaväsans avrinningsmrade bestämdes att 11 nya prvtagningsstatiner skue äggas ti vattenvärdsförbundets äriga kntrundersökningar, varför ttat 42 statiner undersökts vid varje prvtagningstifäe. Fr m 1983 genmföres ett avkrtat prvtagningsprgram sm innebär att endast 21 statiner av nämnda 42 användes. Lkaiseringen av samtiga 42 statiner sm ingätt i de senaste arens undersökningsprgram redvisas i figur. I föreiggande sammanstäning har för närmare utvärdering av erhäna anaysresutat vats ut 14 statiner. Dessa, varav 11 är beägna i huvudfäran, är: Stn nr (se figur ) I huvudfaran ch Björksan. Nedströms Brgeby AR 3. Högsmöa (uppströms dammen) 7. Nedströms Skanek, Krutmöan 10. Örtfta, andsvägsbrn 12. Uppströms Gärdstänga Nedströms Harösa 17. Vmbsjöns utpp 20. Björkaän vid inppet i Vmbsjön 21. Björkaan, uppströms Sjöb 23. Björkaän, nedströms Vsjö 25. Björkaan, nedströms Östraby 14. I Braan 26. Uppströms Örtfta 28. Uppströms bäck frän Eiinge AR I Kingaväsan 35. Vid utfödet i Kävingean

6 KÄVLI NGE K:N s ' \ ' "'\,_.... \....) J.._ ',) /',,_,...., 4".J... ' " LUNDS K:N, r ' r' HÖRBY K:N \,.> m Prvtagningsstatin för viken närmare utvärdering gjrts i föreiggande sammanstäning r/iii /fi. \N Figur 1. Prvtagningsstatiner vid vattenundersökningar inm Kävingeåns avrinningsmråde

7 Sida 4 Under periden :.77 utfördes 6 samrdnade vattenprvtagningar per ar mfattande hea avrinningsmradet ch fördeade pä manaderna februari, juni, jui, augusti, september ch nvember utfördes inga samrdnade vattenprvtagningar utan kntren av vattendragen km att fa frmen av veckprv (i 5 statiner), vika bandats ti mänads eer kvartasprv före anaysering i ch för beräkning av inm vattendraget transprterade mängder av syreförbrukande substans eer ttat gani.skt k, ttafsfr ch ttakväve. Under har den samrdnade kntren äterinförts men da kmmit att mfatta endast tvä undersökningar per är (juni ch september). Veckaprvtagningen har i princip bibehåits i den frm den haft frän början ch genmföres atsä paraet med den samrdnade kntren. 3. Materia ch metder Under här studerad perid, , har under ären ttat 16 parametrar anayserats pa uttagna vattenprv reducerades parameterantaet ti 8 eftersm ph, permanganatförbrukning (KMn04), färgstyrka, knduktivitet, fsfatfsfr, nitritkväve, kaium ch grumighet spades b a för att skapa eknmiskt utrymme för utarbetandet av ett nytt kntrprgram för Kävingean. I biagda panscherna 17 redvisas med stapediagram resutaten för periderna respektive för de parametrar sm här har vats att närmare studeras nämigen: Syre, 02 Bikemisk syreförbrukning, BOD7 Fsfatfsfr, P04P Ttafsfr, tt P Ammniumkväve, NH4N Nitratkväve, N03N Ttakväve, ttn Pansch Pansch 2 Pansch 3 Pansch 4 Pansch 5 Pansch 6 Pansch 7 stapediagrammen visar för respektive prvtagningsstatin först registrerat värde frän februariprvtagningarna , (5 stycken), sedan ett beräknat medevärde fran smmarprvtagningarna under samma tidsperid (4 prvtagningar ar) ch sutigen registrerat värde fr an nvemberprvtagningen. Anaysresutaten för periden {1978 utfördes ej prvtagningar sm mtsvarar här diskuterade) redvisas efter den kraftigare vertikaa avgränsningen i diagrammet ch avser faktiskt uppmätta hater i juni ch september respektive är. Utvärdering ch kmmentarer över diagrammen göres nedan under kapite 5, varvid b a göres jämförese mean periden ch inm respektive prvtagningsstatin.

8 Sida 5 4. Metergiska ch hydrgiska förhaandn inm Kävinge ans avrinningsmråde Nederbörd Under här studerad tidsperid har nederbörden inm avrinningsmrådet karaktäriserats av nrma eer över nrma årsnederbörd, fränsett dä undersktt av streksrdningen 1020% registrerades, vid de två mätstatinerna 5341 Vmb ch 5343 Lund. A andra sidan nterades betydande nederbördsöversktt (3040% över nrmamängden). Nedanstäende tabe visar registrerad årsnederbörd vid respektive mätstatin under i jämförese med den beräknade nrmaa årsnederbörden. Nederbörd 5343 LUND 5341 VOMB mm/ar Avvikese Arsnederb. mm/år Avvikese Arsnederb. från nrm. i% av nrm. från nrm. i% av nrm. mm nederbörden mm nederbörden : Uppmätta mänadsnederbörder under aktuea år städa i reatin ti beräknade nrmaa manadsvärden för de båda mätstatinerna redvisas i figur 2 ch 3. Av diagrammen framgår att nederbörden under en viss månad varierat mycket frän år ti år i förhäande ti den beräknade nrmamängden, vissa år har nterats undersktt, andra översktt. De mest nederbördsrika åren (198081) rsakades av mycket stra månadsöversktt under i princip andra havåret respektive år. Överskttet andra havåret 1980 är särskit anmärkningsvärt eftersm första havaret hade betydande nederbördsundersktt.

9 mm mm :1 J : L I.!... i i j i SQ1, ' ' ' ' 1 1 r 1 11:11 mm ' f.'' I! f f I! 1 ' ' 1 1! 1 f I 'r t f 1 1 t 1 1 1! r ' , J r 1,,, 1! J! 1!! 1! t! :,!,! 1 :,! 1 r! t! J,, 1 '1'1 '''' i iii fm' 1!! i!! :! i i 1! r 11!!! 1 '''' 'j''' J SQ_ J 1 FJM]A1HTJT jta.tsj IN.JiiJM]A]MI J J AT STOTNT D J FIMIAIMIJ IJ AsTJNID t tttt t t IOS 1106 j jm f t 12s..!: :! , IIi!.1.1. i 1: : t ' t '1'11 1'1!1'1' : : : : : : : :! ' i h.. 1i f ' ' i ' ' ' f ' ' 1 J 1 11, t 1 1 J U ' 1 j J '11: IJ! J!,, 1 ' 1 1 r r r r 1 1 i! : '' ' J ' ' 1'1'1'1111 I' ' ' IIIit II II'I'I'IIIJ j 1 1 " Jr : r 1, J :! r 1. 1,_. ' r J f J! i i i i i : :! i! i!ii I i i i i :k G : 1 : F MIA M }J 1J1ÄT SIO 1 J IFMTAIHIJ IJ IAJs]f'{J IFMAIMIJ!J IAISIOI NI D 1977 r19i t t t J1,;6 t t jj.j t t tttt i i u. 1 ;. : f i ' f i I : : I III jj IIIs i ''.. im' i ; i i Ii : : : 11 1 i : 1, 11: i1:1 ' i 1 1!!,!!,.!! t : 1!! :, LL! J. " r : 1! 1:1: 1 _,_ ' 111 frrrf!m, : 11: ' III: i 1 J. t 1, : 1 11 : : :!.! I! :ILiU!!!: : 1! :! : :! 1 : : : :I : : I : : : ' I h : : t : : : : : t : : : : : : : : tt 'i,,, "!,. J.,, : I "i I t! 1 1, r r f' 1 1 'i 1 t : f r : ' 11 '! r 1 ' : d Ii.: d i t t I d t i 1: III: :,: i :.: :.:.: : I t 1 : d i 1 J J 1 1 f 1 1, r , ' r :,t ' 1 i t F H A M J J A S O NID J F M A M J IJ A S O NI D J f M A M J J A SON D J F M AtHIJ J i. SON D J F M A H J \J A SON D t i t i t t t t f t mm 1._. + = PROV.!AGNINGS 1 TILLFALLE _UPPMÄTT MÅNADS NEDERBÖRD _NORMAL MÅNAOs NEDERBeRO C/"1 a. Q) ()'. Figur 3. Månadsnederbörd vid statin 5343 Lund

10 mm mm f 1,!,1 se f r.:! I i I.! III,.. r 1.,, 1,, 1 1 : 1, 1!!III! t 1 t11111t! s, I!.! :....., ; : i, 1 1, 1 1 i : 1 1,, : i s r' 11,111!1 i!,,,,,,,, '' i' Ii 1 1 r ' d : 1 1 : i 1 1 ' ; ; : :! J i : : : : : : : : :!! J : :! : : :! : : ' : : :. : : I, d I t _.: J,: : f ' : : : J :,! J : t : : J Ii, J... : i!!! : : : :! h T! rr t..,. r: tf" 1: r! r. t 1 t 1!tf r t 1 1, 1 t r 1 1 ' '' ' I ', : I I : ',: : :,::: t't I I: : 'fi: q :: 1 1 1, ' 1 ' r 1 ' 1 ',, ' 1 1, 1, ' 1,, ' 1 1 :, ' , 1,, ' 1 1,, 1 1, 1 1, ', 1! : 1i 1! 1!! L!!! 1! Ii 1 1i i 1! d! J d 1 JJ d 1 : 1 Ii I 1 d 1 :Ii mm ' 1 1i 1 ' 1 1 i 1i ' 1 1 ' 1 1 ' / 1/ : 1/ 1 1 1/ 1 1: 1/ ' :,: ' 1! : J f M A M J J AIS OIND JIFIMIA M J J ASO N O j.i,maim J!J A SON O J F MAM JIJ A SON D J FMA M J J A SON D JFIMIAIM!JIJ A S O NIO t tttt t t t r t 2r2 06 t ftft 1,! t ttt!tj t tttt t mm 1 i 1 III IIi, III _ I!! I 1 f, 11. I ; j.. i.. s 1 1 ' t, : r :, 1 r 1 =i, 1 11''1' '11 I 11J' ' 1 s ''1 '' 1 1 r 1 1 '1! 11 1 I 11 1 i i 1! ! t j r!1 11 dit ::t'1! I t ' 1 III 11 1 I t ,, :11 : 1 tt ; I 11 J!t :1 1 Ii 1 11 r 1 r!,1 1 1 i d 111 1! Ii r ' 1 r ' r! d 1! 1, ' 1 11 I I I I J I I I : : : III i n r I I I ', : I! : 1 1 ' 1, 1, I 1 r r 1 ' r 1 s , ' 1 i 1 1 ' 1: r, 1 1 j 1 1 j 1 1 i, ' 1. ", ' I, 1 ' J! 1,,, O d 1 d 1 1 d J 1: t 1 d : t 1 d 1 : i I 1 I 1 i 1 d 1! 1! J.! 1 d 1 t 1111! 1: 1 J! d i i I 1 I! I 1 1: 1 J F M A 11 J 1J A S O N O J F M A M J J A S O N O J F MIA M J JJA S O N O J F 11 A M J J A S O N O J F M A M J J IAI S O N O 1979' ' t t t t t t t t t t O t PROVJ.AGNINGS TILLFALLE = UPPMÄTT. MÅNADS NEDERBORD ; NORMAL.. MÅNAOS NEDERBORD (J') CL Q)...J Figr 2. Månadsnederbörd vid statin 5341 Vmb

11 Sida B 4.2!P! I figur 4 redvisas temperaturförhäandena under vid statinen 5343 Lund ch da i första hand uppmätt manadsmedetemperatur (hedragen inje) i reatin ti nrma manadsmedetemperatur (streckad inje). Föjande arsmedetemperaturer kan anges: B, C ,6 C ,0 C B,4 C ,4 C ,0 C ,1 C B,6 C ,1 c ,6 c ,4 C Nrma arsmedetemperatur enigt SMHI:s beräkningar är +8,0 C. Det kan säedes nteras att den första 5ärsperiden haft nrma eer över nrma arsmedetemperatur med undantag för Periden ineddes med tre år med betydande temperaturundersktt, medan för 1982 ch 1983 nterats översktt (ca 0,5 ). Ur diagrammet, figur 4, kan utäsas att det förekmmit ängre perider med temperaturundersktt () exempevis fr m jui 1979 t m augusti 1980 (14 månader i sträck). Längre perid med översktt inträffade mean jui 1982 ch januari Anmärkningsvärda översktt i januari har nterats 1975 ch Särskit kraftigt undersktt förekm i december 1981 (5,8 ägre än nrmat). 4.3 y_! sj!'_9. Vattenföringen inm avrinningsmradet registreras kntinuerigt vid föjande 5 mätstatiner: Björkaån vid Eggestad Vmbsjöns utpp Kingaväsån vid krsningen med riksväg 12 Braan vid Einge Kävingean vid Högsmöa Registreringarna redvisas av SMHI i frm av dygnsmedevärden. Här har vats att endast presentera beräknade manadsmedeföden för periden , viket innebär att krtare födestppar, exempevis i samband med regn under smmaren, ej enket kan sparas i diagrammen. Födesdiagrammen mfattar figurerna 59. Björkaän, Kingaväsan ch Braan har värdena från respektive mätstatin uppräknats prprtinet mt avrinningsmrådets strek för att de ska representera vattenföringen vid respektive bitödes utpp i Kävingeän (Vmbsjön när det gäer Björkaån).

