= -Öppet vattendrag - - ~Väg SCANDIACONSULT. %~~;;:~Wo Christer Lurrdkvist KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN

Transkript

1 SCANDIACONSULT KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN 1999 Provtagningsstationer Kävingeåns avrinningsområde ] N 5 km 1 = -Öppet vattendrag - - Väg --- Kommungräns D - Aker, öppen mark D - Skag B - Taart Mamö SCAND[ACONSUL T SVERIGE AB F Mijöteknk %;;:Wo Christer Lurrdkvist

2 SCANDIACONSU T KÄVLINGEÅNSVATTENVÅRDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL 1999 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXT L SA!vY!ANFATTNING 2. INLEDNING PROVTAGNING BEDÖ!\i!NINGSGRUNDER METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGisKA FÖRHÅLLANDEN Temperatur ,..., Nederbörd , Vattenföring , FYSIKALISK-KEMISKA UNDERSÖK.'IINGAR Björkaån (stn 20, 23, 51 och 52) Torpsbäcken (stn 19) ,... O 6.3 Kingaväsån (stn 50 och 35) Bråån (stn 27 och 53) ! Sandbybäcken (Su1arpsbticken, stn 33) Kävingeån nedströms Vombsjön (stn!7, O och 3) !2 7. SAcv!IvHNFATTANDE SYNPUNKTER ÖVER N.:i..R!NGS- OCH SYRETILLST Å''mET INOM KÄ VLINGEÅNS A VRINNINGSOMRÅDE BEDÖMNING AV KÄ VLINGEÅN UR FISKESYNPUNKT TRA.NSPORTBERAKNINGAR FÖR RINNANDE VATTEN O. BELASTNING FR.Å..N AVLOPPSRENINGSVERK OCH INDUSTRJER I. UNDERSÖKNING AV VOMBSJÖN Anm. Rapporten över undersökningen av Vombsjön har redovisats separat. BILAGOR Provtagningsprogram 2 Använda bedömningsgrunder 3 Vattenföringsuppgifter!999, SMHI:s dygnsmedeföden 4 Beräknade vecko- och månadsmedeföden vid utoppet i Öresund, SMHI (PULS-data) 5 Födesdiagram for Högsmöa och Vorobsjöns utopp 6 Födesdiagram for Björkaån, Kingaväsån och Bråån 7 Baansschema över vattenmängder 1999 inom Kävingeåns avrinningsområde 8 Sammanstäning över 1999 års anaysresutat 9 Diagramredovisning för stationer med provtagning 12 ggr/ir O Diagram över fosforfraktioner vid stationer med provtagning 12 g gr/år! Diagram över kvävefraktioner vid stationer med provtagning 12 ggr/år 12 Syremättnadsgrader vid stn 3, Högsmöa enigt veckaprovtagningarna 13 Medehater iör närsater och 8007 vid stationer där pruv1agning sker 12 ggr. år 14 Baansschema över mängderna BOD7, totafosfor och totakväve 1999 inom Kävingeåns avrinningsområde

3 SCANDIACONSU T KÄVLINGEANS VATTENVÅRDsFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL SAMMANFATTNING På uppdrag av Kävingeåns Vattenvårdsfårhund har Scandiaconsut Mijöteknik i Mamö utfår! recipientkontrahen i Kävingeån KontroHen har omfattat totat 13 provtagningsstationer varav fem provtagits varje månad och de övriga varannan månad. Av stationerna igger fem inom Vombsjöns tirinningsområde (Björkaån, Torpsbäcken), två inom Kingaväsån respektive Brååns avrinningsområde och fyra stationer i ansutning tih huvudfaran nedströms Vombsjön. Vattnet har undersökts med avseende på gängse kemiska och fysikaiska parametrar, b a syrehat, grumighet, biokemisk syrefåbrukning (BOD7) samt de oika fraktionerna av kväve och fosfor. Väderåret 1999 karakteriserades av ett stort temperaturöverskott som uppstod genom att stora överskott registrerades under 8 månader medan övriga fyra månader hade nära norma månadsmedetemperahtl Årsmedetemperaturen i Lund bev +9, o c mot normavärdet + 7,9 oc. Nederbörden i Lund var rikigare än normat eher 767 mm mot normaa 654 mm. Den var tämigen norma under fårsta havåret medan fyra månader under andrahavåret hade betydande underskott Detta uppvägdes av augusti och december som fick den dubba normaa månadsnederbörden. Vattenfåringen inom Kävingeåns avrinningsområde mäts vid fem stationer, HögsmöHa (sto 3), Vombsjöns utopp (stn 17), Bråån vid Eiinge (sto 27), Kingaväsån vid korsningen med väg 12 (uppströms stn 35) samt i Björkaån vid Eggesad (uppströms stn 20). Tappningarna från Vombsjön tih Kävingeån varierar med årstiden och rådande nederbördsfårhåanden. Vid vårfoden i mars uppgick den ti maximat ca 14 m3/s. Föden på upp ti.38 m3/s registrerades då vid Högsmöa (8 mars). Däremot förekom minimitappningen, 0,5 m3/s, med smärre undantag under hea perioden apri-oktober. November uppvisar fårhåandevis åga föden inom hea avrinningsområdet viket orsakades av nederbördsunderskotten i oktober-november. December var däremot så nederbördsrik att en snabb födesökning och nivåhöjning åstadkoms i Vombsjön.

4 2 Vattenståndet i Vombsjön har under året maximat varierat mean +19,42 (nov) och +20,94 (29 dec). Ampituden bev därmed endast 1,52 m (1,83 m 1998). Vattenståndet har endast överskridit dämningsgränsen (+20,90 m ö h) under tiden december. Vid detta tifae tappades ca 18m3/s ur Vombsjön. Sydvatten AB:s uttag under året från Vombsjön uppgick ti i genomsnitt 0,82 m3/s. Årets maxjöde i Högsmöa (91 m3/s) noterades den 26 december och minimifödet (3,2 m3/s) registrerades den 13 augusti (den 19 aug 1998 noterades minimifödet 3,5 m3is). Årsmedevattenföringen bev 13,0 m3/s viket är ungefår ika mot 1998 men dubbet så mycket som Dygnsmedevattenföringen i bi vattendragen varierar på ett ikartat sätt som för Högsmöa, men svängningarna i Kingaväsån är inte så markerade som för de övriga (större sjöprocent viket i1mebär en dämpande inverkan). Akainiteten är hög inom hea området och någon försurningsrisk föreigger inte, Turbiditetstaen (grumigheten) är så höga att kassificeringen betydigt-starkt grumigt vatten gäer i de festa fal Syrehaterna har varit goda under hea året, även under sommaren då normat en syrenedgång sker. De ägsta uppmätta hatema registrerades i augusti, 5,35 mg/ (60% mättnad) i stn 10, Kävingeån vid Örrofta och 5,70 mg/ (64% mättnad) i stn 50, Kingaväsån i utoppet ur Sövdesjön. Samtidigt var syrehaten i Högsmöa 6,55 mg/l Syreövermättnad i större eer mindre omfattning förekom i utgående vatten från Vombsjön under en stor de av året (maximat 148% i september). Den bioogiska syreforbrukningen, BOD7, är mestades "måttig" ( syretäring mean 3,0-4,9 mg' enigt tiämpad bedömningsgrund för fera skånska åar). r Bråån och Sandbybäcken (nedströms avoppsreningsverkens utsäpp) igger dock de festa anaysvärdena i intervaet för "s10r syretöring" (5,0-9,9 mg/). TOC-ha!terna i månadsbandproven från Högsmöa visar på "/imz-måtcigsyretäring" (5-15 mgd). Medetaen för uppmätta totafosforhater i de fem stationer där månadsprovtagningar sker visar att vattnet inom avrinningsomradet är mycket näringsrikt (>0,050 mg/). r Sandbybäcken (stn 33), Björkaån (stn 51) och Torpsbäcken (stn 19) igger medetaen dessutom något över O, O mg/l Medehatema i Kävingean nedströms Vombsjöns utopp igger på ungefår samma nivå 0,075-0,090 Jg/L Fosfatfosforandeen varierar både mean de oika deavrinningsområdena och inom ett och samma område under året r åar med stor beastning från reningsverk och jordbruksmark har andeen varit 60-70% i medeta (Björkaån, Bråån, Torpsbäcken och vid Högsmöa). r utoppet från Sövdesjön var andeen däremot endast ca 25% (7-26 Jg/1),

5 3 Totakvävehaterna är mestades mycket höga inom hea avrinningsområdet(> I,5 mg/). Inom Bråån är haterna dessutom extremt höga med hater ända upp ti 14mg/ (apri). Vattnet i utoppet från Vombsjön och i Kingaväsån uppvisar något ägre hater med ett interva på,3-6,9 mg/. Totakvävehaterna i huvudfåran vid Örtofta (stn O) och vid Högsmöa (stn3) är högre än de i utoppet ur Vombsjön beroende på tiförse av kväverikt vatten b a från Bråån (gäer Högsmöa).. Nitrit-+nitratkväve är normat den kart dominerande kvävefraktionen i totakvävet i de rinnande vattnen och uppgår ti storeksordningen 70-80%. I utoppet från Vombsjön saknas dock denna fraktion nästan het under hösten (augusti-november). Tydigt förhöjda ammoniumkvävehater förekommer frekvent i mätpunktema nedströms utsäppen från de större reningsverken. I exempevis stn 27, Eiinge har i medeta ca 15% av totakvävet varit ammoniumkväve och i november noterades andeen ti hea 22 %. Vid stn 33, nedströms Södra Sand by AR var i juni ca 26% av totakvävet ammoniumkväve. Transporten av kväve ut i Öresund via Kävingeåns mynning uppgick 1999 ti 2300 ton och transporten av totafosfor ti ca 3.3 ton. Detta är väsentigt större transporter än åren men ungefår i nivå med förhåandena 1998 (2612 ton kväve och 49 ton fosfor). Huvudorsaken ti de större transporterna är rikigare nederbörd och därmed generet större vattenföringar ( ungefår dubba mängden). Den specifika areaförusten med avseende på fosfor och kväve varierar mean de oika deavrinningsområdena. Björkaån och Bråån hade 1999 högst kväveförust med värden på 3 7 respektive 53 kg'ha, år. Motsvarande förust för fosfor var 0,41 respektive 0,51 kg/ha, ål Kingaväsån beräknas ha haft den ägsta areaspecifika förusten med 0,2 kg N/ha, år och 0,20 kg P/ha, år. Reningsverkens ande av den totaa kväve- och fosfortransporten i Kävingeåns mynningen har uppgått ti ca 4%.

6 4 2. INLEDNING Kävingeåns Vattenvårdsförbund har för åren ämnat uppdraget att utföra den åriga vattendragskontroen ti SCANDIACONSUL T SVERIGE AB, Mamö. Undersökningarna skijer sig från de tidigare åren på så sätt att en återgång skett ti det program som i huvudsak gäde före Under har huvuddeen av kontroverksamheten varit inriktad på Vombsjön och dess tiföden. Det provtagningsprogram som gäer under framgår närmare av biaga L Måsättningen med recipientkontroverksamhet i amänhet är att: åskådiggöra större ämnestransporter och beastningar från enstaka föroreningskäor inom ett vattenområde reatera tistånd och utveckingstendenser med avseende på tiförda föroreningar och andra störningar i vattenmijön ti förväntad bakgrund och/eer bedömning för mijökvaitet beysa effekter i recipienten av föroreningsutsäpp och andra ingrepp i naturen ge underag får utvärdering, panering och utfårande av mijöskyddande åtgärder. Kävingeåns avrinningsområde omfattar 1215 km2 och berör mer eer mindre nio kommuner; Lomma, Kävinge, Lund, Esöv, Höör, Hörby, Sjöbo, Torneia och Ystad. Den totaa sjöprocenten är iten eer ca 2%. Åker och betesmark dominerar avrinningsområdet ti 71% medan andeen skogsmark är ca 15%. Punktbeastningar på de rinnande vattnen sker från kommunaa avoppsreningsverk samt några industrier. 3. PROVTAGNING Provtagningar och anayser har skett i enigt med biagda program. Fem stationer i rinnande vatten har provtagits en gång i månaden medan ytterigare åtta stationer i de rinnande vattnen endast provtagits varannan månad (jämna månader). Veckaprovtagning har dessutom skett vid Högsmöa (stn 3). Veckaproverna har frysts och sedan bandats födesproportionet ti månadsprov vika anayserats. Vid varje veckaprovtagningen har anayserats syre och suspenderade ämnen. Provtagning har utförts av certifierad persona från Scandiaconsuts Mijöaboratorium och i enighet med Naturvårdsverkets metodbeskrivningar för recipientkontrol Provtagningsstationernas numrering och närmare beskrivning framgår av biaga (utdrag ur anbudsfårfrågan). Provtagningsstationernas okaisering visas i figur L

7 [;: '>- 3 / J'. ' '1 'Ii... '1 ' -. \. --', / j?. :;J _1.J 1 v --,.. (--; :-'', f "1-!- (r- öre,;. ' " ' L -r..,...,,.,... ;- (.,, \ UND.. t;-- '.',>,,:;<: "",_ 1-:d '"ELÖ.V >:; ' A"',..,., 27 \ -,. \ '(f.ri{jsjon,_,, ;?i:e:c;:;\:y _;; KA J , /r i ara ån, "::r- c::,,._r,_..,.. }:_-, J ' - '\..: ""' H:IRVA i A 1hA-./ -,--V-cc-:-:-1 N-:-:G:-EA-;;-:-cN-,:-S-:-VA TTENVARDSFÖRB U N D: ').. Provtagmngsstationer ÖRJ,1Y Kävingeåns avnnningsområde \...J...,_::; / / i,, -.;. '. _, "',_...,/ t;' ::'f::',\,,c:{--", ') ' ")t- '../...1. ::::..r.-.. > " (._.J:' 0/.C(,,, f r.,...-. MALMÖ -- rt,. ;'" - ' -... f.... v-1 \ ;'"-.f f \ '.,'.f - Öppet vattendrag -Väg -- f<ornrnungräns N 1 5 km 1 Figur 1 [:J -J,ker. öppen mar< L] - Skog C"J Tätort t..--\' / : ( i i )_ ; t \., "'

8 6 4. BEDÖMNINGsGRUNDER 1999 års anaysresutat från de rinnande vattnen inom Kävingeåns avrinningsområde har bedömts med hjäp av Naturvårdsverkets nya "Bedömningsgrunder för mijökvaitet, Sjöar och vattendrag", Rapport Utdrag ur bedömningsgrunderna för här reevanta parametrar återfinns i biaga 2. För rinnande vatten används där begreppet areaspecifik förust som innebär att den totat transporterade närsatsmängden under året i en punkt divideras med avrinningsområdets area i hektar för aktue punkt (kg/år, ha). Som bas för bedömningarna bör igga transportmängder som bygger på hatmätningar 12 ggr/år under tre år och uppmätta dygnsvattenföring. För Kävingeåns avrinningsområde har nedan gjorts beräkningar enigt denna metod för stationerna i Björkaån (stn 20), Kingaväsån (stn 35), Bråån (stn 27) och utoppet i Öresund för åren Den kassindening som tiämpas är: Kass Benämning Tot-N, kg N/ha, år Tota-P, kg P/ha, år Mycket åga föruster < 1,0 < 0,04 2 Låga föruster 1,0-2,0 0,04-0,08 3 Måttigt höga föruster 2.0-4,0 0,08-0,16 4 Höga föruster 4,0-16,0 O, 16-0,32 5 Mvcket/Extremt höga föruster > 16 > 0,32 5. METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FÖRHALLANDEN 1999 För 1999 har från SMHI och Sydvatten AB erhåits uppgifter beträffande nederbörd, temperatur och vattenföring vid aktuea mätstationer inom Kävingeåns avrinningsområde. De aktuea stationerna är 5343 LUND, 5341 VOMB, 2125 EGGELST AD, 2116 KLINGAVÄLSÅN, 2126 ELLINGE och 2171 HÖGSMÖLLA. För vattenföringen vid Kävingeåns (Löddeåns) mynning i Öresund har Siv1H gjort beräkningar enigt PULS-modeen. 5.1 Temperatur Arsmedetemperaturen i Lund har beräknats ti +9, oc viket överstiger normavärdet för perioden!96!-90 med hea 1.2 ( ( o q A v figur 2 framgår att bidrag ti temperaturöverskottet erhös under i princip årets aa månader med undantag för maj-juni. Särskit januari, mars-apri, jui och september var betydigt varmare än normat 5.2 Nederbörd Vid Vomb uppmättes under året 798 mm (778 mm 1998) viket är!55 mm mer än normamängden för perioden Motsvarande värden för Lund bev 767 mm (750 mm 1998) mot nomwt 654 mm. Nederbördens månadsfördening i Lund visas i figur 3 nedan.

9 7 Temperatur i Lund 1999 Figur 2. Månadsmedetemperatur i Lund 1999 jämfört med normavärden , 120 O -" 100 Q) 80, Q) 1: 60 E 40 E 20 o Nederbörd Lund 1999 Månad Figur.3. Månadsnederbörd i Lund 1999 jämfört med normavärden Som framgår av diagrammet var nederbörden särskit rikig under apri, juni, augusti och december. I augusti och december registrerades ungefår dubba nederbördsmängden eer 120 mm mot 60 mm normat Reativt torra månader var jui och november, i det senare faet var nederbörden endast en tredjede av den normaa. 5.3 Vattenföring Vattenföringen inom Kävingeåns avrinningsområde mäts vid Högsmöa (stn 3), Vorobsjöns utopp (stn 17), i Bråån vid Eiinge (stn 27), i Kingaväsån vid korsningen med väg 12 (uppströms stn 35) samt i Björkaån vid Eggestad (uppströms stn 20). Därutöver beräknas födet ut i Öresund med hjäp av SMHI:s PULS-modeL I biaga 3 bar biagts s;-,ihi:s data för dygnsmedet1ödena vid ovannämnda mätstationerna (exkusive st n 7). PULS-beräkningarna redovisas med vecko- och månadsmedevärden i biaga.t

10 8 Vid beräkningar, b a av transporterade mängder i vattendragen, har födesvärdena för Björkaån, Bråån och Kingaväsån räknats upp areaproportionet för att representera respektive vattendrags utoppspunkt i Vombsjön resp huvudfaran. I biaga 5 redovisas i diagramform 1999 års dygnsföden i Högsmöa (stn 3) tisammans med dygnsmedetappningen ur Vombsjön (stn 17). I samma biaga visas även vattennivåerna i Vombsjön under året. Året ineddes med högt vattenstånd i Vombsjön, + 20,81. En successiv avtrappning skedde sedan ti i början av mars då dämningsgränsen ( + 20,90) nåddes den mars i samband med vårfod. Tappning ti Kävingeån uppgick då ti ca 14 m3/s. Föden på upp ti 38 m3/s registrerades ungefar samtidigt vid Högsmöa. Tappningen från Vom b och födet i Kävingeån avtog sedan snabbt ti mera normaa värden för att åter öka kraftigt under några dagar i mitten av april Då uppmättes föden över 30 m3/s i Högsmöa under tre dagar och tappningen från Vombsjön ökade ti ca 14m3/s. Från och med maj och ti sutet av oktober skedde inga anmärkningsvärda avvikeser från vad som kan betraktas som normaa föden under perioden. November uppvisar förhåandevis åga föden orsakade av den åga nederbörden i oktobernovember. December däremot var nederbördsrik viket medförde snabbt ökande föden i huvudfaran och nivåhöjning i Vombsjön. Årets max. föde i Högsmöa (91 m3/s) noterades den 26 och årshögsta i Vombsjön inträffade den 29 med +20,94. Samtidigt tappades ca 18m3/s. Minimitappning från Vombsjön (0,5 m3/s) förekom med smärre undantag under perioden apri-oktober. Årets minimifödet (3,2 m3/s) vid Högsmöa registrerades den 13 augusti (den 19 augusti 1998 var minimifödet 3,5 m3/s) och årsmedevattenföringen bev 13,0 m3/s (13,6 m3/s 1998). Detta är nästan dubbet så mycket som årsmedevattenföringen för åren Sydvatten AB:s uttag från Vombsjön ti infitrationsanäggningen i Vomb och Hejesjön uppgick under året ti i medeta 0,82 m3/s d v s i princip ika mycket som 1998 (0, 79m3/s). Detta är ca 20% mindre än 1997 (1,02 m3/s) och fera andra tidigare år Vattenståndet i Vombsjön har maximat varierat mean + 19,42 m ö h den november och +20,94 m ö h den 29 december. Ampituden bev såedes endast 1,52 m (1,83 m 1998). Under 1999 översteg vattenståndet dämningsgränsen endast under tiden december.. Vattenföringens variation i hivattendragen uppvisar ikartat mönster som för Högsmöa (se tabeer i biaga 3 och diagram i biaga 6) med födestoppar i januari, mars, apri och december. Ä ven Kingaväsån, med större sjö procent, föjer i stort detta mönster även om svängningarna inte är så dramatiska som i övriga vattendrag. Lågvattenföden inträffade i början av augusti med 0,1-0,3 m3/s. I biaga 7 har upprättats en vattenbaans för årsvattenmängden inom avrinningsområdet Av denna framgår b a att avdunstning och grundvattenbidning i Vombsjön under 1999 uppgått ti ca 4 mm/dygn.