12 .. c !..,!.= i +,.:. J:=. r +.;; _,... IT.,.::..,.::...,_ +. 1 f 1i"' + + '+.,_p.,.t. f +,::,:: r.!' f p.:. r: r:: :!: 1t F.!. ::=,;t. r= +!=... +!.... : r 1 :t,!..,! f i r:. rf: F= r= +, 1 c 20 f+1 :t 1 1 c +2 v +1!: J F MA M J JA s NO 1973 t 1 tttt t,t.! r:! t r= ;:: r r.::. J F MA 1974 t MJ JA s tt tt NO J F N <..... d. de\ t.. a.c + : ::...! r:= r::. 19'75 MA ;.::; 1 : ;;;' c = ;& 1 =.. _.!.. = p. F M J J A s NO 1 J F MA 1976 Reaistrerad d "!""'"!.t..!. F + H J J A s NO J F HA 1277 t ttt t t d ett '"'...i. t F ;;.. =...;... +!"'"" f r; + = + :.:= HJ J A s NO J FM AM J J AS ON D.::. j1978 tttt t ;...:. r!.... ""' O( 20 1!;: i"' t 1 1 J F HA H J J A s NO t t J F HA MJ J A s t t NO J F MA 1981 H)_ J A t s NO J F MA MJ J A s NO J F MA MJ J A s.,198 t t t t NO 1 c. Q) \() Figur 4. Månadsmedetemperatur vid statin 5343 Lund

13 Sida 10 Diagrammet visar tydigt de mycket stra födesvariatiner sm förekmmit i tifödet ti Vmbsjön. Frän månadsmedeföden vinter ch vår på i nrmaa fa mean 612 m3/s har tifödet vissa är minskat ti mkring 0,10,2 m3/s under smmarmånaderna. studeras enskida månader har den största förändringen i månadsmedevattenföring Uf1der ett är inträffat under 1979 (nrmaär ur nederbördssynpunkt), frän 26 m3/s i mars ti 0,17 m3/s i augusti, en förändring med en faktr pä ca 150. Y':!r:.tsiö!'! ;!tp(? (Kävingeän, figur 6) Manadsmedetappningen frän Vmbsjön under nrmaa förhäanden igger vinter ch var ckså i streksrdningen 612 m3/s. Av diagrammet framgår att varfödena utebivit vissa ar, exempevis 1976, då manadsmedefödet maximat uppgick ti någt över 3 m3/s. Under smmaren förekmmer nästan varje ar nägn månad da tappningen ti Kävingeån är den minsta tiåtna, 0,3 m3/s. Manadsmedevattenföringarna i Kingaväsån fuktuerar ej så kraftigt sm i BjörkMm berende på att avrinningsmradet innehäer fera sjöar sm verkar födesutjämnande. Högsta manadsmedevattenföring har varit ca 9,5 m3/s (mars 1979 ch december 1980). Under smmarmånaderna har manadsmedevattenföringen varit sm ägst eer ca 0,30,4 m3/s. Skinaden mean högsta ch ägsta manadsmedevattenföring under ett ch samma ar har i Kingaväsån ej varit större än en faktr 18 (1975) under här aktue tidsperid.!_3a (figur 8) I Brään har under 1970taet fta förekmmit åga manadsmedevattenföden under smmaren. Värden pä ca 0,2 m3/s har inte varit vaniga. Sm framgår av diagrammet har hittis under 1980taet smmarvärdena varit betydigt större (34 ggr) b a berende pa rikigare nederbörd. Mean 68 m3/s är maximat förekmmande manadsmedevattenföringar under vinterha varet. Svängningarna mean max ch minvärden för månadsmedevattenföringen är ej sa stra här sm i Björkaån. Sm mest kan en faktr pa ca 39 pavisas (1974). Hittis under 1980taet har svängningarna under aret varit betydigt mindre. t<'1n a!' _ v d g'!a (figur 9) Här har nästan ärigen förekmmit nägn månad där den beräknade medevattenföringen varit mkring 25 m3/s eer däröver ch da framförat i samband med värfödena. Det nederbördsrika vinterhavaret uppstd särskit höga manadsmedevattenföringar med max värdet 45,6 m3/s (december 1980). Den vattenföring sm minst ska innehåas vid Högsmöa bestäms av tappningsstäaren för Vmbsjön ch där sjöns vattenständ ingar sm en avgörande faktr. Minimittödet 2 m3/s har under ängre tidsperid endast registrerats under smmaren I övrigt har medefödet under smmaren i rege varit 3,54 m3/s.

14 m3ts L!:::, 2.. L...w J FLMJAJM!J!J IAISI OtN D Jf P1\AIHIJIJIAISO N D L 's t2.j O.. r 8 6 "" r,_.. 2,......,..,_ L,_ u J F im' A:H1 J!J 1A IS!O N10 JiFIH!AiHJJ J AiS OiNiO r "" r J...r... r r'.r.r J FIMIA HIJIJIAIS!OINIO J FIHIA H J J IAISIOIN J FIM AIHIJ IJ IAISIO NID _O r ""._r r n LrtJ L... JIFIM AiHJ ijais O N D J F M A,MIJ IJ IAIS!OjN O r, j J; F H,A.H'JIJ!AIS!O N D t.. _r J f P1 AIMIJIJ I AISIOINIO 1978 m 3/ s m3/s t a. D Iiur 5. Micadccdevattcnf6rin: 1)73 1JG3 : Bj6rka5n vid iniuet ti Vmbsj6n

15 .. ms t1 n u u L,_ J FIMIAIHIJ IJ IA!SOIN!D 1973 f r J F MIA IM! J IJ IA!SIOIN 1974 n._r L w J FIMIAIMIJIJ!AISIOINID J FIHIAHI JIJ IAISIOIN!O ' 1 r L_rJ I..J J F H A MIJIJ IAISIO!NIO 1917, L r.., L,._rr1r JIF M AMJIJIAISON!O 1978 m3/s a 6 " 2 m3/s '6 4 2 n t..rr Lr JjF M A M!JIJ IAIS!O!NIO 1979 J rf r J F MIA IM! J!J IAISIOIN D 1980 r.._.._,f n r.r r J F M AIHIJIJ!AISIO N D JIF M AIMIJIJIAISIOIN h n UL, LrI"'L JjFjMjA MIJ!J!AIS/OINIO q83 ms B 6 1,. 2 U) a. Q) 1' N Figur 6. ttånadzrncdcvattcnförinb vid utppet ur Vnbsjön......

16 .., m/s O m3/s ra... r. L,,...si J F'HIAjMIJ IJ IAISIOINIO 1973 h,_,_, 1..,.r J FIMIAIHIJ IJ!A SIO IN D J FIHIAIHIJ J IASTOINO _r JTFM!AIMI JIJ IAISIOINID 1976 n r L, L. r JIFIMIAIMIJ IJ IAISIOI NIO 1977 LrJL, JfF MA\MJJ!AISIOINO 1978 a m3/s 16 :...;;.._ 14!... O!... 6 f z r r. J IF M A MI J IJ IAISIO IN ID 1979 ) r,_._.._,_, 1 j '", rr' 't.._r.w _ JIFIH\AIMIJ!J IAIS\0\N D J FIM AIMIJ IJ IAISIO INI i1 Fi;;ur i. Linadr:>edcvattcnförin::, 1 73 :...I r J! F HIAIHIJIJIAI5IJINJO r"1 w ms 16 t r!. r L,,... 2 'L,J J! F MJ AJ M J U! A SIOI NI D C3 i :ainavesan vid ut födet i Kävin?eån C»... ""'

17 ms J IF MIAIMIJ IJ IAISIOINID L, <J74 r J L,. J F MIAIMIJ IJ A s O NID H n h L...,_._L, r UL J t,_ J JIFIMIAIMIJIJIAISOINID J IFIMIAIMI JTJTAISTOINID J FMIAIMI J IJ IAISO!NID r n L,_ /s ,...,r JIF MAIMIJIJIAISIOINID m3/s 16 r O n r... r...j LJ LJ : JIF!MIAIMIJ 1J IAISIO!NIO J F IMIAIMI J!J IAISI O NIO Figur 8. Hånadsmedevattenföring , _, J r r T. J J IFIH AfM!JJ IATS TND JTF M AfHTJTJTAfSIOINID J F MIA! MI J IJ IAISIO\NID i Bråån vid inppet ti: Kävingeån m;s to z!./) a. Q) 1' s::..

18 ...,_ m 3 ts z _!_ 4 m 3/s 32 IJ f r r.. r J 1 F MIA MIJ i J IAiSiOIN : 1973 L,s JF HAMIJJIASIO!N O 1979, 1 u L J : L JIF MIAIMIJIJIAISIOIN D J F MIA MIJ IJ AISIOINID 1CJ7t. r,j LJ._. S.6 J IFIMIAM!JIJ IA\SIO 'NIO []_ "I J FIM!A[HIJIJIA\S NIO 1981 r J..., ri" Lr, r j.... J IF[MIA J1i JiJ 'A[S 'OIN O J FM!A MIJ!JIA[S'O.N!O r,...,.., L..., r, j...r J[ f M AIMIJ[J IAISIO[N D r J F MIA M[JIJIAISIO! :J h L._, t, 1J ',r... J FiMIA:MIJ IJ A SIOINIO 1978 m s t rn3ts 32 Z I 24 2C (f.!d 1' VI Figur 9. Hånadsmedevattenföring i Käv ingeån vid Högsmöa

19 Sida Undersökninḡsresutat. I den nedanstaende redvisningen har avrinningsmradet uppdeats i fyra vä avgränsade dear, vika i tur ch rdning behandas under varje parameter enigt föjande:. Kävingeän nedströms Vmbsjön {stn 17stn.) 2. Björkaan (stn stn 20) 3. Brään (stn 26stn 28) 4. Kingaväsan (stn 35) 5.1?Y!! (textpansch ) ': i _ n g a _n<! s r.?'! y s! ö Stn 17, Vmbsjöns utpp. Syrehaten har endast vid enstaka tifäen understigit 9 mg/ ch betydande övermättning har fta registrerats under smmarmanaderna berende pa panktnagernas syreprduktin i ftsyntesen. Eftersm samtiga prv hänför sig ti dagtid, finns ej någn registrering av eventue syrenedgäng under natten. En sådan kan anses angeägen vid frtsatta undersökningar. Stn 14, Nedströms Harösa (uppströms utsäppen frän P7 ch Revinge by men nedströms Harösa). Pa ästräckan frän Vmbsjön mynnar des Kingaväsän, des Harösabäcken (anayser saknas frän denna). Ett mindre syrefa kan knstateras rsakat b a av Kingaväsan sm har genmgående ägre syrehater än än nedströms Vmbsjön. Under periden juniseptember har syrehaten understigit 8 mg/ endast vid ett tifäe (september ,7 mg/). Ti Stn 12 vid Gärdstänga har ytterigare syrenedgäng skett. Syresituatinen synes dck här ha förbättrats under den senaste 5ärsperiden. Vid stn 10 uppströms Braan (nedströms Örtfta) tyder anaysmateriaet frän smmaren pa en viss förbättring under den senaste 5ärsperiden. Under periden juniseptember förekm sa aga syrehater sm 4,95 mg/. Stn 7 Nedströms Krutmöan. En tydig förbättring mt tidigare har ägt rum under juniseptemberperiden med syrehater pa en jämn niva strax under 9 mg/. Under januari 1977 tgs överföringsedningen för avppsvatten frän Skaneks destruktinsanäggning ti Kävinge industrireningsverk i bruk, viket givetvis minskade beastningen pa an. Stn 3 Högsmöa. Diagrammet anger en tendens ti en ökning av syrehaten under juniseptember under senaste 5ärsperiden. September 1979 var dck syrehaten endast 5,75 mg/i. Stn. Nedströms Brgeby AR. Skinaden mt Högsmöa är margine. Lag syrehat knstaterades i september 1979 även här.

20 Sida 17!?j _ ök _ a Stn 25 Nedströms Östraby. Under aren har syrehaterna i juni genmgående varit tifredsstäande. I september har däremt reducerad syrehat förekmmit aren 1979 ch Stn 23 Nedströms Vsjö. Överföringsedningen för. avppsvatten ti Sjöb reningsverk tgs i bruk i sutet av augusti Diagrammet visar höga syrevärden under juni med betydande övermättnad 1982 (154 %). Under september 1979 ch 1983 förekm syrenedgäng (1983 5,95 mg/i). Stn 21 uppströms Sjöb. Syreförhåandena har genmgatt en iten förbättring pa sträckan från stn 23 särskit i september 1979 ch Den höga syrehaten 1979 (120 % mättnad) var rsakad av stark agutvecking (Entermrpha, tarmtang). Stn 20. jörkaan före utppet i Vmbsjön. Anayserna antyder vid fertaet prvtagningstifäen en någt försämrad syresituatin i förhaande ti stn 21. Bräan Stn 28 Uppströms Einge (uppströms Esövsbäcken). Syrehaterna under juniseptember är genmgående högre under mt tidigare. Syreövermättning har förekmmit varje ar i juni ch 1981 även i september. Stn 26 Uppströms Örtfta. Syrehaiterna har här varit starkt varierande. I juni 1979 ch 1982 uppmättes syreövermättnad (agutvecking), medan 1980 ch 1981 haterna var måttiga. I september har haterna inte understigit 7 mg/1. t<i g _ a a :' I stn 35, Kingaväsan har syrehaterna under hea periden varit reativt ikfrmiga ch endast vid några fa tifäen understigit 8 mg/. Sammanfattande synpunkter Sm en föjd av den under undersökningsperiden frtsatta minskningen av syreförbrukande substans fran de fasta förrenarna har syresituatinen i Kävingean successivt förbättrats. Syrehater under 6 mg/ är nu åtminstne under dagtid mycket säsynta. Med hänsyn ti den stra bimasseprduktin (framför at ager) sm smmartid föreigger i stra dear av an finns det anedning att misstänka att syrehaterna under natten kan uppvisa betydigt ägre värden än under dagen, även m de inte bir sa åga att rganismerna sås ut. Att fa en uppfattning m syrehatens dygnsvariatin pa smmaren är därför en angeägen uppgift i den framtida recipientkntren. Den rikiga agförekmsten åstadkmmer ckså under dagtie pa smmaren en fta betydande syreövermättnad sm har en gynnsam effekt b a pa fiskivet i an.

21 Sida g2? (textpansch 2)!:< n 9 a _n : s! r _ ö Y<: s! ö 7värdena i stn 17 anger den markanta ökning av haten syreförbrukande substans sm rsakas av panktnager (vattenbm). En ökning synes föreigga i september under den senaste 5är!Jperjden. Smmarvär. dena är givetvis högre än februari ch nvembervärdena. I stn 14 nedströms Harösa ch stn 12 uppströms Gärdstänga gör sig de höga 7värdena frän juni ch september frän stn 17 frtfarande märkbara med en niva m 57 mg/. Stn O nedströms Örtfta har i juniprvtagningarna under aren i genmsnitt nagt högre 7 hater än stn 12, medan september indikerar en minskning. Stn 7 nedströms Krutmöan har i nvember 1973 ch värden på ca 78 mg/, viket åtminstne vad gäer 1977 kan tkas vara föjd av sckerhattigt vatten från Örtfta sckerbruk. Liksm i stn 10 är 7haterna i juni högre än i september. Vid stn 3, Högsmöa, kan för periden en tydig ökning av haten syreförbrukande substans knstateras jämfört med stn 7. Under är 1983 är både juni ch septemberhaterna åga (under 1982 tgs fitersteget i bruk vid Kävinge kmmunaa reningsverk). BOD7kncentratinerna i stn nedströms Brgeby har knappast ändrats från Högsmöa. Variatinerna är stra mean de ika aren med vanigen högre värden i juni än september. j_ök_a Stn 25 nedströms Östraby. I juniundersökningarna har 7värdet varierat mean 5 ch 8 mg/, medan det i juni 1983 endast var 2,0 mg/. I september har värdena varierat mean 1,5 ch 6,5 mg/. I stn 23, Nedströms Vsjö har en minskning av BOD7värdena från stn 25 skett ch i stn 21 uppströms Sjöb har ytterigare minskning skett. Stn 20, Nedströms Sjöb. Juniseptemberanayserna från periden igger pa samma niva sm juniprven (45 mg/). Septemberprven igger däremt kart ägre (<3 mg/). Bräan I stn 28, uppströms Eiinge (uppströms Esövsbäcken), har anaysvärdena från juniperiden varit markant förhöjda i förhäande ti juniseptember Orsaken är svarförkarig, men kan b a ber på den syreövermättnad sm vanigen uppmätts. Denna i sin tur rsakas av rikig agförekmst sm sammanhänger med gödsing. I september är 7värdena mera nrmaa. Stn 26, uppströms Örtft1 har 7värden sm är genmgående förhöjda i jämförese med stn 28. Okningsrna uppgår vanigen ti ca 2 mg/. Det exceptinet höga junivärdet 1980 indikerar en påverkan pa an av utsäpp sm inte hade samband med Eingeverket. Den aga syreförbrukningen i nvember 1975 är svårförkarig.