11 9 6. FYSIKALISK-KEMISKA UNDERSÖKNINGAR 1999 Aa anaysresutat över de månatiga provtagningarna i rinnande vatten har sammanstäts i biaga 8. Därutöver redovisas i biaga 9 kurv diagram ink! tabeer för vissa parametrar i de stationer där provtagning skett vmje månad (stn 20, 17, 35, 27 och 3). I biaga 10 och 11 finns också en närmare diagramredovisning för dessa stationer över fosfor- och kvävefraktionernas ande av totafosfor- respektive totakvävehaterna. 6.1 Björkaån (stn 20, 23, 51 och 52) Björkaån avvattnar en yta om ca 330 km2. Större samhäen inom området är Sjöbo och Vosjö. Större avoppsreningsverk som beastar vattendraget är b a Sjöbo, Lövestact och Skåne Tranås. Akainiteten är hög med ett minsta värde under året på,9 mekv/1 (december i stn 52, bäck norr om Lövestad). Vattnet har "mycket god bufji'ingsförmåga ". Hu,udvattendragets gruming kan mestades betraktas som "betydig" (2,5-7 FTU) men vid decemberprovtagningen var den "stark" (>7 FTU) eer max.34 FTU. Markavvattning i samband med rikig nederbörd är förkaringen i detta fal Syrehaterna har varit tifredsstäande under hea året. Som ägst uppmättes 8,05 mg/ i augusti i stn 23 (Björkaån nedströms Vosjö, 87% mättnad). Diagram över uppmätta hater och beräknade syremättnader i stn 20 återfinns i biaga 9. Syreminimum för de tre senaste åren i stn 20 är 7,50 mg/ viket enigt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visar på "syrerikt tistånd". BOD 7 -innehået i vattnet uppströms Vombsj ön igger mean 2-6 mg/l Medeta i stn 20, inoppet i Vombsjön var 3,2 mg/ med variationsbredden <2-6,5 mg/. Max. värdet uppmättes i jui. Variationen i hater i stn 20 framgår närmare av biaga 9. Totafosforhaterna var reativt höga i decemberproviagningen med hater i huvudfåran på upp ti 160!J. g/l Mycket näringsrika förhåanden råder i vattendraget och under året i övrigt har hater uppmätts mean 50-90!J.g/L I bäck från Skånes Tranås, stn 51 har häften av mätvärdena egat ö, er 00!J.gi med 200!J.g/1 i december som max. Det finns tendenser ti något högre hater under andra havåret Fosfatfosforandeen är hög, mestades mean %. Variationerna under året i stn 20 avseende tota- och fosfatfosforhaterna framgår av biagorna 9 och J O Totakvävehaterna inom vattensystemet är mycket höga särskit under vinterhavåret. Nedströms Vosjö (stn23) och vid utoppet i Vombsjön (stn 20) uppmättes max.hater i december om 8,4 mg/ respektive 8,8 mg/l Den normaa trenden med ägre hater under sommaren och hösten finns (ägsta hat 2,1 mg/). Förhåandet framgår tydigast i diagrammet över totakvävehaterna i biaga 9 och J O. Medetaet för de 12 totakväveanayserna i utoppet i Vombsjön (sm 20) bev 4,7 mg (6,9 mg/11998) medan de sex mätningarna i Vosjö gav medetaet 5,3 mg/ (6,6 mg/ 1998).

12 JO Nitrit- +nitratkvävehaterna är höga och fraktionernas ande i totakvävet uppgår ti ca 80 % i fertaet fal Ammoniumkvävehaterna har varierat mean 6 och 230 -tg/1 i huvudfåran. Förhåandevis höga hater, tg/1, kan noteras under första havåret i stn 20, troigen orsakat av utgående avoppsvatten från Sjöbo AR. I stn 52, bäck norr Lövestad, uppmättes i februari 442 -t g/l De specifika areaförusterna för stn 20 (se närmare kap. 9 nedan) indikerar "mycket höga kväveföruster" och "extremt högafosforföruster" inom deavrinningområdet 6.2 Torpsbäcken (stn 19) Aa anaysdata återfinns i biaga 8. Akainiteten visar ett väbuffrat vatten med ett ägsta värde på 2,2 mekv/l Vattnets grumighet var "betydande" under första havåret (4,3-6, 7 FTU) för att sedan kunna kassas som "starkt grumigt" (>7 FTU) med som högst 47 FTU i december. Syreförhåandena har varit goda med som ägst 6,60 mg 0 2 /1 (71 % mättnad) i augusti. BODrhaterna har ett medeta på 3,0 mg/ med variationerna <2-5,3 mg/l Totafosforhaterna är förhöjda under andra havåret jämfört med första. Maximum uppmättes i december med 21 O -t g/l Medetaet för året bev 06 -t g/l Fosfatfosforandeen för medetaet igger på ca 60% av totafosforn men varierar kraftigt eer mean ca 19 % (i apri) och ca 88 % (i februari). Totakvävehaterna är höga. I februari var haten 8 mg/ för att sedan successivt reduceras under sommaren. I december uppmättes årshögsta med 12mg/L Andeen nitrit-+nitratkväve är hög eer omkring 80 %. Sammanfattningsvis var Torpsbäckens vatten under 1999 syrerikt och mycket näringsrikt med höga kvävehater. 6.3 Kingaväsån (stn 50 och 35) Kingaväsåns avrinningsområde omfattar 241 km2 och utgörs ti44% av åkermark och 28% skogsmark. Kingaväsån börjar i Sövdesjöns utopp. Sjöprocenten uppgår ti4,.2 %. Aa anaysdata under året redovisas i biaga 8. För stn 35, inoppet i Kävingeån, redovisas anaysdata även i diagramform i biaga 9-11, Akainiteten är hög med de festa mätvärdena mean 2-3 mekv/l Buffertkapaciteten är såedes mycket god. Grumighet: Vattnet ut från Sövdesjön hade under sommaren förhöjda grumighetsta på grund av panktongruming ( FTU). Vid utoppspunkten i Kävinge3n igger grumigheten mestades över 7,0 FTU innebärande "starkt grumigt muen".

13 I Syrehaterna har varit höga och mättnadstaen indikerar ett syrerikt tistånd i stn35. I augusti registrerades emeertid ett syrefa ti 5,70 mg/ (64% mättnad) vid utoppet ur Sövdesjön. Vid stn 35 föreigger en årstidsvariation med ägre hater under sommaren (se biaga 9). BOD 7 -haterna i ån påverkas b a av panktonproduktionen i Sövdesjön innebärande att något förhöjda hater noteras under sommar (jui-september). Hater på 6-7 mg/ uppmättes då vid de båda stationerna. Medetaet för året bev 4,2 mg/ i stn 50 och 3,3 mg/ i stn 35. Totafosforhaterna i Sövdesjöns utopp har varierat mean 44 och 99 Jg P/L Vid utoppet i Kävingeån var variationen något större eer mean Jg Pi. Häften av uppmätta hater igger inom intervaet Jg P/L Medetaet ökar från 62 Jg/ i stn 50 ti 68 Jg/ i stn 35. Fosforhatema påverkas av produktionen av pankton i Sövdesjön viket medfört att haterna var högst under sommarhavåret. Den specifika areaförusten för stn 35 (se närmare kap. 9 nedan) indikerar "högaföruster ". Andeen fosfatfosfor är under året mean % vid utoppspunkten i Kävingeån ( 45 % i medeta). I utoppet ur Sövdesjön, som har åga fosfatfosforhater på grund av bioogisk aktivitet hos pankton (7-26 Jg/), är andeen ca 25% i medeta med en variation på %. Totakvävehaterna visar en årsvariation i stn 35 på 1,7-4,9 mg/, med de ägre hatema under sommaren.!votsvarande data för utoppet ur Sövdesjön är 1,9-3,0 mg/. Medevärdet för året vid stn 50 bev ca 2,3 mg/ och vid stn 35 ca 2,6 mg/. Ett mindre kvävetiskott sker såedes mean de bada punkterna. Den specifika areaförusten är stor och kassas som "höga föruster" enigt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Nitrit-+ nitratkvävehaten är förhåandevis åg i Sövdesjöns utopp i juni, augusti och oktober och utgör då endast % av totakvävet Under övrig tid uppgår andeen ti storeksordningen 50% av totakvävet I stn 35 är nitrat-+nitritkvävehatema högre och därmed även andeen i totakvävet (ca 60 %). Ammoniumkvävehater mean O, 1-0,2 mg/ uppmättes under januari-apri och oktoberdecember. 6.4 Bråån (stn 27 och 53) Avrinningsområdet omfattar 161 km2 och består av jordbruksmark ti 79% och skogsmark ti O%. Deavrinningsområdet är det mest befokningsrika av Kävingeåns biföden. Största tätort är Esöv. Stn 53 är beägen så högt upp i vattensystemet att den bedöms påverkas endast av diffusa käor medan stn 27 i hög grad påverkas av Eiinge avoppsreningsverk (Esöv). Eiingeverkets utsäppta vattenmängd uppgår ti 6 % av totafödet i Bråån på årsbas is. Uppmätta akainiteter är höga, mean 1,6-4,0 mekv/l Grumigheten är "betydig" (2,5-7 FTU) i stn 53 medan den i fertaet provtagningar är "stark" (>7 FTU) i stn 27. Syrehater och mättnadsgrader är utan anmärkning. Som ägst registrerades 7,95 mg;! vid Eiinge i augusti (8-1 %). Syrenedgången i övrigt under sommarperioden är anmärknings\ ärt iten.

14 12 BOD, i stn 27 är ofta förhöjd på grund inbandningen av avoppsvattnet från Eingverket och hater mean 5-10 mg/ är normat (indikerar "stor syretäring"). I det övre åoppet är BOD7- hatema åga. Fosforhaterna nedströms Eiinge är något förhöjda under hea året och medetaet för de 12 provtagningarna är 84 ).g P/1 (ägre än 1998). Hatema har varit tämigenjämna under året. I stn 53 är uppmätta hater något ägre (73 ).g P/1 i medeta, samma som 1998). Brååns vatten far bedömas som mycket näringsrikt. Fosfatfosforandeen är ca % i det nedre åoppet och ca 70 % i det övre. Totakvävehatens variation i stn 27 iustreras bäst av diagrammet i biaga 9. Hatema i Bråån är, vid sidan av Sandbybäcken, de högsta inom hea avrinningsområdet och medetaet igger på 9 mg/. Det föreigger som tidigare en variation under året med något ägre hater under sommaren. Lägsta registrerade hat bev 4,9 mg/ (jui). Enigt den beräknade areaspecifika kväveförusten är förustema "mycket höga"(> 16 kg/ha, år). I stn 53 är kvävehaterna ägre men ändå förhåandevis höga (variationsbredd 3,5-5,9 mg/). Medevärdet igger på ca 4,6 mg/, d v s ca 50% mot det för stn 27. Andeen nitrit-+nitratkväve i totakvävet igger vanigen på %. Ammoniumkvävehaten nedströms Eiinge uppvisar tidvis tydig påverkan från Eiingeverkets avoppsvattenutsäpp. Såedes uppmättes här i mars-apri 4,4 resp 4,2 mg NH.t-N/1 och ytterigare sex månader har haten egat mean 0,28-2,0 mg. Det är främst under årets början och sut som de förhöjda hatema uppmätts. 6.5 Sandbybäcken {Suarpsbäcken, stn 33) Vattendraget utgör recipient för Södra Sandby avoppsreningsverk Provtagning har här skett sex gånger under året. Vattnet har hög buffenbpacitet ( akainitet 2,5-3,6 mekv/1) och grumigheten är "betydande-stark" (5,6-28 FTU). Syrehaterna har varit goda med som ägst 6,85 mg/ (augusti, 72 %mättnad). BOD 7 -hater har registrerats mean 5,0-7,9 mg/ viket indikerar påverkan av utgående avoppsvatten från reningsverket Fosforinnehået är något förhöjt med hater mestades mean 0,10-0,15 mg/. Totakvävehaterna har uppmätts mean 7,2 och I mg/. Liksom beträffande Bråån vid Eiinge är ammoniumkvävehaten i Sandbybäcken kraftigt förhöjd på grund inbandningen av avoppsvattnet från S Sandby reningsverk. Vid fertaet provtagningar noterades över mg/ NH4-N. 6.6 Käv/ingeån nedströms Vombsjön (stn 17, 10 och 3) Hea avrinningsområdet i utoppspunkten i Öresund omfattar 1215 km2 och inkuderar avrinningsområdena för Bråån, Kingaväsån och Björkaån med Vombsjön. Sjöprocenten är 2, % ochjordbruksmarken upptar ca 71 % samt skogsmarken ca 15 % av området. Utöver månadsprovtagningarna i de tre punktema har anayser utförts på månadsbandprov, insamade som veckoprov i stn 3, Högsmöa.. Dessa anayser har omfattat totat organiskt ko, tota fosfor, totakväve och nitrit-+nitratkväve. Susp.hat och syrehat har anayserats på varje veckoprov.

15 13 Akainiteten är hög även inom detta åavsnitt med värden under året mean,9-3,5 mekv/l I övervägande antaet faigger värdet mean 2,0-3,0 mekv/1. Grumigheten är reativt hög under första kvartaet med ta mean 7-8 FTU. Under andra havåret sker en påtagig grumighetsökning i det vatten som tappas från Vombsjön, detta på grund av panktonbomning (värden upp ti 45 FTU har registrerats). Motsvarande ökningar kan ej direkt spåras i huvudrarans nedre opp" Variationen i syrevärden för månadsprovtagningarna i stn 3 och 17 framgår av diagrammet i biaga 9. I biaga 12 har dessutom grafiskt redovisats syremättnadsvärdena från veckaprovtagningarna i Högsmöa. Aa stationer har vid aa provtagningstifåen tifredsstäande syrehater och godtagbara syremättnader. Syreminimum vid Högsmöa registrerades i augusti med 6,55 mg/ (69% mättnad) och v39 i september med 6,50 mg/ (65% mättnad). Vid Örtofta (stn O) noterades vid augustiprovtagningen endast 5,35 mg/l Aa övriga värden har egat över 7,0 mg/l BOD 7 --haterna i vattnet från Vombsjön igger på i medeta4,2 mg/ (4,1 mg/ 1998). Margine reduktion sker sedan ti ca 3 mg/ vid stn 10 och 3. Variationen för uppmätta hater inom åavsnittet igger mean <2-8,5 mg/. En tendens finns att 8007-innehået under andra havåret är något högre än under första havåret på grund av panktonpåverkan från Vombsjön. TOC (totat organiskt ko) har anayserats på månadsbandproven i Högsmöa och resutaten redovisas i tabebiaga 8. Hatema är reativtjämna mean de oika månaderna, 7,2-12 mg/l Haterna indikerar "mau/igt hög hat" av syretärande ämnen" Totafosforhaterna vid månadsprovtagningarna i stn 3 och 17 redovisas grafiskt i diagrammen i biaga 9 och O. Uppmätta hater innebär enigt redovisning nedan (kap. 9), minst "högaföruscer" inom hea åavsnittet (0,16-0,32 kg P/ha, år)" Utgående fosforhater från Vombsjön är högre under andra havåretjämfört med första (panktonpåverkan). Denna tendens kan spåras i hea å oppet. Medevärdet för utförda månadsbandprov i stn 3 (74 I g/) var ika motsvarande för de månadsvisa stickproverna (75!g/1). I stn 10 var medehaten 78 g/1. Vattnets fosfatfosforande i utoppet ur Vombsjön varierar stort och är som ägst 17% Uuni) medan den december är 74 %" Variationen i ande är något mindre i Högsmöa eer mean 30-70% I från Vombsjön utgående vatten vader totakvävehaten under året mean 1,3-6,9 mg/l Mestades sker en successiv ökning i hater ner ti Högsmöa. Medetaet för stn 17, ca 3,3 mg/, ökade ti ca 3,9 mg/ i Örtofta (stn O) och ca 4,5 mg/ i Högsmöa. Bandprovsanayserna i stn 3 visade också medetaet ca 4,5 mg/l Den specifika areatorusten för Högsmöa under året uppgår ti ca 20 kg Niha, år(> 16 kg/ha, år innebär mycket höga föruster). Andeen nitrit-+nitratkväve, som redovisas grafiskt i biaga I, igger på omaing 65% i stn 17 men kring 75-80% vid Örtofta och Högsmöa.

16 14 Ammoniumkvävehaten i utgående vatten från Vombsjön var 0,24 mg/ i januari och 0,14 mg/ i november. Under året i övrigt uppmättes endast åga hater, 0,002-0,022 mg/l Ner ti Örtofta och Högsmöa (stn O och 3) skedde mindre ökningar och vid Högsmöa uppmättes hater mean 0,10-0,22 mg/ vid 7 av 12 tifäen. Den maximaa ammoniumkvävehaten i stn 3, 0,22 mg/, uppmättes i mars. 7. SAMMANFATTNING ÖVER NÄRINGS- OCH SYRETILLsTANDET INOM KÄVLINGEANS AVRINNINGSOMRADE I biaga 1.3 redovisas medehater får BOD7, fosfor och kväve får åren i de fem stationerna med månatig provtagning des i form av tabeer des som diagram. I tabe nedan ämnas vidare en sammanstäning över 1999 års min-, max- och medevärden för samma stationer och parametrar års min-, max.- och medevärden avviker inte nämnvärt från motsvarande värden Dock synes kvävehatema och däm1ed kvävebeastning ha varit något ägre än Av diagrammen i biaga 13 framgår att 1999 års medehater för aktuea parametrar vid de fem stationer där månatiga provtagningar och anayser utförs, i stort faer inom ramen för beräknade medehater under sutet av 1990-taet. Bråån har, som tidigare, det näringsrikaste och mest syretärande vattnet inom området medan Kingaväsån synes ha det minst näringsrika vattnet. Tabe L Min-, max- och medevärden 1999 inom Kävingeåns avrinningsområde. station 8007: mg/ Tot-P;!Jg/1 Min Mede Max Min Mede Max Björkaån <2 3,1 6, Vombsjöns utopp <2 4,2 8, Kingaväsån <2 3,3 7, Bråån 4,1 6, Kävingeån vid 2,0 3,7 6,4 46(51)* 75 (74)* 140 (120)* Högsmöa station Tot-N; mg/ Nitrit- +Nitratkväve; mg/ Min Mede Max Min Mede Max Björkaån 2,2 4,7 8,8 1,4 3,8 7,0 Vombsjöns utopp 1,3 3,3 6,9 <0,005 2,1 5,0 Kingaväsim 1,7 2,6 4,9 0,63 1,5 3,4 Bråån 4,9 9,0 14 3,5 6,6 8,5 Kävingeån vid 2,2 (2,5)* 4,5 (4,5)* 8,3 (7,6)* 1,1(1,3)* 3,2 (3,3)* 6,3 (6,3)* Högsmöa * av"ser månadsbandprovet

17 15 8. BEDÖMNING AV KÄVLINGEAN UR FISKESYNPUNKT En bedömning ur fiskesynpunkt med utgångspunkt från 1999 års anaysvärden kan göras med hjäp av Naturvårdsverkets pubikation 1969: "Bedömningsgrunder för svenska ytvatten", se kassindening i tabe 2 nedan. Ur syresynpunkt tihör de rinnande vattnen grupp. Goda syrehater har registrerats med få undantag inom hea åsystemet hea året. Syreövermättnad >I O % har i stort endast förekommit vid utoppet ur Vombsjön under sommaren" Detta gör att vattnen bör kunna kassas åtminstone som "ämpadeför annat ekonomiskt betydesefidtjiske "" Ammoniumkvävehaterna i Sandbybäcken (nedströms S Sandby AR) och Bråån (nedströms Eingeverket) är emeertid oftast så förhöjda att kass 3 eer 4 är mest reevant. Tabe 2" Försag ti riktvärden för fiskvatten (Naturvårdsverket 1969: ) Kass 1 Kass 2 Kass 3 Kass 4 Temperatur 'C >20 >25 Smakverkan på fisk SvaQ TydiQ Siktdiuo m 1 o Syrehat mg/ >7 <5 <3 Svreövermättnad % >110 >125 >150 PH 6, ,0-8,5 5-9 <5,>9 Ammoniumkväve mq/1 >0,16 >1,17 Förkaring Kass L Kass 2. Kass 3. Kass 4. Vatten ämpade för axartade fiskar Vattenämpade för annat ekonomiskt betydesefut fiske Mindre goda fiskevatten Oämpiga fiskevatten 9. TRANSPORTBERÄKNINGAR FÖR RINNANDE VATTEN Transporterade miingder närsater och BOD 7 under 1999 inom oika dear av avrinningsområdet redovisas i biaga 8, 13 och 1-1. I biaga 13 visas i tabe- och diagramform även variationen i transporter för åren I biaga 14 har upprättats baansdiagram avseende 1999 års mängder av BOD7, totafosfor och totakväve inom avrinningsområdet För beräkningen av transportema vid stn 3, Högsmöa har använts resutaten från bandprovsanayserna samt SMHI:s månadsmedeföden och för beräkning av totatrans porterna ut i Öresund har utnyttjats SMHI:s PULS-data tisammans med resutaten av bandprovsanayserna vid Högsmöa. Transporterna ut från Vombsjön (stn 17) bygger på sydvattens avhärdningsuppgifter och mittmånadsanayserna. För Björkaån, Kingaväsån, och Bdån sutigen har redovisade mittmånadsanayser och SMHI:s månadsmedeföden mgjort grund. För att representera hea det aktuea deavrinningsområdet har SMHI:s månadsmedeföden räknats upp med areaberoende faktorer (1,27 för Björkaån, 1,26 för Kingaväsån och 1,07 för Bråån).

18 16 Den totaa transporten ut i Öresund under 1999 och senare år har sammanfattats i nedanstående tabe 3, Transportmängderna får de oika deavrinningsområdena visas i tabe4, Tabe 3, Totatransport av TOC, BOD7 och närsater från Kävingeån ut i Öresund, Ar Vatten- TOC BOD7 To t-p NOz.,-N To t-n MänQd M(m3) Ton Ton Ton Ton Ton , , , Tabe 4. Transporterade mängder 1999 inom deavrinningsområden. station Vatten- TOC BOD7 Tot-P N02.,. Tot-N mängd N M(m3) Ton Ton Ton Ton Ton Stn , Stn , Ti Vattenverket 25, ,3 51,7 82 Stn 35 81, Stn 27 86, , Utopp i Oresund Som framgår av tabe J kan de under ,jämfört med , större mängderna närsater i princip tiskrivas de då betydigt större vattenfödena, har dokumenterats som särskit nederbördsfattiga ål För deområdena gäer i princip samrna sutsats, se vidare biaga 13. Vid beräkning av de areaspecifika förusterna för totakväve och totafosfor enigt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (se ovan kap 4) har utnyttjats ovan framräknade transporterade mängderna. TabeiS. Areaspecifika föruster för deområden km2 Iis, km2 Område Ar Area Vatten- Tota- Totamängd fosfor Kväve kg/ha, år kg/ha, år Björkaån (stn20) i 6,3 i 0, ,6! , Mede 0,33 25

19 AJ 17 Kinqaväsån (stn 35) ,5 0,12 3, ,0 0,22 9, ,7 0,20 10,2 Mede 0,18 7,9 Bråån (stn 27) ,5 0, ,7 0, ,1 0,51 53 Mede 0,49 48 Utoppet i Oresund ,1 0,14 9, ,4 0, ' ,9 Mede 0,26 16,1 (! J Areaförusterna för Björkaån och Bråån avviker som synes betydigt från de för Kingaväsån och utoppet i Öresund. Naturvårdsverkets kassindening innebär att fosforförusterna inom Kingaväsån är att betrakta som "höga" (0,16-0,32 kg P/ha, år) iksom för hea Kävingeåns avrinningområde medan de för Björkaån och Bråån är att betrakta som "extremt höga" (>0,32 kg P/ha, år). På motsvarande sätt bir kväveförusterna "höga" inom Kingaväsån ( 4,0-16 kg N/ha, år) och "mycket höga" (> 16 kg N/ha, år) för övriga områden. 1 O. BELASTNING FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK OCH INDUSTRIER Från berörda kommuner och industrier har erhåits uppgifter över den under året från reningsverken ti vattendragen inom avrinningsområdet utiedda avoppsvattenmängen inkusive BOD7-, fosfor- och kvävebeastningen. Dessa uppgifter finns sammanstäda i tabe 6 nedan. I tabeen redovisas också på årsbasis och avrinningsområdesvis beastningens ande i de totat transporterade mängderna.. Tabe 6. Sammanstäning över beastning från kommunaa reningsverk och industrier Avoppsreningsverk Vatten 8007 Totafosfor Totakväve och industri mängd Ande av Ande av Ande av totatransp. totatransp. totatrans p m3/år Kg/år % Kg/år % kg/år % Björkaån Östra by ,5 460 Lövestad , Kasaröd ,9 360 Vanstad ,7 295 Sjöbo Skåne Tranås Summa ,0 196,6 1, ,2