22 Sida 19 ig _ aä! Smmarprvtagningarna frän periden ger BOD7värden pa 2 3 mg/1, medan juni ch septemberprvtagningarna visar ett genmsnitt m ca 4 mg/. Det höga junivärdet 1981 kan sammanhänga med syreövermättnad. n!t!a_ne;_ Y!"eu_nt_e: Mängden syreförbrukande substans i Kävingean mätt sm BOD7 har i princip tre ika kär: utsäpp frän fasta förrenare, diffus förrening frän enskida utsäpp, jrdbruk etc ch rganisk substans i frm av ager frän Vmbsjön. Dessutm tikmmer syreförbrukning genm nitrifikatin av ammnium. Nagra fyttidsstudier vid ika föden synes adrig ha utförts i Kävingean. Med hänsyn ti åtminstne de nedströms Vmbsjön beägna dearna av avrinningsmrådet kan man fräga sig m 7 är en adekvat parameter för att studera syreförbrukningen i an. Det är inte möjigt att en str de av den i BOD7 uppmätta syreförbrukningen kmmer att ske i Öresund. De senaste arens undersökningar visar att den syreförbrukande substansen nu reducerats sa att syrefaet nedströms de fasta förrenarna vanigen starkt begränsats ch att för äns bigi destruktiva äga syrehater inte förkmmit. Frän Vmbsjön tiföres emeertid under juninvember betydande mängder rganisk substans i frm av panktnager ch en viss nyprduktin av ager trde cksä förekmma i sjäva än. Nagra studier över i vad män en syreförbrukning genm nitrifikatin har paverkat streken av redvisade 7varden har inte utförts, da nitrifkatinshämmare nrmat inte tisättes vid 7 mätningar i recipienter. Nitrifikatinen är en mikrbigiska prcess sm acceereras av ökande temperatur ch därför är mest utprägad pä smmaren. 5.3 f!js>_r_ (textpansch 3) t<': na!_nsr_? Yf"!:t:s! ö! Fsfatfsfrhaten i utgående vatten från Vmbsjön är genmgående ag (<50 ug/1) ch ägre på smmaren än i februari ch nvember. D.etta sammanhänger med. agernas fsfatupptagning. I juni 1982 erhös ett avvikande högt värde (89 ug/1), sm trde ha rsakats av utösning av fsfr från panktnager. Minimitappningen 300 1/s hade da varit radande en ängre tid, varför vattenmsättningen varit betydig. Fsfatfsfrhaten har på åsträckan stn 14 nedströms Harösa stn 10 nedströms Örtfta tidigare ökat successivt ti ca ug/1. Under de senaste 4 ären har juniseptemberprven endast visat betydig ökning i jämförese med haten i från Vmbsjön utgående vatten. Detta trde få tiskrivas den amänt förbättrade reningen vid reningsverken. Kemisk rening vid för ästräckan aktuea reningsverk genmfördes redan (Fyinge, S Sandby, P7).

23 Sida 20 Vid stn 7 nedströms Krutmöan visar fsfatfsfrhaterna under smmaren en markant minskning från 1979, viket i sutändan sammanhänger med genmförandet av kemisk fäning vid Eiingeverket En svag ökning föreigger dck från stn 10 ti stn 7. Stn 3 Högsmöa uppvisar för hea periden en markant ökning i haterna nedströms Kävingekmpexet. Juni septemberhateria är emeertid kart ägre än tidigare tgs den kemiska fäningsdeen vid det kmmunaa reningsverket i Kävinge i bruk, viket kan förkara den åga haten juni Nedströms Brgeby (stn ) visar anaysresutaten betydande variatin, sm devis kan sammanhänga med däig inbandning i recipienten av utgående avppsvatten från Brgeby reningsverk. En tydig tendens ti minskning av smmarhaterna är skönjbar från 1977, da den kemiska deen vid reningsverket tgs i bruk. j_ö k _a'! Stn 25 nedströms Östraby Haterna är kart förhöjda under smmarperiden berende på påverkan från Östraby reningsverk. Stn 23 nedströms Vsjö Under periden erhös under smmaren tidvis mycket höga fsfatfsfrhater. Överföringsedningen från Vsjö reningsverk, tagen i bruk i augusti 1979 har givetvis åstadkmmit en reduktin men paverkan frän Östraby finns ännu kvar. Stn 21 uppströms Sjöb Haterna har reducerats kraftigt jämfört med tidigare statin ch har under smmarmanaderna uppgatt ti knappt ug/1. Stn 20 nedströms Sjöb Sjöb reningsverks kemiska de tgs i bruk 1975, viket medförde en fsfatfsfrnedgång i recipienten. Under den senaste 5arsperiden har haten egat strax under ug/1 iksm vid stn 21. En jämförese av stn 20 med stn 17 visar tydigt fsfatfsfrreduktinen i Vmbsjön. Bra ån I stn 28 uppströms Einge är haterna genmgående höga ca 300 ug P/1. Möjigen kan en svag nedgång späras under Under smmarmanaderna uppmättes mycket höga fsfatfsfrhater (medevärden på upp ti 3 mg/ ch enstaka värden på ca 4 mg/) uppströms Örtfta (stn 26). Från 1979 har haterna drastiskt reducerats edan Eingeverkets kemiska fäningsde tgs i bruk i apri Genm utspädningen med det renade avppsvattnet erhåes en tydig fsfr reduktin i Brään nedströms verket.

24 Sida 21 i 1]9_8 '!. i!_ä!' I stn 35 vid utppet i Kävingeän har haterna under hea periden visat en betydig variatin mkring 50 ug P/1. '!_ngä!' nedströms Vmbsjön Stn 17 nedströms Vmbsjön Under periden var haterna högre i nvember än juni september, viket sammanhänger med agförekmsten. Under periden förmärkes samma tendens i septemberprven, där även en ökning synes ha skett frän 1979 ti 983. Stn 14 nedströms Harösa stn 10 nedströms Örtfta Ttafsfrhaten i septemberprven frän stn 14 är givetvis starkt påverkad av Vmbsjöns vatten. Längre ned varierar haterna kring ug P/ under i strt sett hea periden. Stn 7 nedströms Krutmöan erhös här starkt förhöjda värden sm föjd av påverkan från Brään. Efter 1978 igger ttafsfrhaterna vid stn 10 ch stn 7 pa samma ni va. Stn 3 Högsmöa Anayserna frän juni september visar en ökning pa ca 150 ug/1 jämfört med stn 7. Denna nivåhöjning aterfinns även under den senaste 5ärsperiden fram ti 1982, da det kemiska fäningssteget tgs i bruk i Kävinge. Juniprven 1982 ch 1983 visarttah ater m ca ug/1 P, medan i september haten var ca 150 ug/1 P. Stn nedströms Brgeby Frän 1979 kan en kar minskning av ttafsfrhaten knstateras under smmarmånaderna, dvs sedan kemdeen tagits i bruk vid Brgeby reningsverk. Haterna i gger sedan reativt knstant kring 150 ug/1.!? j_ ö k _ a Ttafsfrhaterna är starkt varierande nedströms Östraby men har tidvis uppgatt ti nästan mg/. I stn 23 nedströms Vsjö föreigger fr m 1979 ä gre smmarhater än under den tidigare 5arsperiden, viket sammanhänger med brtkppingen av Vsjö. En viss utjärrming av haterna i jämförese med nedströms Östraby har skett. Uppströms Sjöb har en kraftig reduktin ch utjämning av haterna skett (gä er hea 10arsperiden). En tydig reduktin i smmarhaterna kan cks märkas under den senaste 5ärsperiden med värden kring 150 ug/1. Stn 20 nedströms Sjöb har under aren haft ttahater i strt överensstämmande med stn 21. Paverkan frän Sjöb synes såunda betydig.

25 Sida 22 BrMn Förhåandena beträffande ttafsfrhaterna de bäda statinerna (28 ch 26) sammanfaer ti str de med de sm van redvisats för fsfatfsfr. Säedes är haterna genmgående höga uppströms Eiinge ( ug/1) ch den senaste 5arsperiden är haterna smmartid nagt ägre än mtsvarande manader under periden _7. Vid statinen uppströms Örtfta var haterna fram ti ch med 1977 mycket höga under större deen av äret. Därefter har en drastisk sänkning av haterna skett i ch med idrifttagandet av Eingeverkets kemde. Under senare är har säunda haterna smmartid egat pä mean 150 ug/1. t<ig_ayä!' De ara festa värdena igger mean 50 ch ug/ under hea periden. Någn specie tendens kan ej utäsas ur diagrammet. :> n!f! t a _ n9 Ye u _nt_ e : > a _ t_e Js!a_tf_:;f_ C:h_ t_9af_9fr Fsfrkncentratinen i ett naturvatten är en funktin av fera faktrer. Fsfr tiförs vattendragen bade genm naturig urakning ch ersin frän berggrund ch jrdager samt frän mänskiga aktiviteter. Ah & Wiederham (Svenska Vattenkvaitetskriterier, Eutrfierande ämnen, SNV PM 1918, 1977) har i sin sammanstäning över fsfrhaten i Skänesättens äar angivit föjande hater (ug/1 P). Min Percent i Max Fsfatfsfr, P04P Övrig fsfr, P Ttafsfr, P Fsfatfsfr Ur diagrammet för fsfatfsfrhaterna i Kävingeän under periden kan utäsas att pa sträckan Vmbsjön uppströms Braan har haterna i övervägande antaet mätningar understigit uppgivet minimivärde m 85 ug/1. Detta gäer cksa för stn 7 nedströms Krutmöan sedan det kemiska reningssteget utbyggts vid Eingeverket. Efter utbyggnaden av iknande reningssteg vid det kmmunaa verket i Kävinge har cksa här fsfatfsfrhaten nedbringats mt 85 ug/1 under smmaren. Nedströms Brgeby igger haterna däremt högre ch varierar mkring av Ah & Wiederhm angivet medevärde m 150 ug/1. I Björkaäns övre pp igger fsfatfsfrhaterna kart över medevärdet ch t m över angivet max värde. Vid stn 21 uppströms Sjöb har haterna sedan 1979 reducerats ned mt minimivärdet. Nedströms Sjöb däremt pendar haten mean min ch medevärde. I Braän uppströms Esöv igger fsfatfsfrhaterna kart över medevärdet 150 ug/1 under smmarmanaderna, men haterna har minskat under den senaste 5arsperiden jämfört med den tidigare. I Braan nedströms Esöv har fsfatfsfrhaten

26 Sida under senaste 5årsperiden i strt sett reducerats ti medevärdet frän erhört höga kncentratiner innari fsfrreduktinen genmfördes vid E:ingeverket. Huvuddeen av fsfrn föreåg här sm fsfatfsfr. I Kingaväsån igger fsfatfsfrhaterna genmgående under angivna minimivärden. Ttafsfr I Vmbajöns utpp har ttafsfrhaten under den senaste 5ärsperiden i juni understigit av Ah & Wiederhm (1977) angivet minimivärde m 120 ug/1 (undantag 1982). I september var haterna högre ch hade 1983 stigit upp mt angivet medevärde m 210 ug/1. Tendensen ti fsfrökning i Vmbsjön är värd a uppmärksamhet ch bör närmare studeras i kmmande kntrprgram. I den nedströms stn 17 beägna deen av Kävingean ökade fsfrhaten ti det av Ah & Wiederhm angivna medevärdet m 210 ug/1 P. I Björkaän nedströms Östraby registrerades under juni ttafsfrhater betydigt ägre än angivna max haten m 365 ug/1. I september var haterna tidvis betydigt högre. Efter utspädning etc reducerades fsfrhaten ned mt angiven min hat m 120 ug/1 i Björksåns nedre pp. I Bråäns nedre pp åg ttafsfrhaten under medevärdet 210 ug/1 P i de senaste årens undersökningar, medan i Kingaväsån min värdet m 120 ug/1 P var det vanigast förekmmande. Sutigen kan knstateras att den av Ah & Wiederhm (1977) angivna triga medekncentratinen för bakgrundsnivån av ttafsfr i Skänesättens åar uppgår ti 25 ug/1 P. Detta innebär, viket givetvis är att förvänta, att de idag uppmätta ttafsfrhaterna inm hea avrinningsmrådet är betydigt högre. C:! (textansch 5) t<n 9 ä!' _n c! s! r!>'! y s iö!' Stn 17 nedströms Vmbsjön. Ammniumhaterna visar en regebunden variatin under hea undersökningsperiden med värden mean O ch 350 ug/1. Höga hater är kmbinerade med rik agtigäng då ammnium bidas vid nedbrytning av agsubstans. Pa sträckan stn 14 nedströms Harösa stn 10 uppströms Örtfta är haterna starkt varierande med fertaet värden mean O ch ug/1. Nagn kar utveckingstrend synes icke föreigga. I stn 7 nedströms Krutmöan är ammniumkvävehaterna betydigt ägre under juniseptember under den senare prvtagningsperiden jämfört med den tidigare ( ). Av diagrammet framgår att stn 3 Högsmöa haft vanigt höga hater i juni Även septembervärdena under senare är har varit tydigt förhöjda mt tidigare. Även nedströms Brgeby registrerades förhöjda ammniumkvävehater i juni ch i viss man även förhöjda. septemberhater. Sammanagda resutaten antyder förhöjda utsäpp av ammniumkväve fran Kävinge reningsverk.