20 18 Kingaväsån Sövde o 3, Bientarp , Veberöd Summa ,0 121,6 2, ,3 B rå ån Löberöd Hurva Eiinge Summa , , ,3 Kävingeån Askeröd P? < Torna Häesad < Revinge by Fyinge S Sand by Örtofta Danisco, Örtofta Håsad < Soanum, Kävinge Kävinge Borgeby Summa , , ,2 Studeras transportema i recipienterna kvartasvis far man i många fa högre andear för reningsverkens beastningar p g a de tidvis ägre föden i recipienterna (framför at under sommaren). Ett antagande som då måste göras är att utgående mängder från reningsverken är ikartade under hea året Beräkningar enigt detta förfarande redovisas i tabe 7. Tabe 7. Beastningen kvartasvis från reningsverken 1999, %av totat transporterade mängder. station Vatten- BOD7 Tota- Tota män q d fosfor kväve Björkaan 1 :a 0,32 0,52 1,1 1,3 2:a 1 '1 2,6 3,9 5,2 3:e 3,7 4,0 12,6 35,7 4:e 0,41 0,62 0,64 1,2 Kinoaväsån 1 :a 0,27 0,60 2,0 3,4 2:a , ,2 3:e 1,5 ' ,3 4:e 0,54 0,96 2,2 5,3

21 19 B rå ån 1 :a 3,8 4,5 11,4 6,5 2:a 9,3 12,4 30,3 14,0 3:e 19,5 27,9 55,2 41,5 4:e 4,0 6,0 7,3 7,2 Kävingeån 1:a 0,77 1,3 3,0 2,5 2:a 1,7 2,6 8,1 7,4 3:e 3,2 4,4 9,1 19,7 4:e 1,O 1 '1 2,5 2,8 I tabe 8 görs enjämfårese mean beastningarna från reningsverken och deras ande av de totat transporterade mängderna BOD7, tot-p och tot-n. För fertaet avrinningsområden och parametrar gäer att beastningsandeen 1999 är band de ägst uppmätta under 1990-raet Tabe 8. Beastning från reningsverken och deras ande av de totat transporterade mängderna BOD7, totafosfor och totakväve. Avr.område Ar BOD? Totafosfor Totakväve Kg % Kg % Kg % Björkaån , , , , , , , , ' 3, ,O , , , ' , , , ,2' , ,5 i ,2 Kinoaväsån ,9' 57 1, , , , '1 i 641 1,O , ,7 54 0, , ,O 57 1, , ,7 69 2, , ' , , ,0 i , ' 6,3 Bråån , , , , , , , , , , , , , , , , ,O! , ! ' 6.4: , , ,0 1193' 14,5: ,3

22 20 Kävingeån* , , , , , , , , , , , , **> ''> **> , , , , ,2 10,5 10,2 8,6 11,3 21,3-7,0 9,6 OBS! Mängderna inkuderar även Björkaåns, Kingaväsåns och Brååns beastningar. ** Uppgift saknas för stora dear av reningsverken För att ytterigare beysa påverkan från reningsverken på recipienten ämnas i tabe 9 medehatema för 1999 års provtagningar i utgående vatten från verken vad avser BOD7, totafosfor och totakväve. Tabe9. Medehater i utgående avoppsvatten från reningsverken 1999 Avoppsreningsverk Q 8007 Tot-P Tot-N och industri /s mg/ Mg/ mg/ B_örkaån Ostraby 1 '1 6,6 0,27 13 Lövestad 3,4 3 0,06 18 K asaröd 0,9 3 0,14 13 Vanstad 0,7 2 0,12 13 bo 21 4 O, Skåne Tranås 1 '1 26 3,1 19 Ki noaväsån Sövde 1,8 2 0,06 21 Bientarp 2,3 6 0,10 31 Veberöd 8,9 7,8 0,36 43 B rå ån Löberöd 4,4 8,8 0,48 21 Hurva 1,8 3,4 0,10 13 Eiinge 160 8,2 0,22 16,7 Kävinoeån Askeröd 0,9 7,5 0,83 12 P7 5,5 <5,3 0,12 16 Torna Häesad 1,3 <3 0,20 18 Revinqebv 2,0 4,9 0,31 24 Fvinae 4,6 5,2 0,30 17 S Sandby 27 7,6 0,24 25 Ortofta 3,1 5,2 2,7 20 Danisco. Ortofta 25 3,9 0,17 36 H åstad 1,2 <3 0,60 6,9 Soanum, Kävinae! 3,1 ' 7,8 i 0,74 - Kävinge 65 4, Boroebv

23 21 Den högst registrerade medehaten för BOD7 avser de bioogiska dammarna i Skåne Tranås med 26 mg/l Aa övriga värden igger under O mg/ och mer än häften av verken har medehater under 5 mg/l 3,1 mg P/ i Skåne Tranås föjt av 2,7 mg P/ i Örtofta reningsverk är de högsta medehatema för totafosfom. Av övriga verk redovisar endast Askeröd, Håstad och Soanum i Kävinge medehater över 0,5 mg/l Sövde, Sjöbo och Lövestact har medehater under och kring O, mg/. Vad kväveutsäppen beträffar noteras medehater om 25 mg/ eer mer vid fyra reningsverk (S Sandby, Danisco i Örtofta, Veberöd och Bentarp). 11. UNDERSÖKNING AV VOMBSJÖN En undersökning av Vombsjön med avseende på vattenkvaitet och panktoninnehå under perioden apri-oktober 1999 har utförts av Limnoogiska avdeningen vid Ekoogiska institutionen, Lunds Universitet Undersökningsresutaten har presenterats i särskid rapport viken ej biäggs här.

24 KÄVLINGEÅNS VATTENVÅRDSF0RBUND BILAGA 1 Anbud avseende utförande av vattenundersökningar inom Kävingeåns avrinningsområde. Kävingeåns Vattenvårdsförbund får härmed inbjuda Er att avge anbud på utförande av vattenundersökningar inom Kävingeåns avrinningsområde under åren , Provtagning, provförvaring, provhantering, anaysmetodik mm ska föja SIS 1 O, senaste utgåvan. Provtagare och aboratorium, eget och eventuea underkonsuter, ska vara ackrediterade för respektive anays i enighet med SNFS 1990:11 MS:29. anbudssvaret redovisas dokumentation om ackreditering. Detagande i, och redovisning av, kvaitetssäkringsarbete under avtastiden är ett krav. Bioogiska undersökningar ska föja svensk standard, utföras och utvärderas i enighet med Naturvårdsverkets undersökningstyper för bottenfauna i rinnande vatten. Undersökningarna, som ska omfatta provtagning med oka besiktning och anays inkusive redovisning i form av anaysprotoko, är föjande. 1. Kävingeån. Provtagning en gång vae udda månad på fem stationer (se biagda kartmateria), Stn 20 Björkaån före utoppet i Vombsjön Stn 17 Vombsjöns utopp Stn 35 Kingaväsån vid utoppet i Kävingeån Stn 27 Bråån nedströms Esövsbäcken (Eiinge) Stn 3 Högsmöa uppströms dammen Anayser mm: fiöde, vattentemperatur, gr-jmighet, akainitet, syrehat, syremättnad, 8007, totafosfor, fosfatfosfor, totakväve, nitrit+nitrat- kväve och ammoniumkväve. Provtagning mean den 10 och 20 i månaden. 2. Kävingeån. Provtagning vae jämn månad 13 stationer. huvudfåran Björkaån Stn 3 Stn 10 Stn 17 Stn 19 Stn 20 Stn 23 Stn 51 Stn 52 Högsmöa uppströms dammen Örtofta, uppströms andsvägsbron Vombsjöns utopp Torpsbäcken-Övedsbäcken Björkaån före utoppet i Vombsjön Björkaån nedströms Vosjö Björkaån, i bäck från Äsperöd - Skåne Tranås Björkaån, i bäck norr om Lövestad Bråån Stn 27 Nedströms Esövsbäcken (EIIinge) Stn 53 Vid korsningen väg 13 (Sjöbo - Hörby)

25 KÄVLINGEÅNS VATTENVÅRDSFORBUND Suarpsbäcken Stn 33 Nedströms Södra Sandby reningsverk Kingaväsån Stn 35 Vid utoppet Kävingeån Stn 50 utoppet från Sövdesjön Anayser enigt moment 1. Provtagning mean 1 O och 20 i månaden. 3. Kävingeån Provtagning en gång pr vecka vid stn Högs möa. Veckaproven förvaras djupfrysta och bandas upptöade ti månadsprov proportionet enigt veckamedeföde På bandprovet sker föjande anayser: Totafosfor, suspenderat materia, totakväve, nitrit- nitrat- kväve och totat organiskt ko (TOC). Vid varje veckaprovtagning bestämmes föde, vattentemperatur, syrehat och syremättnad. 4. Bottenfauna Undersökning en gång under treårsperioden nämigen Stn Kävingeån, nedströms Kävinge Stn Björkaån, vid Taånga Stn Björkaån, nedströms Sjöbo Stn Kingaväsån, vid Veberöd Stn Bråån, 2 stationer Stationemas ägen kommer att preciseras av Gunnar Andersson, änsstyresens mijöenhet 5. Vattenföringsuppgifter Föjande vattenföringsmätstationer är disponiba inom Kävingeåns avrinningsområde: Stn 3 Högsmöa (teefonsvarare ). Uppgiftema kan erhåas från Vombverket vid månadens sut Stn 17 Vombsjöns utopp, uppgift kan erhåas från Vombverket vid månadens sut. Stn 27 Bråån vid Einge. SMHI:s mätstation. Definitiva födesuppgifter kan erhåas föjande vår. Mätstationen i Kingaväsån vid vägkorsning öster Veberöd. Drives av SMHL (se tidigare uppgifter under stn 27). Mätstationen, i Björkaån vid Eggestad. Drives av SMHL (se under stn 27) Då födesuppgifterna är av väsentig betydese för bedömningen av resutaten från varje provtagning ska födena i Björkaån, Kingaväsån och Bråån, beräknas vid varje provtagningstifäe baserade på fottönnetoden. Vid varje provtagning ska Vombsjöns vattenyta noteras enigt pegeaväsningar vid Vombsjöns utopp. 2