27 Sida 24!;j_äk _ a Stn 25 nedströms Östraby visar str variabiitet sm måste rsakas av utsäppen frän Östraby reningsverk. Nedströms Vsjö har skett en utjämning ch reduktin frän stn 23. Under de senaste aren har haterna mestades understigit ug/1. Ned ti stn 21, uppströms Sjöb, har en ytterigare reduktin skett av ammniumkvävehaten, medan i stn 20, nedströms Sjöb, haterna ater har ökat ch visar tydig påverkan frän Sjöb reningsverk. Någn avgörande skinad mean de bada 5ärsperiderna är ej iakttagbar. Braän I stn 28 uppströms Einge har haterna icke varit påfaande höga ch mestades har de underskridit ug/1 Haterna i stn 26 uppströms Örtfta har varierat betydigt ch har vid vissa tifäen varit mycket höga, t ex i juni 1980 ch I september har under periden haterna däremt understigit ug/1, viket antyder gd nitrifikatin i Eingeverket. t<!i ':!g_ay a!" Fertaet anayser faer inm invervaet 0 ug/1. Någn endens ti trendförändring under bservatinsperiden synes ej föreigga. Förekmsten av ammniumkväve i recipientvatten indikerar påverkan av kvävehatigt rganiskt materia under nedbrytning (avppsvatten, gödse). Genm den diffusa förreningen inkusive atmsfäriskt nedfa kmmer avattnet att innehäa en ammniumkvävehat pa upp ti ug/1. Nedströms de fyra stra fasta förrenarna Eingverket, de bada reningsverken i Kävinge ch Brgebyverket är haterna tidvis kraftigt förhöjda. Eingeverke't drives emeertid under smmaren mestades med effektiv nitrifikatin, varför ammniumkvävehaterna i Brään da betydigt underskrider ug/1. Vid verken i Kävinge ch Brgeby är nitrifikatinsgraden icke sa hög.. [ Sm diskuterades van i avsnittet m BOD7 förbrukas syre vid nitrifikatinsprcessen, varvid mg kväve förbrukar 4,57 mg syre. Detta. är ingen mmentan prcess ch syreförbrukningen baanseras i vattendraget genm upptagning fran atmsfären ch vattenväxternas ftsyntes. Sm framgår av diagrammet över ammniumkvävehaten (textpansch 5) registrerades i Braan stn 26 i juni 1980 ch 1981 mycket höga hater i jämförese med aren 1979 ch Dessa höga hater mtsvarades ckså av någt reducerade syrehater (se textpansch 1). Ammniumjnen sm sadan har ringa giftverkan pä fisk ch ägre vattenrganismer. Det kan röra sig m hater mean 40 ch 300 mg/. I vatten kan ammniumsaterna emeertid spjäkas hydrytiskt under bidning av fri ammniak sm är avsevärt giftigare (gräns 2025 ug/1). Jämvikten mean jniserad ammniak NH3 ch a mniumjnen NH4 i vatten kntreras av ph ch temperatur. Vid 20 C ch phvärden 9,0 ch 9,5 föreigger såunda 30% respektive 70% av ammniumhate sm fri ammniak.

28 Sida 25 Dyika phvärden kan tifäigt uppstä i det bikarbqnatrika vattnet i Kävingean under smmaren vid intensiv ftsyntes, varav föjer en bidning av fri ammniak. Denna bidning är mmentan. Det är såunda angeäget att häa ammniumkncentratinen på en tiräckigt ag niva. Möjigen kan ammniakbidning vara rsak ti vissa svarförkariga fiskdödar sm förekmmit i Kävingean under senare ar. 5.6 ':.!1 (textpansch 6) Kävingean nedströms Vmbsjön. Nitratkvävehaten i Vmbsjön påverkas av 2 huvudfaktrer nämigen nitrathaten i tifört vatten frän Björkaän ch panktnagernas nitratupptagning. I februari uppmättes såunda hater pä 2 4 ug/1. Under juniseptember samma perid visar medevärdena en variatin mean de ika aren sm sammanhänger med agernas upptagning ch i nvember föreigger aga hater vissa är. Under igger junihaterna på nivan 2 3 ug/1, i september samma perid däremt understeg haterna 000 ug/1. Variatinen sammanhänger med agernas kväveupptagning ch utvecking berende p. jusförhåanden etc. Ur diagrammet kan ckså utäsas att nitrathaten i Vmbsjön under smmarens början ökat under senare ar (ökad markurakning inm Björkaan). Pä sträckan stn 14 nedströms Harösa stn 10 nedströms Örtfta igger variatinsmönstret i nitrathat frän Vmbsjän kvar. Nvemberundersökningen 1973 visar emeertid en kart avvikande bid med en hög nitrathat sm vid närmare studie av de hydrgiska förhaandena visar sig sammanhänga med urakning frän an mgivande marker. Denna hat igger kvar ti ans mynning i Öresund. Februariprven frän periden visar en ökning frän Vmbsjän ch nedåt, viken ckså måste tkas sm rsakad av urakning. Juniseptemberprven visar iknande ökningar sm i Vmbsjön. Resutaten frän stn 7 nedströms Krutmäan stn nedströms Brgeby visar pa tiförse av nitratrikt vatten fran Braan, viket medför ökad nitrathat i an under hea bservatinsperiden jämfört med uppströms beägna statiner. Vidare kan nteras att det föreigger en successiv ökning av nitrathaten under smmaren under här aktue perid. j _ ök_a Nedströms Östraby har nitratkvävehaterna varit genmgående höga (undantag september 1983) ch med en variatin mean ch ug N/1. Pa sträckan stn 23 nedströms Vsjö stn 21 uppströms Sjöb sker jämfört med föregående statin en successiv reduktin i nitrathaten. För stn 20 nedströms Sjöb överensstämmer haterna vä med statinen uppströms Sjöb, varför Sjöb reningsverk ej synes påverka nitrathaten i an (jfr ammaniumkväve).

29 Sida 26 Bräa.n Stn 28 uppströms Eiinge Z6 uppströms Örtfta. Nitratkvävehaterna är här högre än i tidigare behandade dear av Kävingeans avrinningsmrt:de. Den mest intressanta infrmatinen frän diagrammen är tendensen ti med ären at högre nitrathater under smmarperiden. Påverkan frän Esövs reningsverk är tydigt märkbar i stn Z6. Nägn tendens ti ökning av nitratkvävehaten under smmarmånaderna är knappast iakttagbar ur föreiggande materia. Haterna under februari ch nvember är ägre än inm övriga dear av avrinningsmradel r2c: n!c: t!a _n Ye u _nt_e : Nitrathaterna i vattnet inm avrinningsmrådet är under vinterhavaret starkt berende av markurakning, medan de fasta förrenarna gör sig mindre märkbara i hatökningar. Under agvattenperider bir de däremt mera iakttagbara. Vissa differenser föreigger mean nitrathaterna inm mradets ika dear. Den är högst i Brään ch ägst i Kingaväsän. I Vmbsjöns ytvatten förbrukas at nitrat under eftersmmaren av sjöns ager I,!i ( textpansch 7)!_<niJä _n<!s!r5jr:!1 ystö Ttakvävehaten i frän Vmbsjön utgäende vatten har uppgatt ti ca ug/1 under juni manad den senaste 5arsperiden men sjunkit ti ca ug/1 under september. Da det tirinnande vattnet frän Björkaan under samma tid haft ttakvävehater m ug/1 tyder resutaten pa nägn frm av kvävebrtgäng genm bimekanismer. Panktnagerna kan efter kväveupptagning sedimentera varigenm kväve bindes i sjöns sediment. Genm agernas metabism kan även kväve brtga ti atmsfären sm föjd av denitrifikatin. Vid stn 14 nedströms Harösa har ttakvävehaten reducerats b a sm föjd av Kingaväsans inföde. Haterna är i denna mestades ägre än i Kävingeän. En svag ökning kan sedan nteras pa sträckan fram ti uppströms Kävinge. Braans inföde har i amänhet gett sig ti känna endast genm en mindre höjning i ttakvävehaten brtsett fran september 1980, da haten i Braän uppgick ti ca 10,4 mg/ vid Örtfta. Kvävetiförsen frän Kävingekmpexet har höjt haten i an med ca ug/1 smmartid under den senaste 5ärsperiden. Under smmarperiden knstaterades ingen ökning. Nägn förändring av ttakväveinnehäet i vattnet av betydese sker ej pa sträckan frän Kävinge ti utppet i Öresund.

30 Sida 27 Björkaän I'Björkaans övre pp nedströms Östraby har ttakvävehaten smmartid varierat mean ch ug/1. Några skinader har ej knstaterats mean de tva 5arsperiderna. Under höst ch var har hater uppti ca ug/1 uppmätts. An är tydigt påverkad av Östraby reningsverk. Björkaän uppströms Sjöb har ttakvävehaten re. duce'rats med ttat ca ug/1 för att ater öka med ug/1 nedstäms Sjöb. Här har haterna ökat under smmaren den senaste 5arsperiden. Brään Uppströms Esöv har haterna varierat inm vida gränser under juniseptember. I september 1980 uppmättes t ex en Nhat m 9 ug/1, viken var en föjd av en regnrik augusti med str kväveurakning. Vid Örtfta kan givetvis en tydig ökning knstateras sm föjd av tiförse frän Eingeverket. I juni 1980 da en ttakvävehat m 18,9 mg/ ch en ammniumkvävehat m 10,6 mg/ uppmättes maste dck även andra kväveutsäpp föreigga.!i g_a!! å! Under juni har ttakvävehaterna varierat mean ca ch 2 ug/1, medan variatinen varit betydigt större under september ug/1.?':. n! t a_ n 9 f!y!"eu!t_e I van refererade arbete av Ah & Wiederhm (1977) har föjande karakteristiska kvävehater redvisats: Min Percent i Max NH4N mg/ 0,030 0,050 0,090 N03N I 0,440 2,15 2,57 TtaN n 1,15 2,98 3,46 0,160 0,260 4,73 8,93 6,10 10,7 I Kävingeän är ammniumkvävehaterna smmartid nedströms Kävinge ch nedströms Brgeby vanigen högre än angivet max värde 0,260 mg/. I Braans nedre pp har däremt haterna frän september varit kart ägre. Nitratkvävehaterna igger större deen av aret vanigen inm mrådet medevärde max värde eer däröver. Septemberprven frän Vmbsjön ti Kävinge har dck ägre hater iksm Kingaväsän. För ttakvävet är biden nagt annrunda. 1 Kävingean nedströms Vmbsjön synes fertaet hater faa inm mrädet 5075 percenti iksm i Björkaan uppströms ch nedströms Sjöb. Nedströms Östraby däremt igger haterna mean 75 percenti ch max värde iksm i Braan nedströms Esöv. I Kingaväsan är haterna under smmaren vanigen. ägre än percenti 25.

31 Sida 28 Ah & Wiederhm (1977) ämnar en tentativ medekncentratin för bakgrundsnivan av ttakväve i SkAnesättens aar m ug/1. Denna hat överskrides med mer eer mindre str margina inm hea vattensystemet. En jämförese av ttakvävehaten med ttafsfrhaten visar att kvten är större än 10, viket anger att kväve trigen inte är tiväxtbegränsande. B. KVANTITATIV BEDÖMNING AV FÖRORENINGSBELASTNINGEN PA KÄVLINGEAN. Inedning Föreiggande avsnitt avser beysa förreningsbeastningen pa den de av asystemet sm igger nedströms Vmbsjön ch mfattar en anays av de fasta respektive de diffusa förreningskärnas betydese för vattendragets respektive kustvattnets tiförse av förrening. Ti bas för redvisningen igger de mätningar ch prvtagningar sm utförts under Aren 1977 t m 1983 ch sm redvisats i tidigare avsnitt. En kvantitativ bestämning av förreningsmängderna har kunnat utföras genm att vattenföringen i an kntinuerigt mätts savä vid Vmbsjöns utpp sm vid Högsmöa ca 9 km uppströms ans utpp i Öresund. En anays av förreningstiförsens variatin under aret har utförts för aren 1981 t m 1983 vika spegar de variatiner i tiförsen av förreningar sm uppstar under ar med skida nederbördsförhaanden. Anaysen kan, m även i begränsad mfattning, ge anvisningar m den diffusa förreningsmängdens ursprung ch betydese för vattendraget samt utgöra ett underag för diskussin m förändrad metdik för frtsatt vattendragsundersökning med masättning att kmma fram ti genmförbara atgärder för reduktin av kvarstaende förreningskär. 2. Vattendragsundersökningar De vattendragsundersökningar sm utförts i Sverige under de senaste artiandana har haft ika huvudsyften. Ett har varit att genm prvtagningar i ika dear av vattendraget ch genm anays av vattnets innehä bestämma vattnets tjänighet för ika ändama såsm för vattenförsörjning, vattning av kreatur, bad, fiske etc. Ett annat huvudsyfte har varit att genm prvtagningar i recipienten ch pa utgaende avppsvatten fran kmmunaa ch industriea utsäpp knstatera utsäppens paverkan pa vattendragets förreningsinneha samt pa basis härav ta underag för bedömning av behv av ökad behanding av avppsvattnet fran de fasta förreningskärna. Intresset har tidigare med a rätt fkuserats ti de fasta förreningsutsäppen, da dessa ansetts utgöra de väsentigaste kärna ti förreningen av vara vattendrag. Förreningsutsäppen frän samhäen ch industrier har ar fran ar minskat ti föjd av en intensiv satsning pa at ängre genmförda behandingsatgärder. En förbättring av vattendragens status har knstaterats, men O.O/KW

32 Sida 29 knappast i den mfattning sm mftnga hade förväntat. Ä ven m en de i.vattendragskntren invverade persner redan sedan början av 50taet i ika utredningar pekat på andra förreningskärs betydese för vära vattendrags ch sjöars eutrfiering, har intresset för ett närmare studium ch åtgärdande av dessa förreningskär varit synnerigen begränsat. 3. Diffus förrening Ar 1976 behandades eutrfieringen av vara vattendrag vid ett sympsium i Nrdiska F rskningsrädets regi. A v aa de vattendragsundersökningar, sm föredrgs av de nrdiska ändernas representanter vid sympsiet, mfattade endast en undersökning en kvantitativ anays av den s k diffusa förreningens mfattning ch betydese för vattendragens status. Utredningen gäde Vegeän sm redvisats ar Först under de senaste aren har i samband med knstaterade mijöprbem i vissa sjöar ch kustvatten, intresset mera amänt väckts för den diffusa förreningens betydese. Även i USA, där vattendragskntrer under fera artianden utförts i mycket str mfattning ch med str kapitasatsning frän statiga ch kmmunaa instanser, har först nu uppmärksamheten pa avar riktats mt de diffusa förreningskärna, i USA benämnda nnpintsurces. De diffusa förreningarna tiföres vara vattendrag ch sjöar mer eer mindre utspritt ch kan därför svårigen direkt mätas. De diffusa förreningarna kan emanera frän Spridd bebyggese Bräddning fran kmbinerade edningssystem vid regntifäen Urakning frän aker ch skgsmark Utsäpp fran agringsanrdningar för gödse ch urin Ytavrinning fran översvämmade markmräden ch markersin Atmsfäriskt nedfa av kväve För att bestämma hur mycket diffus förrening sm transprteras i ika punkter av ett vattensystem mäste vattenprvningarna kmbineras med vattenföringsbestämningar. Härigenm möjiggöres en kvantitativ bestämning av ttata mängden transprterad substans i en viss punkt av vattendraget. Med kännedm m tiförsen frn fasta förreningskär är det möjigt att bestämma den diffusa förreningsmängdens streksrdning ch variatin under ret. Däremt är det enbart pä basis härav svart att med rimig grad av säkerhet bestämma de diffusa förreningarnas fördening pa möjiga förreningskär. En mängd faktrer inverkar nämigen pa hur mycket av de ika diffusa förreningarna frän ika kär sm har möjighet att na vattendraget ifråga. I brist pa kvantitativa bestämningar av transprterade förreningar i vara vattendrag, har man tiämpat översiktskakyer baserade pa mer eer mindre tiämpbara areakefficienter. Med hänsyn ti att dessa kefficienter paverkas av en mängd faktrer sasm markrr:tateria, neder börds ch vattenföringsförhäanden, gödsehanteringsfrågr m m kan dyika kakyer endast ge översiktig anvisning m de fasta respektive. de diffusa förreningarnas inbördes de i förreningstransprten. De diffusa förreningarnas fördening pa ika kär ch dessas paverkan av vara vattendrag, sjöar ch kustvatten är synnerigen svar att med större grad