26 BILAGA 2 Parametrarnas innebörd Nedan angivna kassindeningar är hämtade ur Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för mijö kvaitet, Sjöar och vattendrag", Rapport Temperatur (temp, C) mäts atid i fät Den påverkar b a den bioogiska omsättningshasigheten och syrets ösighet i vatten. Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumighet. Siktdjupet mäts genom att i vattnet sänka ned en vit standardiserad skiva och med vattenkikare notera djupet när skivan inte ängre kan urskijas. Naturvårdsverket anger i sina bedömningsgrunder: Kass Benämning Djup Mycket stort siktdjup 2:8 m 2 Stort si-.1:djup 5-8 m 3 Måttigt siktdjup 2,5-5 m 4 Litet siktdjup 1-2,5 m 5 Mycket itet siktdjup ::;m Syrgashat (02, mg/) anger mängden syrgas som är öst i vattnet. Vattnets förmåga att ösa syre minskar med ökad vattentemperatur och ökad sathat. Syrgas tiförs vattnet främst genom omrörning och växtemas fotosyntes. Syrgas förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar efter kraftig agbomning och i sutet av vintern efter ång isäggning. Lägre syrehater än 4-5 mg/ kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Kass 2 J ' 5 Benämning Syrerikt tistånd tvåttigt syrerikt tistånd Svagt syretistånd Syrefattigt tistånd Syrefritt eer nästan syrefritt tistånd Hat årsminimum 2:7 mg/ 5-7 mg/ 3-5 mg/ 1-3 mg/ ::; mg/ Syrgasmättnad (02, %) är den ande som den uppmätta syrehaten utgör av den teoretiskt möjiga haten vid aktue temperatur och sathat. Vid O C kan sötvatten t ex håa en hat av 14 mg/, men vid 20 C endast 9 mg/l Mättnadsgraden kan vid kraftig agtiväxt betydigt överskrida 00 %. ph-värdet anger vattnets surhetsgrad, d v s vätejonkoncentrationen i en ogaritmisk skaa där ph 7 motsvarar neutrat ph. Värden under 7 anger att vattnet är surt och över 7 att det är basiskt (akaiskt). Normaa ph-värden i sjöar och vartendrag är Låga ph-värden uppmäts i rege i sjöar och vattendrag i samband med riktig nederbörd eftersom regnvarten har p-i mean 4,0-4,5. Vid kraftig agtiväxt på grund av fotosyntesen under sommaren kan också höga ph uppträda ti!häigt. Vid ph under ca 5,5 kan bioogiska störningar uppstå. Vid ph under ca 5,0 sker drastiska förändringar i organismsamhäena i vattnet. Låga ph ökar ösigheten hos många metaer och dfumed giftigheten i vattnet.

27 2 Konduktivitet (edningsförmåga, ms/m 25 oq är ett mått på den totaa haten östa sater i vattnet De joner som har störst betydese får kondukt i viteten är kacium, magnesium, natrium, korid, sufat och vätekarbonat Konduktiviteten ger infom1ation om mark- och berggrundsförhåandena i tihinningsområdet Det kar1 också fungera som indikator på avoppsutsäpp, jordbrukspåverkan eer inföde av satvatten i mynningsområden. I sötvatten gäer föjande ungefåriga gränser: 2-.3 opåverkade karvattensjöar > 15 näringsrika vatten >50 kraftigt förorenade vatten Turbiditet (grumighet, FNU-enheter) är ett mått på vattnets innehå av suspenderade partikar t ex pankton eer minera partikar. I näringsfattiga sjöar understiger turbiditeten ofta FNU, Vid kraftig panktonutvecking i en sjö eer efter rikig nederbörd i ett vattendrag kan däremot turbiditeten överstiga 20 FNU. Kass Benämning Ej eer obetydigt grumigt vatten Svagt grumigt vatten Måttigt grumigt vatten Betydigt grumigt vatten Starkt grumigt vatten FNU-enheter ::::0,5 0,5-1,0,0-2,5 2,5-7,0 >7,0 Biokemisk syreforbrukning (BOD 7, mg!!) är ett mått på vattnets hat av organiskt materia som är bioogiskt nedbrytbart och anger den mängd syre som åtgår vid bioogisk nedbrytning av provet under standardiserade förhåanden (7 dygn, 20 C).. I ansutning ti utsäpp från exempevis ivsmedesindustri kan syreförbrukningen uppgå ti O mg/ eer mel Totat organiskt ko (TOC, mg/) är ett mått på haten organiska funnen i vattnet Hög hat av organiskt materia kan vid nedbrytning i vattendragen ge upphov ti syrebrist Kass Benämning Hat som TOC, mg/ Mycket åg hat ::::4 2 Låg hat Måttigt hög hat Hög hat Mycket hög hat >16 Ammoniumkväve (NH4-N, mg/) är en meanprodukt i den bakteriea nedbrytningen av organiskt bundet kväve. Ämnet förekommer normat endast i små mängder, eftersom det omvandas ti nitrit och sedar1 ti nitrat vid närvaro av syrgas. Vid syrebrist och direkta utsäpp av ammonium (t ex nedströms reningsverk) kan dock högre hater uppmätas okat. Ammonium kar1, beroende på ph-värde och temperatur, vara skadigt för fisk och andra vattenevande organismel Nitratkväve (N0 3 -N, mg/) är en viktig närsatskomponent som direkt kan tas upp av växtpankton och högre växtel Nitrat är ättrörigt i marken och tiförs sjöar och vattendrag genom markäckage. Vid tigång ti syrgas omvandas ammonium ti nitrit och sedan nitrat

28 3 (nitrifikation), Under normaa syrgasförhåanden dominerar nitrathatema över ammoniumha tema. Ofta bestäms nitrit+nitratkväve då nitrit normat utgör en vädigt iten de av summan nitrit+nitrat. I sötvatten gäer föjande ungefåriga gränser: <0,5 mg/ 0,5- mg/ opåverkade, näringsfattiga vatten näringsrika eer fororenade vatten Totakväve (tot-n, mg/) anger det totaa kväveinnehået i ett vattenoch inkuderar b a kvävefraktionerna nitrat, nitrit, arnrnoniumkvä\ e och organiskt bundet kväve. Kväve är ett viktigt näringsämne for evande organismer. Tiforse av kväve anses utgöra den friinsta orsaken ti eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tifors våra sjöar och vattendrag genom nedfa av uftfororeningar, genom äckage från jord- och skogsbruksmark san1t genom utsäpp av avoppsvatten, Kass Benämning Låga hater Måttigt höga hater Höga hater Mycket höga hater Extremt höga hater mg!/ i sjöar mean maj-oktober :>:0,30 0,30-0,625 0,625-1,25,25-5,0 >5,0 Totafosfor (ot-p, mg/) anger den totaa mängd fosfor som finns i vattnet Fraktionerna av fosfor fordigger i varten antingen som organiskt bundet, partikuärt eer öst fostat. Fosfor är ett viktigt näringsämne vid uppbyggnaden av organiskt materia. Tisammans med kväve anses tiforse av fosfor utgöra den frän1sta orsaken ti övergödningen av sjöar och vattendrag. Kass Benämning Låga hater Manigt höga hater Höga hater Mycket höga hater Extremt höga hater pg/1 i >}öar mean maj-oktober :>: 12,5!2, >100 Korofy a (mg/m3) är ett av nyckeämnena i vä'<ernas fotosyntes., Haten korofy kan därfor anväändas som matt på mängden ager i vattnet Agernas korofyinnehå är dock oika for oika arter och oika tiväxtfaser. KorofYhaten är i rege högre ju näringsrikare en sjö är och en grov indening utgående från maxima korofyhat under aret kan göras enigt fdjande: 2-8 mg/m mg/m3 23- O mg/m3 >I O mg/m3 Näringsfattigt Måttigt näringsrikt Näringsrikt Mycket näringsrikt

29 SHHI VATTENFÖRING DISCHARGE M3/S STATION: EGGELSTAD AR, 1999 Q FIX ' 10,00 M VATTENDAAG/SJÖ: AVB.KURVA: 19B50BOB00 AVR.OHR: 262.]0 KM2 SJÖ%: 0.10 DA1' JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NO \T DEC DAT 5,92 3,12 17,] 1,B7 L 63 O, BO 0,6]# 0,22 O,B6 1,21 1,12 3, ,76 14,5 1,1B 1, ,5911 0,19 0,76 1,45 1,28 4,B ,6B ],06 11,5 L o, 74 0,571J 0,1B 0,70 1,95 1,4B 5,6B 3 4 5,65 5, 55 12,5 1,60 1,]0 O, B' o.ssn 0,16 o.65 2,58 1,44 1],5 4 s B,25 B ,7 1,50 1,21 O.B1 0,66ft 0,15 0,61 2,73, ]Q 12,7 s 6 9, ,54 1,52 1,12 0,87 O.S6 0, ,67 1,30 9, ,2] 16,6 1,90 1,10 1,17 0,52ft 0,13 0,53 2,34 1.,20 15,B 1 B ,50= 15,9 2,00 1, J 0,14 0, ,09 15,2 B 9 9,14 3,10= 13,6. B2,OB 3,53 0,44# 0,22 0,4B 2,65. D 13,6 9 O 6,17 3,00= 15,2 1,70 1,07 3, , ,74 0,9B 12,9 O 11 4,65 2,BO= 11, ,60 2,06 0,]9# 0,25 0,4] 2,59 0, B 2,60= B,51 1,60 2, ,3611 0,24 0, ,91 19, B2 2.40= 6, ,60 1,42 0,]5 o. 24 0,4] 2,12 0,91 20, ],73 2, ]] 5,]] 1,7B 5,2B , ,91 14,8 14 1S ,3B 4, 91 1,65 4, ,]5 o, 31 0,3B 1,76 o.b S 16 B, 2.B5 4.7B L B9 4,B5 1, ,41 0,]4 1,56 O,B1 9,6B = 4,34 1,74 3,2B.Of 0,]4 1,92 0,30 1,]7 0,78 10,3 17 B ,65 4,12 2.2B 2,50 o, 9'/U 0.]] 1,46 0,31 1,23 O,B] 19,7 1B 19 13,0 2, 59 4,02 14,0 2,06 o.90jj. o. 34 1,13 0,32 1,15 1,09 14, ] 78 A, 5, BO 0,9011-0,] ,06 1,67 10, ,46 6, 50 3,40 9, 46 1,56 O.BBIJ 0,]1 2,5B O, 35 1,15 L B9 6, ,77 9,15 ],]Q 5,91 1,] ,]] 1, ,17 1,90 4,B ,4] B,47 ],22 4,21 1,30 O, 7HI 0,]6 1,B1 0,36 1,11,BB 4, ,76 ], ,21 0,6311 O,]B L B 0,46 1,12 1,77 6, S B, ,BS 1,16 o.67ö 0,]6 1,44 0,52 1,10 2,27 15,4 2S , 57 2,B ,12 o, 97t 0,]] 1,2S 0,55 1,05 7,43 2B, ,9 2,59 2,36 1,0B o. 77ö 0,].1 1, ,00 6,95 22,1 27 2B B,51 17, ,96 o. 731J 0,2B ,26 1,15 5,42 17, ,0B 2,17, 9B D.BB 0,69jj. 0,26 1,0B B 4,3B 12,B ,B1 2,02 1,B] O,BS 0,65# 0,26:. 0,96 1,20 1,11 3,4B?,28 30' 31 ], O,B3 0,24 0, ?',05 31 MED 8,63 5,10 7,27 3,23 1,B ,39 o, B7 0, ,9B 12,5 r MAX 2B, )> H f:: U ],?B = KORR AV DÄMNING 1999 Q B Godkänd PR G) MIN o B07 # VÄRDEN G RELA''ION 085: REGISTRERING )> OJ - c.v

30 SMHI VATTENFÖRING DISCHARGE!13/S STATION: KLINGAVÄLSAN AR, 1999 Q FIX ' 10,00 H VATTENDRAG/SJÖ: AVB.KURVA: AVR.OHR: KM2 SJÖ%: 4.20 DAT JAN FEB HAR APR HAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC DAT 3, = ,60 2,24 1,41 0,13 0,33 0, ,02 1, , = 4,25 2, ,40 o, ,86 1,11 1,06 1, , , 0]' 2, ,39 0,69 0,28 0,82 1,.25 1,.08 1, ,84 3,35 4, ,02 1,42 0,69 0,28 0,79, 40 1,05 2, ],18 3,11 4,54 2,42, 94 1,37 0,70 0,29 0,77 1,39 0,98 2, , 41 3,68 4,13 2,39, 90 1,44 0,72 0, ,28 1,03 2, , ,49 1, ,72 L27 0,99 2,83 1 B ,12 7,55 2, ,40 0,66 0,29 0,72 1,39 0,95 2,62 B 9 3, B 3,00= 6,]2 2, ,78 0,65 0,33 0,71, 56 0,95 2,72 9 O 3, = 6, , 90 L 62 0,62 0,33 0,69 1,58 0,95 2, 72 O 11 3,06 2,80= 5, , ,57 0,32 0,68 1,46 0,95 2, ,95 2,70= 4, 83 2, ,40 0,56 0,32 0,66 1,38 0,94 3, ,90 2,60= 4,27 2,26 2,66 1,40 0,52 0,32 o, 67 L 29 0,9 3, ,88 2,50= ,25 2,62 1,40 0,52 0,33 0,64 1,29 0,93 2, ,95 2,30 2,39 1,33 0,54 0,51 0,63 1,, , , , ,37 1,21 0,52 1,50 0,63,6 0,91 2, n , 50= 3, ,11 0,50 1,28 o. 63, O o, n 2,66 17 B 5,75 2,50= 3,58 2, , 0,48 0,99 o, ,95 3, 54 B = 3,49 4,99 L 98 1,07 0,46 0,99 0,60 1,10 1, ,36 4", 26 L 91 1,01 0,44, ] ,10, 14 2, ,27 3,49 3,23 3,34 1,90 0,96 0,48 1,28 0,60 1,10, 14 2, , ], 07 1,86 0,89 0,48 1,32 0,60 1,09 1,13 2, , 71 4,16 3,12 2,B 1,86 0,86 0,48 1, , os, 2, , ,70 1, ,45 1,25 0,74 L 05 1,10 ], ,16 3,0 2,58 1,75 o. '}9 0,44 1,09 o, 72 1,06,21 4, , , L 68 0,78 0,41 1,05 O,B 1,06 1,62 8, ,77 4,58 2,96 2,50 1,60 0, ,04 L ,51 7, B ,01 2, 84 2,44, 54 0,78 0, , O. D 1,45 6,29 2B 29 3,36 2,79 2,37 L 49 0,79 0,34 0,98 1,10 1,01 1,40 4, )O 3,30= 2,74 2,28 1, ,33 {),95 1,10 0,97, 40 3,77 30' 31 3,20= 2, ,32 0,92 0, HED 3,87 3,22 4,10 2, 63 1, ,53 0,75 0,76 1,19 1,09 3,33 HAX 8,? HED = KORR AV DÄMNING 999 Q Godkänd PR HIN 0, OBS: REGISTRERING ro

31 .. SMHI VATTENFÖRING DISCHARGE!M3/S STATION: FIX 10,00!H VATTENDRAG/SJÖ: AVB.KURVA: AVR.OHR: KM2 ELLINGE SJÖ%: 0.10 AP., 1999 Q - DAT JAN MAR ""R MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC DAT 3,42 1.'92 9, , , ,17 0,? ,92,U o !.10 1,10 0,79 5 4,31 4,. 9 6,28 fi<] ,83 6 4,73 3,!56 5,49 f;3 1, ,6 1,.35 O, 95. os B :134 9,22 0,93 1,03 9 5,03 1' ,91 0,93 1,73 O 3, , ,97 1, , 64 f-;3 5,65 2 1, , , 2 1,70 1, ,26 1ho ,94 4 2, ,43 1, , , , , D ,04 0,87 IB j! , ,14 u , '1.52 1, ,98 5,E39 1, ,28 0, , , o ,78 493, 76 3! , , , ;"69 1, ,98 0, ,69 2,14 0,97 0, ,74 9_29 1, ,94 0, ,35 1P.2 1,48 i69 0,86 0, ,27 1,38 1,.58 0,83 0, ,02, 30 t39 0,83 0, ,97 1,30 0, ,08 0,56 0,33 0,84 3,82 0,55 0,35 0,79 4,12 O, 53 0,34 0,72 4,13 0,67 0, , ,27 O, 65 2,22 0, ,63 1,84 0,47 0,45 0,61 2, , ,40 0, ,43 0,44 0,55 2, ,43 0,54 2, ,53 2,08 0,41 0,45 0,52 1,90 0,44 0,89 0,51 1,74 0,51 1, , ,48 1, ,59 O, 46 1,30 0, ,23 0,36 2, ,59 3,31 0,57 1,20 0, ,65 1,24 0,53 3,29 0,64 1,15 0,52 2,27 0,74 1,13 0, ,75 1,11 0,45 1,42 0,86 1,10 0,41 1,25 1,17 1,16 0,41 1,11 1,31 1, ,24 0, ,12 0,32 o. 99' ,26 3,16 1,36 3,57 1,45 4,50 1,38 10, ,18 1,]0 5,88 1,21 11,0 1,.10 9,09 1,.09 8, ,75 L o *8 1,00 9,28 1*02 5, ,26 0,94 5,49 1,04 10,8 1,10 7,32 1,17 4,58, 30 3, ,23 2, 65 1,10 4,29 1,22 14,8 1,77 19,2 2,03 16,7 1,90 11,9 1,87 7,24 1,66 4,77 3, c O J"ö 31 MED 4,76 3J j_57 1,39 0,92 0,47 1,18 0,72 2,00 1,27 7,93 HAX HED 2,55 MIN 0,27 199Q') Q Godkänd 085: REGISTRERING PR

32 SHHI VATrENFÖRING DISCHARGE M3/S STA''ION: HÖGSMÖLLA AR, 1999 Q r FIX ' 3,40 M VA'"rENDRAG/SJÖ: AVB.KURVA: AVR.OHR: KM2 SJÖ%' 2.10 DAT JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC DAT 23,2 16,2 31,2 10,1 9, ,03 3,85 5,00 :a. 4B 7,13 8, ,5 14,5 28,7 9,60 9, , ,07 ). 85 7,86 10, , ,7 9,61 9,11 6,22 3,90 3,93 5,73 ti' 92 8,19 10, ,4 13, ,55 8,72 5,84 3,96 4, 75 6,03 p._o, 1 7,47 18, , ,7 9,33 8,28 6,05 4,-18 5,15 6,06 i).o, 2 7,1"3 20, , ,3 9,38 7,61 6,75 4,22 5,09 6,06 a. 9s 7,19 16,6 6? ,1 34,3 9,82 6,93 6,92 4,05 4,86 5,95 /7,65 7,24 20,8 1 B 27. o 16,0 37,3 9,85 6,90 6,69 3,80 4,75 5,11 'f!,so ,9.a 9 24,4 15, ,3 6,86 8,37 3,62 5,02 4,37 9,12 7,61 20,6 9 O 23,0 15,1 32,0 10,6 7,11 10,3 4,19 5,09 4,46 JJ,72 7,55 22,9 O 11 21,6 14, ,65 9,80 5,20 4,14 5,.18 ;.52 7,24 25, ,1 14,3 27,4 10, ,19 5, ,60 '9 29 7,10 36, ,4 14,3 25,3 10,7 10,9 7,45 5, s. 65 :a: 55 7,03 45,5 ) , ,57 4,34 3,37 s. 56,8,05 7,15 41, ,7 15,7 24, ,7 7,01 3,59 4, 31 s. 03 i?- 31 7,33 36, ,5 17,1 22,1 10, , , ,8,22 7,84 32, ,2 20,7 11,1 13,1 5, 78 3,61 6,32 4,90 \8,42 7,91 30, ,4 16,3 19,4 13, ,01 4,00 6,10 5, ,09 37, ,8 18, ,2 4,75 4,12 6,31 5,32 Y ,68 38, ,7 20,7 16,9 32,1 10,2 4, ;6,64 7,55 34, , ,6 31,0 8,87 4,75 4,21 8,61 5,15 <; , , ,21 8,88 4,73 ' ,28 26, ,3 20,9 7,33 4,29 4,29 9.'28 4,10 16,38 8,06 24, ,7 20!4 1,02 4, ,21 3,93 ; ,37 24, ,5 12,3 17,7 6,66 3,95 4,40 6,83 4,21 t6, 60 6,96 46, , ,5 6, ,30 6,03 4,47 7,29 8,46 90, ,7 25,? 12,3 12,4 6, 20 4,79 4,15 5,78 4,82 *, ,8 29,4 12, s 10,7 6, 01 4,65 3,95 5,63 5,36,S, 01 9,52 52, ,2 12, , BO 4,53 3,79 5,37 5,80 1t7,30 9,56 41, ,0 10,2 9,87 5,95 4,26 3,79 5,19 6,03,00 8,46 34,5 30 ) , ,26,94 31,4 ) MED ,76 6,00 4, ,17 8,07 7,81 32,6 MAX 90, MED Qr HIN 3, OBS: ISTRERING...

33 BILAGA 4 SMHI VATTENFÖRING BERÄKNAD MED PULS-MODELLEN. K1ivingeå Månadsmedevärden i mj/s Veckomedev1irden i m3/s Ar Månad Värde Ar Vecka Värde Vecka Vä!:de s o O so

34 BILAGA 5 KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBLJND VOMBSJÖN 1999 m ö h!vattenstånd i Vombsjön ,5, ======= 20, " m3/s 20,0 2m3/s 19,0 18,5 r-=-== 18, / ,0 M,_ M "'... M "' "',_ "' m o N M "' "' "' "' "' o N "',_ m M N M "',_ m M "' "' Dag nr N N N N N,_ "',_ "' N N N o M "',_ m "' "' M N M M M M M M Tappning ur Vombsjön 10 o td O' N I) cc,... O' O N N M N N td N M td O' N tn,_ N M Lf td M M M M M JAN FEB MAJ JUN JUL AUG SEP NOV DEC

35 KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUND FLÖDEN BIVATTENDRAG BILAGA """""" " o ' i ! 40 53! 'a ' i aj J4 287 Jod Dag nr m31s KiJNGAVALSAN " B o r-----r, , ,----,----,------, ; " , m3/s 7JJo"Ri<AAN videgfjei5tiici "" " J ' -- i " -- Dag nr... -J " " " ---\ f\:j 1 "' - -; - r ol :_=-.== os 1 1e '1s a o'g Jod Dag nr

36 KÄVLINGEÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND 1999 VATTENMÄNGDER OCH BALANS, M(m3)/år 1999 BRAAN ÖVRIGA TILLFLÖDEN TILL VOMBSJÖN Ca 30 (25% av Björkaån) ÖRESUND STN27 86,1 ' HÖGSMÖLLA. STN 3 STN ,0 KÄVLINGEAN 81,5 f.!sl ,5 STN20 151,4 BJÖRKAAN VOMBSJÖN Tiskott Björkaån Övriga tiföden Nederbörd ,0 10,2 191,6 Avgång Vombverket Vombsj u (pi<! 17) Nivåhöjntng Differens Avdunstning och grundvattenbidning motsvarar ca 4 mm/dygn Vid 12,6 km2 area på Vombsjön 25,9 144,5 KLINGAVÄLSAN 0,9 171,3 20,3 VOMBVERKET 25,9 ro -r )> G) )> "'-J