33 Sida 30 av säkerhet bestämma pä basis av det materia sm föreigger för gängen tid. Våra vattendragsundersökningar har ej haft den mfattning eer måsättning sm skue erfrdras för en bättre kännedm m de ika förreningskärnas de i den knstaterade förreningstiförsen. 4. Förreningstiförsens variatin 1977 t m 1983 Kävingeäns vattenvärdsförbund har med kännedm m de mfattande åtgärder sm Linder arens pp successivt nedagts pä rening av avppsvattnet frän kmmunaa ch industriea utsäpp, tidigt insett betydesen av de diffusa förreningarnas at mer dminerande betydese för vattendragen. Pä basis av de äriga undersökningarna av an under 1977 utfördes en första kvantitativ bedömning av de fasta ch diffusa förreningsmängder sm tifördes ån pa sträckan VmbsjönHögsmöa, en bedömning sm sedan uppföjts ärigen. Redvisningarna har hitintis mfattat de mängder 7, ttafsfr ch ttakväve sm tiförts an under hea aret respektive under vegetatinsperiden apri t m september. Bestämningarna gör ej anspråk pa vetenskapig exakthet eftersm en sådan skue behöva baseras pa tätare prvtagningar än sm av eknmiska skä har kunnat genmföras, men ger besked m streksrdningen av de fasta ch diffusa förreningskärnas de i Kävingeans förreningstiförse. Förreningsmängdernas variatin aren 1977 t m 1983 framgår av figur 10 t m 12. Den ttaa tiförsen av BOD7, fsfr ch kväve har, sm framgar av i figurerna 10 t m 12 redvisade stapediagram, varierat starkt. Den under 1960taet acceererade utbyggnaden av reningsverk för kmmunat ch industriet avppsvatten ch sm successivt reducerat de fasta utsäppens dminans har frtsatt under 70 ch i början av 80taet, viket medfört ytterigare reduktin av de fasta förreningsu_tsäppen. Det!?ör påpekas att förreningsutsäppen frän kmmuner ch industrier i början av 1960taet var mangfat större än vad sm redvisats för ar Någn kntinuerig minskning av tta tiförse av 7, fsfr ch kväve ti Kävingean kan man ej ntera för periden 1977 t m 1982, eftersm den diffusa tiförsen bivit dminerande. Den starka variatin, sm nu kan knstateras, sammanhänger med nederbördsmängdens strek ch intensitet respektive av varierande snösmätning under de ika aren. Variatinen i diffus tiförse ti Kävingeän har under aren uppgatt ti föjande: BOD7 Ptt N t t tn/ar 1575 tn/ar tn/är

34 Sida 'I:D./År 'n/vtg ptr T t fbrae ta i !SOO 11 1a 79 e a1 sz s h r T /år n T.n/veg per a reningsverk ' 19 1 s 1 B t a Tcm/r d i t a r 1 :: F=!I n.., u _ = r n ng i e= = ver= k =s n u trieb ening e d : r r F== =; ;=: ::; p ; = ===t f B \ 83 2 s Tn/år: J>iff..a t.ifönd 2 :s Tn/ng per. 1. a s biffu' tiförse u n 1s n e Figur 10. BOD7tiförsen vid Högsmöa 1977"1983

35 Sida 32 FOSFOEIILLTÖRSEL Ia tifr5t n/ng per ta tiförae Ar Tn/1..r Kmmunaa reningsverk 60 T.n/veg J>er Tn/år Tn/veg per niu triea reuin,gn erk T veg per a Figur 11. Fsfrtiförsen vid Högsmöa "

36 Sida 33 1n/1r Tta tifru f 000. "J] k T r Kbmmunaa reningsverk B Bi 83 J. r T/ ng per Daa rening verk j.. t.===;: :::;===;::: ==::;::::::;: :;:: =::J s B t St 'In/r nduetriea rening verk TffD./veg per. Indunriea reningsverk 77 Tn/r iffu tifnd SOO 79 st f 'f n/veg per n I Figur 12. Kvävetiförsen vid Högsmöa

37 Sida Förreningstiförsens variatin under året =9:!_9;::.!!!"'_!.2 Samtiga år, efter är 1976, har haft en arsnederbörd sm varit större än vad sm för mrådet räknas sm arsmedenederbörd 590 mm. Ar 1981 har haft den högsta arsnederbörden 848 mm, medan nederbörden ar 1982 ch 1983 uppgatt ti 681 respektive 662 mm, se figur 13.. NfOER6ÖOO u/w a J f H A f'i J J A S O ti D J f H A I'1 J J A S O H O J ' f'i A H I A S O H O t98) Figur 13. Nederbördens variatin Variatinen i vattentirinning ti an fran avrinningsmradet sammanfaer ej med nederbördens variatin, se figur 14. Str nederbörd under vegetatinsperiden resuterar exempevis ti föjd av att avdunstningen ch vegetatinens vätskeupptagning da är str ej i påtagig ökning av vattentirinningen ti an. Regnintensitet ch snösmätning har störst påverkan på vattentirinningen ti an.. ""'" J f f'i A H J J A S O H O J F I'I A 'H J J 19M 1981 Figr 14. Vattenföringen vid Högsmöa. Snedstreckad de utgör avrinningen tran Vmbsjön. Ostrackad de utgör avrinningen tran avrinningsmradet nedströms Vmbsjön.

38 Sida 35 Tiförsen av förreningar ti Kävingean under arets manader har ä figur 15 t m 17 redvisats för Aren 1981 t m Variatinen i transprterad förreningsmängd samt kärna ti densamma diskuteras nedan Kävingeans avrinningsmrade sm igger nedströms Vmbsjöri har en yta av 144 km2. Den ttaa förreningsmängden fran avrinningsmradet har successivt minskat frän ar 1981 ti ar Förreningsmängdens variatin under respektive.ar framgar av figur 15. J f K A K J J A S O N O J F H A H J J A S O H O J F tt A H J J A S O H O ttu Figur 15. Transprterad BOD1mängd vid Högsmöa, exkusive BOD1 frän kmmun ch industri. streckad de utgör avedd BOD1 mängd fran Vmbsjön. Ostrackad de utgör avedd BOD1 mängd fran avrinningsmradet nedströms Vmbsjön. BOD7mängden fran fasta utsäpp fran kmmun ch industri har numera reducerats ti streksrdningen 120 tn/ar ch tiföres an i strt sett ika under arets manader. De diffusa förreningskär sm kan bidraga ti tiförsen av rganisk substans ti an är a) avppsvatten frän spridd bebyggese b) bräddning av behandat avppsvatten frän kmbinerade edningsnät c) gödse ch urin d) rganisk substans frän översvämningsmraden e) sam frän avppsreningsverk Det är rmigt att antaga att under smmarmanader förreningskärna c), d) ch e) ej detager i tiförsen av rganisk substans ti an.

39 Sida 36 t..:.. Inm mradet finns en spridd bebyggese mfattande ca persner. Mängden BOD7 frän dessa persner kan efter avsamning i enskida brunnar beräknas uppga ti streksrdningen 300 tn per ar. Avedningen ti asystemet sker tämigen knstant under aret. 7tiförsen frän spridd bebyggese skue därmed beräkningsmässigt vara större än, men av samma streksrdning, sm den resterande 7mängd sm utsäppes frän fasta utsäpp frän kmmun ch industri inm avrinningsmradet. BOD7 beastningen frän spridd bebyggese paverkar i första hand de diken, bäckar etc där de utsäppes ch vattenkvaiteten i dessa. Hur str de av den ttaa förreningsmängden sm när sjäva Kävingean ch därmed paverkar uppmätta mängder i huvudfaran är möjigt att bedöma. I ch med sanering av kmmunernas edningsnät har bräddning av behandat avppsvatten successivt minskat. Kvarvarande bräddnings inverkan pa asystemet brde synas exempe vis under smmarmäneder med str nederbörd da bräddade förreningsmängder mmentant i samband med regn skue tiföras recipienten. Eftersm nagn mätning av mängden bräddat avppsvatten frän edningssystemen ej förekmmer ch da bräddning är mer avhängig av regnintensitet än av regnmängd, saknas underag för bedömning av huruvida bräddning har förekmmit. En viss höjning av 7 mängden under de nederbördsrika smrarna 1981 ch 1982 jämfört med den nederbördsfattiga smmaren 1983 kan emanera frän bräddat avppsvatten, men förrsakas sannikt av ytavrinningar. Förmdigen har bräddad BODmängd ringa kvantitativ betydese. Den största 7tiförsen ti an frän diffusa kär sker i samband med regnrik höst ch var samt i samband med snösmätning. Förreningarna kan emanera frän rganisk substans frän översvämmade markmraden, utgöras av bräddad rganisk substans frän agringsanrdningar för gödse ch urin med tiräckig agringsvym, eer fran på frusen mark spridd gödse ch urin. Lagringsanrdningar för gödse ch urin har vanigen utförts enigt naturvärdsverkets anvisningar för 6 manaders agringstid. Da gödsespridning i Skänereginen mestades endast kan ske pa hösten på stubbåker ch ej direkt före varsädden med hänsyn ti markbärigheten, är det amänt att man tvingas sprida gödse på frusen mark. Risken för ytavrinning ti äsystemet är då uppenbar. Inm Mamöhus än prducerades ar 1976 från hästar, nötkreatur, svin ch höns över 2 mij tn gödse. Kävingeäns avrinningsmrade nedströms Vmbsjön har en yta sm uppgär ti ca 14 % av änsareaen. Med en med ytan prprtine djurtäthet skue mtsvarande mängd gödse för avrinningsmradet nedströms Vmbsjön uppga ti ca tn per ar. Denna gödsemängd kan beräknas innehäa ca,6, tn 7/ar. Hur str de av densamma sm vid tiräckiga agringsvymer eer genm spridning pa tjäad mark tiföres an är kart. Med hänsyn ti att den per ar ttat avedda diffusa BOD1mängden uppgär ti mean ch tn/ar, trde hanteringen av naturgödse utgöra en väsentig käa ti förrening, speciet sm dear av hanteringen sker i samband med att nederbördsförhaandena föraneder ytavrinning frän avrinningsmradet. Vid stra vattenföden kan översvämmade markmräden utgöra en väsentig förreningskäa vad beträffar BOD7tiförsen ti an. Omfattningen av sädana mråden brde kartäggas.

40 Sida Fsfr!.. Den fsfr sm ti föres avrinningsmrådet med naturgödse, knstgödse ch sam frän avppsreningsverk bindes ti markmateriaets erpartikar, ch den de sm ej upptages av växterna under vegetatinsperiden ackumueras ti största deen i marken. Den diffusa fsfrn tiföres vattendragen i huvudsak i samband med ersin av erpartikar ti ch i vattendragen vid tifäen med str nederbörd ch str vattenföring i asystemet. Söm framgår av stapediagrammen a figur 16, varierar fsfrtransprten ej direkt med nederbörden utan fastmer med vattenföringen i an. p J f H A H J J A S O H D J f f1 A f1 J J A S O H O J f H A H J J A $ O H D e2 19U Figur 16. Transprterad Pmängd vid Högsmöa, exkusive P frän kmmun ch industri. streckad de utgör avedd Pmängd frän Vmbsjön. Ostrackad de utgör avedd Pmängd frän avrinningsmradet nedströms Vmbsjön. F s frti försan fra n de fasta utsäppen uppgår för närvarande ti ca 7 tn/ar. Den spridda bebyggesen kan beräknas maximat bidraga med ca 10 tn fsfr per är. Under vegetatinsperidens trra perider synes enigt mätningarna fsfrn ej nä Kävingefns huvudfara utan förbrukas eer avagras i de mindre vattendragen. Den ökade fsfrtrnsprt sm uppmätts i an under arens början ch sut i samband med höga vattenföringar är förrsakad des av ersin ch des av ytavrinning. Vid prvtagningar under sädana tifäen kan man även i äns biföden kuärt knstatera uppgruming av vattnet med erpartikar. Den ttaa avedningen av ffus fsfr frän avrinningsmradet varierar mean 15 ch 75 tn/ar..

41 Sida 38 Med hänsyn ti tidpunkten för fsfrns avedande ti Kävingean bör man beakta naturgödsens betydese sm förreningskäa. Ovan beräknade gödsekvantitet, tn/ar inm avrinningsmradet beräknas nämigen innehaia en fsfrmängd av ca 280 tn/ar. Hur str de av denna sm tiföres asystemet ti föjd av bräddning ti diken fran agringsbehanare för gödse ch urin eer ti föjd av ur.akning tran gödse sm spridits på tjäad mark är svar att bedöma. Fsfrinnehaiet i det sam sm sprides av Lund ch Esöv uppgår ti ca 90 tn/ar. Att fsfrtiförsen ti an fran avrinningsmradet tidsmässigt vä sammanfaer med BODtiförsen framgår av stapediagrammen a figur 15 ch 16. Detta tyder pa att fsfrn avedes samtidigt med rganisk substans ch tiföres vattendraget genm ytavrinning ch ersin. Handetsgödsen är den största fsfrkäan ch beräknas innehäa ca 2 tn fsfr per ar. Den diffusa tiförsen av fsfr ti an uppgår ti streksrdningen 12 % av den ti mrådet tiförda fsfrn i natur ch handesgödse samt sam. 5.4 Kväve Kvävet, sm avedes med avppsvattnet fran vara fasta utsäpp, avppsreningsverken, förekmmer ti största deen i ammniumfrm, medan den kväve sm tiföres fran jrdbruket framför at förekm1'ner i nitratfrm. I Kävingean förekmmer i huvudfaran ca 10 % av kvävet sm ammniumkväve, medan ca 80 % förekmmer sm nitratkväve ch ca 10 % sm rganiskt kväve. Ammniumkvävet har förutm näringspäverkan jämvä ' en starkt syreförbrukande effekt. g ammniumkväve förbrukar såunda 4,57 ganger sa mycket syre sm g BOD viket bör beaktas vid ammniumrika utsäpp. Dessutm kan ammniumkvävet mvandas vid ökad temperatur ch phvärde ti ammniak, viket vid vissa hater har txisk effekt pa fiskynge. Kväveutsäppet tran avppsreningsverken uppgar för närvarande ti ca 300 tn/år. Under vegetatinsperiden bidrager dessa utsäpp i betydande de ti kvävetigängen i an. Sm framgår av figur 17 tiföres äsystemet kväve från diffusa kär i betydigt större mfattning, t/ar, ti övervägande deen under vinterha varet i samband med str nederbörd, snösmätning ch därvid hög vattenföring i asystemet.

42 Sida 39 N tn/rrr&n J F t! A H ) J A S O H O J F M A H J J A S O N O J F f"' A H J J A S O N D 19M '19& Figur 17. Transprterad Nmängd vid Högsmöa, exkusive N frän kmmun ch industri. Streckad de utgör avedd Nmängd frän Vmbsjön. Ostreckad de utgör avedd Nmängd från avrinningsmradet nedströms Vmbsjön. Den spridda bebyggesens kvävebidrag ti asystemet kan beräknas ti maximat 50 tn/är. Hur str de av denna kvävemängd sm nar huvudfåran är svart att bedöma men kan anses försumbar i sammanhanget. Detsamma gäer den kvävemängd sm kan beräknas tiföras an med bräddat avppsvatten vid tifäen med hög regnintensitet. Den diffusa kvävetransprten fran avrinningsmradet varierar starkt under arets manader fran nära ng O ti 520 tn/manad under nederbördsrika ar ch mean O ti 250 tn/manad under ar med nrma nederbörd.. Hur str de av kvävemängden sm tiföres an via grundvatten, via dräneringsednigar respektive sm ytvattenavrinning är möjig att bestämma. Det är däremt möjigt att i strt bestämma vissa förreningskärs initiastrek ch på basis härav ch med hänsyn ti kärnas peridvisa tiförse ti avrinningsmradet bedöma sannikheten av dess medverkan i förreningstransprten. Kvävenerfaet frän uften i frm av vätdepsitin av nitrat beräknas i Skane uppgä ti 30 miim/m2 ch ar. Detta mtsvarar en mängd nitratn av 300 tn/ar över aktuet avrinningsmråde 744 km2. Vätdepsitinen är mindre under smmarhavaret än under vinterhavåret. Kvävenedfaet bandas med det kväve sm tiföres markerna frän naturgödse ch knst":' gödse. Pä basis av beräknad djurhäning inm avrinningsmrådet ch därvid prducerad gödsemängd beräknas det primära innehaiet kväve i gödsen uppga ti. 300 tn N/ ar. Kväveinnehaiet i det sam frän reningsverk sm sprides inm avrinningsmrådet uppgar ti ca 150 tn N/är.

43 Sida 40 Även m str de. av vannämnda kvävekär tiföres än genm utsköjning vid str nederbörd eer vid snösmätning, kan dessa kvävekär endast i begränsad mfattning svara för den stra kvävetiförsen ti än under vinterha väret. Den största. kvävekäan utgör utan tvive handesgödsen. Kvävetiförsen genm handesgödse kan uppskattas ti ca tn/är. skörderester i frm av ham ch bast beräknas svara för en kvävemängd av 000 tn/är. Kvävet, sm tiföres marken från naturhandesgödse, skörderester ch i frm av öst kväve med nederbörden, tiföres rtznen genm nedbrukning ch infitratin. Det kväve sm ej upptages av grödan brtgär i frm av kvävegaser ti uften eer utakas från rtznen. Perkatian genm rtznen sker först när markvattenhaten överstiger markens fätkapacitet. I amänhet sker ingen utakning under växtperiden, eftersm perkaatian vanigtvis då ej förekmmer. Nitratutakning sker när perkatinen är hög framför at under värvintern ch samtidigt förrådet av restkväve i marken är strt. Utakningen kan mmentant bi mycket str m perkatian uppträder pa våren efter det att gödsegivr nyigen tiförts eer under en regnig senhöst efter en fin smmar, dä kväve magasinerats i marken. Skue utakningen av kväve frän rtznen perkeras ned ti grundvattnet, skue tiförsen ti Kävingean vara mera utjämnad under aret än sm är faet. Den ängsamma grundvattenströmmen skue svara för en väsentig utjämning. Ä ven m kvävetiförsen ti Kävingeän sammanfaer tidsmässigt med de perider då utakning genm perkaatian sker, taar diagrammen över kvävetiförsen ti Kävingean för, att tiförsen sker atför mmentant för att emanera frän grundvattnet. Endast en ringa de av kvävet nar därför grundvattnet ch med detta ti Kävingeän. Mätningarna taar för att det kväve sm urakas genm perkaatian avedes ti Kävingeän med dräneringsvattnet via dräneringsedningar ch nar Kävingean med krt fördröjning samtidigt med ytavrinningar. Ti föjd härav sammanfaer kvävetiförsen tidsmässigt med den tiförse av fsfr ch BOD sm ävenedes övervägande sker mmentant genm ytavrinning ch ersin. sa vä naturgödse, handesgödse, skörderester sm kväve. med nederbörden är sa väsentiga kvävekär, att de var ch en. maste tidömas väsentig betydese vad gäer kvävetiförse ti Kävingeän. Den diffusa tiförsen av kväve ti an varierar mean 1020 % av det ti mradet tiförda kvävet i natur, handesgödse, sam + skörderester ch nedfa från uften. 6. Förreningskärnas betydese för Kävingeäns näringstiförse Tigangen pa näringsämnen i Kävingeän under vegetatinsperiden är av avgörande betydese för den växtighet sm uppträder i an. Tigängen under övrig tid av aret har däremt ingen eer ringa betydese för primärprduktinen. Detsamma gäer övriga i åsystemet ingaende vattendrag. För Vmbsjön har däremt tiförsen av näringsämnen även utanför vegetatinsperiden betydese. Vmbsjöns vym medger nämigen en magasinering av större mängd vatten än sm sjön tiföres under vegetatinsperiden. Under vegetatinsperiden är därför större mängd näringsämnen tigängiga i sjön för primärprduktinen än sm tiförse under sjäva vegetatinsperiden.

44 .., Sida 41 De ti Kävingeän under vegetatinsperiden tiförda näringsmängderna ch dessas fördening pä fasta respektive diffusa kär uppgär ti föjande medevärden under periden 1981 t m 1983 P tn N tn BOD7 tn Kmmuner ch industri, Vmbsjön Diffus tiförse. 5,3 2,7 8, B Ttat 16, Utsäppen frän avppsreningsverk svarar under vegetatinsperiden för ca 30 % av savä fsfr sm kvävetiförsen samt för ca 15 % av BODtiförsen ti än. Vmbsjöns utpp svarar för ca 20 % av sävä fsfr, kväve sr. n BODtiförsen. Den diffusa tiförsen frän avrinningsmradet svarar under samma tid för ca 50 % av fsfr ch kvävetiförsen samt för ca 65 % av BODtiförsen. 7. Kävingeäns avedning av förrening ti Öresund Sm framgår av de utförda mätningarna aren 1976 t m 1983 tiföres Öresund frän Kävingeän äriga förreningsmängder sm i strt varierar med ärsnederbörden. Den transprterade mängden BOD7 1 fsfr ch kväve varierar säunda mean föjande värden. Ttat tn/är Under vegetatinsperiden tn/är B Ptt N t t Enigt utredning utförd av änsstyresen i Mamöhus än tiföres kustvattnen i Män ärigen tn fsfr ch tn kväve. I angivna fsfrmängder har ej medräknats fsfrbidraget frän Biden Kemi AB i Hesingbrg. Kävingeäns avrinningsmrade svarar säunda under nederbördsrika ar för ca 16 % av fsfrtiförsen ch för ca 20 % av kvävetiförsen ti änets kustvatten. Under är med medenederbörd svarar Kävingeän för ca 6 % av fsfrtiförsen ch för ca 10 % av kvävetiförsen ti kustvattnen. B. Resutat av anays av diffus förrening Avsikten med föreiggande anays av prvtagningsresutaten frän Kävingeän för de senaste sju ären har varit att kvantitativt bestämma den de av. fsfr, kväve ch 7tiförsen ti än nedströms Vmbsjöns utpp sm är att hänföra ti diffusa förreningskär. Genm att studera varia

45 ". Sida 42 tinen ar för år samt variatinen manad för manad under tre vad beträffar nederbördssituatinen ika ar, har vissa sutedningar kunnat dragas beträffande på vad sätt de ika förreningsparametrarna tiföres ån samt med beaktande av förreningskärnas streksrdning ch kärnas hantering i vad man dessa kan bedömas påverka Kävingeån ch kustvattnet. Anays av prvtagningsresutaten utmynnar dck ej i en bedömning av hur str de av den diffusa fsfr respektive kvävetiförsen sm emanerar från respektive förreningskäa. En mängd faktrer påverkar nämigen den årigen avedda fsfr respektive kvävemängden ti an viket åstadkmmer stra variatiner ar från ar. Fsfrtiförsen från diffusa kär tiföres ån huvudsakigen genm ersin ch ytavrinning. De fsfrkär sm är av störst betydese är handesgödse ch naturgödse. Kvävetiförsen ti an sker genm ytavrinning ch via dräneringsedningar. Endast en begränsad de tiföres genm perkaatian ti grundvattnet ch med detta ti an. De dminerande diffusa kvävekärna är handesgödse, skörderester, naturgödse samt kvävenedfa frän uften. BODtiförsen ti ån frän diffusa kär sker i huvudsak via ytavrinning. Kärna utgöres av agringsbehåare för gödse ch urin, pa tjäad mark spridd gödse ch urin, översvämmade markmråden samt avpp fran spridd bebyggese. Eftersm man knstaterar att tiförsen ti an av fsfr, kväve ch rganisk substans sker i strt sett samtidigt ch huvudsakigen via ytavrinning eer via dräneringsedningar samt med str variatin år från år ch under ika dear av året är det knappast meningsfut att genm mätningar i åsystemet försöka bestämma specifika areakefficienter. Varierande nederbörds ch avdunstningsförhaanden, varierande hantering av handes ch naturgödse savä ka, mängd sm tidsmässigt m m medför att sådana mätningar ch areabestämningar ej kmmer att få varaktig gitighet. Mätningarna kan heer ej förväntas resutera i bestämning av ika diffusa kärs ande i tiförsen ti ån ch skue vara av mer akademiskt än praktiskt värde. Kvantitativa ch kvaitativa mätningar ch prvtagningar i ett begränsat anta punkter i asystemet med rimigt tät frekvens i den frm sm Kävingeans vattenvårdsförbund för närvarande tiämpar bör även frtsättningsvis anses ämpig för kntr av tiförsen av förreningar från kmmunaa ch industriea utsäpp samt fran diffusa utsäpp ch för bevakande av vattnets kvaitet. Separata undersökningar med masättning att begränsa den diffusa tiförsen ti an bör ske i Aförbundets regi, i betydande avsnitt in intimt samarbete med antbruksrganisatiner. Föreiggande studie av förreningstifȫrsen ti an, nuvarande hantering av natur ch handesgödse, sam etc mtiverar föjande exempe på inventeringar ch antbrukstekniska överväganden med masättningen att begränsa den diffusa tiförsen ti an.

46 Sida Kartering av översvämningsmarker inm avrinningsmrådet med därpa föjande försag ti atgärder för begränsning av översvämningsriskerna....:.,...:::' Ökad kntr ch förbättring av utsäppet frän spridd bebyggese. Kmpetterande inventering av anäggningar för. agring av gödse ch urin med hänsynstagande ti agringsvymer ch aktuet djurbestånd. Skärpt kntr av ämpig gödsespridning pa tjäad mark. Rekmmendatiner beträffande beväxta skyddsmräden ängs vattendragen för mtverkande av vatten ch vindersin. Utarbetande av reger för knstbevattning på rätt sätt för ökande av grödans kväveupptagning ch minskande av urakningen av kväve. Utredningar ch försök med reducerade ch eventuet deade handesgödsegivr i jämförese med dagens höga engängsgivr. ',.

47 s ;: KÄVLINGEAN UNOERSOKNHCSPUit(T F' EBRVARI JUNISEPT tiovember JUNI i;:.,;!';;.,.:"':n<D,U.._,L.JWn :,,:..,u>:i:<c.,u,..._j.. L.J_,M... h J,<I,JI,:<O JI,._..J...LUI::=i.:O,.iU,NIJ,MJ.J.. mmmm i::<», ILO:::I',. '.U NMJ J mmmid m UNOERSOKNIIICSPUUKT FEBRYAR t juth SEPJ vtnber JUNI O O.J..J,:..,...!';"';:!';; "'!';._,.U\n;;:!,v;! JVI<t>, :. t.u..:;m..._._._..._._..._._._._._._..._ :+...,:;U..,:;!J:.._..U... I;"':;:";:: ',";;"':!',..,=fj'':::"'!i:.:,...,..!!=.., mmm mmm mm._m UNOERSOKN NGSP\)IIK T 7 JUtiiSEPT NOVEMBER FEBRUARI JUH SEPTEI1BER a Q Q J..J,...,A:.,.!I:..,,.i;:: <C:'I:._,J;n,::.,.ii:VIfD:!J._;::LJU,_, ::<O._J.J...;,;UI;f:O:::fL_::"N±_I">, m. ;<11;A,;O!:Nf :n ww m m m 2.0 Js. i.o. 0 1Ö..i e ?.. UHOERSOKI II NGSPUNXT O FESRUARI JUiSEPT NOVEMBER JUHI 0 0 J.J,.., ::IL: t"),ai&>, Ii.._,..LJUn,,i,,.. Un<J:>: ;:L._LLI,r?... :=.L,V>: II<O".U...I;O>:;:",:: TEXTPLANSCH 1 O, U._JJ,N:!'I">::::LJU,. <J>JI;O:.JI.. _:":N.!i=">f.J.._._.._._._._._._._..._._..._._... w!! 20 O a UNOERSOKNNCSPUNKT 12 FEBRUARI JUt( SEPT NOVEMBER JUN L.I;,.,..,... <D,._LL\;:,..,!':,..,:!<D;;!!;_..L.\;,.,..,,J;"'.,J;;..._.,;f:._,LJU.,;::;!J,,,LJ :+.,M,i..,;<»O,JI;,."'J J,N.,,., ;: ww <»<»<»<»<» <»<»<»<»<» <»<»<»<»<» "'"'"'"'"' "' "' "'"'"' n a. s. 20 UNOERSOKNINGSPUNKT 21 FEBRUARI JUi SEPT NOVEMBER JUi Q 0 I">;;:!J:.,..;'!OI),;!';fD,!L:hU..I;:;..,,JI..,.IJ): :Ii<D"..J... :=L..... h ='II,.!L<C: :Ii._L,:O'IJI,O=.JI.. m.inn, LL.J,<71:;:",:: 0JI. II,NM.,J mma><»m <J>mmmm mmma>m "' "' "'"' "' <11 <1>0><11 <1> J UNOERSOKNINCSPUNKT ) F' EBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI _ \ s uuw g <»<»<»<» <»<»<»<»<» <»<»<»<»<» <»<»<»<»<» <»<»<»<»<» UNOERSOKNINCSPUNKT F' EBRUARI JUHSEPT NOVEMBER JUNI SEPTE18ER s. 2.0 O O n,...,.,.j.,.,._._.,il. <O, W'',;., J._.._._.._.._ v v;.;.,a,,.,_..._ J,:;.::::.._._.._._..._,..!,"',.;:: «>i,..._,j..,j;:: :'_i:n,.!:,n: '.,:;:;ILJ"'"';!J "W mm mmm m... m m 'unoersokn INCSPUNKT 17 z. FEBRUARI JUUSEPT NOVEMBER JUNI H.O u;. ) '0 s. 6.0 < SEPT MBER m <»<»<»<»<» <»<»<»<»<» <»<»<»<»<» "'"'"'"'"' "'"'"'"' O O.U,,..,::!::.\O.,U,.,<D,:.._,.I.J,.,=":,..::I"',,,"':f:."'LI;;:,.,..,..:::J:,n,<D,U,._.J.;"';:"'!,.,:::...:"';,:!"'"'d1 UNOERS0KH1NGSPUNKT f' BRUARI JUNISEPT NOYEH8ER JmU s U,,.,,JJ.,._,, JI.,,JL<.O,JI._,.LJn,JIV«>:;:L....U.. hh I,,.,,J,,..:=.L,II>fD".LI...L,<110JL. W.U,N!J,r?,J1..1<1>::11:, hoooooom 0,U,";; N:!'M::::LJ mm<1><11 mm<j>m mmm<11 <» <11 <11 <11 <><» mmmm<» 8JORKAAN UHOERSOKtUHGSPUNKT 20 UNISEPT NOVEtiOER JUNI FEBRUARI ?,.0 \0.0 e. 0.J.,,::IL:.."',A<D,J._,..UU..,,U,JI.;.J:.,::..._..J...,.,:=L.,.::i.,c!L..,.._L.Lt,"',ILO,!L.UNI",LL..L,<»:;:",::OI;::NMdJ h m 0m mm0 a BRAAN UNOERSOKNINGSPUNKT 26 20,0 FEBRUAA I JUNISEPT NOYEH8ER JUIH r UNOERSOKHINGSPVNKT 28 ::::jebrvari JVNISEPI NO,EMBER 16.0'! 14.0 JUNI 10.0 s. e, ,;;f:.,.:::"::;.,!';<O.u 1;:,..,.,.!';.,"' :":._,.U..J,.., :L:.,.<D hhhh" t.. '::;.,!'::IL.JI,..., I:+.:,_,:::L.J,.,::I::: :! '"':..U,.. h mm m m m "'.,L,.,,1...._ KL I NGAVÄLSAN UNOERSOKNIHCSPUNKT JS FE8RUAR 20 O JUN SEPT NOVEMBER JUN : ;,.,..,.f\"'"';!I,.._, t L...,f:.,,"',U,..._J..L..,;,.,.. ::"'::!::: "';!I:,.._,.UU:: "'::.:,...,:d'::,.,:!1.:: "";!J,:; :::",.,..,,...,.,._ t.. t....._ t..,..,_,...,. <. w c r ""' :> a> Q) m "'"'"'"' "'"'"'"' ",..._,..._,..._ mmmmm mmmm <1>0><11 <nm "'!;,.,:fj S T KÄVL INGEANS VVF SCANDIACON UL ANALYSUTVÄRDERING Q... JOOOOWI SYREHAL T 9 i'i!mi,. 1.. W'ftf "'..._._...,.....,._,_,