37 KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUND 1999 Stn 20; Björkaån, inoppet i Vombsjön Månadsprovtagning Datum Turbi- Akai- Syre- Syre To t-p P04-P To-N N N Månad Dag di te t n intet hat mättnad FTU mekv/1 mg/ % mg/ IJg/1 IJg/1 IJg/1 IJg/1 NH 4 -N Q Omånmede Q provdag (SMH1x1,26) IJg/1 m3/s m3/s m3/mån Transporter 8007 Tot-P Tot-N N02+3-N ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 15 3,6 2,7 13, , Fe b 12 5,4 3,3 14, , Mar 18 5,5 2,9 13, , Ap r 12 4,6 2,6 11,55 99 < MaJ 20 5,5 3,2 10, , Ju n 11 7,7 2,9 9, , Ju 14 3,7 3,6 9, , Aug 13 4,6 3,4 11 '1 o 117 4, Sep 13 5,0 3,6 12, , Okt 15 7,0 3,8 11,35 98 < Nov 10 8,1 3,9 10,35 88 < Dec ,0 12, , Max 34 3,9 14, , Mede 7,9 3,2 11, , in 3,6... 2,0_ 9,20 87 < L ' ,7 10, ,3 6, ,2 9, ,0 4, ,3 2, ,6 1, ,42 0, ,30 1, ,54 0, ,2 2, ,2 2, ,6 15, ,6 15, ,7 4,8 L 13 0,3 0, ,9 2,00 128,6 100,1 47,0 0,76 95,5 80,3 86,9 1,45 147,2 113,4 20,8 0,63 46,8 41,6 16,3 0,30 32,0 29,0 7,1 0,32 15,6 12,4 8,4 0,10 3,3 2,2 11,5 0,18 6,3 4,0 8,4 O, 11 4,2 3,1 16,5 0,39 24,2 22,0 19,0 0,58 28,6 21, ,63 364,6 290,1 Summa 473,9 13,5 897,1 719,8 OJ - r ):> G) ):> 3 OJ

38 1\A VLINGt:.AN;:i VA t:.nvaku;:it"ukunu!:1!:1!:1 Stn 17; Vombsjöns utopp Månadsprovtagning Datum Turbi- Akai- Syre- Syre- 80D7 To t-p Månad Dag di te t n intet hat mättnad FTU mekv/1 mg/ % mg/ )Jg/1 Jan 15 7,3 3,0 13, ,2 74 Feb 12 7,7 2,6 i ,8 66 Mar 18 5,0 2,6 14, ,7 60 Ap r 12 4,0 2,6 11,60 97 <2 36 Maj 20 5,8 2,7 11, ,5 38 Ju n 11 6,3 2,7 9, ,3 29 Ju ,2 13, ,1 51 Aug ,2 9, ,5 160 Sep ,9 13, Okt ,2 12, ,3 170 Nov 10 4,7 2,3 10,45 89 <3 97 Dec 14 8,7 2,4 12, ,8 89 Max 45 3, ,5 200 Mede ,5 12, ,2 89 Min 4,0 1,9 9,60 89 <2 29 P0 4 -P To t-n N N NH 4 -N Q Q provdag (tappning) )J gi )Jg/1 )Jg/1 )Jg/1 m3/s m3/mån , , , , , , , , <5 2 2, , , , <5 2 0, Transporterade mängder från Vombsjön via utoppet ti Kävingeån Månad Omånmede Q Transporter (tappning) 80D7 To t-p P0 4 -P Tot-N m3/s m3/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 12, ,9 2,43 1,61 226,2 Fe b 8, ,8 1,39 0,504 98,7 Mar 7, , , ,7 Ap r 3, ,0 0,36 0,090 38,1 Maj 1, ,4 0,19 0,065 18,9 Ju n 0, ,06 0,010 6,0 Ju 1, ,6 0,17 0,037 8,0 Aug 1 ' ,3 0,48 0,277 5,7 Sep 1, ,9 0,189 7,1 Okt 1, ,8 0,7 0,303 5,9 Nov 3, ,4 0,8 0,564 10,8 Dec 11, ,8 2,6 1,96 95,0 Max 12,2 Summa Summa Mede 4, ,4 _!_ 11,331_ 6,45 630,0 Min 0, Transporterade mängder från Vombsjön via Mamö VA-verk Q ti Transporter N N Mö VA-verk 80D7 Tot-P P04-P Tot-N N N ton/mån m3/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån 163, ,1 0,12 0,078 11,0 8,0 84, ,4 0,10 0,037 7,3 6,2 78, ,9 0,16 0,107 13,9 9,9 34, ,4 0,087 0,022 9,2 8, ,6 0,061 0,021 6,1 4,7 4, ,3 0,073 0,013 7,6 5,8 3, ,0 0,14 0,029 6,4 2,7 0, ,0 0,41 0,240 4,9 0,70 0, ,3 0,36 0,077 2,9 0,004 1, ,7 0,34 0,156 3,0 0,53 3, ,8 0,25 0,174 3,3 1,1 62, ,1 0,17 0,123 6,0 3,9 Summa 450, ,6 2,27 1,08 81,6 51,7 i "' :

39 KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUND 1999 Stn 35: Kingaväsån, utoppet i Kävingeån Månadsprovtagning Datum Turbi- Akai- Syre- Syre- 80D7 To -P P04-P Tot-N N N NH 4 -N Q Omånmodo Q Transporter Månad Dag d iet nintet hat mättnad provdag (SMHix1,26) 80D7 Tot-P To t-n N02+3-N FTU mekv/1 mg/ % mg/!jg/1!jg/1!j gi!jg/1!jg/1 m3/s m3/s m3/mån on/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan 15 7,8 2,8 12, , ,9 4, ,5 0,71 40,7 23,6 Feb 12 9,7 2,9 13, , ,4 4, ,8 0,44 29,8 17,9 Mar 18 3,7 2,7 13, , ,5 5, ,9 0,39 41,8 26,5 Ap r 12 9,9 2,8 10,30 86 < ,8 3, ,6 0,62 21,4 13,7 MaJ 20 4,4 2,8 9, , ,4 2, ,4 0,58 16,1 10,0 Ju n ,9 8, , ,8 1, ,5 0,29 9,3 4,3 Ju ,0 8, , ,66 0, ,6 0,17 3,8 1,1 Aug ,9 9, , ,40 0, ,7 0,15 4,3 2,1 Sep ,9 11, , ,84 0, ,2 0,21 4,2 2,0 Okt 15 9,4 3,1 10, , ,6 1, ,34 10,0 6,0 Nov 10 7,9 3,1 10, , ,2 1, ,8 0,26 8,0 4,4 Dec 14 7,0 2,2 10, , ,7 4, ,6 0,75 55,1 38,2 Max 16 3,1 13, , ,5 5, Summa Mede 9,3 2,8 10,8 94 3, ,3 2,6 264,3 4,9 244,5 149,8 Min 3,7 2,2 8,75 85 < ,4 0, "' :

40 KÄVLINGEANS VATTENVARDSFÖRBUND 1999 Stn 27; Bråån vid Eiinge Månadsprovtagning Datum Turbi- Akai- Syre- Syre- BOD7 To t-p P04-P Tot-N N N NH 4 -N Q Qmånmede Q Transporter Månad Dag dit et n intet hat mättnad provdag (SMHix1,07) BOD7 Tot-P Tot-N N N FTU mekv mg/ % mg/ I gi I gi g I gi I gi m31s m31s m31mån tonimån tonimån tonimån tonimån Jan ,3 12, , ,4 5, ,8 1,20 125,7 83,3 Fe b 12 8,9 3,5 15, , ,5 3, ,4 0,66 71,2 58,1 Mar 18 5,0 3,4 13, , ,3 4, ,6 0,75 138,2 66,8 Ap r 12 8,4 3,0 12, , ,3 2, ,2 0,48 103, MaJ 20 6,9 3,3 12, , ,5 1, ,7 0,27 32,5 27,3 Ju n 11 9,0 2,9 9,00 87 < ,6 1, ,8 0,24 21,2 15,0 Ju 14 6,1 3,9 9, , ,5 0, ,5 0,12 6,6 4,7 Aug ,8 7, , ,7 1, ,7 0,31 28,5 22,1 Sep 13 4,8 3,0 12, , ,6 0, ,4 0,11 17,9 17,1 Okt 15 8,5 3,5 11, , ,9 2, ,8 0,58 46,1 42,0 Nov 10 3,8 4,0 10, ,2 1, ,2 0,33 32,2 19,9 Dec ,2 12, , ,9 8, ,1 3,19 227,7 186,7 Max 21 4,0 15, ,9 8, Summa Mede 8,9 3,2 11, , ,1 2,7 Min 3,8 2,2 7, ,1 55 L_ ,5 0, ,4 8,2 850,8 605,6... :

41 KA VLINGEANS VATTENVARDSFORt:IUNU 1:J:J:J Stn 3; Kävingeån vid Högsmöa Månadsprovtagning Datum Temp Turbi- Akai- Syre- Syre- BOD7 To t-p Månad Dag dit et n intet hat mätt n c FTU mekv/1 mg/ % mg/!jg/1 Jan ,5 2,9 13, ,0 82 Fe b 12 0,5 7,9 3,0 13, ,4 56 Mar 18 3,5 7,0 2,9 13, ,5 57 Ap r 12 g 3,7 3,0 13, ,5 47 MaJ ,9 3,0 10, ,9 46 Jun ,7 3,0 9, ,5 71 Ju ,0 3,0 7, ,7 87 Aug ,1 2,4 6, ,0 97 Sep 13 18,5 5,6 3,0 9, ,3 74 Okt ,7 3,5 10, ,4 70 Nov 10 8,5 2,3 3,2 10,30 87 <3 71 Dec ,4 12, ,2 140 Max ,5 13, ,4 140 Mede 10,6 2,9 10,8 95 3,7 75 6,41 Min,0,5 2,3 2,4 6, , P04-P Tot-N!J gi!jg/ N0 2.,-N NH 4 -N Q provdag Q Tot-P Tot-N BOD7 pege SM H SM H!Jg/1!Jg/1 m3/s m3/s m3/mån ton/mån tonimån ton/mån , , ,7 14, , , , '1 10, , '1 10, , ,3 9, , ,3 4, ,O ,5 3, , ,6 5, ' ,7 7, , ,0 7, , , Summa , , ,5 3, ! Bandprovsanayser och transporterade mängder på basis därav vid Högsmöa Tot-P Tot-N N0 2 3-N TOG Sus p Tot-P To t-n N0 2 3-N TOC!Jg/1 pg/1 g/1 mg/ mg/ ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån Jan ,2 12 5, Feb <8 3, Mar ,4 7 3, Ap r ,8 <5 2, MaJ <4 1, Ju n ,7 <5 0, Ju , Aug ,7 4 1, Sep <6 1, Okt <5 1, Nov ,8 <5 1, Dec ,9 9,8 11, Max Summa Mede ,7 34, Min ,2 <4 Transporter ut i Öresund Sus p Q-PULS Tot-P To t-n N0 2.,-N TOC BOD7 ton/mån m3/s m3/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån , , <377 18,9 ( , , , <189 14, , <102 8, , <80 6, ,O , , , , <86 5, , <117 8, , <106 7, , , , Summa < , "' :