48 .._.._... KÄVLI NGEAN UNOERSOKNINGSPUNKT O. FEBRUARI JUN I.SE.Pt NOVEMBER JUNI SEPTENBER UNOERSOKIIINGSPUNKT 3 IO.O FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER!U"'N''I',Si"E""P""'T""E:..;.t1""'B""E''R. UNOERSOK.N tigspunkt 7 IO.O [U ARI JUfHSEPT NOVEMBER JUNI SEPTH18ER TEXTPLANSCH 2! UNOERSOKNHIGSPUIIKT 10 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI SEPTEI1BER O. 9.0 a () 8.0 \.! a t () 6.0 s. 4.0 s. s. 4.0 f O J.O O O U:,...,.,.f\V><D;!J,._,.,:":.,..:=':: "'w. J..LJ,,:f=,..:':..,,U,.,.,u,._,.IJL.L;:: cn,;:;lj L"'=*== "', U. i,cn,!j,!j"'. I,.,::LJ hm mmm m m mmmm 1.0 O O..LL,.,:!L:,..:"V>:::":c <.O=":,.._.L."=:,.,JJ..,.=":.,:""",.,U,.,.._.J...J.':,_,=':...,..L.,!':w=",...u... ''=cn"==".!ln::'l:n:il"'=m=""'ajl"'.j,.,c:!' 00 m 1. 0 Q,QnvV>W.. UnWn.. <D... ; OL.ILNnm;!JO,!JNn hoooooo 00 mm mm ID BJÖRKAAN UNOERSOKNINGSPUNKT 12 UNOERSOKNINCSPUNKT 14 UNOERSOKNI NGSPUfKT 1 UHDERSOKNINGSPUNKT 20 IO.O FEBRVARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI IO.O FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUIH 10,0 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI H ). FEBRVAR I JUN SEPT N O,_V,_,E:.:M!>B:.:: O E"'R._ JU""H"'1' S E""P'T r, i"'..::e"'1'\""b""e:.:.r a. s. a. a () s. s. s. $.() 4.0 < h v V) <O..._,..,_... J..., mmm<nm f") V U) 1.0,.._, CI'H» O) O) O\ 1.0. VNOERSOKNINGSPUNKT 21 UtDERSOKN I t GSPUNKT 23 UNOERSOKNINGSPUNKT 25 UNOERSOKIHiGSPUNK T 26 IQ.O F EBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI JO. O FEBRUARI JUH SEPT NOVEMBER JUNI IO.O FF:BRUAR JUNISEPT NOVEMBER JUNI O.O FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI BRAAN 9.0 g.q a. a. s (),Q s. s. s. s :s. :: h n n n h In O O ""'':.,.,. :".,:!L:<O:".,,..._..,. '==..., '..,.:::!L:..,:"<D:!L:._..w."::...,::L::::,..,...V>:!L ". L.Ju.,:"::="JLN::'L:n:IL"".,"._.<D: '';;!J.. "::: "'"':,., c:!' w w mm mmm 2.0 I.O nn 111 n r1 O O.L..I.:,.,:..II:::..,. :.iv>,u,u>,..u.._,..uw,.,..,.:!':::.,!':.,::":..._.l.':: n!.,.. ='::.,;:";,;<D";:.._..L..';m;:";:!'..,";; N:! '.,:;:!J'';:;.,!';>:"" ;Nd':: n!' mmm m m m mmm z. j,q UNOERSOKNIHCSPUNKT 28 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI IO.O.() s. 701 ; s. s n O O U:,.,;f;;.._.._,._.._.._..,.U'«>... ;:<,..,f:..,.::"::.,,p:;.,"::......_.._ a KL INGAVÄLSAN UNOERSOKIIINCSPUNKT 3S FEBUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI 6.0 T s. 4.() nn 2,..., n 1 0 in n,...,._.j..i.';:..,; t.::..,.:':.,.!\..._:uw"'=":::!' :":"',..., ';:"':f';:;!' ";;, "'n O O.,:::U::..,::!.,«>:!J::.._.1....,I::,:IL,.. ::..,._.._,.._.._._.._w "...,..._.._ '""h""..._..._.._.._.._.... :!.: SEPTEMB R KÄVLINGEAtS VVF i:.,:ac.'u,.._...l..l..i;..,... :\,;,!1:"'::":.._ SCANDIACONSULT ANALYSUTVÄRDERING.u..,.:!'a.;::!J _";:"'!:,..,,}J..I.,.,,A:::'.':"',.., f..j r 1..,..,_.. 7HALT. mg/ ttt,_n \Pf'\J :_:_:_.. =r : "'

49 nnn TEXTPLAN SC H 31. KÄVLINGEAN UNOERSOKN INGSP.uNKT OOO FE RUAR JUN SEPT NOVEMBER J\Jr IOOO UNOERSOKN!NGSPUNKT 3 F'EAR JUNISEPT NOVEMBER JUNI OOO UNOERSOKNINGSPUNKT 7 FE8RUAR JUN tsept NOVEMBER JUNI UNOERSOKNINGSPUNKT 10 IOOO FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI g b 690 5\)0 300 JOO 300 JOO too n VHD t.. n... V'(O"',._...,..,...,..., t. t f'...,..... O)<J'tO)(p(j) (1)(1)(/)</)f) n.,.cntd,...,_,.,"t..,.,to r..,...,... t.. t... ""'"""('.. m.mmm cn t (I) O tn UNOERSOKNINCSPUNKT 12 IOOO FEBRUARI JUtiiSEPT tiovember JUNI SEPTEHOE/ 1 OOO UNOERSOKNI NGSPUNKT 1 F'EBRUAR J Uti! SP''T'TN.!i.OVE:!MBE.!!RiJUHI{!S!:EP:...TWiE.!..M!2B.s.ER!L., IOOO UNOERSOKNNGSPUNKT 17 FEBRUARI JUNISEPT HOVf ER JUNI SEPT E OOO BJORKAAN UNOERSOKNINGSPUNKT 20 FEBRUAR JUN SEPT NOVEMBER JUN SEPT MBER 8()0 s s s JOO JOO UNOERSOKN JNGSPUHKT 21 r FEBRUARI JONSEPT NOVEMBER JUNI UNOERSOKNINGSPUNKT 23 IOOO F' BRUARI JUNISEPT OVEHBER JUNI IOOO UNOERSOKN INGSPUNKT 25 FEBRUARI JUNISEPT tiovemser JUNI IOOO BRAAN UNOERSOKNINGSPUNKT 26 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI iii TOO JOO JOO JOO s 490 JOO O nrfn n mn h h 00 m mm mmm :n n,.,..,.1/u),... P")<t'\1) <0, ,...,..., "",...,,...,,..., " 0)0')()) 0')(1) O<ftO"'Q')O') n nm n m UHOERSOKNINGSPUNKT 28 IOOO FEBRUARI JUNI SEPT NOVEMBER JUN I " SEPTEMBf:R '= KL INGAVÄLSAN UHOERSOKH HGSPUiK T 35. F'EBRUAR JUt!SEPT NOVEMBER JUN 1 OOO s.,. t s 300 :300,.,.,.. II')W)... "'""" "'"' 0H7) en O'H7 n V>,..._ n. mnn 11!')... HO I'>...!]) c Cf<n ( <()tc;t) 1.. r O SCANDI ACONSUL T LSUYJÄRDERING =, ! FOSFATFOSFORHALT. g/

50 nnn..:....j.. TEXTPLANSCH 4 1 OOO KÄVLINGEAN UNOERSOKN I UCSPUHK T FEBRUARI JUrHSEPT IaVEMBER ' JU/I! UIIO ERSOKH NGSFUtiKT 3 OOO FEBRVAR JUIH SEPT NOVEMBER JU/I a UNOERSOKN HWSPUHK T 7 IOOO FEBRUARI JUNISEPT fovember JUNI 0 UNOERSOKNGSPUNKT O FEBRUARI JUNL:f NOYsEMBERJUNSEPTEHBER 6 0 s s 300 nnn n r'>"f"v)wh,., : nnn.,.. w n v Nn m N,... hmm mmm mmm mmm mmmmm mm n n 300 JOO 300 n "}YV..O,... t?..,.i')c.ot..,..,. h ",...,... (1)0')0'J<:n0t (!\(!J(3)(7)Ch OOO UNOERSOKN INCSPUNKT 12 FEBRVAR JUIH SEPT NOVEMBER JUN JOOO UfiOERSOKN NGSPUNKT J 4 FEBRUARI JUNI SEPT NOVEMBER JUNI IOOO UNOERSOKN NCSPiiiKT J7 FEBRU RJ JUNISEPT NOVEMBER JUNI BJÖRKAAN UNOERSOKNI/IGSPUNKT 20 1 OOO f'(bruar! JUN 1SEPf NOVEMBER JUNI e s s JOO !00 IOOO UNOERSOKNINCSPUNKT 21 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI IOOO UNOERSOKNI.NGSPUNKT 23 FEBRUARI JUNI SEPT NOVEMBER JUNI UNOERSOKt HCSPUNK T 25 IOOO FEBRUARI JUNI SEPT NOVEMBER JUNI 1 OOO BRA AN UIIOERSOKNINGSPUNKT 26 FEBRUARI JUN SEPT NOVEMBER JUN SEPTEIBER s s s SOP nnn n nn n n n n mnn Nn h w m mmm JOO nnn In n 0N Nn w m mmmm m m mm n n r nn nnn nv n ann Nn h h m mmmm m m m mmmm UNOERS0KHINCSPUIIKT 28 FORUAR! JUNISEPT NOVEMBER JUNI IOOO,." 300 KL INGAVALSAN UNOERSOKNINGSPUNKT 35. J OOO FEBRVAR JUN I S 300.fP_!._ fqy.e''t1,_,e:.!r!...j'j"' U, N.!.. _ I i"s. =.E, P.!..CT _ I E:.:M_BE..:.:R.. n..,... U' CD,...,,.., ,..,q, (f)c:)\0) r S CAN D A C ONSUL T tu KÄVL NGEANS VVF ANALYSUTVÄRDERING TO T ALFOSFORHALT,?g/ '"

51 TEXTPLANSCH 5 0 KÄVLI N GE AN UNOERSOKN JNCSPUNKT FEBRUAR I JUN1PT NOVEMBER JUNI i j i!! 0 'O O TOO UNOERSOKN INGSPUNKT J FEBRUARI JUNI SEPT NOVEMBER JUNI SEPTEitER " OOO TOO UNOERS0KNNGSPUNKT 7 _F'EORUAR JUN SEPT OVENBER JUN SEPTEMB R OȮO UNOERSOKI W ICSPUN< T O febrvar JUN SEPT OVEMBER JUN s sp 4!)0 :w 1r' mm n 1..n!nr nn r in n n m Nn ON mmm 0 mmmm 0mm JOO r nnn y nt M ONn mn n h mmmmm mmmm m mm mm m mmmm mmmmm JOO UNOERSOKNINGSPUHKT 12 FEBRUAR JUNISEPT NOVEMBER JUNI OOO too OOO UNOERSOKNINGSPUNKT 14 FEBRUAR JUi SEPT NOVEMBER JUN OOO UNOERSÖKNINGSPUNKT T JUN 1SCPT NOVEMBER JUN OOO BJORKAAN UNDERSOKNINGSPUIIKT 20 FEBR UAR JU!!.:.!.S.f.L;;.N O,._V,_,E:.:M.:,B"'E"'R ' i'ju"'n"'1'., r S E:..: P'T'"" E""'M:=B""''R., TOO 00 JOO JOO JOO 300 IOOO UNOERSOKNINGSPUNKT 21 FEBRUARI JUNISEPT november JUNI 0 UNOERSÖKNINGSPUHKT 23 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI IOOO UNOERSOKNINGSPUNKT 25 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI SEPTEMBE 0 BRAAN UHOERSÖKN!IIGSPUIIKT 26 F'EBRU,.R JUNISEPT NOVEMBER JUNI SEPTEHBJ;,!L r 6()0 s 4\JO JOO JOO \00 r In nnnr r i nn n n w N 0 N h h w w == = mmm m mm 0 UIIOERSöKN IHGSPUNKT 28 FEBRUARI JUNISEPT NOYEI18ER JU/I KL INGAVÄLSAN UNOERSOKNINGSPUNKT JS \OOO FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI BOO TOO s s JOO JOO KÄVLINGEAN VVF SCAND I ACONSULT ANALYSUTVÄRDERING L AMNONIUNKVAVEHAL T, r/ LL+.J

52 TEXTPLANSCH 6 IOOOO s KÄVLINGEAN UNOERSOKN tcspunk T EaRUARI JUI EPT NOVEMBER JUNI SEPTEttBER i 1 i 1 i ( r! ' i r j n r n nt Nn Nn h h w mmmm mma mamm m ; ' IOOOO :0 0 UOERSOKN NCSPUfKT 3 F'"'RUAR! JUNI SEPT tiovember JUNI T' i j ". :" ===.;.. r r i r 1,. n n n NM Nn w mm mmmm mm mmm mmmm OOOO GOOO UNOERSOKNINCSPUNKT 7 F'EBRUAR JUN SEPT IaVEMBER JUN SEPTnteER n n nn non r r n v nv ONM NM ww w mmmm mm mmmm! IOOOO s c 0 JOOQ 0 0 UOERSOKIUNGSPUNKT O I"EBRU;O.R JUNISI;PT NOVEMBER JUNI IOOOO 0 0 j 0 UNOERSOKN INGSPUNKT 12 FEBRUARI JUNISf:.f'T NOVEM8f:_R,rJ U::.:H'.,..!: SE:!.. P..!.T.!::. EM!.!BE:.!R!..., IOOOO UIIOERSOKN GSPUNKT 14 FEBRUARI JUNISEPT HOVENGER JUNI UNOERSOKNINCSPUNKT 17 R UARI JUNISEPT NOVEMBER 00 JUNI IOOOO F 90C0 0 0 BJORKAAN UNOERSOKNINGSPUNKT 20 EBRUARI JUNI SEPT NOVEMBER JUNI SEPTEt1BER s JOOO nnn M"tf"f)\0,..,. r?...,. II".. 4D t'.....,..,...,..._...,...,.,..,.,... t.. mm(j)«:nm <:nmm<j't ONM ONM t.. wm ww m :0 0 nnn n IOOOO 0 0 UNOERSOKNINCSPUNKT 21 FEBRUARI JUNI SEPT NOVEMBER JUNI OOOO 0 0 UNOERS0KN!NGSPUNKT 23 FEBRVAR JUN SEPT OVEMBER JUNI 1 OOOO 0 0 UNOERSOKNJNCSPUNKT 25 FEBRVAR JUN SEPT NOVEMBER JUti(.. OOCO 0 0 BR AAN UUOERSOKNNGSPUiKT 26 FEBRU;O.R JUN SEPT NOVEMBER JUN 0 GOOO j! i nnr In i n w n nv I 0N 0NM h h w w mm m mm m nr I n nn M n ONM Nn w mm mmmmm mmm 0 0 s In n Mw nv Nn Nn w mmmm mmm m m 70GO 0 s nvw n n mn Mn h h m mmm m! UNOERSOKHINCSPUNKT 28 FEBRUARI I JUi SEPT NOVEMBER JUNI.. ='' K INGAV ÄLSAN VIIOERSOKI H CSPUNK T 3S I"'""',,,,_,,,,,,,,.,,, JUi! 0 0 n nn nw h n Nn m W 0000 mmmmm m mmm. mmmmm mmmmm mmmmm.... _, ,...,. () <D... ' O'H"t 0'H1'1 <1) KÄVLINGEANS VVF SCANDIACONSUL T ANALYsUTVÄRDERING N TRATKVÄVEHAL T, f>'ji AU.. L

53 IOOOO 0 0 KÄVLINGEAN UNOERSOKNINGSPUNKT FEBRUARI JUiSEPT IIOVEMBER JUNI \ 1 OOOO 0 0 UNOERSOKNJNGSPUNKT 3 FEBR UAR JUN.. SEPT NOVEMBER JUi UNDERSOKNNGSPUNKT 7 00 FEBRUARI JUi SEPT NOVEMBER JUNI OOOO UNOERSOKNINGSPUNKT 10 FEBRVAR JUN SEPT NOVEMBER JUi TEXTPLANSCH j 1 ' ' I : f"',.. t \0 " M... V) CD,..._,._ h.,... ""' ,... O'J ()) CO'H' c» O"t cn cn m JOOO 0 0 n UNOERSOKNINGSPUNKT 12 IOOOO FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI SEPfEMBER 00 UNOERSOKIWIGSPUNKT 14 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI SEPTE:MBER UNOERSOKN INGSPUNKT 17 toooo FEBRUARI JUiSEPT NOVEMBER JUNI 1 OOOO BJÖRKAAN UtiOERSOI<H INGSPUNKT 20 FEBRVAR JUN SEPT NOVEMBER JUN SEPTEMBE R n w n n,..._, h,.._,... CJmm <:7t mmm mnn <nnn "'ti>oo CO CD..._ <O<DCOCO O'H7H:rH1 d' 0H7HJ'I a. Q) h,..,.1.0..,..,..,. IJ') ()...,..., ,..._ OH7t <:7t<n <:1\ 0'\ <.ftoo'i,...,,...,,...,..._... 1"')\(')Wt.. 0) 0 NM "" t... "",..._ O) COCO <O <1» 0'1<1'101 Q')f.h(JO'tO) UNOERSOKNJNCSPUNKT 21 FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI IOOOO ieptember \OOOO UHOERSOKNNCSPUNKT 23 FEBRyARI JUNSEPI NOVEMBER JUNI UIIOERSOKIII HGSPUNK T 25 OOOO FEBRUAR JUH SEPT NOJ:.;E;!.;/18ERTJ U!!. N._..:. 1 _ ; S E:.:.P MeE:.:.R:._, T,.E:.,:: BRAAN UNOERSOKNINGSPUNKT 26 I OOOO FEBRUARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI SEPTENiER c n M... M... N m N n,..._, ""m m mmm m n n n Nn N h mm m m m mmmm m m m n w n Nn N,..._,_,_ m ww m m IOOOO UNDERSOKNINGSPUNKT 28 FEBRVARI JUNISEPT NOVEMBER JUNI OOOO KLINGAVÄLSAN UNOERSOKN NCSPUtiKT 35 F BIWAR JUHSEPt NOVEMBER JUNI s In K..VLI NCEANS V VF SCANDIACONSULT ANALYsUTVÄRDERING f"")..,. V) to ,...,_, mo"q')cno'i "')&f)c,o... f"')..("j(q......_,.._,.._ " en ahn <n a"j ah7' en <:h (') O<010,JIIIMn TOTALKVÄVEHALL? g/.!..[:: 1

KÅ VLINGEÅNS VATl"ENV ÅRDSFÖRBlJND KÅVLINGEÅNS GENERALPLAN UTARBETAD A V PROFESSOR G. WEIJMAN HANE.

KÅ VLINGEÅNS VATlENV ÅRDSFÖRBlJND KÅVLINGEÅNS GENERALPLAN UTARBETAD A V PROFESSOR G. WEIJMAN HANE. FÖRf 'ff\ndsexea4plar KÅ VLINGEÅNS VAT"ENV ÅRDSFÖRBJND KÅVLINGEÅNS GENERALPLAN UTARBETAD A V PROFESSOR G. WEIJMAN HANE. 1969 1. INLEDNING o INNEHALLSFORTECKNING SIDA 2.. () NATURGEOGRAFisKA FORHALLANDEN,

Läs mer

VATTENTÄKTZON, PRIMÄR, SEKUNDÄR SAMT TERTIÄR SKYDDSZON

VATTENTÄKTZON, PRIMÄR, SEKUNDÄR SAMT TERTIÄR SKYDDSZON rep001.dcx 2012-03-29 PM UPPDRAGSNUMMER 1240621 REMISSVERSION 2013-12-13 SWECO ENVIRONMENT AB Swec RISKBEDÖMNING INOM BOLMENS VATTENSKYDDSOMRÅDE rep001.dcx 2012-03-2914 FÖRORD Föreliggande rapprt utgör

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1969 KUNGL ORLL.. ~u

Läs mer

Sammanträdesrum Bjällerup A onsdagen den 17 september 2014 kl18:00

Sammanträdesrum Bjällerup A onsdagen den 17 september 2014 kl18:00 KALLELSE 2014-08-27 1 (2) STAFFANSTORPS KOMMUN MILJÖ- OCH SAMHÄLLS BYGGNADSNÄMNDEN Pats/ tid Sammanträdesrum Bjäerup A onsdagen den 17 september 2014 k18:00 Godkännande av dagordning 2 Faststäande av tid

Läs mer

HISTORIK OCH RÅ.D VID RENOVERING

HISTORIK OCH RÅ.D VID RENOVERING HISTORIK OCH RÅ.D VID RENOVERING Byggnadsstyresen Fortifikationsförvatningen Riksantikvarieämbetet FONSTER historik och råd vid renovering RIKSANTIKVARIEÄMBETET OCH STATENS HISTORISKA MUSEER RAPPORT RAÄ

Läs mer

Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat

Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat 1 Arbetsgruppens medlemmar Nedanstående personer har på ett eller annat sätt deltagit i arbetsgruppens

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND Storån, Söderköping Foto: Amanda Landstedt. MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND INNEHÅLL BAKGRUND... 8 METODIK... 11 RESULTAT... 2 LUFTTEMPERATUR OCH NEDERBÖRD... 2 VATTENFÖRING... 21 ANALYSRESULTAT... 23

Läs mer

Revisionsrapport kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Dnr KS 2013-193

Revisionsrapport kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Dnr KS 2013-193 Beslutsförslag 2013-05-29 Kmmunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Henrik Lundahl Revisinsrapprt kmmunens arbetsmarknadsåtgärder. Dnr KS 2013-193 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen beslutar 1 Anteckna

Läs mer

Pluviala översvämningar

Pluviala översvämningar chb Pluviala översvämningar Konsekvenser vid skyfall över tätorter En kunskapsöversikt 2 MSB:s kontaktperson: Ulrika Postgård, 010-240 50 33 Foto: Fotolia Michal Kolodziejczyk Publikationsnummer MSB567-13

Läs mer

Bakteriehalter och patogena mikroorganismer i Hörbyån samt Lyby avloppsreningsverk HÖRBY KOMMUN RAPPORT 2010-5

Bakteriehalter och patogena mikroorganismer i Hörbyån samt Lyby avloppsreningsverk HÖRBY KOMMUN RAPPORT 2010-5 Bakteriehalter och patogena mikroorganismer i Hörbyån samt Lyby avloppsreningsverk Screening av betydande spridningsvägar och förslag till åtgärder för ett badvatten av högre kvalitet RAPPORT 2010-5 Sid

Läs mer

Rapport 2006:04. Hur mår skogen och skogsmarken?

Rapport 2006:04. Hur mår skogen och skogsmarken? Rapport 2006:04 Hur mår skogen och skogsmarken? Tillstånd och trender för kronutglesning och markförsurning i Stockholms län 1985 2010 Författare: Torbjörn Nilsson Maj-Britt Johansson Åke Nilsson Institutionen

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest

Redovisning av regeringsuppdrag Finn de områden som göder havet mest REDOVISNING 1 VATTENMYNDIGHETEN NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT Lennart Sorby Telefon 021-19 50 87 lennart.sorby@u.lst.se Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av regeringsuppdrag

Läs mer

Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning

Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning Syftet med denna vägledning är att öka samsynen om hur villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk kan formuleras

Läs mer

RAPPORT 99. Levnadsförhållanden. Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01

RAPPORT 99. Levnadsförhållanden. Tid för vardagsliv. Kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01 RAPPORT 99 Levnadsförhållanden Tid för vardagsliv s och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01 Levnadsförhållanden Rapport nr 99 Tid för vardagsliv s och mäns tidsanvändning 1990/91 och 2000/01 Statistiska

Läs mer

RAPPORT 2015:11 REGERINGSUPPDRAG

RAPPORT 2015:11 REGERINGSUPPDRAG RAPPORT 215:11 REGERINGSUPPDRAG De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Boverket mars

Läs mer

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013

MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 HÖGSKOLAN I GÄVLE MÅNGFALDSBAROMETERN 2013 Ansvariga: Orlando Mella, professor Fereshteh Ahmadi, professor Irving Palm, docent Oktober 2013 PRESENTATION AV MÅNGFALDSBAROMETERN Mångfaldsbarometern skapades

Läs mer

Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen

Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen Nr 78, 2004 Oceanografi Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen Lars Andersson, Nils Kajrup och Björn Sjöberg Oceanografi Nr 78, 2004 Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen

Läs mer

Om behovet av ingenjörer

Om behovet av ingenjörer PM Om behovet av ingenjörer Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmning för högskolans ingenjörsutbildningar Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel 08-613

Läs mer

Behov av bostadsbyggande

Behov av bostadsbyggande RAPPORT 2015:18 Behov av bostadsbyggande Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025 Behov av bostadsbyggande Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025 Titel:

Läs mer

KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID

KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRETSLOPPSLÖSNINGAR SKYDDSAVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNNAR I GEOLOGISKA TYPMILJÖER Uddevalla 2015-03-31 Tony Grantz 2 (32) Sammanfattning Detta projekt har finansierats

Läs mer

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG Europeiska kommissionen SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG M. O Briain SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet

Läs mer

utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie

utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie DGE Mark och Miljö RAPPORT Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Oskarshamns kommun, Bockara 2014-01-08 Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814

Läs mer

ESV 2006:20. Statlig lokalförsörjning

ESV 2006:20. Statlig lokalförsörjning ESV 2006:20 Statlig lokalförsörjning Innehållsförteckning Sammanfattning...4 1 Inledning...7 1.1 Uppdraget...7 1.2 Genomförande och avgränsningar...7 1.3 Rapportens disposition...8 2 Bakgrund och hittillsvarande

Läs mer

18 Införande av ett in houseundantag

18 Införande av ett in houseundantag 18 Införande av ett in houseundantag i svensk rätt I bedömningen av om det finns ett behov av att ett in houseundantag enligt EU-domstolens praxis införs permanent i svensk rätt, generellt eller sektoriellt,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Statsrådet 6 inom Vännäs tätort, Vännäs kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Statsrådet 6 inom Vännäs tätort, Vännäs kommun, Västerbottens län 1(3) SAMRÅDSHANDLING 1(4) Detaljplan för fastigheten Statsrådet 6 inm Vännäs tätrt, Vännäs kmmun, Västerbttens län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PLANBESKRIVNING Handlingar Planförslaget består av:

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

FÖRSTUDIE. Väg 140. Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland. 2011-10-11 Objekt: 8485590

FÖRSTUDIE. Väg 140. Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland. 2011-10-11 Objekt: 8485590 FÖRSTUDIE Väg 140 Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland 2011-10-11 Objekt: 8485590 Titel: Förstudie Väg 140 Gång och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland Utgivningsdatum:

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa

Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa Maria Wivstad Centrum för uthålligt lantbruk Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, Box 7047, 750 07

Läs mer